WEST CHANNEL LEDEN VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN EN VÄG TILL VÄRLDSMARKNADEN OCH ETT HÅLLBART ÖVERSVÄMNINGSSKYDD FÖR VÄNERN
|
|
- Arne Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hällekil 14 SE DEJE SWEDEN Telefon Bankgiro Plusgiro WEST CHANNEL LEDEN VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN EN VÄG TILL VÄRLDSMARKNADEN OCH ETT HÅLLBART ÖVERSVÄMNINGSSKYDD FÖR VÄNERN Lämplig slussning vid Uddevalla
2 Bakgrund I dag är det högaktuellt att få en slutlig lösning på den för Vänerregionen så viktiga fartygstrafiken till och från Vänern. Den plan som är mest intressant just nu är utförandet av en ny slussled i Trollhättan. Den nya slussleden är ett relativt omfattande projekt. Kostnaden för projektet beräknas till ca 3 miljarder kronor. Grunden för en ny slussled är att den tidigare slussleden i Trollhättan har bedömts vara uttjänt Om inga åtgärder vidtas kommer enligt utförda utredningar fartygstrafiken till och från Vänern att upphöra 2030, vilket skulle bli ett dråpslag för Vänerregionen. Det är således mycket viktigt för Vänerregionen och även för hela Sverige att fartygstrafiken till och från Vänern upprätthålls och utvecklas. Frågan är emellertid om en ny slussled förbi Trollhättan är den optimala lösningen. Slussleden innebär givetvis att fartygstrafiken till och från Vänern kan fortsätta efter 2030, men övriga problem med sannolikt återkommande översvämningar runt Vänern och ständigt överhängande risker med jordskred längs Göta Älv kommer att förbli olösta. Även den planerade nya Götaälvsbron som Mark- och miljödomstolen nu har givit tillstånd till, kommer att medföra stora hinder för fartygstrafiken till och från Vänern. Den segelfria höjden för nuvarande bro är 19 meter. För den nya bron, som planeras bli öppningsbar, kommer den segelfria höjden i nedfällt läge att sänkas med 8 meter till 11 meter. Trafikvolymen över nuvarande bro är intensiv och förväntas inte minska över den planerade bron. De flertalet broöppningar av den nya bron varje dygn kommer att medföra kraftiga trafikstörningar i centrala Göteborg. Översvämningsrisker Vänern Avtappningen av Vänern till Göta Älv sker i Trollhättan. Avtappningen i Trollhättan är enligt vattendomen begränsad till 1030 m 3 /s. Vid den senaste större översvämningen 2001 var totala tillrinningen till Vänern i slutet av 2000 och början av 2001 ca 2400 m 3 /s. Vattennivån steg 1,30 m över normalvattennivån. P.g.a. pågående översvämningar med kritiska lägen för ett flertal orter vid Vänern överskreds domens begränsning. Avtappningen var tidvis 1190 m 3 /s. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:3) kommer nederbörden under kommande decennier att öka med fler återkommande översvämningar som följd. Varje tidigare större översvämning runt Vänern som inträffat ca vart 40:e år (1916, 1959, 2001) har kostat samhället, förutom mänskligt lidande och produktionsbortfall, 100-tals miljoner kronor. Översvämning Karlstad 1916 Översvämning Karlstad 2001 Bild NWT Eftersom idag enda avtappningen av Vänern sker i Trollhättan kommer översvämningarna runt Vänern med största sannolikhet att inträffa mer frekvent än under senaste seklet p.g.a. den begränsade avtappningen på 1030 m 3 /s. Ett tillstånd i mark- och miljödomstolen för ökad avtappning i Trollhättan bedöms inte som realistisk med hänsyn till ökade risker för jordskred nedströms Trollhättan. 2
3 Skredrisker Göta älvdalen Stora delar av Götaälvdalen består av lösa kvickleror på båda sidor om älven. Dessa kvickleror med låg inre hållfasthet och känsliga för vibrationer är en stor riskfaktor för uppkomsten av större eller mindre jordskred. Förutom mindre jordskred längs Göta älv har omfattande jordskred skett i Surte och Göta vilket visar att riskerna inte är försumbara. Som framgår av bilden nedan har ett stort antal ras och skred inträffat i Västsverige, bl.a. i Göta älvdalen. Statens Geotekniska Institut (SGI) har utfört omfattande stabilitetsutredningar längs Göta älv, benämnd Göta älvsutredningen. Av utredningen framgår att skredrisker förekommer mer eller mindre längs hela älvsträckan inom de områdena som består av leror. Kostnaderna