KARLSTADS KOMMUN. Ärende 13

Transkript

1 KARLSTADS KOMMUN Ärende 13

2 Dnr KS Dpl 24 sid 1 (3) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Dnr KS Dpl 24 Ärende Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv. Översvämningsrisker i Karlstad och Vänerområdet Karlstads kommun välkomnar att SGI fått och genomfört detta uppdrag. Sedan Klimat och sårbarhetsutredningen i ett delbetänkande (SOU 2006:94) redovisade risker och åtgärder för att möta översvämningar i Mälaren, Hjälmaren och Vänern har översvämningsfrågorna hamnat i fokus i den kommunala och regionala planeringen. För Karlstads del ledde de nya bedömningarna om översvämningsriskerna till att staden identifierades som en av de orter i Sverige som riskerar att drabbas värst vid en allvarlig översvämning. Exempelvis kan enligt utredningen bostäder för upp till personer i Karlstad drabbas vid en översvämning på s.k. dimensionerande nivå. Utredningen visade i den summering som gjordes av potentiella skadekostnader för berörda kommuner att en 100-årsnivå i Vänern skulle kunna ge skador för ca 10 miljarder kronor och en årsnivå för ca 22 miljarder kronor. De typer av skador som beräknades orsaka störst kostnader var på bebyggelse, industri, VA-system och vägar. Senare studier har visat de potentiella skadekostnaderna sannolikt var underskattade. Särskilt var det den högre översvämningsnivåns konsekvenser som ansågs underskattade. De typer av kostnader som ej var med i beräkningen var oreparabla skador på byggnader på grund av lång varaktighet på översvämningen och flera typer av indirekta skador till följd av skador på transportsystem, el- och VAsystem, handel, etc. Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 Dnr KS Dpl 24 sid 2 (3) Bland annat mot bakgrund av Klimat och sårbarhetsutredningens resultat har Karlstads kommun utarbetat ett särskilt översvämningsprogram som antogs av kommunfullmäktige år Programmet har lagt fast mål för arbetet med att möta översvämningsriskerna och redovisar åtgärder av beredskaps-, teknisk och planeringsmässig karaktär. Ett antal av dessa åtgärder är nu på väg att genomföras. Exempelvis förbereds tillsammans med Landstinget i Värmland ett skydd mot översvämningar i Klarälven, som också innebär en allvarlig översvämningsrisk. Det ska också nämnas att i den nyligen antagna översiktsplanen för Karlstads kommun är Planera med översvämningshänsyn en av principerna för kommunens fortsatta utbyggnad. På regional nivå har Klimat och sårbarhetsutredningen lett till att ett särskilt samarbete runt Vänern Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering bildats. Syfte är dels att lära mer om effekterna av klimatförändringarna och hur man kan förebygga och skydda sig från dem, dels att få till stånd en ökad avtappning av Vänern och Göta älv. Länsstyrelserna i Värmlands län och Västra Götalands län är adjungerade till samarbetet. Utredningens förslag SGI föreslår i sin utredning att åtgärder vidtas för att anpassa Göta älvdalen för ökade flöden. Kommunledningskontoret ställer sig bakom detta förslag. Det torde inte råda någon tvekan om att avtappningsförmågan ur Vänern och Göta älv måste öka som en följd av klimatförändringarna. Den ändrade avtappningsstrategi för Vänern som infördes för några år sedan har något minskat riskerna för en översvämning, men det krävs ytterligare åtgärder för att skydda samhällena runt Vänern och i Göta älvdalen från framtida översvämningar. Med tanke på omfattningen av de skador som en allvarlig översvämning skulle medföra är investeringskostnaden för åtgärder längs älven båda i dagens läge och i ett framtida klimat motiverade. Hur Vänern påverkas av olika tappningsnivåer borde ha beskrivits mer i utredningens bakgrund för att skapa en förståelse för uppdraget. Det är viktigt för Vänerregionen att kunna öka avtappningen vid höga vattennivåer för att minska risken för översvämningar omkring Vänern. Åtgärdskostnaden för stabilitetsförbättrande åtgärder i Göta älv kan för en högsta tiilåtna tappning från Vänern på 1030 m3/s (dagens vattendom) uppskattas till mellan MSEK och för en högsta tillåtna tappning på 1500 m3/s till mellan MSEK. Skillnaden i driftskostnad för de stabiliserande åtgärderna vid dagens nivåer jämfört med framtidens nivåer är förhållandevis liten, (5,5 7 MSEK/år att jämföra med 7 8,5 MSEK/år. Det bör tydliggöras att skadekostnaderna för Vänerregionen vid översvämning kan minska genom en ökad tappning och att den totala samhällskostnaden kan därför bli mindre än vad skillnaden i åtgärdskostnad för att säkra Göta älvdalen mot högre flöden blir. För att få en total samhällskostnad bör därför åtgärdskostnader för Göta älvdalen vid de olika flödena/ nivåerna jämföras med beräknade skadekostnader i Vänerregionen orsakade av översvämningar i Vänern. Den högsta tappningen som är teknisk möjlig är av stor betydelse för att minska risken för framtida översvämningar i

