Kropp/medvetande problemet
|
|
- Johannes Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kropp/medvetande problemet Historiskt och lite mer modernt. En liten orientering Kropp/medvetande. Mattias Högström 1
2 Innehåll Den klassiska diskussionen från Descartes till de la Mettrie. (Relativt) modern fysikalism eller materialism. Några omdiskuterade relativt nya argument mot reduktionistisk fysikalism, som pekar i riktning mot en viss utformning av fysikalism, och mot funktionalism Kropp/medvetande. Mattias Högström 2
3 Den klassiska diskussionen cartesiansk dualism Startade med René Descartes. I Meditationer över den första filosofin ställer han sig bakom några djärva teser om vad det kroppsliga och det mentala är, och hur dessa förhåller sig till varandra. Ett sammandrag av det som är speciellt relevant för kropp-medvetande filosofin följer: Utgår från ett extremt skeptiskt scenario den onde demonen. 1. Jag (Descartes) kan utan logisk motsägelse betvivla att jag har en kropp. Det är nämligen möjligt att jag är grundlurad av en ond demon till att tro att jag har en kropp Kropp/medvetande. Mattias Högström 3
4 Cartesiansk dualism 2. Jag kan däremot inte betvivla att jag tänker. Att betvivla är att tänka. Så när jag undrar ifall den onde demonen även lurar mig på den punkten så har jag visat att så icke är fallet. 3. Jag kan heller inte betvivla att jag existerar. (Jag inser omedelbart: att jag tänker bevisar att jag också existerar. Vem annars är det som tänker??) 4. Det är alltså möjligt för mig att existera även i ett scenario då jag inte har en kropp. Det som väsentligen kännetecknar min existens är tänkande, inte att jag har en kropp. 5. Alltså: Jag är väsentligen en tänkande ting. Ett medvetande Kropp/medvetande. Mattias Högström 4
5 Cartesiansk dualism 6. En substans är något som kan/kunde existera oberoende av allt annat. 7. En väsentlig (essentiell) egenskap är en egenskap ett ting måste ha för att existera. 8. Slutsats 1 (från 4): Medvetandet är en substans. 9. (Ny idé) Det som väsentligen kännetecknar det kroppsliga är rumslig utsträckning. 10. Vi kan mycket väl tänka oss rumsligt utsträckta ting som inte tänker Kropp/medvetande. Mattias Högström 5
6 Cartesiansk dualism 11. Och eftersom vi kan tänka oss medvetanden utan att det finns kroppar, så finns det alltså (åtminstone) två substanser. Det kroppsliga, fysiska, materiella, vars väsen är utsträckning, samt det medvetna, vars väsen är tänkande. 12. Detta är cartesiansk substansdualism. Verkligheten (den konkreta) består av två radikalt olika substanser medvetande, och materia. Ok, so far so good. Hur förhåller sig substanserna till varandra då? Vi människor är uppenbarligen på något sätt sammansatta av ett medvetande och en massa materia en kropp Kropp/medvetande. Mattias Högström 6
7 Cartesiansk dualism Även om mitt medvetande är metafysiskt oberoende av min kropp det kunde ha existerat på egen hand hänger kropp och medvetande faktiskt ihop. Mitt medvetande bebor på något sätt min kropp. Det har någon sorts förbindelse med min hjärna närmare bestämt. Vilken? Jo: det finns orsakssamband mellan medvetande och kropp. Existensen av psyko-fysiska orsakssamband: 1) Fysiska händelser orsakar mentala händelser. (händelser i medvetandet). T.ex. i perception. (Något inträffar i mitt synfält, och jag ser detta. En fysisk händelse orsakar en modifiering av mitt medvetande.) Kropp/medvetande. Mattias Högström 7
8 Cartesiansk dualism 2) Mentala händelser orsakar fysiska händelser. Jag kan kontrollera min egen kropps rörelser i ganska stor utsträckning. Jag kan avsiktligen öppna och stänga min hand. Min avsikt att göra detta orsakar kroppsrörelsen. Descartes håller med om att det är på detta vis. Hans position kan därför kallas dualistisk interaktionism. Frågan blir då ifall han har någon bra idé om hur dessa orsakssamband är möjliga Kropp/medvetande. Mattias Högström 8
9 Cartesiansk dualism - huvudproblemet Descartes accepterar en så kallad korpuskelteori om materian. Enligt Descartes utgörs orsakssamband av att pyttesmå partiklar som rör sig i en viss riktning med en viss fart knuffar andra pyttesmå partiklar. Det blir enkelt att se att denna teori om vad orsakssamband är har väldigt svårt att förklara psykofysiska orsakssamband, om nu de mentala händelserna och det medvetande där de finns inte har någon rumslig utsträckning. (Vilket tycks vara en konsekvens av att materias väsentliga egenskap är utsträckning, och att medvetanden och mentala händelser skulle kunna existera utan kroppar och materia.) Kropp/medvetande. Mattias Högström 9
