Diarienr Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: Karlstad, telefon: , e-post:

Transkript

1 SAMÖ (15) Grundscenario Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: Karlstad, telefon: , e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: Göteborg, telefon: , e-post: samo2016@msb.se

2 SAMÖ (15) Innehållsförteckning 1. Ramfaktorer Meteorologi och hydrologi Transportsektorn Väg Järnväg Flyg Sjöfart Förhistoria Att använda scenariot Sammanfattning Maj Juni Juli Augusti och september Oktober till början av november november Övningens startläge Läget (övergripande) kl 8.00 den 9 november Läget hos aktörerna Övningens händelser Moment Momentförteckning Momentöversikt Ramfakta Marieholmsbron... 15

3 SAMÖ (15) 1. Ramfaktorer 1.1 Meteorologi och hydrologi Vintern är ovanligt snörik i både Västra Götaland och Värmland samt i de norska fjälltrakterna och vårfloden inträffar ganska sent. Den blir därför kraftig och intensiv. Särskilt Klarälvens flöde blir över det normala. Våren och sommaren 2016 blir både betydligt blötare och kallare än normalt i nästan hela landet p.g.a. kontinuerliga regn, särskilt i Västsverige. Väderläget är fastlåst med lågt lufttryck över Norska havet och högt lufttryck över Östeuropa. Lufttrycksfördelningen orsakar en huvudsaklig sydvästlig luftström med ständiga lågtryckspassager över Skandinavien, vilket leder till ovanligt mycket regn över Götaland, Svealand och sydöstra Norge. Detta mönster kvarstår i huvudsak under hösten. 1.2 Transportsektorn Väg Vägnätet har under vår och höst varit hårt ansatta och i omgångar avstängda. Centrala vägar som E20 Göteborg - Stockholm och E18 Karlstad Oslo är vid övningsstart avstängda Järnväg Centrala järnvägslinjer har under vår och höst varit hårt ansatta och i omgångar avstängda. Järnvägsnätet Göteborg - Stockholm och Göteborg Oslo är vid övningsstart avstängda Flyg Under övningsdagarna kan man inte flyga p.g.a. av stormen, men flyget är inte påverkat under övrig tid Sjöfart 2. Förhistoria 2.1 Att använda scenariot Följande scenario är, i sin helhet, avsett för en simuleringsövning som var tänkt att pågå under två dygn. Det hindrar inte att delar av scenariot kan övas under kortare tid eller i andra format - antingen av enskilda organisationer eller tillsammans. Följande stycken ger förslag på hur scenariot kan användas.

4 SAMÖ (15) Förhistorian För att Vänern ska svämma över krävs en mycket kraftig tillrinning under lång tid. Därför börjar förhistorian flera månader före huvudöversvämningarna och innehåller dessutom flera händelser som i sig kan tänkas skapa en kris, t.ex. ett mycket extremt skyfall, avstängda vägar och järnvägar, överspolning av dammar samt dricksvattenproblematik. Dessa händelser är avsiktligt inte plats- och tidsbestämda. De är istället markerade med XX i löptexten. I princip kan flera av dessa händelser äga rum var som helst. Det innebär att varje aktör har möjlighet att försvåra sitt startläge genom att utgå från att de under förhistorian drabbats av XX, eller inte. Det kan innebära att resurserna redan vid övningsstart är ansträngda, t.ex. att materiel för byggande av vallar redan kan vara använt eller att personal redan varit hårt ansträngd under en tid. En möjlighet är också att öva dessa händelser i förväg och använda resultaten som ingångsvärde till en större övning. Väljer man att ta med dessa händelser som ingångsvärden är det dock viktigt att tänka på hur andra påverkas, t.ex. genom uppströms-/nedströms- problematik, om realismen ska bevaras i scenariot. De fyra händelserna Vill man inte öva alla fyra händelserna i scenariot går det utmärkt att hämta inspiration från en av händelserna. De kan separeras från varandra och övas var för sig. Med undantag för händelsen Översvämning (se box nedan) kan de också separeras från förhistorian. Vill man öva flera händelser samtidigt måste man ta större hänsyn till tidsförhållandena mellan de olika händelserna för att bevara realismen i scenariot. 2.2 Sammanfattning Vintern är ovanligt snörik i både Västra Götaland och Värmland samt i de norska fjälltrakterna och vårfloden inträffar ganska sent. Den blir därför kraftig och intensiv. Särskilt Klarälvens flöde blir över det normala. Våren och sommaren 2016 blir både betydligt blötareoch kallare än normalt i nästan hela landet p.g.a. kontinuerliga regn, särskilt i Västsverige. Väderläget är fastlåst med lågt lufttryck över Norska havet och högt lufttryck över Östeuropa. Lufttrycksfördelningen orsakar en huvudsaklig sydvästlig luftström med ständiga lågtryckspassager över Skandinavien, vilketleder till ovanligt mycket regn över Götaland, Svealand och sydöstra Norge. Detta mönster kvarstår i huvudsak under hösten. 2.3 Maj En dryg vecka in i maj rörde sig ett lågtryck från de brittiska öarna in över den svenska västkusten och drog vidare norrut över Västra Götaland och Värmland med kraftiga regn som följd. När nederbördsområdet passerade västra Svealand bromsades det upp, vilket medförde ihållande regn över Värmland och delar av Norge. I mitten av maj rörde sig nya nederbördsområden norrut längs en frontzon mellan varm luft över Östeuropa och relativt kylig luft över

