Intentionalitet Mattias Högström 1

Transkript

1 Intentionalitet Mattias Högström 1

2 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt, och realistiskt) forskningsprogram kring intentionala tillstånd Mattias Högström 2

3 Vad är Intentionalitet? Medvetandetillstånd kan delas in i två väsentligen olika grupper. Å ena sidan: sinnesstämningar, förnimmanden, sensoriska intryck. Å andra sidan: önskningar, rädslor, varseblivningar, erinringar, förhoppningar, avsikter, trosföreställningar, uppmärksammanden, känslor som förälskelser, hat, handlingar som att leta efter något t.ex., osv Mattias Högström 3

4 Vad är Intentionalitet? Det som särskiljer den senare från den förra gruppen är att den senare sortens medvetandetillstånd har ett objekt, eller ett innehåll, eller är riktade mot något. I en berömd passage från Franz Brentano (1874): Every mental phenomenon is characterized by what the Scholastics of the Middle Ages called the intentional (or mental) inexistence of an object, and what we might call, though not wholly unambiguously, reference to a content, direction toward an object [ ] Mattias Högström 4

5 Vad är Intentionalitet? (forts.) Every mental phenomenon includes something as object within itself, although they do not do so in the same way. In presentation, something is presented, in judgement something is affirmed or denied, in love loved, in hate hated, in desire desired Mattias Högström 5

6 Vad är Intentionalitet? Att ett mentalt tillstånd är Intentionalt innebär att det har ett innehåll som på något sätt representerar något, som refererar till saker utanför sig självt. Intentionala tillstånd är riktade brukar man säga metaforiskt. Med Intentionalitet menar vi här inte detsamma som avsiktlighet. (Jag kommer använda stort I för att skilja mellan Intentionalitet och intentionalitet (i betydelsen avsiktlighet). Att ha en avsikt är att vara i ett slags Intentionalt tillstånd Mattias Högström 6

7 Vad är Intentionalitet? (forts.) Att handla avsiktligt är också att vara i ett Intentionalt tillstånd. Men även att tro något och att frukta något räknas som Intentionala tillstånd. Uttrycket Intentionalitet kommer från latinets intendere som har med pekande att göra (inte avsikt..) Mattias Högström 7

8 Vad är Intentionalitet? Brentano ansåg tydligen att denna Intentionalitet kännetecknar alla mentala fenomen. Detta verkar vara att gå för långt. Andra medvetandetillstånd såsom sinnestämningar (känslor av nedstämdhet, ångest, eufori) har inga objekt. Förnimmelsen av smärta har inget objekt utöver sig själv. Detsamma gäller doftförnimmelser och just de färgnyanser jag upplever när jag tittar på kvällshimlen (kvalia). (Medvetandet befolkas inte bara av mentala tillstånd som har Intentionalitet.) Mattias Högström 8

9 Vad är Intentionalitet? Vi skiljer alltså mellan mentala tillstånd som har Intentionalitet och sådana som saknar Intentionalitet. Intentionalitet är ett intressant fenomen som reser många djupa frågor. Exempel på Intentionala mentala tillstånd: - att tro att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet - att hoppas att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet Mattias Högström 9

10 Vad är Intentionalitet? (forts.) - att frukta att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet - att avse att söka samarbete med miljöpartiet - att avsky (eller gilla) Reinfeldt osv Mattias Högström 10 e

11 Vad är Intentionalitet? Riktadheten har två innebörder: (A) En trosföreställning (t.ex.) har ett visst innehåll. Detta innehåll brukar kallas för en proposition (ibland: ett propositionellt innehåll) Exempel: - Jag tror att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet. Den proposition som min trosföreställning har som innehåll är propositionen att Reinfeldt kommer att söka samarbete med miljöpartiet Mattias Högström 11