för att stabilisera och säkerställa hela älvsträckan har beräknats till mellan 5 och 6 miljarder. Områden där ras och skred har inträffat Bild GP Skred vid Lilla Edet Bild GP Skredet i Surte 1952 Skredet i Göta 1957 Till grund för vattendomens begränsning till 1030 m3/s för avtappningen i Trollhättan ligger risken för erosion i Göta älvs stränder. Erosionsriskerna ökar med högre avtappning och med ökad tidrymd för avtappningen. Även fartygstrafiken vars propellerrörelser och vågrörelser medför erosion i älvens undervattensslänter vilket ökar risken för jordskred. Om ett större jordskred inträffar i Götaälvdalen kommer det att medför inlåsta fartyg i Vänern och stopp för fartygstransporter till Vänern under lång tid, 6 12 månader. Detta skulle medföra stora samhällsekonomiska förluster och höga extrakostnader och långa fördröjningar av leveranser till och från bl.a. industrier samt stora kostnader för rederier och hamnar. 3
4 Näringsliv och sjöfart i Vänerområdet Om man betraktar Vänern som en enda stor hamnbassäng i ett viktigt industriområde får man en klar uppfattning om betydelsen av att sjöfartsleden mellan Vänern och Västerhavet säkerställs och förbättras. Hela områdets oavlåtligt expanderande exportindustri är nämligen för sin konkurrensförmåga och utveckling beroende av låga fraktkostnader som den direkta fartygstrafiken från producenterna till konsumenterna erbjuder. Vänerregionen svarar för en stor del av landets produktion av trävaror, papper och massa. Förutom dessa produktioner har Vänerområdet (Värmlands län, Västra Götalands län, Örebro Län och Dalarnas län) en rad andra industrier och verksamheter som också är i behov av billiga sjötransporter. Dit hör till exempel Metso Papers med tillverkning av bl.a. stora yankeecylindrar till pappersindustrier ute i världen, som endast kan sjötransporteras. Även tunga transporter från järnverk, befintliga och planerade gruvor samt transporter av oljor, spannmål, jordbruksprodukter är beroende av sjöfarten. Godsvolymer Enligt Trafikverkets Trafikslagsövegripande Stråkstudie över Vänerstråket, Göteborg - Vänern transporterades 2010 ca ton gods i Vänern. Dominerande gods är massa, papper, trävaror, jordbruksprodukter, bulkgods och viss containertrafik. Totalt trafikerades Vänern 2010 med ca 1700 fartyg (ca 5/dygn). Fartygstrafiken går framförallt till/från hamnar i Holland, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Finland, Baltikum. Trafikverkets framtidsbild är att det finns potential för ökade godsvolymer inom Vänersjöfarten. Grundprognosen är en godsökning till 2030 med ca 50 % jmf. med 2010 med totalt ton/år. Prognosen för Inre vattenvägar med max utfall ger en godsökning till 2030 med 100 % jmf. med 2010 med totalt ton. Denna ökning ger med dagens lastgrad ca 3200 fartyg/år (ca 10 fartyg/dygn). Ökade fartygstransporter medför minskade slitage på vägar och järnvägar. Tidigare utredningar En kanal mellan Vänersborg och Uddevalla är ingen ny ide. Efter att Bohuslän blivit svenskt 1658 igångsatte Karl XI en utredning i syfte att förbinda dessa städer med en kanal. Därefter har ett flertal utredningar utförts: 1834 av major Nils Eriksson, 1879 av löjtnant H Friberg och 1899 av major P Laurell och 1908 på privat initiativ. Genom 1957 års Vänerkommitté gjordes en ny utredning av kanalprojektet bestående av en arbetsgrupp med representanter för AB Vattenbyggnadsbyrå, AB Skånska Cementgjuteriet, Svenska AB Christiani och ingenjörsbyrån Orrje & Co AB. Förslaget till kanalens sträckning och slussar redovisas på bild nedan. Kanalen, som hade en längd av ca 26 km, planerades för fartygsstorlekar med omkring 6000 dwt och ett djupgående på 6,5 m. Kostnaden för projektet exklusive markinlösen, domstolsförhandlingar, ersättning för skador, intrång m.m. beräknades till 380 miljoner kronor i 1957 års penningvärde. Kommitténs beräkningar visade att den föreslagna kanalen skulle bli nationalekonomiskt lönsam. I dagen penningvärde bedöms en total projektkostnad för en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla uppgå till mellan ca 8 och 10 miljarder kronor. Även denna projektkostnad är på sikt med största säkerhet nationalekonomiskt lönsam med tanke på en avskrivningstid på mer än 100 år, säkerställande av arbetstillfällen, eliminering av översvämningsrisker runt Vänern, minskning av skredrisker i Götaälvdalen, ökad fartygskapacitet, m.m. 4
