Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB)

Transkript

1 Diarienummer (6) Regeringen Socialdepartementet Insänt via e-post till Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB) Länsstyrelsen har tagit del av remitterat underlag och även deltagit i en intressentgrupp som knutits till Statens geotekniska instituts (SGIs) utredning. Sammanfattning Länsstyrelsen anser att SGI tagit fram ett efterfrågat och nödvändigt geotekniskt underlag avseende förhållanden i Göta älvdalen. Länsstyrelsen anser att det är mycket angeläget att minska riskerna för skred i ett nuvarande och framtida klimat. Ett stort skred i Göta älv skulle medföra att stora mänskliga, ekonomiska och miljömässiga värden gick förlorade. Längs älven finns samhällsviktig infrastruktur, näringsliv, bostäder, industrier med omfattande kemikaliehantering, förorenade markområden liksom värdefull natur- och kulturmiljö. Göta älv är även en viktig farled för sjöfarten och dricksvattentäkt för invånare. Länsstyrelsen anser att konsekvensbedömningen av naturmiljön kan förbättras. Länsstyrelsen har inte möjlighet att bedöma om kostnadsberäkningarna är rimliga utifrån redovisat underlag. Eftersom information om de kostnader som är förknippade med åtgärderna är viktig för det fortsatta arbetet föreslår Länsstyrelsen att SGI fördjupar redovisningen av hur beräkningarna gjorts. SGI har utgått från en framtida maximal tappning på 1500 m 3 /s men utredningen visar inte vilka eventuella åtgärder som krävs för ett ökat flöde i älven med 50 %. Utredningen visar inte heller hur valet av det maximala flödet gjorts. Detta bör visas alternativt utredas. Inför beslut om riskreducerande åtgärder behövs flera omfattande utredningar. Länsstyrelsen vill särskilt lyfta fram behovet av miljökonsekvensbeskrivningar. För att öka tappningen i älven krävs en omprövning av vattendomen. Länsstyrelsen stödjer förslaget att tillsätta en delegation för klimatanpassning av älvdalen. och föreslår att delegationen placeras hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Telefon/Fax: (växel) Webbadress: E-post: ess.vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 2(6) Övergripande synpunkter Stabilitetsutredning Länsstyrelsen bedömer att SGI har genomfört ett ambitiöst utredningsarbete i en angelägen fråga. Utredningen erbjuder ett efterfrågat och nödvändigt geotekniskt underlag avseende förutsättningarna i Göta älvdalen. Det material som tagits fram är ett mycket värdefullt planeringsunderlag som är användbart i många sammanhang och för många parter. Det kommer att vara till stor nytta i det fortlöpande arbetet med översiktsplaner, detaljplaner, vägutredningar och olika former av tillståndsprövningar inom området som helhet. Skredsäkring av Göta Älv Ett stort skred i Göta älv skulle medföra att stora mänskliga, ekonomiska och miljömässiga värden gick förlorade. Längs älven finns samhällsviktig infrastruktur, näringsliv, bostäder, industrier med omfattande kemikaliehantering, förorenade markområden liksom värdefull natur- och kulturmiljö. Göta älv är även en viktig farled för sjöfarten och dricksvattentäkt för invånare. Ett skred skulle kunna medföra risk för allvarlig förorening av Göta älv som vattentäkt. Dessutom kan redan dagens risknivåer hämma regionens utveckling då företag tvekar att investera där de är lokaliserade idag och överväger att flytta till platser med mer förutsägbara förhållanden. Länsstyrelsen anser att det är mycket angeläget att minska sannolikheten för och konsekvenserna av skred i Göta älvdalen. Som utredningen visar kommer riskerna att öka i takt med att klimatet förändras. När åtgärder vidtas bör om möjligt höjd tas för effekterna av ett förändrat klimat. Konsekvensbedömning SGI har genomfört ett omfattande arbete med att bedöma konsekvenserna för bebyggelse och olika verksamheter. Länsstyrelsen anser att konsekvensbedömningen för naturmiljön kan förbättras. Generellt blir konsekvenserna för naturmiljön större när åtgärder vidtas för att minska skredrisken, än vad man kan förvänta sig vid ett skred. Skred är naturliga processer i detta landskap. Skreden har skapat en stor del av de naturvärden som finns i dalen. En anledning till att älvdalen är av riksintresse för naturvård är just de levande skredprocesserna. Utredningen bör kompletteras med konsekvenser i form av förlorad naturmiljö vid skredförebyggande åtgärder. Konsekvenserna för naturmiljön på grund av riskreducerande åtgärder bör beskrivas i varje läge längs älven. Kostnadsuppskattning Utredningen har uppskattat kostnaderna för att anpassa Göta älvdalen till ett maximalt flöde på 1030 m 3 /s till 4-5 miljarder kr och för att säkra älvdalen för ett maxflöde på 1500 m 3 /s till 5-6 miljarder. I kostnadsberäkningarna ingår posterna stabilitetsförbättrande åtgärder och utredningar. Den årliga