12 Vad är Intentionalitet? (B) Reinfeldt själv tycks vara en del av denna proposition. Man kan säga att min trosföreställning handlar om (eller refererar till) Reinfeldt, men också om miljöpartiet. Reinfeldt är ett objekt som min trosföreställning är riktad mot. Så när man talar om Intentionala tillstånds riktadhet menar man både att de har ett propositionellt innehåll, och/eller att de handlar om olika ting som finns i dessa propositioner Mattias Högström 12

13 Vad är Intentionalitet? Intentionala tillstånd såsom trosföreställningar, önskningar, förhoppningar, avsikter, osv. som har ett propositionellt innehåll brukar kallas för propositionella attityder. (Kontrasteras mot sådana tillstånd som att älska Jesus eller att hata Hitler eller att leta efter bilnyckeln som inte har någon proposition som innehåll; de är bara riktade mot föremål.) Propositionella attityder individueras av två faktorer: 1) vilken sorts attityd det är (tro, önskan, avsikt, etc.) samt 2) vilken proposition attityden är riktad mot Mattias Högström 13

14 Vad är Intentionalitet? Exempel: - Trosföreställningen att Reinfeldt är statsminister om 2 månader och förhoppningen att Reinfeldt är statsminister om 2 månader är två olika propositionella attityder (olika attityder, samma innehåll). - Trosföreställningen att Reinfeldt är statsminister om 2 månader och trosföreställningen att Reinfeldt är en sopgubbe om 2 månader är två olika propositionella attityder (samma attityd, men olika innehåll) Mattias Högström 14

15 Referensproblemet Hur kommer det sig att min trosföreställning om Reinfeldt handlar om just honom? Vad är det för besynnerlig relation mellan mig och Reinfeldt som gör att när jag har en propositionell attityd om honom, så handlar den om just honom? Ännu mer mystiskt blir det när man tänker på att vi kan ha trosföreställningar om sådant som är väldigt avlägset i rummet (t.ex. planeten mars och Andromedagalaxen) men också om sådant som är avlägset i tiden (jag tror att Julius Ceasar var romersk härskare) Mattias Högström 15

16 Referensproblemet Dvs. det kanske är lättare att förklara hur jag kan ha tankar som handlar om ting som finns i min omedelbara närhet, som jag kan ha kausala förbindelser med. Svårare är att förstå hur min trosföreställning om Gustav Vasa handlar om just honom. Detta är det allmänna referensproblemet: hur förklarar man hur våra Intentionala tillstånd lyckas haka fast i olika föremål utanför oss. Det verkar räcka med att bilda en tanke om något, så vips handlar tanken om detta ting Mattias Högström 16

17 Problemet med icke-existerande referenter Vi kan uppenbarligen ha propositionella attityder som handlar om föremål som faktiskt inte existerar. Exempel: - Astronomer för inte så länge sen trodde olika saker om planeten Vulcanus. - Små barn tror att jultomten kommer med presenter. - Spanska erövrare trodde att de kunde hitta Eldorado i djupaste Sydamerika Mattias Högström 17

18 Problemet med icke-existerande referenter Detta är ett problem eftersom vi har beskrivit riktadheten som en relation. I vanliga fall, för att det ska föreligga en relation mellan två föremål måste båda föremålen existera. Om Pelle står i relationen att vara äldre än Lisa, så måste Lisa existera. Så, för att kunna stå i relationen att tänka på till Vulcanus måste Vulcanus existera. Men Vulcanus finns ju inte! Mattias Högström 18

19 Problemet med icke-existerande referenter Om vi måste säga att de spanska erövrarna stod i en relation till Eldorado verkar det som att vi måste säga att Eldorado finns, men det stämmer inte. Eldorado har aldrig existerat. Måste vi säga att det finns saker som inte existerar??? Det vore paradoxalt, motsägelsefullt. Vissa filosofer har bitit i det sura äpplet och besvarat frågan jakande. De har talat om Intentionala objekt är objekt som finns endast i kraft av att tänka på dem, även om de inte existerar Mattias Högström 19

