Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen

Transkript

1 Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström)

2 Arbetsmetod: möjliga översvämningsskador har vägts mot tänkbara åtgärder Bedömningar av översvämningsskador Scenarier för klimat och översvämningsrisker från SMHI Breda studier för att bedöma konsekvenser av översvämningar (underlag från över 50 myndigheter, länsstyrelser, kommuner, näringslivet och andra verksamhetsutövare) Uppskattningar av skadekostnader Vilka åtgärder är möjliga och hur kan riskerna minskas? åtgärder uppströms invallningar större avtappningskapacitet sänkning av sjöarna

3 Vilka översvämningsnivåer har vi studerat? 100 års nivå dimensionerande nivå = (ungefär årsnivå) (I båda fallen inklusive kraftig vindpåverkan och med viss hänsyn till effekter av klimatförändringar) Återkomsttid (år) Sannolikhet under 50 år (%) Sannolikhet under 100 år (%) % 63% ,5% 1%

4 Konsekvenser av hundraårsnivå i Vänern Vid hundraårsnivån 2,6 miljoner m 2 byggnadsyta under vatten (Karlstad och Lidköping värst drabbade) Många järnvägar och vägar får stängas av Sjöfarten till Vänern, liksom fisket, måste inställas Flera stora basindustrier (och många små) drabbas - direkt, pga. översvämningar eller pga. av avbrott i transporterna. Läckage från förorenade områden och avlopp samt industrier och jordbruksmark, påverkan på vattenförsörjningen lokala elavbrott. Stora arealer jordbruksmark och skogsmark sätts under vatten

5 Översvämningar drabbar stora byggnadsytor Drabbad byggnadsyta Vänern-100 årsnivå m Arvika Götene Grästorp Grums Gullspång Hammarö Kristinehamn Karlstad Lidköping Mariestad Mellerud Bostad 46,5m Övrigt 46,5 Säffle Vänersborg Åmål

6 Vid en dimensionerande nivå ökar påfrestningarna ytterligare. Transportsystemet - svårt påverkat med bara begränsad järnvägstrafik på några sträckor. Många vägar, även riks- och Europavägar, översvämmas. Stora områden i centrala Karlstad och andra städer och samhällen runt sjön översvämmas. De flesta avloppsreningsverk och avloppsnät kommer att vara svårt påverkade eller översvämmade. Ännu fler förorenade markområden kommer att vara översvämmade och riskerna för allvarlig påverkan på vattenkvalitén i sjön och därmed problemen med vattenförsörjningen ökar. Elförsörjningen kan slås ut över större områden och flera värmeverk kan också påverkas.

7 Översvämmade ytor vid dimensionerande nivå +47,4m

8 Vad kan då göras för att minska riskerna? Ökad avtappning? Åtgärder uppströms? Invallningar? Sänkt sjöyta genom ändrad regelringsstrategi?

9 Större avtappning genom Göta älv? Ökad avtappning av vatten via Göta älv med 400 m³/s är möjligt från ras- och skredsynpunkt förutsatt att älvsidorna förstärks. Sådana förstärkningar kan bli mycket kostsamma och bedöms av (SGI) kosta mellan 1 och 6 miljarder kronor. En del av dessa förstärkningar bedöms dock av SGI ändå behövas i ett förändrat klimat med mer frekventa höga flöden. Ras och skredrisker och erosion - ofullständigt kartlagda - kostnad för kartläggning Mkr.

10 Större skred Göta älvdalen (2) , : Jordfallsskredet 1150, 65 ha 3: Intagan , 27ha 6: Ballabo mars 1733, 3 ha 9: Utby , 4,5 ha 10: Västerlanda ca 1830, >5 ha 12: Surte , 24 ha 14: Göta , 32 ha 15: Agnesberg , 0,25ha 16: Ballabo , 0,7 ha

11 Avtappningstunnel?

12 Eller kanske en kanal?

13 Tunnel möjlig men knappast kanal Geotekniskt möjligt bygga en avtappningstunnel från Vänern till Västerhavet. Kostnaderna för en tunnel som kan avbörda max 400 m³/s bedöms uppgå till 3,5-4,6 miljarder kronor. Fler geotekniska analyser behövs för att bestämma tunnelsträckning och mer exakta uppskattningar av byggkostnaderna. Hur havsmiljön påverkas av ett stort utsläpp av sötvatten är oklart. Byggtiden för en tunnel bedöms vara minst 5-7,5 år. En kanal från Vänern till Uddevalla skulle kräva mycket stora ingrepp både i centrala Uddevalla och i naturmiljön med påverkan på flera naturreservat.

