Den fula ankungen Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den fula ankungen Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv"

Transkript

1 Den fula ankungen Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv The Ugly Duckling - West Sweden Performance, Attractiveness and Potential Executive Summary in English Rapport Tillväxt och Utveckling 2015:1

2 Den fula ankungen Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv Kontaktpersoner Tomas Ekberg Chefanalytiker, Mats Granér Chef Analys och uppföljning, Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Rapport Tillväxt och Utveckling 2015:1 1

3 Den fula ankungen Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 4 Inledning... 9 Prestationer - Hur väl fungerar den regionala ekonomin? Ekonomisk tillväxt i Västsverige jämfört med Västeuropa de senaste 20 åren Starka drivkrafter i en allt mer urban ekonomi Västsverige en av världens mest forskningsintensiva regioner Attraktivitet - Hur attraktivt är Västsverige för företag och människor Regioner med olika profil visar hög attraktivitet Västsveriges har tydliga särdrag och synbar potential för stärkt attraktivitet Livskvalitet, attraktivitet, öppenhet och integration i europeisk belysning Potential - Förutsättningar för exportledd tillväxt och utveckling? Potential på europeisk toppnivå med grund i högproduktivt näringsliv Regional konkurrenskraft inom EU och regionalt välbefinnande inom OECD Executive Summary in English Litteratur Bilaga Regioner i studien

4 Figurer Figur 1 Befolkning och befolkningsutveckling i benchmarkingregioner 2002, Figur 2 Performance index, karta Figur 3 Performance index samlad produktion, ekonomisk tillväxt och sysselsättningstillväxt Figur 4 Prisjusterad ekonomisk tillväxt per invånare Figur 5 Ekonomisk tillväxt i benchmarking regioner Figur 6 Ekonomisk tillväxt uppdelad på komponenter Figur 7 Sysselsättningstillväxt , Figur 8 Produktivitet per sysselsatt 2002 och Figur 9 Produktivitet per arbetad timma 2002, Figur 10 Sysselsatta fördelade på utbildningsnivå, Figur 11 Drivkrafter för den ekonomiska tillväxten i Västsverige , Figur 12 Olika branschers bidrag till Västsveriges ekonomiska tillväxt Figur 13 Fordonsindustrins bidrag till ekonomi och tillväxt i Europeiska regioner 2002 och Figur 14 Satsningar på FoU i relation till värdet av produktionen i respektive region, 00-10, Figur 15 Attraktivitetsindex Karta Figur 16 Attraktivitetsindex - Samtliga variabler Figur 17 Global och kontinental tillgänglighet Figur 18 Skatt på företagande och på mycket kvalificerad arbetskraft Figur 19 Regleringar av marknaderna för varor, tjänster och arbete Figur 20 Patent och publikationer i förhållande till befolkningen i respektive region Figur 21 Patent intensitet i förhållande till näringslivets struktur, snitt 2005/ Figur 22 Shaghai Index relaterat till befolkningen i respektive region Figur 23 Migrationsindex - Öppenhet Figur 24 Arbetslöshet födda i landet respektive i annat land, Figur 25 Arbetslöshet för högutbildade födda i landet respektive i annat land, Figur 26 Skillnader i PISA-resultat, barn födda av föräldrar födda i landet/ annat land, 2006, Figur 27 Migrationsindex - Västsverige i västeuropeisk jämförelse, Medel Västeuropa= Figur 28 Strukturell potential - Karta Figur 29 Index för strukturell potential - kapacitet, industriell och politisk struktur Figur 30 Regionalt självstyre i Sverige jmfrt med Europa fördelat på faktorer, Figur 31 EUs index för regional konkurrenskraft, Figur 32 EUs index för regional konkurrenskraft, karta Figur 33 Regionalt entreprenörskaps och utvecklingsindex (REDI), karta