20 Problemet med icke-existerande referenter Andra filosofer tycker det är motbjudande att säga att det finns saker som inte existerar. Att finnas = att existera! (Obs! Man kommer inte undan detta problem genom att säga att Eldorado visst existerar, i form av en idé i våra medvetanden. Erövrarna letade efter en stad i guld (dvs. ett stort fysiskt objekt) inte en idé (dvs. ett föremål som bara existerar i folks medvetanden) Mattias Högström 20

21 Lokalitet vs. Intentionalitet Att mentala tillstånd har Intentionalitet innebär att de är väsentligen relationella. Ett intentionalt mentalt tillstånd är väsentligen en relation till en proposition, och f.a. till de föremål som tillståndet handlar om. Att vara i ett Intentionalt tillstånd är att stå i en relation till saker som ofta befinner sig rummet utanför skallbenet, ibland långt borta. Detta är en konsekvens av att propositionella attityder individueras av vad de handlar om Mattias Högström 21

22 Lokalitet vs. Intentionalitet Men mentala tillstånd är också lokala i betydelsen att vara tillstånd innanför skallbenet. Två fakta om propositionella attityder som indikerar lokalitet: (1) Vi har tillgång till dem genom introspektion. (Man behöver normalt sett inte undersöka världen utanför medvetandet för att veta vad man tror och önskar osv.) (2) Intentionala tillstånd orsakas av stimuli av sinnesorgan. Och intentionala tillstånd orsakar handling. Intentionala tillstånds plats i dessa orsakssamband tycks vara inne i subjektets hjärna Mattias Högström 22

23 Lokalitet vs. Intentionalitet Hur kan man få dessa två uppenbarligen väsentliga egenskaper hos propositionella attityder, som tycks vara oförenliga, att gå ihop? Kan vi bilda oss en koherent teori om intentionalitet som tar hänsyn både till den relationella och den lokala naturen hos intentionala tillstånd? Mattias Högström 23

24 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd Förr i tiden var de flesta filosofer dualister. De trodde att det mentala och det materiella var två helt olika delar av verkligheten (definierade som varandras motsatser). Numera dominerar materialism; dvs. tanken att mentala tillstånd (på ett eller annat sätt) inte är något annat än tillstånd i hjärnan. Frågan exakt hur materialism ska förstås och utformas är omstridd. Det finns olika teorier och förslag (som jag inte hinner gå in på.) Mattias Högström 24

25 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd En materialist ställs hursomhelst inför projektet att förklara hur det är möjligt för hjärnvävnad att representera och referera till saker utanför hjärnan. En annan svår fråga är hur det är möjligt för en hjärna att vara rationell. Tankar kan vara rationella, men om nu tankar ytterst inte är något annat än hjärnvävnad, hur kan rationalitet uppstå? En tanke kan utgöra evidens för en annan, och tankar står i logiska relationer till varandra. Hur är detta möjligt om tankar är neurokemiska tillstånd? Mattias Högström 25

26 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd Jerry Fodor (amerikansk filosof) har försvarat tre djärva hypoteser som han menar har bäst chans att lösa dessa problem. 1. The Representational Theory of Thought (RTT) 2. The Computational Theory of Thought (CTT) 3. The Language of Thought j Mattias Högström 26

27 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd RTT: propositionella attityder är egentligen relationer till något inre, mentalt objekt, som har semantiska egenskaper. En tankes intentionalitet förklaras av de semantiska egenskaperna hos det mentala objektet. Men hur är dessa mentala objekt då beskaffade?? LOT är ett svar på den frågan. LOT (language of thought)-hypotesen: hjärnan hanterar ett eget språk. Orden är bitar av hjärnan och dessa sätts ihop till sammansatta uttryck enligt bestämda regler (syntax) i likhet med våra vanliga språk Mattias Högström 27