4 Dnr KS Dpl 24 sid 3 (3) Vänerregionen. Bakgrunden till valet av högsta antagna tappning i utredningen (1500 m3/s) bör därför redovisas och motiveras bättre. Kommunerna har ett ansvar för att i sin planering av ny bebyggelse inte utsätta sig för ökade översvämningsrisker och att i möjligaste mån också försöka skydda befintlig bebyggelse. För att möta de framtida översvämningsrisker som identifierats för Vänern måste dock staten medverka till en lösning. SGI vill också se en särskild delegation för klimatanpassning i Göta älvdalen, där man föreslår att arbetet bör samordnas med klimatanpassningsarbetet inom Vänerregionen. Kommunledningskontoret är inte övertygad om att inrättandet av en sådan delegation med statligt anslag för konkreta anpassningsåtgärder är lämpligt. Anpassning till ett förändrat klimat är varje verksamhets ansvar och varje instans som har ett geografiskt områdesansvar. Det torde inte krävas någon särskild delegation för detta för Göta älvregionen. Däremot är det viktigt att berörda intressenter i Vänerregionen respektive Götaälvområdet samverkar i frågorna, som bör ingå i länsstyrelsernas uppdrag och anslag för klimatanpassning. Istället för att inrätta ett särskilt statligt anslag för anpassningsåtgärder (skredförebyggande åtgärder) för Göta älv vore det lämpligare att öka det anslag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förfogar över (anslag 2:2) för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. För arbetet med detta anslag finns redan upparbetade former för samverkan mellan myndigheter och hur kommuner kan söka statsbidrag till förebyggande och klimatanpassande åtgärder mot ras, skred och översvämningar. Oavsett vilken administrativ form som väljs är det av yttersta vikt att arbetet på klimatanpassningsåtgärder för Vänern inkl. tillrinningsområden och i Göta älvdalen verkligen kommer till stånd, i nära samverkan mellan staten, kommuner och andra berörda aktörer. Så många människor och så stora värden står på spel att den har nationell betydelse. Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande Ulf Nyqvist Bitr. kommundirektör