5 Sammanfattning och slutsatser Denna benchmarking analyserar den västsvenska ekonomins prestationer, regionens förmåga att attrahera företag och människor i ett internationellt perspektiv och potential för ekonomisk utveckling i en global ekonomi. Västra Götaland och Halland (Västsverige) jämförs med 116 andra västeuropeiska storstadsregioner. I den mer ingående analysen har fjorton konkurrenskraftiga regioner valts ut. Datamaterialet i huvuddelen av analysen har tagits fram av BAK Basel Economics (Schweiz) inom ramen för deras International Benchmarking Program, i vilket Västra Götalandsregionen medverkar sedan ett antal år. BAK ansvarar för modeller och kvalitet i underlaget. För att säkra validitet och reliabilitet i material och analyser redovisas de senaste bedömningarna av regioners konkurrenskraft och välbefinnande från EU respektive OECD kort. Författare är Tomas Ekberg, chefanalytiker vid regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen. Snabb ekonomisk tillväxt med grund i modernisering och ökad produktivietet Det senaste decenniet kan beskrivas som det slutliga genombrottet för en global ekonomi. Omvandlingstakt och omvandlingstryck har ökat dramatiskt. Det ömsesidiga beroendet likaså. Ekonomiska kriser blir allt svårare att isolera till enskilda länder eller kontinenter. Västsverige med Göteborg som centrum visar mitt i denna utveckling en stark omvandlingskraft. Den ekonomiska tillväxten i Västsverige var tre gånger högre än den i Västeuropa under det senaste decenniet. I analysen visas hur detta har ett samband med att de dominerande drivkrafterna i den västsvenska ekonomin allt mer kommer från näringar som först och främst utvecklas i urbana miljöer och från verksamheter inom informations- och kommunikationsteknologi. Företagstjänster, personliga tjänster, handel och transporter ökade sitt förädlingsvärde mest i Västsverige det senaste decenniet och är alla en del av en företrädesvis urban sektor. De är det tillsammans med bl.a. kultur, hotell, restauranger. Den urbana ekonomin står i dag för mer än fyrtio procent av Västsveriges BRP (Regional BNP). Verksamheter i den nya ekonomin informations och kommunikationsteknologi (IKT) står för knappt tio procent av BRP. Parallelllt med detta, och som en förutsättning för delar av utvecklingen, fortsätter företagen inom den kunskapintensiva, särskilt konkurrensutsatta, gamla ekonomin att utvecklas, bl.a. genom betydande investeringar i forskning och utveckling. FoU satsningarna i Västsverige är bland de högsta i Europa och världen i förhållande till regionens knappt två miljoner invånare. Det senaste decenniets finanskris och ökade konkurrens innebar dock att förädlingsvärdet minskade något i den kunskapsintensiva industrin efter en stark tillväxt under 1990-talet. Den kunskapsintensiva industrin bidrar samtidigt med en rad andra värden som är helt centrala för utvecklingen i regionen. Det handlar om internationella kopplingar i verksamheter som konkurrerar framgångsrikt på en världsmarknad, om arbetsplatser som förmår locka kvalificerade medarbetare från våra universitet och högskolor och om bra förutsättningar att driva samhällsutvecklingen i samverkan mellan företag, akademi och offentlig sektor. Det är samtidigt viktigt att se att företagstjänster och andra tjänster, när de är tillräckligt utvecklade, står stadigt på egna ben. I Västsverige finns rader av exempel där tjänsteföretag, inte sällan sprungna ur industrin, gör stora affärer, kopplade till helt andra sektorer i ekonomin. 4

6 Vi har redan konstaterat att den ekonomiska tillväxten i Västsverige varit tre gånger högre än den i Västeuropa det senaste decenniet. Den var bland de tio högsta av de 117 regioner som jämförs i studien. Enbart Stockholm hade en snabbare tillväxt bland regionerna i det särskilda urvalet för benchmarking. Bakom värdena finner vi en snabbt ökad produktivitet och en växande arbetskraft. Grunden till den ökade produktiviteten är den snabba omvandlingen av strukturen i den västsvenska ekonomin, från mindre produktiva näringar till mer, med en mer effektiv produktion baserat på ökat utnyttjande av IT etc. Antalet arbetade timmar per sysselsatt och andelen som arbetar i befolkningen har, sett över ett helt decennium och trots finanskris, varit relativt konstant. Produktiviteten per sysselsatt i Västsverige har ökat mycket snabbt och är nu i nivå med den i t.ex. London, Wien, Frankfurt och Stuttgart. Produktiviteten per arbetad timma är samtidigt fortsatt högre i Frankfurt och Stuttgart. Tyskarna jobbar färre timmar, men mer effektivt. En förklaring kan vara att de tyska regionerna karakteriseras av få med låg utbildning i arbetslivet och ett utvecklat lärlingssystem. Sysselsättningen i Västsverige har också utvecklas relativt väl, i nivå med den i t.ex. Öresund och Frankfurt det senaste decenniet. En relativ förbättring jämfört med de föregående tio åren. Stor potential i en attraktiv men inte färdigbyggd region Övriga delar av studien diskuterar i huvudsak förutsättningarna för utveckling i framtiden i ett internationellt perspektiv. Den samlade bilden är tydlig. Den västsvenska ekonomin presterar väl utifrån de regionala förutsättningarna. Potentialen är bland de bästa bland europeiska storstadsregioner. Styrkorna är tydliga, svagheterna uppenbara och möjligheterna starka. Den fula ankungen kommer som alla vet utvecklas till en svan. Det handlar bara om när det sker. I jämförelse med den genomsnittliga storstadsregionen i Västeuropa kan Västsverige beskrivas som en något perifer men öppen region med en stark marknadsekonomi och ett bra företagsklimat i kombination med höga generella ambitioner för invånarnas välfärd. Grundproblemet är en i ett internationellt perspektiv begränsad hemmamarknad och en geografisk lokalisering som gör avstånden till andra marknader till en viktig fråga. Resultaten ger en tydlig bild av en relativt sett svag tillgång till andra ekonomiskt viktiga marknader i Europa och globalt. Resultaten pekar också på en begränsad tillgänglighet inom regionen med grund i en svagt utbyggd infrastruktur på hemmaplan och en begränsad potential för att få denna marknad att växa. Beskrivningen av Västsverige som en region med en stark marknadsekonomi och ett bra företagsklimat handlar om jämförelsevis låga skatter på företagsvinster, begränsade regleringar på varu- och tjänstemarknaderna och på en stor öppenhet för att etablera och driva verksamheter. Den svenska arbetsmarknaden bedöms dessutom vara mindre reglerad än den i t.ex. Österrike, Frankrike, Spanien och Norge och för ett fiktivt västeuropeiskt genomsnitt. Inkomstskatterna på riktigt höga inkomster sticker samtidigt ut rejält i jämförelsen och är en anledning till att en särskild s.k. expertskatt för invånare från andra länder med viss lönenivå och med viss expertis har funnits sedan Bilden av en modern kunskapsregion som fungerar relativt väl stärks av utfallet när det gäller patent, publikationer och värderingen av kvaliteten i den högre utbildningen. För patent är värdena i linje med de förväntade när näringslivets struktur beaktas. I absoluta värden är de bättre än för de flesta av jämförelseregionerna samtidigt som Stuttgart sticker ut och Stockholm och Öresund visar en än 5