10 Cartesiansk dualism - huvudproblemet Hur kan en tanke, som en avsikt att öppna handen, knuffa nervpartiklar så att handen öppnas om inte tanken också är en partikel (som om än liten, har rumslig utsträckning)? Descartes lösning : interaktionen sker i Tallkottkörteln, där de fysiska partiklarna är speciellt lätta och flyktiga Eftervärldens dom över Descartes dualistiska interaktionism har varit hård. Descartes dualism gör i själva verket interaktionerna mellan fysiska händelser utanför medvetandet och händelser i medvetandet obegripliga Kropp/medvetande. Mattias Högström 10
11 Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 1. Dualism utan (direkta) orsakssamband 1.a. Occasionalism (Malebranche, samtida med Descartes) Dualism, ja. Men medvetande och materia ingår inte i några direkta orsakssamband. Gud förmedlar. Närhelst saker sker framför dina öppna ögon tillser Gud att du får en visuell upplevelse av detta. Närhelst du bildar en avsikt att öppna handen t.ex. så ingriper Gud, och orsakar att handen öppnas. Det kan verka som om Gud får rätt mycket att göra, men han är allsmäktig klarar av att göra precis allt, så Kropp/medvetande. Mattias Högström 11
12 Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 1. Dualism utan orsakssamband (alls) 1b. Teorin om den företablerade harmonin (Leibniz?) Dualism. Men det finns inga orsakssamband mellan medvetande och materia. Det verkar så ja. Men det beror på att när Gud skapade världen skapade han både den del av världen vi kallar materia och medvetanden. Han såg då till att skeendena i dessa delar av verkligheten korrelerades, så att när ett medvetande avser att röra en kroppsdel, så rör sig kroppsdelen precis i anslutning, så att det verkar som om avsikten orsakar rörelsen. Metafor: att synkronisera två klockor Kropp/medvetande. Mattias Högström 12
13 Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 2. Monism Förknippas med Spinoza. Tanken är att verkligheten är inte dualistisk. Det finns en underliggande substans som varken är medvetande eller materia. Medvetande och materia är två olika modi (sätt att vara) hos denna underliggande (lite mystiska) substans. (Jag gör inte anspråk på att till fullo förstå denna tankegång ) En aspekt av verkligheten är materiell, en annan är andlig dvs. mental Kropp/medvetande. Mattias Högström 13
14 Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 3. (Metafysisk) idealism (Berkeley) Förnekar existensen av materia, i betydelsen av en medvetandeoberoende substans. Ting vi beskriver som materiella (såsom bord, träd, motorvägar, elektroner) existerar bara i kraft av att varseblivas. Teorin förutsätter en super-varseblivare (Gud) som ständigt tänker/ varseblir dessa ting. Skulle ett träds existens hänga på att jag uppfattar det skulle det annars upphöra att existera när jag blundar. (Things would pop in and out of existence ) Kropp/medvetande. Mattias Högström 14
15 Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 4. Materialism Förnekar helt enkelt att det finns en speciell mental substans. Har förespråkats i antiken av Demokritos och Leukippos (atomister) och av Hobbes på 1600-talet samt de la Mettrie (på 1700-talet). De la Mettrie skrev Människan maskinen där han försöker ge en helt igenom mekanistisk beskrivning av medvetandet, enligt den tidens föreställningar om orsaksmekanismer Kropp/medvetande. Mattias Högström 15
16 Dualism eller materialism? Dualism och materialism kom med tiden att framstå som de reella kombatanterna. Idealism aldrig tagits på lika stort allvar. Monism gör en sorts comeback däremot. Längre fram De La Mettries materialism togs nog aldrig på något större allvar. Men materialismen har levt kvar. Grundproblematiken har alltid varit denna: mentala händelser och tillstånd och materiella händelser och tillstånd tycks vara så fundamentalt olika kategorier. Hur kan man få dessa olika kategorier att ändå passa ihop? Detta problem blir speciellt akut pga de orsakssamband som råder mellan dem Kropp/medvetande. Mattias Högström 16