5 Vänerkommitténs förslag till kanal mellan Vänersborg och Uddevalla Minska belastning på vägar och järnväg Enligt Trafikverket prognos fram till 2030, om Vänertrafiken upphör, skulle den transporterade godsmängden motsvara och lastbilar/år och tåg/år. Vid utbyggd Vänertrafik skulle transporterade godsmängden minska med ca lastbilar/år (240/dygn) på sträckan Karlstad-Vänersborg (E45) och 1120 tåg/år (3,7/dygn) på sträckan Kil-Öxnered. Framtida ökad fartygstrafik till och från Vänern utgör en väsentlig kostnadsbesparing för vägoch järnvägsnäten. Förutom direkta kostnadsbesparingar på väg- och järnvägsnät innebär omläggning till fartygstrafik en miljövinst med väsentligt minskade utsläpp och minskade trafikolyckor. Förslag till ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla För att erhålla en totallösning för framtida reglering av Vänerns vattenstånd, minskad skredrist i Göta älvdalen och säkerställande av fartygstrafiken är den optimala lösningen en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla. Kanalen skulle få en längd av ca 26 km, en bredd på ca 20 m och ett djup på 6 m. En preliminär sträckningen av kanal redovisas på bild sidan 6. Upphörande av fartygstrafiken längs Göta älv och minskningen av avtappningen i Trollhättan vid hög tillrinning till Vänern skulle väsentligt minska risken för jordskred i Götaälvdalen. Även om jordskred i Götaälvdalen skulle inträffa skulle fartygstrafiken kunna hållas intakt till och från Vänern genom den nya kanalen. Vid risk för översvämningar p.g.a. hög tillrinning till Vänern skulle avbördningen av Vänern ske genom tappning både i Trollhättan med 1000 m 3 /s och resterande tappning genom kanalen till Uddevalla. Med en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla skulle dessutom fartygstrafiken till och från Vänern säkerställas för framtiden. Fraktkapaciteten skulle kunna ökas genom att använda större fartyg upp till ca 6000 dwt i stället för nuvarande fartygsstorlekar på ca 3700 dwt. Ur miljösynpunkt skulle ny kanal väsentligt minska koldioxidutsläppen från fartygen. I dagsläget går fartygen i Göta Älv ca 75 km i motström för att nå Vänern vilket kräver mycket 5
6 energi som genererar utsläpp. Detta skall jämföras med en ny kanal på ca 26 km med minimal motström. Byggandet av kanalen skulle dessutom generera ca 12,5 miljoner ton bergmassor som under lång tid kunde försörja bygg- och anläggningsarbeten i form av ballast till betong, asfalt, bärlager till vägar, erosionsskydd i Göta älvdalen, m.m. Dessutom skulle byggandet av en ny kanal direkt medföra en stor ökning av arbetstillfällena samt säkerställa och utveckla verksamheter i regionen. Även turisttrafiken med segel- och motorbåtar skulle sannolikt öka p.g.a. det korta avståndet mellan Västerhavet och Vänern. För Göta Älvsområdet skulle en ny kanal även innebära att den planerade sänkta nya bron över Göta Älv i Göteborg inte skulle medföra problem samt att det även skulle vara möjligt att bygga broar över Göta älv mellan Trollhättan och Göteborg. En ny kanal, som även skall förhindra översvämningar runt Vänern, kräver en annan sträckning än Vänerkommitténs förslag. I Vänerkommitténs förslag slussas vattnet från Vänern upp ca 10 m för att sedan mot Uddevalla slussas ned till Västerhavet. Vattennivån i en ny kanal, för att avtappningen skall fungera, måste successivt sänkas med slussar från Vänern till Västerhavet. Preliminärt förslag till ny kanals sträckning (blå linje) 6