5 Dnr KS Dpl24 sid 1 (2) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Tjänsteskrivelse Peter Thörn, peter. thorn@karlstad.se Remiss - Statens geotekniska instituts rapport Skred risker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Dnr KS Dpl24 Kommunledningskontorets förslag Kommunledningskontorets förslag till remissvar godkänns och översänds till Socialdepartementet som kommunens yttrande. Sammanfattning av ärendet Statens geotekniska instituts rapport "Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat" har inkommit för yttrande. Kommunledningskontorets förslag till remissvar baseras på underlag från teknik- och fastighetsnämnden och stadsbyggnadsnämnden. Dessutom har kommunledningskontoret fört en dialog med Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund under beredningen av ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse den 26 juni Kommunledningskontoret förslag till remissvar den 26 juni Stadsbyggnadsnämnden protokoll den 20 juni Stadsbyggnadsnämndens yttrande den 20 juni Stadsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 7 juni Teknik- och fastighetsnämndens protokoll den 20 juni Teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 maj Statens geotekniska instituts rapport "Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat". ~.. Samhällsplanerare Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

6 Beslutet skickas till Socialdepm1ementet Karlstadsregionens Räddnings1jänstförbund Stads byggnadsnämnden Teknik- och fastighetsnämnden Dnr KS Dpl24 sid 2 (2)

7 Dnr KS Dpl24 sid 1 (3) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Statens geotekniska instituts rapport Skred risker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Dnr KS Dpl24 Ärende Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget "För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för attförbättra och tafram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv". Översvämningsrisker i Karlstad och Vänerområdet Karlstads kommun välkomnar att SGI fått och genomfört detta uppdrag. Sedan Klimat och sårbarhetsutredningen i ett delbetänkande (SOU 2006:94) redovisade risker och åtgärder för att möta översvämningar i Mälaren, Hjälmaren och Vänern har översvämningsfrågorna hamnat i fokus i den kommunala och regionala planeringen. För Karlstads del ledde de nya bedömningarna om översvämningsriskerna till att staden identifierades som en av de Olier i Sverige som riskerar att drabbas värst vid en allvarlig översvämning. Exempelvis kan enligt utredningen bostäder för upp till personer i Karlstad drabbas vid en översvämning på s.k. dimensionerande nivå. Utredningen visade i den summering som gjordes av potentiella skadekostnader för berörda kommuner att en 100-årsnivå i Vänern skulle kunna ge skador för ca 10 miljarder kronor och en 10 OOO-årsnivå för ca 22 miljarder kronor. De typer av skador som beräknades orsaka störst kostnader var på bebyggelse, industri, VA-system och vägar. Senare studier har visat de potentiella skadekostnaderna sannolikt var underskattade. Särskilt var det den högre översvämningsnivåns konsekvenser som ansågs underskattade. De typer av kostnader som ej var med i beräkningen var oreparabla skador på byggnader på grund av lång varaktighet på översvämningen och flera typer av indirekta skador till följd av skador på transportsystem, el- och VAsystem, handel, etc. Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