7 högre aktivitet. För publikationer liksom för kvaliteten i högre utbildning och forskning är situationen densamma, här är Öresund, Oslo och Stockholm på en högre nivå. I jämförelserna relateras utfallet till antalet invånare i regionerna. I praktiken innebär det att kraven på resultat måste ställas högre. Västsverige är visserligen en medelstor västeuropeisk region befolkningsmässigt, med fler invånare än regionerna med centrum i t.ex. Glasgow, Dublin, Dresden, Helsingfors och Oslo, men det är otvetydigt så att den absoluta, inte bara relativa, kvaliteten och resultaten när det gäller högre utbildning och publikationer är väsentlig. I en relativ bedömning bör det då vara ett mål att nå värden i nivå med Stockholm och Öresund. Västsverige (Göteborg) har samtidigt väl utbyggda internationella utbildningar i hela utbildningssystemet. En fråga som är allt viktigare såväl på hemmaplan som för att locka utländska medarbetare. Regionen har också en hög andel av den s.k. kreativa klassen, förenklat de med högre utbildning och de som har yrken med koppling till entreprenörskap och kultur. När det gäller livskvalitet finns en trygg och attraktiv livsmiljö och en väl utvecklad hälso- och sjukvård. Medelinkomsten i regionen är jämförelsevis låg. Något som bl.a. beror på en för gles kärna och outvecklad transportinfrastruktur. 1 Hög faktisk attraktivitet men svårigheter med integration inom utbildning och arbetsliv Den faktiska attraktiviteten för invånare från andra länder är hög. Den del av befolkningen som är född i ett annat land ökade med drygt fyra procent per år under 00-talet. För 2013 och 2014 innebär ökade flyktingströmmar en fördubblad nettoinvandring. Andelen invånare med utländsk bakgrund är dock betydligt högre i t.ex. Amsterdam än i Göteborg. Sverige är ett av världens mest öppna länder för invånare från andra delar av världen och svenskar har en relativt sett positiv syn på invandring. Integrationen av invånare från andra länder i det svenska samhället fungerar dock inte helt väl. I en jämförelse med västeuropeiska storstadsregioner är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda oftast större i Västsverige. Det gäller tydligt inom områdena utbildning och arbete. På arbetsmarknaden gäller det också utrikes födda med högre utbildning. En omfattande segregation i boende och livet i stort, med få möten mellan människor med olika bakgrund, är en viktig anledning till detta. Utbildningsnivån bland migranterna motsvarar den hos de som är födda i Sverige med undantag för att en högre andel har låg utbildning. Västsverige har ett framtidsinriktat näringsliv med stor potential för exportledd utveckling Västsveriges förutsättningar för en exportledd utveckling bedöms vara bland de allra bästa av samtliga västeuropeiska regioner. Orsaken är främst en hög produktivitet i den del av näringslivet som är exportinriktat, men också en relativt gynnsam näringslivsprofil. Regionerna med centrum i Stockholm och Helsingsfors är också bland de tio som bedöms ha bäst förutsättningar. Öresund befinnner sig en bit ner. Det finns en klar tendens till att det exportinriktade näringsliv som bedöms mest framtidsinriktat numer är lokaliserat till de mest urbana miljöerna. De frågetecken som finns rör genomförandekapaciteten. Om ett framgångsrikt utvecklingsarbete förutsätter styrmedel kopplade till utformningen av lagar och regelverk är förutsättningarna relativt sett svaga jämfört med många andra europeiska regioner. Om det istället handlar om att ha tillgång till finansiella resurser är förutsättningarna relativt bra. Något som då förutsätter att de nationella 1 Se t.ex. Visionspanelens rapport McKinsey xxx 6

