FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson

Transkript

1 FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson

2 Att lära Tre problem för en naiv referensteori om mening. Russells tre kontextuella analyser av meningen hos bestämda beskrivningar och egennamn (eg. av meningen hos satser som innehåller bestämda beskrivningar och egennamn). Fem problem för Russells analyser. Kripkes teori (/bild) om (/av) hur referensen hos egennamn fixeras. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 12

3 Den naiva referensteorin Ponera följande enkla svar på frågan Vad är mening?. - Meningen hos ett uttryck (t.ex. ett ord eller en sats) är dess referens. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 12

4 Den naiva referensteorin Den här tesen är naiv av följande anledningar. 1) Det följer av den att många ord är meningslösa (t.ex. Hej, Ja, om, över, väldigt, och, eller ). 2) Det följer av den att satser i termer av fiktioner är meningslösa Kungen av Frankrike är skallig. Tingeling är en älva. Kungen av Frankrike existerar inte. Tingeling existerar inte. 3) Den likställer distinkta trosföreställningar Jenny tror att Sveriges statsminister är 57 år. Jenny tror inte att Socialdemokraternas partiledare är 57 år. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 12

5 Den naiva referensteorin Ett bättre svar på frågan Vad är mening? är - Meningen hos en sats är dess sanningsvillkor. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 12

6 Russells analys Bestämda beskrivningar på Engelska och Svenska. The author of Waverly was Scotch. Författaren till Waverly var Skotte. Analys av satser som innehåller bestämda beskrivningar Författaren till Waverly var Skotte = y F y x(f x x = y) Sy 1. Ett existensanspråk; det finns någon som författat Waverly. 2. Ett unikhetsanspråk; det finns inte mer än en som författat Waverly. 3. En attribuering; någon är Skotte M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 12

7 Russells analys Analys av satser som innehåller obestämda beskrivningar En Waverly-författare var Skotte Jfr: Författaren till Waverly var Skotte Analys av satser som innehåller egennamn Walter Scott var Skotte = = y F y Sy 1 3 = y F y x(f x x = y) Sy y E 1 y... E n y x((e 1 x... E n x) x = y) Sy 1 E 1,..., E n antas här vara en lista med egenskaper som tillsammans fångar innebörden av Walter Scott. t.ex. E 1 x =x föddes 1771, E 2 x =x var blond,...,e n x =x hade 11 syskon M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 12

8 Russells analys: Tre förtjänster Satser som innehåller t.ex. logiska konnektiv är inga problem Författaren till Waverly var Skotte och gillade glass = y F y x(f x x = y) Sy Gy Satser som innehåller fiktioner är inga problem Tingeling existerar inte = ( y E 1 y... E n y x((e 1 x... E n x) x = y)) Teorin behöver inte likställa trosföreställningar med olika innehåll Sveriges statsminister = S, Socialdemokraternas partiledare = P y Sy x(sx x = y) Gy y P y x(p x x = y) Gy M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 12

9 Russells analys: Tre problem På bordet ligger två böcker. Det finns exakt ett bord. Valen är ett däggdjur. Det finns exakt en val och den är ett däggdjur. Kaninen dök upp igårkväll. Den har ätit morötter konstant sedan dess. Anaforiska uttryck fungerar inte M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 12

10 Russells analys: Ett problem Strawson tänker sig att q: Waverly har exakt en författare är en presupposition (Strawson använder implication ) av p: Författaren till Waverly var skotte. och inte en logisk följd av p. D.v.s. att q måste vara sann för att p skall kunna vara sann och om q inte är sann så saknar p sanningsvärde. Vidare så följer q av negationen av p också(!), något som anses typiskt för presuppositioner. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 10 / 12

11 Russells analys: Ett problem (bara för namn-analysen) Vad är förhållandet mellan ett namn och den mängd egenskaper E 1,..., E n som Russell analyserar namnet i termer av? Är E 1,..., E n meningen hos namnet(uttryckstypen)? - Det är intuitivt konstigt att prata om meningen hos ett namn. Vidare så verkar de här egenskaperna kontextberoende. Är E 1,..., E n de villkor som fixerar namnets refererens? - Egenskaperna verkar vara kontextberoende Är E 1,..., E n de villkor som fixerar refererensen hos ett yttrande av namnet, vad talaren tror om bäraren av namnet? - Kripke: Vad talaren tror om bäraren av ett namn fixerar i allmänhet inte namnets referens. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 11 / 12

12 Kripkes bild av referensfixering Den referentiella kopplingen mellan ett yttrande av ett namn och namnets bärare fixeras kausalt. Someone... is born [an inital baptism takes place, the object is named by ostension]; his parents call him by a certain name. They talk about him to their friends. Other people meet him. Through various sorts of talk the name is spread from link to link as if by a chain... A certain passage of communication reaching ultimately to the man himself reach [each] speaker [that refers to him] M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 12 / 12