8 Dnr KS Dpl24 sid 2 (3) Bland annat mot bakgrund av Klimat och sårbarhetsutredningens resultat har Karlstads kommun utarbetat ett särskilt översvämningsprogram som antogs av kommunfullmäktige år Programmet har lagt fast mål för arbetet med att möta översvämningsriskerna och redovisar åtgärder av beredskaps-, teknisk och planeringsmässig karaktär. Ett antal av dessa åtgärder är nu på väg att genomföras. Exempelvis förbereds tillsammans med Landstinget i Värmland ett skydd mot översvämningar i Klm älven, som också innebär en allvarlig översvämningsrisk. Det ska också nämnas att i den nyligen antagna översiktsplanen för Karlstads kommun är "Planera med översvämningshänsyn" en av principerna för kommunens fortsatta utbyggnad. På regional nivå har Klimat och sårbarhetsutredningen lett till att ett särskilt samarbete runt Vänern - Kommuner i samverkan om Vänern s vattenreglering - bildats. Syfte är dels att lära mer om effekterna av klimatförändringarna och hur man kan förebygga och skydda sig från dem, dels att få till stånd en ökad avtappning av Vänern och Göta älv. Länsstyrelserna i Värmlands län och Västra Götalands län är adjungerade till samarbetet. Utredningens förslag SGI föreslår i sin utredning att åtgärder vidtas för att anpassa Göta älvdalen för ökade flöden. Kommunledningskontoret ställer sig bakom detta förslag. Det torde inte råda någon tvekan om att avtappningsförmågan ur Vänern och Göta älv måste öka som en följd av klimatförändringarna. Den ändrade avtappningsstrategi för Vänern som infördes för några år sedan har något minskat riskerna för en översvämning, men det krävs ytterligare åtgärder för att skydda samhällena runt Vänern och i Göta älvdalen från framtida översvämningar. Med tanke på omfattningen av de skador som en allvm Jig översvämning skulle medföra är investeringskostnaden för åtgärder längs älven båda i dagens läge och i ett framtida klimat motiverade. Hur Vänern påverkas av olika tappningsnivåer borde ha beskrivits mer i utredningens bakgrund för att skapa en förståelse för uppdraget. Det är viktigt för Vänerregionen att kunna öka avtappningen vid höga vattennivåer för att minska risken för översvämningar omkring Vänern. Atgärdskostnaden för stabijitetsförbättrande åtgärder i Göta älv kan för en högsta tiilåtna tappning från Vänern på 1030 m3/s (dagens vattendom) uppskattas till mellan OOOMSEK och för en högsta tiilåtna tappning på 1500 m3/s till mellan MSEK. Skillnaden i driftskostnad för de stabiliserande åtgärderna vid dagens nivåer jämfört med framtidens nivåer är förhållandevis liten, (5,5-7 MSEKlår att jämföra med 7-8,5 MSEKlår. Det bör tydliggöras att skadekostnaderna för Vänerregionen vid översvämning kan minska gellom en ökad tappning och att den totala samhällskostnaden kan därför bli mindre än vad skillnaden i åtgärdskostnad för att säkra Göta älvdalen mot högre flöden blir. För att få en total samhällskostnad bör därför åtgärdskostnader för Göta älvdalen vid de olika flödenal nivåerna jämföras med beräknade skadekostnader i Vänerregionen orsakade av översvämningar i Vänern. Den högsta tappningen som är teknisk möjlig är av stor betydelse för att minska risken för framtida översvämningar i

9 Dnr KS Dpl24 sid 3 (3) Vänerregionen. Bakgrunden till valet av högsta antagna tappning i utredningen (1500 m3/s) bör därför redovisas och motiveras bättre. Kommunerna har ett ansvar för att i sin planering av ny bebyggelse inte utsätta sig för ökade översvämningsrisker och att i möjligaste mån också försöka skydda befintlig bebyggelse. För att möta de fi"amtida översvämningsrisker som identifierats för Vänern måste dock staten medverka till en lösning. SGI vill också se en särskild delegation för klimatanpassning i Göta älvdalen, där man föreslår att arbetet bör samordnas med klimatanpassningsarbetet inom Vänerregionen. Kommunledningskontoret är inte övertygad om att inrättandet aven sådan delegation med statligt anslag för konkreta anpassningsåtgärder är lämpligt. Anpassning till ett förändrat klimat är varje verksamhets ansvar och varje instans som har ett geografiskt områdesansvar. Det torde inte krävas någon särskild delegation för detta för Göta älvregionen. Däremot är det viktigt att berörda intressenter i Vänerregionen respektive Götaälvområdet samverkar i fi ågorna, som bör ingå i länsstyrelsernas uppdrag och anslag för klimatanpassning. Istället för att inrätta ett särskilt statligt anslag för anpassningsåtgärder (skredförebyggande åtgärder) för Göta älv vore det lämpligare att öka det anslag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fölfogar över (anslag 2:2) för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. För arbetet med detta anslag finns redan upparbetade former för samverkan mellan myndigheter och hur kommuner kan söka statsbidrag till förebyggande och klimatanpassande åtgärder mot ras, skred och översvämningar. Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande Anna Sandborgh Komm undirektör