8 regelverken är anpassade till situationen i den egna regionen. Den lokala och regionala nivån i Sverige (och Norden) kännetecknas generellt av en långtgående delegering av uppgifter och pengar samtidigt som staten nationellt sätter upp regler kring hur resurserna ska användas och, mer som regel än undantag, även avdelar särskilda resurser för att styra inriktning på den verksamhet som kommuner och region ansvarar för.tyska, österrikiska och nederländska regioner har det mest utvecklade självstyret. I dessa länder är arbetslösheten i skrivande stund lägst (undantag Norge). Gjorda analyser antyder att starkare regionalt självstyre leder till en starkare regional utveckling, allt annat lika. EUs och OECDs analyser av konkurrenskraft och välbefinnande stärker bilden Genomgången av EU:s index för regional konkurrenskraft och OECDs index för regionalt välbefinnande vidimerar den bild som redovisats här. EU:s bedömning visar dessutom på ett trovärdigt sätt att Västsverige har en effektiv arbetsmarknad när aspekter som sysselsättning, produktivitet, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och jämställdhet vägs in. På innovationsområdet hamnar Västsverige som nummer 21 av 260 jämförda regioner. När det gäller hemmamarknadens storlek på plats 162. OECD avser att mäta välbefinnnade i 367 regioner globalt. Västsverige hamnar nära den bästa tiondelen genom att hålla en jämn position inom de nio indikatorer som studeras. Skillnaderna mellan regioner i olika delar av världen är stora. Uppbyggnaden av välfärdssystemen är en anledning. De disponibla inkomsterna i USA ligger skyhögt över de svenska men också de norska. De ska samtidigt täcka betydligt fler typer av utgifter. Västsverige är bland den bästa fjärdedelen av alla regioner inom områden som jobb, hälsa, delaktighet och service. Vår sämsta gren är att vi bor trångt. Skillnaderna i inkomst mellan den femtedel som tjänar mest och den som tjänar minst är i Västsverige och andra svenska regioner, undantaget Stockholm och Skåne, bland de lägsta i hela OECD. Den femtedel som har högst disponibel inkomst i Västsverige har i snitt mellan två och fyra gånger högre inkomst än den femtedel som har lägst inkomster. I de södra delarna av USA är motsvarande skillnad oftast mellan sju och tio gånger. Slutsatser och rekommendationer Benchmarking mellan regioner i olika länder som baseras på i huvudsak kvantitaiva data bör alltid tolkas med försiktighet. Det är fullt möjlighet att diskutera hur olika samhällssystem i de olika regionerna fungerar och vilka utfall de ger. Det är mindre lämpligt att dra långtgående slutsatser eller ge detaljerade rekommendationer på samma data. Det är en huvudslutsats också i denna rapport. Regioner med mycket olika struktur presterar bra och bedöms ha goda förutsättningar att utvecklas. Västsverige är i sammanhanget en region med ett bra företagsklimat och höga välfärdsambitioner. Zürich i topp på attraktivitetsindexet har mycket av det förra, mindre av det senare. London är internationellt centrum med stark högre utbildning. Randstad är relativt likt Göteborg/Västsverige men med helt andra förutsättningar när det gäller att nå internationella marknader. Västsverige med Göteborg som motor har under det senaste decenniet presterat mycket väl utifrån de grundläggande förutsättningarna i regionen. På övergripande nivå finns ett antal utmaningar att hantera för att Västsveriges och därmed Sveriges potential för en tillväxt och utveckling ska tas tilvara på ett bättre sätt. Det är uppenbart för alla som följer utvecklingen inom den globala ekonomin att alternativet för t.ex. det forsknings- och kunskapsintensiva västsvenska näringslivet 7

9 inte är andra lokaliseringar i Sverige. Detsamma gäller för de invånare som besitter de kunskaper som berörs. Något som i sin tur hotar utvecklingen av en kunskapsdriven företagstjänstesektor inom olika spetsområden. Med grund i underlaget i denna rapport framstår fyra områden som särskilt viktiga att driva i det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Intensifiera utbyggnaden av infrastruktur och transportsystem i Västsverige och förbättra tillgången inom regionen och till andra marknader regionalt och internationellt Transportinfrastrukturen är ännu långt ifrån i nivå med den i landets två andra storstadsregioner. Spårbunden trafik är central. Utbyggnaden av en höghastighetsjärnväg Oslo/Göteborg/Köpenhamn innebär dessutom en unik möjlighet att stärka förutsättningarna för en långsiktigt robust utveckling för invånare och företag. En ökad flygverksamhet behövs men förutsätter, i en region med hållbar utveckling som värdegrund, ett aktivt arbete för att bidra till att flyget generellt blir mer hållbart, och att flygplatser i Västsverige konkret framstår som föredömen i sammahanget. Skapa en skola och ett utbildningssystem som klarar att motivera elever och studenter på alla nivåer att fullföja sina utbildningar med ambition och i nära kontakt med arbetslivet Kvaliteten och atraktivitet i den högre utbildningen är en central fråga. Inte minst när förutsättningarna för att bedriva utbildning förändras genom IT etc. Det är samtidigt avgörande för Västsveriges framtid att höja lägstanivån och att inte lämna fler unga eller andra utanför. Det gäller inte minst i en situation med historiskt sett hög invandring. Det behövs en kraftsamling för att åstadkomma fler möten mellan invånare med olika bakgrund och för bättre kopplingar mellan utbildning och arbetsliv på alla nivåer. Fortsätt den medvetna utvecklingen av en region där delregionala huvudorter som Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla spelar viktiga roller vidare Drivkrafterna mot en mer urban ekonomi är starka och ger förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv, mer specialiserade jobb, fler enkla jobb och en mer robust utveckling. För att ta tillvara den potential detta innebär för hela regionen måste satsningarna på att stärka regionens högskoleorter utanför Göteborg fortsätta. Satsningarna på Science Parks ger bl.a. förutsättningar för en fortsatt snabb utveckling av kvalificerade tjänsteföretag och är därmed särskilt viktiga. Agera för ökat regionalt ansvar för frågor med koppling till arbetsmarknad och utbildning Ökat regionalt ansvar för frågor inom arbetsmarknadspolitiken skulle ge bättre förutsättningar för samordning och regionalt anpassade lösningar i skärningen arbete, utbildning, utanförskap. Frågor som innefattar de största utmaningarna inom det sociala området i Västsverige för överskådlig framtid. Den regionalisering som skett av frågor som infrastruktur och kultur har varit framgånsgrik. Europeiska regioner med mer självstyre fungerar generellt sett bättre. Avslutningsvis finns anledning att påminna om att regioner inte är företag. Målet med arbetet med att utveckla samhället är inte att invånarna i den egna regionen ska ha det så mycket bättre än de i andra regioner. De ska ha det bra. Fler än nio av tio invånare i de svenska storstadsregionerna är nöjda med sina liv. Det är höga värden internationellt. Starka regioner i närheten av och med utbyte mellan varandra tjänar dessutom på varandras styrkor. Ett tankeexperiment där vi byter ut Oslo, Stockholm och Öresund mot t.ex. Dresden, Birmingham och Fyn förklarar principen. 8