5 SAMÖ (15) Västeuropa. SMHI:s mätstation i XX 1 fick 180 mm nederbörd från 15 till 23 maj, varav 110 mm föll den 18 maj (under ett dygn) 2. Flera andra platser i Värmland drabbades av dygnsvärden upp mot 100 mm. Vårfloden och det ihållande regnet ledde till en rad översvämningar i regionen. Både E18 och E45 samt flera riksvägar drabbades av översvämningar på vissa sträckor. På sina håll sattes dessutom vägtrummor och kulvertar igen, vilket ledde till markerosion i omgivningarna. Erosion på banvallar och brofundament noterades och ett antal källaröversvämningar rapporterades. I XX, som drabbades ovanligt hårt, blev skadorna betydligt mer omfattande. Vattenreningsverket fick problem med dricksvattenleveranserna och stora avloppsläckage uppstod. Ett antal mindre ras drabbade enskilda hus och ett äldreboende evakuerades p.g.a. rasrisk. Flera vägar i XX svämmade över. I slutet av maj ledde det ihållande regnet till att markens naturliga lagringskapacitet uppnåddes i större delen av Värmland. Samtliga magasin och dammar i hela Värmland fylldes nästan till dämningsgränsen och avtappningen låg nära maximum. Arbetet med att återställa vägarna samt en del stabiliseringsarbeten inleddes. 2.4 Juni Vädersystemet som präglat våren i Sverige kvarstår under sommaren och flera lågtrycksområden drar in västerifrån. Det ihållande regnet kulminerar i drygt fyra veckors översvämningar som drabbar stora områden i hela Götaland och delar av Svealand från slutet av juni till slutet av juli. 3 Under juni månad föll mer än dubbelt så mycket nederbörd som vanligt över större delen av Götaland och sydvästra Svealand. Under natten till midsommarafton rörde sig ett lågtryck från syd in över Västkusten. Hela Götaland, förutom Öland och Gotland, fick rikligt med regn. De största mängderna föll över Västra Götaland, men även Värmland drabbades. Flera noteringar på strax över 100 mm på mindre än ett dygn kunde konstateras i efterhand. Det ledde till extremt höga flöden i flera små och medelstora vattendrag. 1 T ex Sysslebäck, Torsby, Ekshärad, Sunne, Deje eller Arvika. Observera att detta är väldigt kraftig nederbörd och kan väljas att läggas i en kommun/ort, men ej i flera orter parallellt, då detta blir osannolikt. 2 Normalnederbörden för hela maj är ca 50 mm. Stycket är inspirerat av väderläget som ledde till översvämningar och skred i Sysslebäck 1997, 3 Ungefär så såg nederbörden ut i juni och juli som ledde till översvämningar i Götaland sommaren 2007 (Naturolycksdatabasen).