3 3(6) kostnaden uppskattas till 5,5-7 miljoner kr för att säkra älven för dagens flöde och till 7-8,5 miljoner för att säkra älven för ett flöde på maximalt 1500 m 3 /s. Som framkommer nedan kommer eventuella åtgärder att kräva omfattande utredningsarbete och ett stort antal granskningar, prövningar och beslut av olika slag. Utredningar, granskning och prövning av planer, konsekvensbedömning, vattendomen m.m. är mycket resurskrävande. Med tanke på de motstående intressen som kan förutses och det stora antalet sakägare så riskerar kostnaden bli stora. Länsstyrelsen har inte möjlighet att bedöma om de kostnadsberäkningarna är rimliga utifrån redovisat underlag. Länsstyrelsen föreslår att SGI redovisar hur kostnadsuppskattningarna gjorts både för nuvarande och framtida klimat. Kostnadsberäkningarna behövs för att kunna väga en ökad tappning mot alternativa lösningar för att hantera en ökad tillrinning till Vänern. Synpunkter på förslaget att anpassa Göta älv till ökade flöden SGI bedömer att det är nödvändigt och geotekniskt möjligt att vidta skredförebyggande åtgärder dels för att minska riskerna under dagens förhållanden, dels för att vidta ytterligare åtgärder som behövs inför framtidens klimat. Länsstyrelsen anser att det är mycket angeläget att minska sannolikheten för och konsekvenserna av skred i Göta älvdalen. Som utredningen visar kommer riskerna att öka i takt med att klimatet förändras. När åtgärder vidtas bör höjd tas för effekterna av ett förändrat klimat. Länsstyrelsen anser dock inte att utredningen i sin nuvarande utformning helt visar vad som krävs för att säkra Göta älvdalen för ett högre flöde än de 1030 m 3 /s som idag maximalt tappas i älven, se nedan. Behov av ytterligare utredningar i samband med riskreducerande åtgärder Innan beslut fattas om att vidta åtgärder i älvdalen behöver ytterligare utredningar genomföras så att konsekvenserna av de riskreducerande åtgärderna framgår. Länsstyrelsen vill särskilt lyfta fram behovet av en bedömning av natur- och miljöpåverkan till följd av föreslagna åtgärder. Utredningen bör kompletteras med en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning där ingreppen i naturmiljön till följd av de föreslagna stabilitetshöjande åtgärderna i älvdalen uppskattas och beskrivs. Även miljökonsekvenser av eventuella nödvändiga ingrepp i vattenmiljön för att öka avbördningskapaciteten i Göta älv bör beskrivas. De sannolikhetsreducerande åtgärder som diskuteras är huvudsakligen avschaktning av slänter, spontning, erosionsskydd, motfyllnad och flytt av bebyggelse inom särskilt riskutsatta områden. Konsekvenslindrande åtgärder som diskuteras är flytt av riskutsatt bebyggelse och invallningar av riskutsatt bebyggelse och infrastruktur. En särskild analys av de föreslagna

4 4(6) åtgärdernas förenlighet med utpekade riksintressen, skyddade områden och förenlighet med fastställda miljökvalitetsnormer inom området bör ingå i en sådan miljökonsekvensbeskrivning. Överträdelse av miljökvalitetsnorm och påtaglig skada på riksintresse kräver särskilda bedömningar och överväganden i planförfaranden och tillståndsprövningar. Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningarna dokumenterar de naturvärden som kan påverkas både primärt och sekundärt. Konsekvensbeskrivningen ska beskriva alternativa lösningar på problemet, och visa vilka åtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på naturmiljön. Även förslag till kompensationsåtgärder för att minimera förlust av naturmiljöer ska ingå. Åtgärder för att minska skredrisken bör i möjligaste mån innebära att områdets naturvärden stärks, så att bästa möjliga förutsättningar för klimatanpassning även av naturmiljön samtidigt åstadkoms. Framtida ökade flöden i Göta älv och behov av ny vattendom I utredningen har man utgått från en framtida maximal tappning på 1500 m 3 /s när klimatförändringarans konsekvenser för skredrisken har beräknats. Utredningen föreslår även att älven anpassas till detta flöde. Utredningen visar dock inte hur denna siffra tagits fram. Behovet av invallning av områden med översvämningsrisk har bedömts i dagens och framtidens klimat. Det bör visas hur denna bedömning har gjorts och hur stora områden som omfattas av dessa åtgärder. Utredningen visar inte om det är tekniskt möjligt att tappa så stora mängder vatten via Göta älv. För att öka tappningen i älven med 50 % behöver älven ett större utrymme och fallförluster i trånga sektioner behöver minska. Detta kan leda både till ytterligare erosion, till följd av högre vattenhastigheter, och till brantare släntlutningar i älvfåran. Även översvämningsrisken längs älven vid en ökad tappning med 50 % bör utredas alternativt redovisas, likaså risken för översvämning av områdena nedströms Lilla Edet inklusive Göteborg, i synnerhet i samband med en stigande havsnivå. Havets nivåer är avgörande för säkerheten i Göta älvdalen. Redan i dag påverkar havsnivån översvämningsriskerna nedströms Lilla Edet och därmed tidvis även möjligheterna att tappa vatten från Vänern. I rapporten används ett antagande om en beräknad global havsnivåstigning på en meter fram till slutet av seklet. Denna siffra är osäker och på längre sikt talas det också om betydligt högre nivåer. Den framtida havsnivåhöjningens effekter för möjligheterna till ökad avbördning genom Göta älv behöver analyseras i ett mer långsiktigt perspektiv där hänsyn tas till osäkerheterna kring havsnivåhöjningen. För att kunna öka tappningen över 1030 m3/s krävs en omprövning av vattendomen för Vänern, en omfattande och resurskrävande process, bland annat på grund av antalet sakägare. Kostnaderna för en sådan prövning bör tas med i kalkylen.