17 Dualism eller materialism? Idéhistoriskt kan man se en klar förskjutning av problematiken. Under 1600-talet uppfattades den andliga dimensionen som oproblematisk av de flesta. Det som framför allt behövdes förklaras och förstås var hur materia och kroppar kunde ges en plats i ett andligt universum. Hur ska vi integrera den moderna fysiken i en världsbild som har många fundamentalt andliga inslag? (Det var en världsbild som trots allt fortfarande var djupt färgad av teologi och religion.) Men i takt med naturvetenskapens formidabla framsteg under och 1900-talet förskjuts perspektiven Kropp/medvetande. Mattias Högström 17
18 Dualism eller materialism? Tanken att man inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att kunna förklara och förutsäga alla händelser och tillstånd i universum genom att känna till naturlagarna som styr materians minsta partiklar blir alltmer levande. Den mentala blir nu problemet i allt högre utsträckning. Att förstå medvetandet anses numera för det mesta vara detsamma som att förklara mentala fenomen i icke-mentala termer Kropp/medvetande. Mattias Högström 18
19 Den moderna diskussionen 2 sorters materialism Materialism i medvetandefilosofin kan ta olika riktningar, beroende på hur man ställer sig till de mentala fenomenen. I princip finns det två möjligheter: 1) (Medvetandefilosofisk) Realism: menar att de mentala fenomenen (tankar, förnimmelser, mm) är reella. 2) (Medvetandefilosofisk) Antirealism: förnekar att de mentala fenomenen är reella. En materialist som är realist är naturligen intresserad av att visa hur de mentala fenomenen i grund och botten kan förstås som fysiska processer. Man vill (som de la Mettrie) göra reda för, förklara, de mentala fenomenen Kropp/medvetande. Mattias Högström 19
20 Den moderna diskussionen 2 sorters materialism En materialist som är anti-realist menar ju att de mentalistiska kategorierna (att tänka, att avse, att tro, att önska, att känna smärta, osv.) egentligen inte har några objektiva korrelat, så det finns inget att göra reda för eller förklara. Materialisten som är realist m.a.p mentala fenomen brukar beskrivas som reduktionist. Han eller hon vill visa att mentala fenomen kan reduceras till fysikaliska fenomen. Materialisten som är anti-realist m.a.p mentala fenomen är eliminativist Kropp/medvetande. Mattias Högström 20
21 Den moderna diskussionen 2 sorters materialism Skillnaden mellan reduktionistisk och eliminativistisk materialism tillåter oss också att beskriva vad en materialistisk åskådning är för något på två olika sätt. En materialist kan dels vara någon som menar att den konkreta verkligheten i grund och botten inte består av andra sorters händelser och processer än de som beskrivs av en (troligen framtida) komplett naturvetenskap. (Så bör en eliminativistisk materialism förstås. Som en ontologisk position. Ontologi = läran om vad som egentligen finns.) Kropp/medvetande. Mattias Högström 21
22 Den moderna diskussionen 2 sorters materialism En materialist kan också karakteriseras i termer av vad som i grunden förklarar allt som vi håller för verkligt. En materialist i den meningen menar att alla händelser, ting och processer som verkligen finns kan ytterst redogöras för i termer av egenskaper och begrepp från en (troligen framtida) komplett naturvetenskap. Detta är reduktionistisk materialism en tes om vad som är förklaringsmässigt grundläggande. I fortsättningen kommer jag främst diskutera reduktionistisk materialism. Eliminativism lämnas åt sitt öde idag Kropp/medvetande. Mattias Högström 22
23 Modern dualism Att vara dualist numera innebär inte nödvändigtvis att man skriver under på en substansdualism. Den moderna dualisten är i första hand inte en egen positiv doktrin, snarare en defensiv reaktion på materialism. Dualisten är givetvis realist m.a.p mentala fenomen. Men i övrigt karakteriseras dualism enklast i negativa ordalag. Dualisten lämnar kropp-medvetande-problemet olöst. En sorts dualist är en som menar att mentala händelser och ting inte kan vara rent fysiska. De har speciella egenskaper som gör dem irreducibelt mentala. En modern dualist är ju såklart medveten om att mentala händelser är intimt förknippade med händelser i hjärnan Kropp/medvetande. Mattias Högström 23
24 Modern dualism Anta att när du känner en viss sorts stickande smärta i vänster tumme så är denna händelse korrelerad med en viss händelse i hjärnan en C-fiber stimulering kallar vi den. En dualist kan då mena att smärthändelsen är orsakad av C-fiber stimuleringen, men att det rör sig om två olika händelser. En materialist skulle tvärtom kunna mena att det faktiskt är en och samma händelse: att smärthändelsen är C-fiber stimuleringen. Egenskapsdualism En annan sorts dualist siktar snarare in sig på mentala egenskaper och fakta och argumenterar för att det finns fakta som är irreducibelt mentala de är inte fysikaliska fakta Kropp/medvetande. Mattias Högström 24