6 SAMÖ (15) 2.5 Juli I juli regnade det mellan 250 och 400% mer än den vanliga nederbörden över Götaland och sydvästra Svealand, och områdena runt Vänern blev hårt drabbade. Det ledde till mycket höga flöden i de värmländska älvarna, där den naturliga vattenmagasineringsförmågan redan sedan tidigare varit fylld. De kraftiga regnen ledde också till att grund-, mark- och ytvattenmagasinen även i Västra Götaland fylldes upp, vilket medförde att all ytterligare nederbörd ökade flöden och höjde vattennivåer i sjöar och vattendrag även i Västra Götaland. Vattenmassorna orsakade på sina håll inställda tåg och avstängning av flera hårt trafikerade vägar. Många villaägare fick sina källare vattenfyllda, ofta genom dagvattensystemet. Ett antal fastigheter och industribyggnader hamnade under vatten och jordbruksmarker svämmade över. 4 I Västra Götaland drabbades särskilt väg- och järnvägskommunikationerna mellan Göteborg-Stockholm och Göteborg-Oslo hårt. Även i Värmland drabbades kommunikationerna i öst-västlig riktning hårt, särskilt eftersom en del av broarna över Klarälven tillfälligt fick stängas av. 2.6 Augusti och september Jämfört med våren och sommarens översvämningar upplevdes augusti och september av många som mindre nederbördsrika. I själva verket låg nederbörden även under den perioden betydligt över det normala i hela Sverige, inklusive området runt Vänern som i slutet av september hade en vattennivå långt över det normala. Över Vänerns tillrinningsområde regnade det under augusti och september ca % mer än normalt; mellan 200 och 400 mm per månad Oktober till början av november Höstmånaderna oktober och november 2016 blev både betydligt varmare och blötare än normalt i nästan hela Sverige. Det regnade ihållande mellan 27 september och 10 november med bara enstaka uppehåll på 1 3 dagar mellan regnperioderna. Mild och fuktig luft strömmade under hela perioden tillsammans med nederbördsområden upp över Sverige och kraftiga regn föll över Götaland och Svealand. 6 Under oktober månad låg nederbörden i Värmland ca 3 gånger över det normala. Även delar av de norska fjällen drabbades av häftig nederbörd och i området runt Trysil, där nederbörden var 4 Ungefär så såg nederbörden ut i juni och juli som lede till översvämningar i Götaland sommaren 2007 (Naturolycksdatabasen). 5 Under Översvämningen i Vänern föll det mellan % mer än det normala för oktober november december. Dessa siffror utgör 2-3 gånger det normala för september, oktober och november. 6 Ungefär så såg det ut när Arvika drabbades av översvämning 2000, fast med 1 månads förskjutning.

7 SAMÖ (15) som allra störst under första veckan i november, orsakade det ihållande regnet flera ras och skred. Tappningen vid Höljesdammen låg under första veckan i november nära maximum, som en direkt konsekvens av nederbörden i de norska fjälltrakterna. Flödena i de värmländska vattendragen var mycket höga 7 och under flödestoppar hade flera mindre och medelstora vattendrag extrema flöden 8 i omgångar. Högt flöde 9 var regel snarare än undantag under större delen av perioden. De stora vattendragen Klarälven, Upperudsälven, Byälven, Norsälven och Gullspångsälven står för ca 80 % av den årliga tillrinningen till Vänern och även i dem noterades mycket höga flöden. Flödet i Klarälven blev som en följd av den rikliga nederbörden i de norska fjälltrakterna och Värmland extremt under andra veckan i november, och på morgonen den 9 november uppmättes i Karlstad ett flöde på m 3 /s. Sommarens översvämningsproblematik skapade en stor medvetenhet och ganska stor oro i hela Västsverige. Omfattande informationsinsatser påbörjades för att skapa trygghet runt dricksvattenförsörjningen, som haft driftproblem i flera kommuner. Även reparationer av t.ex. vägtrummor, banvallar, vägar och andra översvämningsdrabbade områden inleddes och skapade trafikproblem utöver själva översvämningarna. Även situationen i Vänern uppmärksammades mycket i media, eftersom det regnade ihållande över Vänerns tillrinningsområden sedan början av maj, med bara någon dags uppehåll mellan de olika nederbördsperioderna. Till en början fungerade de många sjöarna i avrinningsområdet och den höga andelen skogsmark, särskilt i norra delen, som naturlig buffert. När systemens naturliga och artificiella magasineringsförmåga i tillrinningsområdet uppnåtts flödade vattenmassorna odämpade vidare till de större vattendragen som mynnar i Vänern. Extrema flöden noterades under perioden i samtliga av Vänerns tillflöden, och flera dammar hotades av överspolning. I början av september började Vänern stiga kraftigt, genomsnittligt med två cm per dygn. Från början av september till början av november steg Vänerns nivå 1,2 m från en för september ovanligt hög nivå. Den 1 november var vattenståndet m.ö.h (RH00) Det ledde till hög tappning från Vänern till Göta älv. 7 Mycket högt flöde: vattenföring har en återkomsttid mellan år, vilket medför översvämningsproblem på utsatta ställen. (SMHI) 8 Extremt högt flöde: Varningen utfärdas när flöden med återkomsttid på 50 år eller mer är att vänta. Stor översvämningsproblematik. (SMHI) 9 Högt flöde: varnar för flöden med en återkomsttid på 2-10 år, vilket kan medföra mindre översvämningsproblem. 10 Vattennivån under översvämningen kulminerade den 11 januari 2001 på 45,67 m.ö.h (RH00). 11 Detta kan användas för att öva kommunikationssvårigheter. Olika mätsystem, gamla, nya och geografiska skillnader.