10 Inledning Internationell benchmarking mellan regioner baserat på kvantitativa data är en komplex fråga. De bakomliggande förutsättningarna mellan olika länder och regioner skiljer sig som regel relativt mycket åt och gör det svårt att tolka resultaten. Relevansen ökar om de regioner som jämförs har en något så när likartad bakgrund och övergripande förutsättningar. I denna rapport används i första hand Västeuropa och regioner där som jämförelsegrund. Länderna har en gemensam historia, omfattande handelsutbyten med varandra och de allra flesta befinner sig i dag inom EU:s regelverk. De konkurrerar om lokalisering av kvalificerad industriell verksamhet och om invånare. Syftet med rapporten är att reda ut Västsveriges karaktär, styrkor och svagheter som region i ett europeiskt jämförande perspektiv. Målet är att bidra med förslag som ur detta pespektiv diskuterar tyngdpunkter och prioriteringar i framtidens utvecklingsarbete i Västsverige. Huvudfokus ligger på ekonomisk utveckling. Hur kan vi ta tillvara vår potential än bättre? Och hur kan vi göra det så att det gagnar såväl invånare som näringsliv? Diskussionen utgår från en beskrivning av utvecklingen i Västsverige under de senaste decennierna. Den följs av en analys av den ekonomiska strukturen, av Västsveriges attraktivitet för kvalificerad industriell verksamhet och av en bedömning av potentialen för en framtida exportledd tillväxt och utveckling. För att skapa en mer fullödig bild görs ett antal fördjupningar och kompletteringar inom ramen för de olika delarna av analysen. Prestationer, attraktivitet och potential i västeuropeiska storstadsregioner Analysens huvuddel beskriver tre perspektiv på utveckling och utvecklingsförutsättningar. Det första indexet Prestation - handlar om hur väl den regionala ekonomin fungerar. Indexet kombinerar värdet av den samlade produktionen (i förhållande till befolkning och kostnadsläge i respektive region/land) med utveckling av sysselsättning och produktion under det senaste decenniet. I samband med redovisningen görs en beskrivning av ett antal av de faktorer som ligger bakom den utveckling vi kan avläsa. Produktiviteten och dess utveckling diskuteras. Den ekonomiska strukturen i Västsverige jämförs med övriga regioner. Olika näringars och branchers bidrag till den ekonomiska tillväxten i Västsverige beskrivs. I en särskild analys delas ekonomin in efter olika drivkrafter för utveckling vars betydelse för ekonomisk utveckling och tillväxt i Västsverige redovisas och jämförs över de två senaste decennierna. Det andra indexet Attraktivitet är summan av ett stort antal faktorer som indirekt antas bestämma en plats attraktivitet, med betoning på internationellt verksamma företag och kvalificerad arbetskraft. Skatter, regleringar, tillgänglighet, satsningar på forskning och utveckling, utbildningssystemets kvalitet diskuteras liksom antalet publikationer och patent. Det tredje indexet Potential handlar om att bedöma den strukturella potentialen för framtida utveckling i regionerna. Fokus ligger på förutsättningarna för en exportledd utveckling baserad på regionernas bransch/näringslivsstruktur och hur konkurrenskraftiga den bedöms vara inför framtiden. Indexet försöker dessutom väga in i vilken omfattning samhället i stort, och det politiska systemet i synnerhet, kan tänkas bidra till att näringslivets potential utnyttjas på ett bra sätt. 9