25 Den grundläggande invändningen mot materialism De klassiska invändningarna mot reduktionistisk materialism har normalt tagit en speciell form. Det tycks som om mentala händelser och tillstånd har egenskaper som fysiska händelser helt enkelt inte kan ha, och vice versa. Här är en lista: Mänskliga beslut är inte orsakade på samma sätt som fysiska händelser är (fri vilja) Tankar tycks inte vara lokaliserade i rummet Intentionalitet: tankar handlar om ting; inga fysiska ting handlar om andra ting Mentala händelser är privata och speciellt tillgängliga för den person som har dem. De är inte offentligt observerbara Kropp/medvetande. Mattias Högström 25
26 Den grundläggande invändningen mot materialism Alla dessa invändningar vilar på en princip som brukar kallas Leibniz lag X = Y endast om allt som är sant om X är sant och Y, och allt som är sant om Y är sant om X Denna lag om identitet är fundamental. Den kan t.ex tillämpas av brottsmålsadvokater, för att visa att deras klienter inte är (identiska med) personen som har begått ett visst brott Kropp/medvetande. Mattias Högström 26
27 Den grundläggande invändningen mot Relevans för vårt ämne: materialism Exempel 1. En materialist kanske hävdar: Nilssons smärtupplevelse vid t är identisk med en C- fiberstimulering. Med Leibniz lag: detta gäller endast om smärthändelsen och C-fiberstimuleringen har alla egenskaper gemensamt Kropp/medvetande. Mattias Högström 27
28 Den grundläggande invändningen mot materialism Dualisten pekar då kanske på att smärthändelsen är privat, och på att alla C-fiberstimuleringar är händelser som i princip är offentligt observerbara (med sofistikerade mikroskop), och drar slutsatsen att materialistens identifiering av smärtupplevelsen med C- fiberstimuleringen är oriktig Kropp/medvetande. Mattias Högström 28
29 Den grundläggande invändningen mot dualism är att den lämnar kropp-medvetande-problemet olöst. Vi står kvar med den otillfredsställande situationen att det finns två radikalt olika slags händelser och ting: fysiska och mentala. Eftersom alla fysiska händelser och ting antas ingå i ett slutet kausalt system så är det ett mysterium vilken roll de mentala tingen och händelserna spelar. Psyko-fysiska orsakssamband (som alla måste räkna med) blir i stort sett obegripliga. Materialisten försöker lösa mysteriet. Dualisten vägrar Kropp/medvetande. Mattias Högström 29
30 Den moderna diskussionen väcktes till liv igen på 1940 och -50-talen. Olika (i grunden materialistiska) försök att lösa kroppmedvetande-problemet formulerades. Först ut var analytisk behaviourism. Strax därefter formulerades en teori som går ut på att mentala händelser och ting är typ-typ identiska med fysikaliska händelser och ting. Och några år senare (i början av -60- talet) lanserades den materialism som har blivit den mest gillade teorin Funktionalism Kropp/medvetande. Mattias Högström 30
31 Analytisk behaviourism Inspirerades av Ludwig Wittgenstein. Utvecklades i något större detalj av den brittiske filosofen Gilbert Ryle. Tanken här är att alla mentala termer som vi använder, som tycks referera till inre, privata, tillstånd, i själva verket kan definieras i beteende-termer, i termer av beteende-dispositioner. Exempel (ett försök): x har ont i vänster underarm =def. om x slår i sin underarm i något så kommer x grina illa och kanske svära Kropp/medvetande. Mattias Högström 31
32 Analytisk behaviourism Vad är det att ha en viss trosföreställning då? Här är ett förslag från Ryle: To believe that the ice is dangerously thin is to be unhesitant in telling oneself and others that it is thin, in acquiesing in other people s assertions to that effect, in objecting to statements to the contrary, in drawing consequences from the original proposition, and so forth. (Ryle 1949: 134-5) Analytisk behaviourism försöker alltså lösa kroppmedvetande-problemet inte genom att reducera mentala termer till termer som beskriver processer i hjärnan, utan till termer som beskriver beteende Kropp/medvetande. Mattias Högström 32