8 SAMÖ (15) Återkomsttiden för en sådan nivå bedömdes av SMHI ligga mellan 100 och 150 år. Den höga tappningen från Vänern i kombination med kraftiga regn vållade allvarliga översvämningar längs med Göta älv. Flödet orsakade erosion på känsliga ställen längs med älven och ett antal mindre skred. På grund av skredrisken evakuerades en del boende. Vattenkvaliteten i älven försämrades drastiskt och vattenreningsverken stängde periodvis råvattenintagen. Man var också orolig för att miljöfarliga ämnen lakats ur från områden som översvämmats. I Göteborg orsakade den kraftiga tappningen, i kombination med en hög havsvattennivå p.g.a. lågtrycken längs med västkusten, problem med VA-systemen. Oro för större skred och de återkommande översvämningarna längs med Göta älv ledde till frågan om hur länge en så hög tappning ur Vänern är möjlig november 2016 Den 7 november går SMHI ut med en stormvarning och varnar samtidigt för extremt höga flöden i hela Västsverige. På kvällen den 7 november kör ett fartyg på väg söderut till Göteborgs hamn in i Marieholmsbron under pågående broöppning. Fartyget höll hög fart och sänkte först farten för att sedan slå back, vilket ledde till att styrförmågan reducerades och fartyget kolliderade med Marieholmsbrons mittenpelare. Skadorna som uppstår är omfattande och de första analyserna tyder på att huvudcylindern som gör det möjligt att öppna och stänga bron kan ha gått sönder. Det kan ta upp till en månad att laga bron, eftersom en ny huvudcylinder måste specialbeställas. 12 Allt järnvägsgods som ska ut från eller in till Göteborgs hamn passerar över Marieholmsbron. En störning i detta flöde kan innebära stor skada för industrin, hamnverksamheten och samhället i stort. 13 Den 8 november går SMHI ut med en klass 3-varning inför den 9 november. 3. Övningens startläge 12 Inspirerat av påseglingen av Tjörnbron samt påseglingen av Marieholmsbron Gotaland/Marieholmsforbindelsen/Marieholmsbron/

9 SAMÖ (15) Havsnivå Tabell: Värden vind och vatten över övningsdygnet Vindstyrka Västkust Vindstyrka Skaraborg Vindstyrka Värmland Nivå Vänern Värmland Klockslag 12:00 60 cm över medelvattenståndet 15 m/s 10 m/s 10 m/s 46,16 m.ö.h 14:00 90 cm över m.v 20 m/s 15 m/s 10 m/s 46,16 m.ö.h 16: cm över m.v 20 m/s 20 m/s 15 m/s 46,36 m.ö.h 18: cm över m.v 25 m/s 20 m/s 20 m/s 46,56 m.ö.h 20: cm över m.v 35 m/s 25 m/s 20 m/s 46,56 m.ö.h 22: cm över m.v 35 m/s 35 m/s 25 m/s 46,61 m.ö.h 00: cm över m.v 35 m/s 35 m/s 35 m/s 46,66 m.ö.h 02: cm över m.v 30 m/s 35 m/s 35 m/s 46,66 m.ö.h 04: cm över m.v 25 m/s 30 m/s 30 m/s 46,61 m.ö.h 06:00 80 cm över m.v 25 m/s 25 m/s 30 m/s 46,61 m.ö.h 08:00 60 cm över m.v 20 m/s 25 m/s 25 m/s 46,56 m.ö.h 10:00 40 cm över m.v 15 m/s 15 m/s 20 m/s 46,51 m.ö.h 12:00 20 cm över m.v 15 m/s 15 m/s 15 m/s 46,46 m.ö.h