10 sid 41 (44) STADS BYGGNADSNÄMNDEN Protokoll KARLSTADS KOMMUN rrtarl5tj\ds KOMMUN Kommunstyrelsen '\ \Dp1.f1D Dm. -t" <; - M I-C;< - ':S3- f[iandlsggarc: 27 Remiss - Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Dnr SBN Dpl01 Stadsbyggnadsförvaltningens förslag Förslaget till yttrande över utredningen Göta älvdalen i ett förändrat klimat antas och överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Statens geotekniska institut har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Beslutsunderlag Stadsbyggnadsförvaltningen tjänsteskrivelse den 7 juni 2012 Förslag till yttrande den 7 juni 2012 Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Slutrapport, Del 1 - samhällskonsekvenser, Statens geotekniska institut Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress: Stadsbyggnadsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: Fax: E-post: stadsbyggnadsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: S0 PIusGiro: S Bankgiro:40S-221 3

11 sid 1 (3) KARLSTADS KOMMUN STADSBYGGNADSNÄMNDEN YTTRANDE Klas Jansson Klas.jansson@karlstad.se Tel Kommunstyrelsen SBN Dpl01 Remiss - Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Utredningen Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget "För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv". Översvämningsrisker i Karlstad och Vänerområdet Karlstads kommun välkomnar att SGI fått och genomfört detta uppdrag. Sedan Klimat och sårbarhetsutredningen i ett delbetänkande (SOU 2006:94) redovisade risker och åtgärder för att möta översvämningar i Mälaren, Hjälmaren och Vänern har översvämningsfrågorna hamnat i fokus i den kommunala och regionala planeringen. För Karlstads del ledde de nya bedömningarna om översvämningsriskerna till att staden identifierades som en av de orter i Sverige som riskerar att drabbas värst vid en allvarlig översvämning. Exempelvis kan enligt utredningen bostäder för upp till personer i Karlstad drabbas vid en översvämning på s.k. dimensionerande nivå. Utredningen visade i den summering som gjordes av potentiella skadekostnader för berörda kommuner att en 100-årsnivå i Vänern skulle kunna ge skador för ca 10 miljarder kronor och en 10 OOO-årsnivå för ca 22 miljarder kronor. De typer av skador som beräknades orsaka störst kostnader var på bebyggelse, industri, VA-system och vägar. Senare studier har visat de potentiella skadekostnaderna sannolikt var underskattade. Särskilt var det den högre översvämningsnivåns konsekvenser som ansågs underskattade. De typer av kostnader som ej var med i beräkningen var oreparabla skador på byggnader på grund av lång varaktighet på översvämningen och flera Postadress: Stadsbyggnadsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: E-post: stadsbyggnadsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