33 Analytisk behaviourism Invändningarna mot Analytisk behaviourism är tunga. 1) ( Superspartan -invändningen.) Det tycks vara möjligt att ha ont utan att visa detta i något beteende. Men inte enligt AB. AB definierar smärta i termer av beteende. 2) Man skulle kunna träna skickliga skådespelare till att uppvisa precis det beteende som definierar, säg, smärta. Beteendet är alltså möjligt utan att man är i rätt mentalt tillstånd. 3) Definitioner får inte vara cirkulära, då är de värdelösa. Mentala termer måste ytterst kunna definieras i termer som inte förutsätter några andra mentala termer. Men titta på Ryles definition ovan, som exempel Kropp/medvetande. Mattias Högström 33
34 Analytisk behaviourism Att vara disponerad att yttra meningen isen är tunn inför andra är bara ett beteende som manifesterar trosföreställningen att isen är tunn givet att den som yttrar meningen ifråga också avser att säga att isen är tunn, osv. 4) I allmänhet samverkar olika mentala tillstånd till ett beteende. Detta innebär att man inte kan behaviouristiskt definiera dem en och en. Trosföreställningar och önskningar är det tydligaste och enklaste exemplet. Betrakta detta enkla exempel: x tror att det regnar ute =def. x tar med ett paraply eller sätter på sig regnkläder om x går ut Men x gör detta endast om x inte vill bli blöt Kropp/medvetande. Mattias Högström 34
35 Analytisk behaviourism Man kan alltså inte definiera en trosföreställning som ett visst beteende utan att förutsätta att subjektet har en viss önskan. Det finns en risk för att det inte är möjligt att ge icke-cirkulära definitioner av kognitiva tillstånd i termer av beteende Kropp/medvetande. Mattias Högström 35
36 Identitetsteori Identitetsteori är namnet på en fysikalistisk inriktning från och -60-talen, som går ut på att identifiera typer av mentala händelser, tillstånd och ting med typer av händelser, tillstånd och ting i hjärnan. Sloganmässigt: a mental state is nothing but a brainstate. Identitetsteori bygger på två teser: 1. Varje mentalt tillstånd (ting, händelse) är korrelerat med ett hjärntillstånd. 2. Om varje mentalt tillstånd är korrelerat med ett hjärntillstånd så har vi goda skäl att identifiera de mentala tillstånden med hjärntillstånden Kropp/medvetande. Mattias Högström 36
37 Identitetsteori Skäl att acceptera (1): vi är på väg att kartlägga hjärnan och medvetandet. Vi håller på att upptäcka vilka delar av hjärnan som är aktiverade vid olika typer av mentala tillstånd. Det är rimligt att tro att vi någon gång i framtiden kommer att ha kartlagt detta så väl att vi har korrelerat varje typ av mental händelse med en typ av hjärntillstånd Kropp/medvetande. Mattias Högström 37
38 Identitetsteori Skäl att acceptera (2): enkelhet. OM (1) är sann, och vi dessutom förutsätter att alla fysikaliska händelser och tillstånd utgör ett slutet kausalt system, så vinner vi inget längre på att tro att de mentala tillstånden existerar åtskilda men bredvid deras fysikaliska korrelat. Allt annat lika bör man alltid föredra den enklare teorin framför den omotiverat invecklade. Förespråkare för identitetsteorin liknar detta vid andra teoretiska upptäckter där man har kunnat identifiera typer av tillstånd med mer grundläggande typer, efter empirisk forskning. Man har identifierat vatten med H2O, man har upptäckt att en blixt inte är något annat än en elektrisk urladdning, osv Kropp/medvetande. Mattias Högström 38
39 Identitetsteori I dessa fall av teoretiska identifikationer har man resonerat på liknande sätt som i motiveringen av (2) Det finns givetvis många möjliga sätt att invända mot identitetsteori. (Dualister använde sig givetvis av Leibniz lag-strategin.) Men jag tänker ta upp två andra intressanta invändningar som pekar i en viss riktning, och antyder hur man skulle kunna utveckla den fysikalistiska idén på ett mer sofistikerat sätt Kropp/medvetande. Mattias Högström 39
40 2 invändningar mot reduktionistisk fysikalism En invändning går ut på att det är något grundläggande feltänkt i identitetsteori. Det är ett misstag att identifiera mentala tillstånd med en viss sorts materia. Invändningen pekar i riktning mot den teori om medvetandet som har dominerat diskussionen de senaste 30 åren: Funktionalism. En annan pekar mot att det är ett misstag att föreställa sig att typer av mentala tillstånd kan identifieras med typer av hjärntillstånd. Jag börjar med denna andra invändning Kropp/medvetande. Mattias Högström 40