11 Fördjupning Benchmarking av livskvalitet, migration, öppenhet och integration Västra Götalandsregionen har de senaste åren initierat och genomfört ett antal fördjupade studier med fokus på internationella jämförelser. Livskvalitet i Västsverige och Göteborg i förhållande till 13 andra regioner i Europa diskuteras i en studie från andra halvan av 00-talet Den använda modellen försöker fånga in förutsättningar som antas centrala såväl inom humankapitalteorin som i diskussionerna kring vad som attraherar den s.k. kreativa klassen. Den ger därmed även om data i sig nu är några år ett underlag för en fördjupad beskrivning. I en omfattande studie från 2012 analyseras frågan om migration med omvärlden i relation till regioners attraktivitet, öppenhet och integration. 13 europeiska storstadsregioner jämförs. Studien genomfördes i samverkan med Göteborgs stad, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens kommunalförbund och har varit en bidragande orsakt till en ökad betoning på sociala frågor i det regionala utvecklingsarbetet. Båda dessa studier har tagits fram inom ramen för Västra Götalandsregionens samarbete med Bak Basel Economics och deras International Benchmarking Programme. Det innebär att modeller, dataunderlag och regionala indelningar ligger väl i linje med de index kring prestationer, attraktivitet och potential som utgör fokus i denna rapport. Sammanfattningar av studierna kompletterar resultaten i avsnittet om attraktivitet. Kompletterande underlag - regional konkurrenskraft, välbefinnande och genomförandekapacitet Denna rapport har fokus på internationell ekonomisk konkurrenskraft och på förutsättningarna för långsiktigt jobbskapande och ekonomisk tillväxt i det perspektivet. Fördjupningarna kring livskvalitet, attraktivitet, öppenhet och integration breddar bilden. För att säkerställa tillförlitligheten i såväl analyser som slutsatser presenteras korta sammanfattningar av resultaten i två andra studier av regionala utvecklingsförutsättningar. EU:s index för regional konkurrenskraft omfattar ett stort antal variabler och ger kompletterande data inom relevanta områden. OECDs index för välbefinnande på regional nivå ger förutsättningar att sätta övriga resultat i ett internationellt perspektiv. Dessutom redovisas några bilder som berör frågan om genomförandekapacitet. Ett mycket omfattande decentraliseringsindex togs fram av Assembly of European Regions (AER) Det beskriver de förutsättningar regioner i olika länder har att driva sin egen politik och påverka utvecklingen. Västsverige jämförs med 116 andra västeuropeiska storstadsregioner Den geografiska indelningen i studiens huvuddel utgår från regionala arbetsmarknader med en storstad/större stad som kärna. För att göra det enklare för läsaren är det oftast stadens namn som anges i tabeller och figurer. Möjliga pendlingsavstånd på en till ca en och en halv timma till centrum från storstadens omland utgör grund för avgränsningen. Regionerna utgår därmed från funktioner istället för administrativa gränser. De byggs dock upp av administrativa områden. Västsverige (Västra Götaland plus Halland) med Göteborg som huvudort, är vår region i analysen. Skåne och Malmö ingår i Öresundsregionen med Köpenhamn som centrum. Stockholm blir centrum i en region som täcker Mälardalen. På övergripande nivå jämförs Västsverige med 116 andra regioner i ett antal västeuropeiska länder. De länder som ingår är Sverige, Norge, Finland, Danmark, England, Irland, Tyskland, Nederländerna, 10

12 Belgien, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz och Österrike. Regionerna med de största städerna i varje land ingår alltid. Västsverige med knappt två miljoner invånare är befolkningsmässigt en medelstor region i sammanhanget. Västsverige har fler invånare än regionerna med centrum i Wales, Glasgow, Dublin, Dresden, Helsingfors, Genua, Oslo, för att nämna några. Flest invånare har ett antal områden med mycket stora befolkningskoncentrationer som Metropolitan Region London med 16 miljoner invånare, Paris 12 och området runt Milano med 10 miljoner invånare. London och Paris är världens femtonde respektive tjugonde mest befolkningsrika storstadsområden. I toppen på den listan hittar vi Tokyo med 37 miljoner invånare följt av Jakarta, Seoul, Shanghai, Dehli och Mexico City. I fördjupade analyser inom de tre avsnitten jämförs Göteborg/Västsverige med 13 andra regioner. Valet har gjorts så att det ska innehålla regioner med en likartad näringslivsprofil, representera olika delar av Europa, innehålla våra närmaste grannregioner och några av de regioner som upplevs som mest attraktiva i Europa ur ett invånarperspektiv. Att enbart söka regioner med motsvarande profil i näringslivet är inte relevant. Attraktivitet för invånare i sig är en allt viktigare fråga och det är därför nödvändigt att analysera den egna regionens förutsättningar utifrån några av de mest framgångsrika regionerna i det perspektivet. Den högt specialiserade verksamheten i internationella koncerner gör också att det snarast är ett antal regioner inom olika branscher som är de tydligaste konkurrenterna på näringslivssidan. Vi ser att t.ex. London, Öresund, Stockholm har en profil inom Life Science och Stuttgart och Lyon har det inom transportmedel. Cataluna är Katalonien, dvs den större storstadsregionen runt Barcelona. Göteborg/Västsverieg är befolkningsmässigt näst minsta region i det särskilda urvalet före Oslo. Liverpool och Lyon har en relativt likartad storlek. Öresund, Wien och Stockholm har mellan tre och fyra miljoner invånare. Lille, Hamburg, Stuttgart och Frankfurt har fyra till fem miljoner invånare. Barcelona, Milano och London är stora regioner. I appendix finns en lista på samtliga regioner där befolkning och resultat på de tre huvudindexen i rapoporten redovisas. Figur 1 Befolkning och befolkningsutveckling i benchmarkingregioner 2002, Note: persons Source BAKBASEL 11