12 sid 2 (3) typer av indirekta skador till följd av skador på transportsystem, el- och V A system, handel, etc. Bland annat mot bakgrund av Klimat och sårbarhetsutredningens resultat har Karlstads kommun utarbetat ett särskilt översvämningsprogram som antogs av kommunfullmäktige år Programmet har lagt fast mål för arbetet med att möta översvämningsriskerna och redovisar åtgärder av beredskaps-, teknisk och planeringsrnässig karaktär. Ett antal av dessa åtgärder är nu på väg att genomföras. Exempelvis förbereds tillsammans med Landstinget i Värmland ett skydd mot översvämningar i Klarälven, som också innebär en allvarlig översvämningsrisk. Det ska också nämnas att i den nyligen antagna översiktsplanen för Karlstads kommun är "Planera med översvämningshänsyn" en av principerna för kommunens fortsatta utbyggnad. På regional nivå har Klimat och sårbarhetsutredningen lett till att ett särskilt samarbete runt Vänern - Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering - bildats. Syfte är dels att lära mer om effekterna av klimatförändringarna och hur man kan förebygga och skydda sig från dem, dels att få till stånd en ökad avtappning av Vänern och Göta älv. Länsstyrelserna i Värmlands län och Västra Götalands län är adjungerade till samarbetet. Utredningens förslag SGI föreslår i sin utredning att åtgärder vidtas för att anpassa Göta älvdalen för ökade flöden. Stadsbyggnadsnämnden ställer sig bakom detta förslag. Det torde inte råda någon tvekan om att avtappningsförmågan ur Vänern och Göta älv måste öka som en följd av klimatförändringarna. Den ändrade avtappningsstrategi för Vänern som infördes för några år sedan har något minskat riskerna för en översvämning, men det krävs ytterligare åtgärder för att skydda samhällena runt Vänern och i Göta älvdalen från framtida översvämningar. Med tanke på omfattningen av de skador som en allvarlig översvämning skulle medföra är investeringskostnaden för åtgärder längs älven båda i dagens läge och i ett framtida klimat motiverade. Kommunerna har ett ansvar för att i sin planering av ny bebyggelse inte utsätta sig för ökade översvämningsrisker och att i möjligaste mån också försöka skydda befintlig bebyggelse. För att möta de framtida översvämningsrisker som identifierats för Vänern måste dock staten medverka till en lösning. SGI vill också se en särskild delegation för klimatanpassning i Göta älvdalen, där man föreslår att arbetet bör samordnas med klimatanpassningsarbetet inom Vänerregionen. Stadsbyggnadsnämnden är inte övertygad om att inrättandet aven sådan delegation med statligt anslag för konkreta anpassningsåtgärder är lämpligt. Anpassning till ett förändrat klimat är varje verksamhets ansvar och varje instans som har ett geografiskt områdesansvar. Det torde inte krävas någon särskild delegation för detta för Göta älvregionen. Däremot är det viktigt att berörda intressenter i Vänerregionen respektive Götaälvområdet samverkar i frågorna, som bör ingå i länsstyrelsernas uppdrag och anslag för klimatanpassning.

13 sid 3 (3) Istället för att inrätta ett särskilt statligt anslag för anpassningsåtgärder (skredförebyggande åtgärder) för Göta älv vore det lämpligare att öka det anslag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förfogar över (anslag 2:2) för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. För arbetet med detta anslag finns redan upparbetade former för samverkan mellan myndigheter och hur kommuner kan söka statsbidrag till förebyggande och klimatanpassande åtgärder mot ras, skred och översvämningar. Klas Jansson Stadsbyggnadsdirektör

14 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Klas Jansson, KARLSTADS KOMMUN sid 1 (2) '3o~\ 7].. r\. ~iiarlstads ~'OMMUN Kommunstyrelsen, Stadsbyggna ~~. -IaudlSgg3l'e. 2m ~ ~S-8.Ol~-oa~ \Dp~ j Remiss - Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Dm SBN Dpl01 Stadsbyggnadsförvaltningens förslag Förslaget till yttrande över utredningen Göta älvdalen i ett förändrat klimat antas och överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Statens geotekniska institut har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Beslutsunderlag Stadsbyggnadsförvaltningen tjänsteskrivelse den 7 juni 2012 Förslag till yttrande den 7 juni 2012 Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Slutrapport, Del 1 - samhällskonsekvenser, Statens geotekniska institut Ärende Statens geotekniska institut har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget: "För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv". Uppdraget har sammanställts i en slutrapport bestående av tre delar, Del l - Samhällskonsekvenser, Del 2 - Kartläggning och Del 3 - Kartor. Socialdepartementet har remitterat SGIs rapport till ett antal instanser, däribland kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. Svar ska ha inkommit senast den 15 augusti Förslaget till yttrande berör de två huvudsakliga förslag som SGI lägger fram: Postadress: Karlstadbuss, Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 Tel: Fax: Epost: Karlstadbuss@karlstad.se Org.nr: Postgiro: Bankgiro:

15 sid 2 (2) 1. Åtgärder vidtas för att anpassa Göta älvdalen för ökade flöden. Investeringskostnaden för att göra detta i dagens situation (avtappning 1030 m3/s) beräknas till milj. kr. och vid framtida förhållanden (avtappning 1500 m3/s) till milj. kr. 2. En delegation för klimatanpassning av Göta älvdalen tillsätts. Delegationen bör förfoga över ett statligt anpassningsanslag och arbetet föreslås samordnas med klimatanpassningsarbetet inom Vänerregionen. Klas Jansson Stadsbyggnadsdirektör Beslutet skickas tm Stadsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen

16 sid 4 (22) TEKNIK- OCH FASTIGHETSNÄMNDEN Protokoll KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Dm. t~ - 26 /9,- ~<l~ [Handlaggare:!DrJ!:Jy 2 yttrande över "Remiss från Socialdepartementet - Statens geotekniska instituts rapport Skred risker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat" Dm TFN Dpl24 Teknik- och fastighetsnämndens beslut Godkänna teknik- och fastighetsförvaltningens förslag till yttrande och översända det kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Teknik- och fastighetsförvaltningen har lämnat ett remissyttrande över Statens geotekniska instituts rapport "Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat". Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 maj Slutrapport, Samhällskonsekvenser Linköping Beslutet skickas till Kommunledningskontoret Sofia Rolen, teknik- och fastighetsförvaltningen Anna Sjödin, teknik- och fastighetsförvaltningen Sven Troedson, teknik- och fastighetsförvaltningen Torbjörn Frykstedt, teknik- och fastighetsförvaltningen Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32, Stadshuset, Webbadress: karlstad.se Tel: Fax: E-post: teknikochfastighetsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

17 Dnr TFN Dpl24 sid 1 (3) KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Sofia Rolen , Anna Sjödin , Sven Troedsson , Teknik- och fastighetsnämnden ,1; Arende....., yttrande över "Remiss från Socialdepartementet - Statens geotekniska instituts rapport Skred risker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat.. Dnr TFN Dpl 24 Teknik- och fastighetsförvaltningens förslag Godkänna teknik- och fastighetsförvaltningens förslag till yttrande och översända det kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Teknik- och fastighetsförvaltningen har lämnat ett remissyttrande över Statens geotekniska instituts rapport "Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat". Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 maj Slutrapport, Samhällskonsekvenser Linköping Ärende Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av skredrisker längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven som följd. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för. uppdraget "För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhå!landena längs hela Göta älv. Anslagsposten användsför attförbättra och tafram skredanalyser och stabilitetskarteringar länfs,s Göta älv". Uppdraget har sammanställts i en omfattande slutrapport bestående av tre delar, Del 1 - Samhällskonsekvenser, Del 2 - Kartläggning och Del 3 - Kartor. Del 1- Samhällskonsekvenser, sammanfattar utredningen, Del 2 - Kartläggning, går in på tillämpad metodik, utförda undersökningar, beräkningar samt analyser mer djupgående och Del 3 - Kartor, innefattar en redovisning av skredriskerna i kartfonn. Utredningen har på ett tydligt sätt belyst olika risker i Göta älvdalen vid ett förändrat klimat. Del 1 sammanfattar utredningen på ett bra sätt och innehåller Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: OQPO E-post: teknikochfastighetsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