7 Varför en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla? Fördelen med den nya kanalen framgår av nedanstående sammanfattning: 1. Eliminering av översvämningsrisken genom säkerställandet av Vänerns vattennivå genom kompletterande avbördning av vatten i den nya kanalen. 2. Minskning av risken för jordskred i Göta älvdalen. 3. Säkerställandet och utveckling av verksamheter i Vänerområdet. 4. Säkerställandet av framtida fartygstransporter. 5. Ökning av fartygstransporter. 6. Minskade kostnader för väg- och järnvägsunderhåll. 7. Stor tillgång under lång tid av bergmassor för väg- och järnvägsbyggen, betong, erosionsskydd i Göta älvdalen, m.m. 8. Miljövinster genom minskade utsläpp från lastbilstrafik och fartyg. 9. Minskning av trafikolyckor genom minskad lastbilstrafik. 10. Utveckling av strandnära stads- och landsbyggande. 11. Förhindrande av igenväxning av stränderna på öarna och stränderna längs Vänerns 12. Förbättrad infrastruktur genom byggande av broar i Göta älv. 13. Utveckling av verksamheter längs kanalen 14. Utveckling och ökning av båtturismen. 15. Fortsatt möjlighet att försäkra strandnära fastigheter.(vissa försäkringsbolag har aviserat att inte försäkra strandnära fastigheter p.g.a. översvämningsriskerna.) Slutkommentar Byggandet av en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla, som är kortare och med större kapacitet än Götaälvsleden mellan Trollhättan och Göteborg är en angelägenhet av så fundamental betydelse för Västra Mellansveriges ekonomiska liv och framtida utveckling, att en förstudie för en planerad ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla snarast bör igångsättas. DEJE Hans Lindquist 7
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merStråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare
Stråkstudie Göta älv - Vänern Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal 2016-12-12 Bertil Hallman senior utredningsledare Hur länge kan Vänersjöfarten bedrivas i nuvarande slussar
Läs merTrafikslagsövergripande Stråkstudie över Vänerstråket Göteborg Vänern. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Trafikslagsövergripande Stråkstudie över Vänerstråket Göteborg Vänern Bertil Hallman SVäpl Projektledare Trafikslagsövergripande stråkstudie av godsstråket Götaälv till Vänerhamnar. En angelägenhet för
Läs merSJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten
SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter
Läs merYttrande: Förslag till nationell plan för transportsystemet
Remissyttrande Datum 2017-11-21 Diarienummer: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringskansliet per e-post: n.registrator@regeringskansliet.se, n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merYttrande om ny Götaälvbro, järnvägsplan och tillstånd till vattenverksamhet
Enheten för strategi och analys Marcus Smedman marcus.smedman@regionvarmland.se Förslag till yttrande REGIONSTYRELSEN Remissvar, Göteborgs stad, Trafikkontoret Dnr 1171/10; RV 2012-522 Datum 2012-11-22
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merGÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv. Summering av Länsstyrelsen
GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv Summering av Länsstyrelsen 13 dec 2012 Karin Slättberg Göta Älv - Miljövänlig transportled med stor kapacitet, och mycket mer. farled trafik längs
Läs merGöta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU
Göta älvutredningen 2009-2011 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker längs Göta älvdal. För att kunna bemöta kommande klimatförändringar och hantera ökade
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merEtt initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten
Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten SLUSSARNA I TROLLHÄTTAN, som möjliggör länken mellan Vänern och västkusten genom Göta älv, är över 100 år gamla. Trafikverket har klargjort att efter
Läs merTrafikslagsövergripande Stråkstudie Vänerstråket. Vänersamarbetet. Bertil Hallman Långsiktig planering Samhälle region väst
Trafikslagsövergripande Stråkstudie Vänerstråket Vänersamarbetet Bertil Hallman Långsiktig planering Samhälle region väst Slussled Göteborg Trollhättan Bakgrund: Slussar i Lilla Edet och Trollhättan som
Läs merTrafikslagsövergripande. Stråkstudie över godstransporter Vänerstråket och Götaälv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Trafikslagsövergripande Stråkstudie över godstransporter Vänerstråket och Götaälv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie
Läs merSjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.
Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)
Läs merSjöfartsforum
Sjöfartsforum 2011-12-01 Marcus Smedman, strateg infrastruktur och kommunikation RUP Värmland ska ha ett välutvecklat infrastruktur- och transportsystem Helhetsperspektiv effektiva transportsystem som
Läs merStatens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB)
Diarienummer 450-15411-2012 1(6) Regeringen Socialdepartementet Insänt via e-post till registrator@social.ministry.se s.pbb@social.ministry.se Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen
Läs merSamhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen
Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Arbetsmetod: möjliga översvämningsskador har vägts mot tänkbara åtgärder Bedömningar av översvämningsskador Scenarier för
Läs merSkredrisker och säkerhet Göta älvdalen
Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen Åke W Johansson Statens geotekniska institut Myndighetsfunktionen Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merPresentation av resultat från Göta älvutredningen
Presentation av resultat från Göta älvutredningen 2009-2011 SGF Risk Underjordisk infrastruktur 2012-05-23 & Geoteknik Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker
Läs merSårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Läs merPM 2009-06-26 SjöV, Trollhätte kanal. PM Samhällsekonomisk bedömning. 1. Inledning. 2. Identifiering av effekter
Samhällsekonomisk bedömning 1. Inledning Föreliggande pm utgör en samhällsekonomisk bedömning av utbyggnad av nya slussar i Trollhätte kanal, vilket utgör utredningsalternativet (UA) och nedläggning för
Läs merGöta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta
Läs merAntagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Läs merTrafikslagsövergripande stråkstudie
Trafikslagsövergripande stråkstudie Göta älv Vänerstråket ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Byggtekniska alternativ och samhällsekonomiska effekter Två scenarion utreds för Göta älv Vänerstråket 1) Nybyggnad av slussled
Läs merOmrådestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige
Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige Befintliga vägar Skredkommissionens anvisningar Exempel nybyggnad - arbetssätt från E45 Jan Ekström Arbetar inom projekt BanaVäg i Väst Anställd
Läs merERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi
Läs merGång- och cykelbro över Göta Älv. Arkitekt: Dissing+Weitling
Gång- och cykelbro över Göta Älv Arkitekt: Dissing+Weitling Redogörelse TN 29 nov Prövningsprocesserna Detaljplan (SBK), Handlingarna klara efter utställning okt 2007 BN avvaktar miljödomstolens beslut
Läs merSGI:s arbete inom klimatområdet
SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen
Läs merUppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 2
14 UPPDRAG VGR_ÅTG-plan stråk 2 & 6 UPPDRAGSNUMMER 7000587000 UPPDRAGSLEDARE Peter Blomquist UPPRÄTTAD AV Peter Blomquist DATUM 2-04 Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 2 Befolkning Befolkningstillväxten
Läs merTrafikslagsövergripande stråkstudie och åtgärdsvalsanalys, Göta älv-vänerstråket - Godsutredning och samhällsekonomisk analys
Trafikslagsövergripande stråkstudie och åtgärdsvalsanalys, Göta älv-vänerstråket - Godsutredning och samhällsekonomisk analys Sammanfattande slutrapport 2013-04-04 Beställare Projektledare: Konsult Uppdragsansvarig:
Läs merERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8
Läs merKommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Läs mer1 INTRODUKTION 2 2 SAMMANFATTNING 3 3 DEFINITIONER 4. 4 NUVARANDE FARTYGSTRAFIK Nuvarande begränsningar 4 5 FRAMTIDA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 5
15236-2-100-Rev 0 Page 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 2 2 SAMMANFATTNING 3 3 DEFINITIONER 4 4 NUVARANDE FARTYGSTRAFIK 4 4.1 Nuvarande begränsningar 4 5 FRAMTIDA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 5 6 EXEMPEL
Läs merTrafikverkets yttrande över Riksintresset Vänersjöfarten och Ny Götaälvbro. Inledning 2. Historik kring Vänersjöfarten 2