10 SAMÖ (15) 3.1 Läget (övergripande) kl 8.00 den 9 november Kl är nivån m.ö.h i Vänern. Havsvattennivån är 55 cm över medelvärde. Vindstyrkan på västkusten är 13 m/s, i Skaraborg är den 8 m/s och i Värmland är den 8 m/s. Broar över Klarälven är kvar i bruk, men utsatta. Kl. 8.00: E20 Göteborg- Stockholm avstängd, E18 Oslo Karlstad avstängd. Järnvägsnätet Göteborg-Stockholm och Göteborg Oslo avstängt p.g.a. översvämningar och risk för skred i området. E18 och E45 är översvämmade. På grund av olyckan vid Marieholmsbron och översvämningar har varor inte kunnat levereras till eller från Göteborgs hamn sedan kvällen den 7 november. Kl den 9 november kommer information om att den specialcylinder/kullager som skadats vid påkörningen av Marieholmsbron har en leverensprognos på över en månad. Importen via hamnen är mycket stor och består av många olika varor, inklusive olja och andra energiprodukter samt livsmedel och läkemedel. Från Göteborgs hamn avgår normalt ett 70-tal tåg varje dag till inlandsterminaler runt om i Sverige och Norge. 14 Flera väg- och järnvägssträckor, liksom sjöfart på Göta älv och i Vänern, är också hårt drabbade av översvämningar samt ras- och skredproblematik. 3.2 Läget hos aktörerna Här beskrivs startläget för varje enskild aktör som deltar i övningen. 14

11 SAMÖ (15) 4. Övningens händelser Händelse Storm Den 9 november drar en mycket kraftig storm in över västkusten och upp över Vänern. I hela Västsverige blir stormen kraftig, med mycket stora nederbördsmängder. Längs med delar av västkusten orsakar stormen en stormflod (havsvattennivå). Vattenståndet i Göteborgsområdet stiger konstant under ca 15 timmar för att därefter sjunka undan under ca 20 timmar. 1 Som mest noteras en havsvattennivå på 160 cm över medel. Många vägar och gator i Göteborgsområdet står under vatten och får stängas av. Vindarna som drar in över Sverige är mycket kraftiga, upp mot 30 m/s med vindbyar upp mot 40 m/s. Utöver kraftiga regn orsakar stormen kraftig snedställning av vattenytan, så kallad vinduppstuvning, mellan cm, i delar av Vänern. Karlstad, Grums, Kristinehamn, Säffle och Åmål drabbas hårt av översvämningar. Långa sträckor längs med E18 svämmar över och de höga flödena i de Värmländska älvarna ökar ännu mer. Flera områden upplever strömavbrott p.g.a. fallande träd över ledningar. OBS: I grundversionen av scenariot fanns material kring ett omfattande strömavbrott. Detta är borttaget eftersom det riktade sig mot en specifik aktör.

12 SAMÖ (15) Händelse Översvämning De områden och vägar som tidigare under sommaren drabbats av översvämningar drabbas återigen av kraftiga sådana på flera sträckor. Den häftiga stormen leder till att tågtrafiken mellan Stockholm och Göteborg stängs av. Subhändelse till Översvämning: Tappningsstopp Vi ligger på maximal tappning från Vänern till Göta älv, och har i stort sett gjort det sedan augusti - oktober. På eftermiddagen den 9 november får SOS Alarm ett nödsamtal från ett fartyg som gått på grund i Göta älv uppströms Lilla Edet. Fartyget, som är ett torrlastfartyg med timmer, står på botten och ett stort parti timmer har åkt över bord. Än så länge har ingen olja läckt ut. 1 Kustbevakningens region sydväst har startat en operation på begäran av kommunal räddningsledare, och arbetar utifrån att fartyget kan komma att börja läcka olja. När Vattenfall, som driver kraftverket i Lilla Edet, blir informerade om att ett fartyg gått på grund och att ett stort parti timmer nu flyter nedströms mot kraftverket, inser de snabbt faran och vidtar åtgärder i väntan på att timret ska samlas upp. Åtgärderna inkluderar kraftiga tappningsminskningar i Lilla Edet och dammarna uppströms. Nedströms Lilla Edet sjunker vattennivån i Göta älv. För att underlätta räddningsarbetet och förhindra översvämningar uppströms Lilla Edet, lämnas begäran om att även tappningen från Vänern till Göta älv måste upphöra eller minskas kraftigt. Samtidigt har Länsstyrelsen i Värmland kommit med en begäran om ett överskridande av vattendomen och extra tappning från Vänern för att underlätta räddningsarbeten och undvika ytterligare översvämningar längs med Vänerns stränder.