41 Vad Mary inte visste Identitetsteori är ju en sorts reduktionistisk materialism. Tanken är att en beskrivning av verkligheten i rent fysikaliska termer är uttömmande. När fysik, kemi, och molekylärbiologi har sagt sitt så finns inget mer att säga om de mentala tillstånden. Men det finns anledning att ifrågasätta detta, menade den australiensiske filosofen Frank Jackson. Frank Jacksons tankeexperiment om Mary Tankeexperimentet tycks visa att det finns reella aspekter hos mentala fenomen som undandrar sig beskrivning i fysikalistisk terminologi deras fenomenella kvaliteter Kropp/medvetande. Mattias Högström 41
42 Vad Mary inte visste Man brukar säga att experimentet ger (ett visst) stöd åt egenskapsdualism att det finns irreducibelt mentala egenskaper. Notera att egenskapsdualism är förenlig med en monism vad beträffar vilka sorters ting, händelser som finns. Man kan vara egenskapsdualist men ändå mena att alla händelser som inträffar i universum är fysikaliska kan beskrivas fysikaliskt. Det är bara det att vissa av dessa händelser (de mentala) också kan beskrivas i en annan vokabulär Kropp/medvetande. Mattias Högström 42
43 Vad Mary inte visste Om det finns egenskaper hos mentala tillstånd (fenomenella egenskaper) som ändå inte låter sig reduceras till fysikaliska egenskaper kanske en identitetsteori som parar ihop typer av mentala tillstånd med typer av fysikaliska tillstånd är en onödig strävan. En sådan teori är ju åtminstone delvis motiverad av den reduktionistiska tanken att alla mentala fakta i grund och botten är fysikaliska fakta Kropp/medvetande. Mattias Högström 43
44 Vad Mary inte visste Vi kanske istället bör nöja oss med en teori som har som konsekvens att varje partikulär förekomst av en mental händelsetyp, tillståndstyp, är realiserat i hjärnan, utan att försöka para ihop typer av medvetandetillstånd med typer av hjärntillstånd. Positionen att varje förekomst av en mental händelse är en fysikalisk händelse (kan också beskrivas i fysikaliska termer) kallas för token-token materialism. (I kontrast mot klassisk identitetsteori, som är en type-type materialism.) Kropp/medvetande. Mattias Högström 44
45 Invändningen om multipel realiserbarhet Går ut på följande: det är ett misstag att identifiera ett mentalt tillstånd med ett tillstånd hos en viss typ av hjärna (den mänskliga). Detta utesluter genom definition att det finns medvetanden som är realiserade i andra typer av stoff. Det borde vara en öppen vetenskaplig fråga ifall det finns utomjordiska medvetanden som kanske är realiserade i andra typer av organismer inte nödvändigtvis kolbaserade som vi är. Likaså, det borde vara en öppen vetenskaplig fråga ifall medvetanden kan uppstå i robotar och komplexa datorer, som är silikonbaserade. (En filosofisk teori bör inte kunna avgöra denna fråga.) Kropp/medvetande. Mattias Högström 45
46 Funktionalism Istället för att snöa in på vad hjärnor är gjorda av, och vilka neurokemiska processer som försiggår där bör man titta på hur hjärnor är organiserade som system. Detta är den grundläggande tanken i Funktionalism. Ett mentalt tillstånd bör identifieras med ett (abstrakt) tillstånd i en viss sorts system, med en viss grad av komplexitet. Att känna smärta är att vara i ett tillstånd som har vissa typiska orsaker och som har vissa typiska effekter, i kombination med andra inre tillstånd. Att ha en trosföreställning att det regnar är att vara i en viss sorts tillstånd som tillsammans med en massa andra liknande tillstånd, och andra tillstånd av andra slag har vissa typiska orsaker och effekter Kropp/medvetande. Mattias Högström 46
47 Funktionalism Analogier. Det väsentliga med ett hjärta är inte vad det är gjort av. Det väsentliga är vad det gör, vilken roll det spelar. Andra exempel på funktionalistiska kategorier: pengar, förgasare i en motor. Funktionalism liknar såtillvida analystisk behaviourism. Med den skillnaden att funktionalism tillåter att medvetandetillstånd är inre tillstånd Kropp/medvetande. Mattias Högström 47
48 Funktionalism Funktionalism är också förenlig med en token-tokenfysikalism. Ett funktionalistiskt system måste realiseras i något fysiskt. (Tänk mjukvara och hårdvara). Så även om ett medvetandetillstånd definieras som ett funktionellt tillstånd i ett system, så är varje förekomst av det tillståndet inget annat än en viss händelse eller tillstånd i något fysiskt system, som realiserar det funktionella systemet Kropp/medvetande. Mattias Högström 48
3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers
Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?