5 5(6) Sanering av förorenade områden Ett antal områden med hög sannolikhet för skred har också konstaterade allvarliga föroreningar i mark och sediment. I samband med stabilitetshöjande åtgärder måste dessa områden saneras. Älvängens industriområde är ett sådant. Området kommer att utredas ytterligare under hösten och förslag till åtgärder tas fram. Länsstyrelsen har redan tagit initiativ till möten i september med berörda myndigheter för att diskutera hur man skall gå vidare i ärendet då ägarsituationen och ansvarsförhållandena är mycket komplicerade och svåröverskådliga. Synpunkter på förslaget att skapa en delegation för klimatanpassning i Göta älvdalen Utredningen föreslår att en delegation tillsätts för att arbeta med hållbar klimatanpassning av Göta älvdalen. Delegationen föreslås bestå av representanter för olika samhällsintressen. Klimatanpassningen av älvdalen ska samordnas med klimatanpassningen av hela Vänerregionen. Delegationens uppdrag Tyngdpunkten i SGIs utredning ligger på att säkra skredrisker. Klimatanpassning är dock ett vidare begrepp som vanligtvis används för att beskriva åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som vi redan märker av och de som vi inte kan förhindra i framtiden. För Göta älvdalen är hantering av den ökade skredrisken en mycket angelägen fråga, men framtidens klimat medför ändrade förutsättningar inom flera områden. Ökade regnmängder leder exempelvis till översvämningar, läckage av näringsämnen och miljögifter samt ett ökat dräneringsbehov inom jordbruket. Ett varmare klimat kan medföra att hotade djur och växter går förlorade medan andra arter gynnas. I samband med ett eventuellt uppdrag att tillsätta en delegation är det viktigt att det tydliggörs om delegationens huvuduppdrag ska vara att skredsäkra Göta älvdalen eller om delegationen ska ha ett bredare klimatanpassningsuppdrag. Länsstyrelsen stödjer förslaget att tillsätta en delegation för klimatanpassning och anser att delegationen bör ha ett bredare uppdrag än enbart att skredsäkra älvdalen. Arbetet är mycket komplext och därför är det lämpligt att utforma delegationen så att även övriga konsekvenser av ett förändrat klimat beaktas. Den breda utgångspunkten bäddar för långsiktiga hållbara helhetslösningar. Länsstyrelsen noterar regeringens strävan att inte inrätta fler myndigheter och föreslår därför att delegationen placeras inom länsstyrelsen. Delegationens uppdrag och sammansättning bör spegla uppdragets art och berörda kommuner och statliga myndigheter ges ett stort inflytande och ansvarstagande. Kosterhavsdelegationen kan utgöra ett exempel på en väl fungerande delegation med stor lokal förankring.

6 6(6) Synpunkter på förslaget om vidareutveckling av planerings- och beslutsunderlag Länsstyrelsen stödjer SGIs förslag att tillgängliggöra och bygga vidare på den GIS-baserade digitala teknik som SGI har arbetat med inom utredningen inklusive de system som har byggts upp för datalagring, bearbetning och redovisning. För den kommunala fysiska planeringen är det viktigt att materialet tillgängliggörs på ett enkelt sätt för att bli operativt och kunna utgöra underlag i översiktlig planering, detaljplanering och bygglovsprövning. Den föreslagna uppdateringen är också mycket viktig för att ytterligare öka detaljeringsgraden i underlaget. Övriga kommentarer Länsstyrelsen anser att Lantbrukarnas riksförbund bör höras i ärendet. Det samma gäller organisationen Sportfiskarna eftersom en annan sportfiskeklubb i området finns med på listan över remissinstanser. Beredning Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektören Agneta Kores efter fördragning av klimatanpassningssamordnaren Charlotta Källerfelt. I handläggningen har deltagit Anita Bergstedt-Söderström, naturvårdsenheten, Susanna Hogdin, vattenvårdsenheten, Matti Lagerblad, samhällsbyggnadsenheten, Fredrik Fredrikson, landsbygdsenheten och säkerhetsdirektören Lisa Nordahl. Agneta Kores Charlotta Källerfelt