PM Ärendenr: TRV 2011/63892A Till: Trafikkontoret i Göteborg Box 2403 403 16 Göteborg Trafikverket Bertil Hallman Samhälle Från: Trafikverket Samhälle Region Väst 2011-09-15 Trafikverkets yttrande över
Läs merVaria 583. Frekvens av skred i Sverige STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE ANN-CHRISTINE HÅGERYD LEIF VIBERG BO LIND
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Skrednummer 150 100 50 SKRED ORDNADE EFTER ÅRTAL Alla daterade skred 0 1600 1700 1800 1900 2000 Årtal Frekvens av skred i Sverige ANN-CHRISTINE
Läs merKARLSTADS KOMMUN. Ärende 13
KARLSTADS KOMMUN Ärende 13 Dnr KS-2012-329 Dpl 24 sid 1 (3) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar 2012-08-28 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Statens geotekniska instituts rapport
Läs merGästnattsrapport juli 2014
Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB
Läs merVÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR
VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner
Läs merTrafikslagsövergripande stråkstudie Göta älv Vänerstråket. Godsutredning och samhällsekonomisk analys
Trafikslagsövergripande stråkstudie Göta älv Vänerstråket Godsutredning och samhällsekonomisk analys Trafikslagsövergripande stråkstudie Göta älv- Vänerstråket syftar till att utgöra beslutsunderlag inför
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merSjöfarten på Göta älv en arkivstudie inför planerad ersättning av Göta älvbron i Göteborg Meddelande 3:2009
2008-10-06, rev april 2009 Sjöfarten på Göta älv en arkivstudie inför planerad ersättning av Göta älvbron i Göteborg Meddelande 3:2009 April 2009 Trafikkontoret 2008-10-06, rev april 2009 2(15) Sjöfarten
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merGöta Älvbron & EUs Regelverk för IWW. Henrik Källsson Erik Thun AB
Göta Älvbron & EUs Regelverk för IWW Henrik Källsson Erik Thun AB Satsar på framtiden! Nybygge Alice & Helge Design & utvecking av Ferus Smit tillsammans med Erik Thun AB. Många förbättringar har gjorts,
Läs merGästnattsrapport April 2015
Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merVänern som maritimt område den fortsatta processen
Lägesrapport 2010-01-22 Fotograf: Stefan Svensson Vänern som maritimt område den fortsatta processen Vid sitt möte den 22 januari beslutade Styrgruppen för Vänersamarbetet att föreslå sina organisationer
Läs merLänsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Läs merVAD HÄNDER OM HANDELS SJÖFARTEN TILL OCH FRÅN VÄNERN UPPHÖR? En regionalekonomisk konsekvensanalys
VAD HÄNDER OM HANDELS SJÖFARTEN TILL OCH FRÅN VÄNERN UPPHÖR? En regionalekonomisk konsekvensanalys Inför den nationella transportplanen (NTP:n) har Trafikverket gjort en åtgärdsvalsstudie för slussarna
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merPM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland. Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar
2016-08-30 Jan Efraimsson PM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar I den nuvarande nationella infrastrukturplanen
Läs merSGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Läs merVänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300
Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sjöfart i Göta älv Vänerstråket är av strategisk betydelse för näringslivet i främst
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merKlimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Läs merVaria 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen
Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merSyfte. Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna. Bakgrund
Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna Anna Nylén Trafikverket/Sjöfartsverket Syfte Syftet med projektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna
Läs merGästnattsrapport Juli 2015
Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta
Läs merVi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun
Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk
Läs merStora Marindagen Projekt WaterwaysForward.
Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Hur kan trafiken på Vänern utvecklas och vad säger varuägarna? Inledning. Vad är Project WaterwaysForward? Vad är skillnaden på inlandssjöfart och kustsjöfart?
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merHållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merDiarienr 2014-1114. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.
SAMÖ 2016 1 (15) Grundscenario Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs merPrognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merGästnattsrapport april 2014
Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)
Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merGästnattsrapport februari 2014
Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB
Läs merGods- och industristråket!
E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna
Läs merBeräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan
14 UPPDRAG Hydraulisk utredning ny bro över Göta älv UPPDRAGSNUMMER 15003843 UPPDRAGSLEDARE Anders Söderström UPPRÄTTAD AV Lisa Orrheim DATUM 2018-10-05 Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta
Läs merVästsvensk infrastruktur
Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merGästnattsrapport Maj 2015
Gästnattsrapport Maj 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik
Läs merMölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merTrafikverkets förslag till Nationell plan
Trafikverkets förslag till Nationell plan 2018-2029 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Länsdelsmöten Värmland hösten 2017 622,5 miljarder Utveckling 333,5 mdr kr Vidmakthållande väg 164 mdr kr Vidmakthållande
Läs merGästnattsrapport oktober Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport oktober 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, oktober 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter oktober 420
Läs merUnderlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Göta älv 2009-06-15
Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Göta älv 2009-06-15 PV-2009/0437:1 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION... 4 3 FÖR VILKA DAMMAR HAR ANALYSER
Läs merRAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING
RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för
Läs merPM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION
MAJ 2016 AKZONOBEL AB PM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION PM AVSEENDE STABILITET FÖR RIVNING AV SPONT VID KAJEN I PROJEKT TERRA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010
Läs merEn västsvensk industrihistoria Tiden fram till år Kent Olsson
En västsvensk industrihistoria Tiden fram till år 1950 Kent Olsson Innehåll Tiden fram till år 1920 9 Industrialiseringen och städernas nya roll 14 Den svenska industrialiseringen och den västsvenska 17
Läs merREMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)
REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget
Läs merSJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon Dnr: Johan Wahlström,
SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon 2017-06-22 : 15-01 771 Johan Wahlström, +46 104785643 PM Revidering av rapport R160921/Riskanalys Landsortsfarleden Bakgrund Södertälje Hamn AB
Läs merGästnattsrapport November 2014
Gästnattsrapport November 214 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för
Läs merEffekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-
Läs merGästnattsrapport Augusti 2015
Gästnattsrapport Augusti 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merNationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Göta älv, Foto: SGI Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se 1 Statens geotekniska institut, SGI SGI bildades 1944 SGI lyder sedan 2011 under Socialdepartementet, Bygg- och
Läs merÖversvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen.
Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen Stockholm 2006 SOU 2006:94 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merGästnattsrapport september Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport september 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, september 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter September
Läs merPowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merBehov av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren
Alf Axlid 08-785 5355 1 (5) ExplN 2007-03-19 Remiss SOU 2006:94 Försvarsdepartementet Bilaga 1 Näringsdepartementet F.k. till Sjöfartsverket Krisberedskapsmyndigheten Räddningsverket SMHI Boverket Stockholms
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. TÖP LIS-områden, Forshaga kommun
TÖP LIS-områden, Forshaga kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunfullmäktige i Forshaga kommun har gett miljö- och byggnämnden i uppdrag att ta fram förslag på s.k. LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära
Läs mer