Läs merKropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström
1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september
Läs merKVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM
KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver
Läs merDet Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2
Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -
Läs merDet Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna
Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Föreläsningsanteckningar 19 december René Descartes 1596-1650 För att kunna förstå Descartes bidrag till medvetandefilosofin måste man hålla isär ett antal av
Läs merMentala Representationer och Mentalt Innehåll
Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merIntentionalitet Mattias Högström 1
Intentionalitet 10-09-20 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merFilosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merInnehåll. Illustrationer...5
Innehåll Illustrationer...5 1 Ett mysterium...7 2 Den mänskliga hjärnan...26 3 Tid och rum...44 4 En storslagen illusion...62 5 Jaget...81 6 Den medvetna viljan...100 7 Förändrade medvetandetillstånd...119
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merMedvetandet och inter-teoretisk reduktion
Uppsala universitet Filosofiska institutionen Medvetandet och inter-teoretisk reduktion Andreas Gustafsson C-uppsats VT-19 Handledare: Andreas Stokke Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fysikalism...4 2.1 Superveniens...5
Läs merOntologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra?
1. ETT HISTORISKT ARV Ontologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra? Traditionellt svar: Dualism: två skilda substanser existerar. Descartes (1596-1650): kroppar har utsträckning i rummet.
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merMoralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap
Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merIntentionalitet Mattias Högström 1
Intentionalitet 2012-10-08 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merGuds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merdu har rationella skäl att tro.
Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merPerception: av vadå?
Perception: av vadå? Fråga 1: I vilken mån är vår uppfattning av världen en uppfattning av den riktiga (fysiska) världen? Är det blå en egenskap hos stolen eller en hos mig? Är stolen blå på riktigt eller
Läs merTeoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merSeminarier - instruktioner och instuderingsfrågor
Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merOm maskiner kunde tala
Staffan Larsson, forskarassistent i lingvistik Ludwig Wittgenstein skriver i Filosofiska Undersökningar (1953): Om ett lejon kunde tala, så skulle vi inte förstå det. Varför inte? Enligt en tolkning vill
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
Läs merPutnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?
Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merMening. Anna Petronella Foultier
Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk
Läs merVarför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här
Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd
Läs merargumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:
FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta
Läs merKapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merKvantifikator för en Dag
Philosophical Communications, Web Series, No. 35, pp. 299-304 Dept. of Philosophy, Göteborg University, Sweden ISSN 1652-0459 Kvantifikator för en Dag Essays dedicated to Dag Westerståhl on his sixtieth
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merInnehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merKRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!
Fyr KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION! 1. Analogin värld/maskin haltar och är svag 1 Men varhelst man avviker det allra minsta från likheten i de
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis
Läs merThomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning
Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merPostprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merLivet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär
Läs merCitation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum
Läs merMoore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet
Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser
Läs merKapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merVärldsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H
Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Kristianstad 12 april 2011, Halmstad Vad kommer det att handla om? Vad är världsbild? Elevers världsbild? Världsbild och naturvetenskap?
Läs merInstuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.
Läs mer- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merMedvetna mentala tillstånd och superveniens
Medvetna mentala tillstånd och superveniens En undersökning av David Chalmers zombieargument Examensarbete för kandidatexamen i teoretisk filosofi Julia Sjödahl Filosofiska institutionen Handledare: Martin
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merPraktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer
Läs mer