13 SCB avgränsar riksområden och där är Västsverige den officiella indelningen, så som det också är i EU s.k. NUTS II sammanhang. SCB avgränsar också lokala arbetsmarknadsregioner. Här är t.ex. Kungsbacka och Varberg en del av Göteborgsregionen. Västsverige har med denna avgränsning fem större lokala arbetsmarknader med centrum i Göteborg, Trollhättan, Skövde, Borås och Halmstad. För högskoleutbildade är de lokala arbetsmarknaderna större på väg att växa ihop och förväntas på sikt omfatta merparten av Västsverige. 12

14 Prestationer - Hur väl fungerar den regionala ekonomin? Den övergripande bilden Performance index ger en bild av hur den regionala ekonomin presterar eller fungerar i stort. Indexet är sammansatt av tre indikatorer. Det handlar om värdet av den samlade produktionen i regionen i förhållande till antalet invånare (GRP per capita, vikt 50 %), ekonomisk tilväxt (utvecklingen av värdet av produktionen per invånare, GRP Growth) och utveckling av sysselsättning under det senaste decenniet (vikt 25 % var). Jämförelserna av värdet Figur 2 Performance index, karta av den regionala produktionen tar hänsyn till skillnader i valutor och kostnadslägen i länderna. Totalt sett är Västsverige en region som presterar något över medel jämfört med ett västeuropeiskt genomsnitt. Det är i nivå med ett stort antal regioner i t.ex Tyskland och Nederländerna och bättre än de flesta regioner i Danmark, Storbritannien, Frankrike och Italien (se karta). Oslo, Stockholm, Helsingfors och Öresund presterar dock sammantaget än bättre. I topp i den regionala välståndsligan, med högst BRP per capita, finner vi som väntat de mest befolkningsrika regionerna (oftast huvudstadsregionerna) i länderna så som Oslo och övriga norska regioner, Paris, Bryssel, Zürich, München, Dublin, Helsingfors, London, Wien och Stockholm (fig 3). Öresund hamnar högt i den bästa fjärdelen och Västsverige/Göteborg inom den bästa tredjeden. Västsveriges ekonomiska tillväxt är dock, med drygt två procent per år det senaste decenniet, bland de tio snabbaste av samtliga regioner och totalt sett tre gånger så hög som det västeuropeiska genomsnitttet under de senaste tio åren. Ett stort antal länder är representerade bland de mest snabbväxande regionerna. Det visar något vi väl känner till. Ekonomiskt tillväxt regionalt följer inte med någon självklarhet nationella mönster. Regioner av olika karaktär och med olika förutsättningar lyckas olika bra över tid. 2 Svagast utveckling hade ett antal italienska regioner i vilka värdet av det som producerades minskade mellan Bland de svagaste regionerna finns också franska, danska, engelska och tyska regioner. 2 OECD har under senare år gjort omfattande genomgångar av frågan. OECD, Regions Matter - Economic Recovery, Innovation and sustainable Growth (2009), OECD, How Regions Grow - trends and analysis (2009). I ett kortare perspektiv var näringslivets utveckling av görande för regionernas tillväxt. I det längre var attraktivitet för befolkning viktigast. 13

15 Även tillväxten av nya jobb har varit högst i ett antal norska regioner. Sysselsättningen har ökat med runt två procentenheter per år i flera regioner utanför huvudstadsregionen och med över en procent per år i Oslo. En utspridd befolkning och en oljebaserad ekonomi är huvudförklaringen. Utvecklingen i Västsverige är bra. Inte minst med tanke på regionens omfattande internationella kopplingar i en period med global ekonomisk nedgång. Antalet jobb har ökat med 0,7 procent per år i snitt i Västsverige. Vi vet dessutom från nationella data att arbetslösheten utvecklats bättre än för såväl Stockholmsregionen som för Skåne under ett antal år på senare tid. Figur 3 Performance index samlad produktion, ekonomisk tillväxt och sysselsättningstillväxt Även när det gäller sysselsättningstillväxt finns ett stort antal länder bland de som ökat mest. 23 regioner har en tillväxt på mer än en procent per år. Bland dessa 23 regioner finns tio olika länder representerade. I 15 av regionerna har sysselsättningen minskat de senaste tio åren. Italienska och spanska regioner är vanligast men utvecklingen på arbetsmarknaden har också varit mycket svag i t.ex. Birmingham, Bourgogne och på Nordjylland. Ekonomisk tillväxt i Västsverige jämfört med Västeuropa de senaste 20 åren Vi har redan konstaterat att den ekonomiska tillväxen i Västsverige varit tre gånger så hög som det västeuropeiska genomsnitttet sedan millenieskiftet (figur 4). Vi kan också konstatera att detta innebar en förstärk trend från 1990-talet och att tillväxten under perioden är i nivå med den svenska. Den höga ekonomiska tillväxt de senaste två decennierna är samtidigt resultatet av en relativt vinglig färd. Västsverige har visat en stark förmåga till omställning under en period med de två mest omfattande ekonomiska kriserna i Sverige sedan andra världskriget. Spåren av dessa kriser kan avläsas i figuren talets finans-, bank- och budgetkris med ett hårdnackat försvar av den svenska kronan var i stora drag hemmatillverkad och hade byggts upp under lång tid. En snabb ekonomisk tillväxt följer på en nedgång som fick stora återverkningar bland invånarna i form av höga räntor, 14