28 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd Lägger man ihop RTT och LOT får man följande teori: att vara i ett Intentionalt tillstånd är att stå i en viss relation till en påståendesats i tankespråket. När man tror att Reinfeldt kommer att förlora nästa val, så producerar hjärnan en påståendesats i tankespråket som betyder att Reinfeldt kommer att förlora nästa val, i den del av hjärnan som har med funktionen övertygelse att göra Mattias Högström 28

29 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd De representationella och relationella egenskaperna hos det Intentionala tillståndet reduceras till de semantiska egenskaperna hos uttrycken i tankespråket. d Mattias Högström 29

30 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd En stor fördel med att kombinera RTT och LOT dessa två hypoteser är att vi tycks kunna förklara hur Intentionala tillstånd kan vara både fysiska och rationella samtidigt: de semantiska egenskaperna hos påståendesatserna i tankespråket möjliggör att de står i innehållsliga och logiska relationer till varandra. Om tänkande innebär att hjärnan manipulerar dessa påståendesatser så kan man förstå hur kemiska processer i hjärnan samtidigt kan vara rationella Mattias Högström 30

31 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd Man kan förstå hur en tanke kan vara orsakad av en annan tanke, och samtidigt vara en logisk konsekvens av den. Detta ger oss den tredje tesen i Fodors teori: CTT (computational theory of thought). CTT: Intentionala mentala processer är fysiskt implementerade beräkningar på mentala representationer (satser i LOT). Tanken är att hjärnan fungerar som en dator. Den processar information i form av satser i tankespråket. Det är tänkande Mattias Högström 31

32 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd Ett klassiskt problem för materialismen var att tankar och tankeprocesser tycks ha egenskaper som bitar av hjärnan och neurokemiska processer inte har. Tankar kan vara rationella, irrationella, konsistenta, inkonsistenta, osv. Om CTT är sann tycks vi ha ett sätt att göra reda för detta Mattias Högström 32

33 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd. En svår nöt Man kan säga att RTT och LOT flyttar eller omformulerar referensproblemet, och problemet att förena Intentionala tillstånds lokalitet och relationella natur. Man har flyttat problemet till ett problem kring semantiken för orden och påståendesatserna i tankespråket. Problemet nu blir att förklara hur ord i tankespråket kan stå för saker. Varför uttrycker ordet ko som ingår i lexikonet i mitt tankespråk just begreppet ko, och varför referera ordet till kossor? Mattias Högström 33

34 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd. En svår nöt Fodor och andra likasinnade har försökt besvara dessa frågor. Ingen konsensus finns om vilken den rätta teorin är (putting it mildly!) Andra filosofer har utmanat den starka realismen som finns som en förutsättning i Fodors teori. Man har ifrågasatt ifall Intentionala tillstånd verkligen finns, i samma mening som bord, lampor och atomer Mattias Högström 34

35 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd. En svår nöt Instrumentalism i medvetandefilosofin är idén att vi postulerar existensen av trosföreställningar, önskningar mm för att det är ett bekvämt sätt att förklara och förutsäga varandras beteenden. Men det finns ingen anledning att tro att övertygelser och önskningar existerar som kategorier av ting i denna värld Mattias Högström 35

36 Ett modernt materialistiskt forskningsprogram kring Intentionala tillstånd. En svår nöt Eliminativ materialism håller med instrumentalism om att Intentionala tillstånd egentligen inte existerar. Men argumenterar för detta utifrån premissen att den enda roll dessa förmenta entiteter har är som delar av vår vardagliga, folkpsykologiska teorin om varandra. Men den teorin är i grunden väldigt dålig, och kommer troligen ersättas av någon ny mycket mer precis teori. Då kommer kategorierna önskning, övertygelse, mm. ha spelat ut sin roll, och vi kommer att anse att övertygelser existerar lika lite som häxor, eller phlogiston (begrepp från numera övergivna och dåliga teorier om världen) Mattias Högström 36