18 DnrTFN S4 Dpl24 sid 2 (3) tillräckligt översiktlig information för att skapa förståelse över utredningens innehåll. Ur Karlstads kommuns synvinkel finns det dock några saker som kunde ha lyfts på ett mer tydligt sätt. Dessa har listats nedan. I bakgrunden sid 9, Del 1, står att läsa "Klimat- och sårbarhetsutredningen lyfte i sitt slutbetänkande fram att riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion kommer att öka på många håll i Sverige... ". Uppdraget är avgränsat till ett utredningsområde från Vargön i Vänersborg i norr till Marieholmsbron i Göteborg, samt området längs Nordre älv till Kornhalls fårjeläger i Kungälvs kommun. Uppdragets avgränsning är med tanke på bakgrunden snäv då tappningen av Göta älv har stor betydelse för kommunerna kring Vänern. Frågeställningen gällande tappning av Vänern har behandlats i rapporten, men borde få större utrymme och lyftas mer tydligt eftersom risker med översvämning i Vänern är nära förknippat med tappning i Göta älv. Utredningens huvudförslag har sammanfattats på sida 7, Del 1. Där föreslår SGI i två punkter att: 1. Åtgärder vidtas för att anpassa Göta älvdalen för ökade flöden 2. En delegation för klimatanpassning av Göta älvdalen tillsätts Innebörden av "ökade flöden" bör förtydligas i hela rapporten. Vad menas med "ökade flöden"? Är det ökade flöden orsakade av ökad tillrinning på grund av ökad nederbörd i Göta älvdalen, på grund av ökad tappning från Vänern, eller en kombination av dessa? Vilken storlek på flödesökningen antas? Det har funnits en intressegrupp knuten till utredningen med representanter från Sjöfartsverket, Trafikverket, Vattenfall, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges Geologiska Undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt kommunerna längs älven. Dialog och samverkan har haft en central 1'011 i uppdraget. Enligt förvaltningen borde det även ha funnits en representant från länsstyrelsen i Värmland med i intressegruppen då det är svårt att utreda risker längs med Göta älv utan att ta hänsyn till hur tappningen från Vänern påverkar Vänerregionen. I utredningen föreslås att det ska tillsättas en delegation för klimatanpassning av Göta älvdalen. Här bör såväl länsstyrelsen i Värmland som kommuner med stort intresse av tappning från Vänern till Göta älv vara med. Frågan om hur Vänern påverkas av olika tappningsnivåer borde ha belysts mer i bakgrunden för att skapa en förståelse för uppdraget. Det är viktigt för Vänerregionen att kunna öka avtappningen vid höga vattennivåer för att minska risken för översvämningar i Vänern. Atgärdskostnaden för stabilitetsförbättrande åtgärder i Göta älv kan för en högsta tillåtna tappning från Vänern på 1030 m 3 /s (dagens vattendom) uppskattas till mellan MSEK och för en högsta tillåtna tappning på 1500 m 3 /s till

19 Dnr TFN Dpl24 sid 3 (3) mellan och MSEK. Skillnaden i driftskostnad för de stabilitetsförbättrande åtgärderna vid dagens nivåer jämfö11med framtidens nivåer är förhållandevis liten, (5,5-7 MSEK/år att jämföra med 7-8,5 MSEK/år). Det bör tydliggöras att skadekostnader för Vänerregionen vid översvämning kan minska genom ökad tappning och att den totala samhällskostnaden kan därför bli mindre än vad skillnaden i åtgärdskostnaden för att säkra Göta älvdalen mot högre flöden blir. För att få en total samhällskostnad bör därför åtgärdskostnader för Göta älvdalen vid de olika flödena/nivåerna jämföras med beräknade skadekostnader i Vänerregionen orsakade av översvämningar i Vänern. Den högsta tappning som är tekniskt möjlig är av stor betydelse för att minska risken för framtida översvämningar i Väerregionen. Bakgrunden till valet av högsta antagna tappning i utredningen (1500 m 3 /s) bör därför redovisas och motiveras bättre än i dag. t1;:aj~~il::; S~CirudeAI:t S~fn 15 au:ti Hans Wennerholm förvaltningsdirektör Anöreas Rudsvi enhetschef Beslutet skickas till Kommunledningskontoret Sofia Rolen, teknik- och fastighetsförvaltningen Anna Sjödin, teknik- och fastighetsförvaltningen Sven Troedsson, teknik- och fastighetsförvaltningen Torbjörn Frykstedt, teknik- och fastighetsförvaltningen