13 SAMÖ (15) Händelse Ras och Skred Risk för ras och skred i hela området. Se ras- och skredkartor. Det har regnat ovanligt mycket över stora delar av Västsverige och flödena i Göta älv har varit höga under en lång period. Generellt sett är grundvattennivåerna i området förhöjda och portrycket i slänterna längs älven är höga. Skredrisken längs med Göta älv är på många sträckor hög och välkänd. Tiden för nedanstående skred är beroende av när tappningsstoppet i händelse Översvämning hanteras. Den 9 november införs ett tappningsstopp vid Lilla Edets kraftverk och den höga vattennivån, som hittills fungerat som en mothållande kraft vid släntfoten längs med Göta älv, sjunker. Natten till den 10 november ringer bilister på E45 i höjd med Älvängens industriområde till SOS Alarm för att rapportera om ett skred. Vägen är påverkad på en sträcka som uppges vara ca 200 m. Järnvägen som ligger mellan älven och E45 är enligt larmande bilister också påverkad. Mörkret gör det svårt att bedöma skredets storlek och hur allvarlig påverkan på väg och järnväg är, men sannolikt har stora skredmassor hamnat i älven. I Älvängens industriområde har industriverksamhet bedrivits sedan början av 1900-talet. Kända föroreningar inom området består av tjära i fri fas och finpartiklar med höga halter av cancerogena ämnen (PAH - polyaromatiska kolväten). Det finns råvattenintag nedströms Älvängen och vattenverken förser en halv miljon människor i Göteborg med vatten. Leverans sker även till Öckerö, Partille, Mölndals och Ale kommuner. Eftersom föroreningsförhållandena i området är kända och välutredda kan man ganska snabbt göra bedömningen att stora mängder tjära i fri fas och PAH har rasat ned i älven. Industriföroreningarna bedöms omgående kunna hota dricksvattenförsörjningen nedströms.

14 SAMÖ (15) Händelse Nationell försörjningsproblematik På grund av olyckan vid Marieholmsbron, översvämningar och storm har varor inte kunnat levereras till eller från Göteborgs hamn sedan morgonen den 9 november. Importen via hamnen är mycket stor och består av många olika varor, inklusive olja och andra energiprodukter samt livsmedel och läkemedel. Från Göteborgs hamn avgår normalt ett 70-tal tåg varje dag till inlandsterminaler runt om i Sverige och Norge. 1 Flera väg- och järnvägssträckor, liksom sjöfart på Göta älv och i Vänern, är också hårt drabbade av översvämningar samt ras- och skredproblematik. Sammantaget får transportproblematiken konsekvenser för flera försörjningssystem, däribland drivmedels-, livsmedels- och medicinförsörjning både i Sverige och Norge. Livsmedelsförsörjning Drivmedelsförsörjning Logistikkedjan En vecka utan lastbilar. Rapport från Sveriges Åkeriföretag n/en%20vecka%20utan%20lastbilar%20sveriges%20%c3%85kerif%c3%b6r etag.pdf

15 SAMÖ (15) 5. Moment 5.1 Momentförteckning Händelse Moment Ansvarig Innehåll 5.2 Momentöversikt 6. Ramfakta 6.1 Marieholmsbron Svängbro, enkelspårig järnvägsbro med två genomfartsöppningar. Segelfri höjd 5,9 m. Östra öppningen är avsedd för norrgående fartyg och västra för södergående fartyg. Båda öppningarna är 22,5 m breda. Bron öppnas på begäran när tågen inte tar bron i anspråk. Vid öppning av bron höjs mittenpartiet av bron upp och roterar 90 grader kring sin egen axel. En normal broöppning tar ca 8 minuter.