14 Höja Vattenmagasin uppströms Vänern? eller kanske hålla permanent lägre nivå i dessa?

15 Höjning av magasin eller permanent lägre nivå en möjlighet? Höjning av magasin? En höjning av dammkrönen med 1,0 m skulle motsvara knappt 2 dm på Vänerns areal. Investeringskostnad - minst 1 miljard. Permanent lägre nivå? 1 m lägre nivå i dessa magasin => inskränkningar i vattenkraftsproduktion (50 Mkr/år) + investeringskostnader. Stora konsekvenser för samhällen och miljö längs magasinen, ändring av många vattendomar

16 Invallningar och andra skyddsåtgärder för Vänern? Mycket omfattande invallningar av både samhällen och industrier fordras Många vägar, järnvägar, slussar och avlopp måste byggas om ändå Grov kostnadsuppskattning = 3,5 miljarder för skydd mot hundraårsnivå + underhållskostnader Estetiska aspekter

17 Sänkta dämningsgränser/ändrad regleringstrategi? Vattenfall har stor frihet att bestämma tappning inom ramen för vattendomen Kan variera tappningen mellan ca 200 m 3 /s och 900 m 3 /s mellan sänkningsgräns och dämningsgräns Utredningen har låtit studera effekter av att sänka dämningsgränsen (med bibehållen regleringsstrategi) respektive en ändrad regleringsstrategi

18 Effekt på vattenstånden av en sänkning av dämningsgränsen med 0,5m

19 En ändrad regleringsstrategi Lilla Edets maxkapacitet (780 m 3 /s) utnyttjas redan vid nivån 44,3 m öka till Trollhättans maxkapacitet (870 m 3 /s) utnyttjas vid nivån 44,5 m (visst spill vid Lilla Edet) Vargöns kapacitet (900 m 3 /s) utnyttjas vid nivån 44,7 m (spill vid Lilla Edet och Trollhättan).

20 Vattenstånd för perioden med dagens tappningsstrategi (blå staplar) och en ändrad regleringsstrategi (gula staplar)

21 Sammanfattning av möjliga åtgärder i Vänern deras nytta i termer av sänkt högsta vattenstånd (dimensionerande nivå) och kostnader kostnad (mdr) Effekt (cm) på högsta vattenstånd kommentar Invallning och höjning av vägar mm minst 5,1 skydd mot hundraårsnivå skydd mot hundraårsnivå Ökat flöde Göta älv (400 m3/s) 0,3-1,7 50 skredrisker betydande Tunnel (400 m3/s) 3,5-4,6 50 Oklara miljöeffekter Dammkrön uppströms höjs 1 m minst 1,0 <20 Samhällen uppströms drabbas, ändra många vattendomar Ändrad regleringsstrategi 0,003/år neg påverkan biologisk mångfald, ev sjöfart Inga åtgärder - skadekostnader nuvärde 4,4-7,4 - Inga åtgärder - nuvärde av skadekostnader

22 Utredningens förslag Minska vattenhållningen så att de högsta vattenstånden kan sänkas med minst ca 0,4 m. genom en överenskommelse mellan Staten och Vattenfall AB Räddningsverket ges ett sammanhållande ansvar för fortsatta utredningar kring avtappningsmöjligheterna från Vänern: SGI ges i uppdrag att se hur avtappningen genom Göta älv kan ökas. SGU ges i uppdrag att studera geologiska förutsättningar för en tunnel. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Fiskeriverket och Naturvårdsverket uppdras att studera effekter på marina miljön av tunnel. Länsstyrelserna i Värmland/Västra Götaland ges i uppdrag att följa utvecklingen i naturmiljön av mindre vattenståndvariationer i Vänern. SMHI, Lantmäteriverket och Vattenfall ges i uppdrag att belysa översvämningsriskerna längs Göta älv i ett framtida klimat STEM, SMHI och Vattenfall AB ges i uppdrag att studera möjligheterna till vattenkraftsproduktion i en tunnel.

23 Utredningens förslag, fortsättning På sikt bör tappningsmöjligheterna ökas med minst 400 m³/s antingen genom avtappningstunnel eller genom Göta älv. De utredningar vi föreslår bör vägleda ett beslut. Ett sådant beslut bör också baseras på utvecklad kunskap om klimatförändringarna. För alla ökningar av avtappningsmöjligheterna behöver vattendomen för Vänern prövas om. Undvik nybyggnation nivå ca +47,4 m. Vissa undantag kan göras ner till nivån ca +46,5 m. Under nivån +46,5 m - enbart enkla byggnader.(via kommunernas ordinarie planarbete) Höj beredskapen kring översvämningsfrågorna genom förstärkningar av samarbetet mellan kommuner, länsstyrelser mfl. Alla kommuner runt sjön och längs Göta älv bör delta.

24 Finansiering Utredningen återkommer till frågan om förebyggande åtgärder i slutbetänkande Tillfälligt ökat anslag SGI Andra myndigheters utredningskostnader inom respektive utgiftsområde Finansiering av tunnel/förstärkningar i Göta älv får diskuteras när fortsatta utredningar är färdiga.