16 ökad skuldsättning och en mycket omfattande arbetslöshet. Krisen skapade samtidigt utrymme för reformer som ett avskaffande av den fasta växelkursen, EU-medlemskap, skärpta budgetregler i Sveriges riksdag m.m. Efter några år med IT-bubbla vid millenieskiftet växte den svenska ekonomin snabbt, men det skapades få nya jobb. Produktivitetstillväxten var stark. Begreppet jobblös tillväxt användes flitigt i debatten. När väl sysselsättningen börjat stiga och arbetslösheten nått mer rimliga nivåer, på fyra till fem procent av arbetskraften, slog den internationella finanskrisen till. Sverige och Västsverige påverkades kortsiktigt betydligt mer än Västeuropa. Återhämtningen var dock mycket snabb, baserad på starka offentliga finanser och ett näringsliv med förmåga att ställa om. Västsveriges ekonomi och arbetsmarknad har därefter utvecklats väl från 2010 till Figur 4 Prisjusterad ekonomisk tillväxt per invånare Västsverige Sweden Western Europe (17) Note: Index, 2002 = 100 (at constant prices and exchange rates, PPP corrected), Source: BAKBASEL Effekterna för invånarna jämfört med 1990-talets kris var också helt annorlunda. Med lägre skatter och sjunkande räntekostnader fick en betydande majoritet en stärkt privatekonomi istället för tvärtom. En mindre grupp av befolkningen fick ta en större del av bördan med arbetslöshet, lägre ersättningsnivåer och ökad utsatthet jämfört med utvecklingen femton år tidigare. Arbetslösheten var totalt sett aldrig i närheten av nivåerna OECD konstaterar att Tjeckien och Sverige var de länder där regionerna återhämtat sig bäst när det gäller sysselsättning efter finanskrisen. (OECD 2014, s.42 f). Prestationer - Benchmarking med valda jämförelseregioner Stockholm och Göteborg/Västsverige har den snabbaste ekonomiska tillväxten av alla regioner i det särskilda urvalet av benchmarkingregioner, drygt två procent per år. London, Lyon, Wien och Öresund ligger strax efter på runt 1,5 procent. Öresundsregionens tillväxt är en halv procentenhet per år lägre än den i Västsverige. Tillväxten var genomgående högre det föregående decenniet. London låg då i topp tillsammans med Stockholm, Göteborg, Liverpool och Barcelona (Katalonien). De tyska regionerna Frankfurt och Stuttgart har en något lägre men stabil ekonomisk tillväxttakt. Västsverige står för närmare en femtedel av den svenska ekonomin, Stockholmsregionen (inklusive 15

17 Mälaradalen) för en dryg tredjedel. Västsverige och Stockholmsregionen står därmed tillsammans för mer än 55 procent av det värde som skapas i svensk ekonomi totalt under ett år. Figur 5 Ekonomisk tillväxt i benchmarking regioner ,0% 4,0% ,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% Note: In 1'000 US$ (at current prices and exchange rates), Source: BAKBASEL Tillväxten i Västsverige de senaste tio åren baseras i allt väsentligt på ökad produktivitet och fler invånare i arbetsför ålder (fig 6). En svag ökning av deltagandet i arbetslivet och av antalet arbetade timmar per anställd bidrar på marginalen. I de flesta av de andra regionerna minskar antalet arbetade timmar. Särskilt tydligt är detta i engelska och tyska regioner. För Oslo förklaras i stort sett hela den ekonomiska tilllväxten av en ökad befolkning i arbetsför ålder. Produktivitetstillväxten är marginell. I Barcelona och Milano har deltagandet i arbetslivet minskat relativt kraftigt. Figur 6 Ekonomisk tillväxt uppdelad på komponenter % 3.0% Real GDP Hourly Productivity Population Hours of Work per Worker Labour Force Participation Rate 2.0% 1.0% 0.0% -1.0% -2.0% Tillväxten av jobb var starkare under 00-talet än under 1990-talet. Det gäller inte minst i förhållande till jämförelseregionerna och Västeuropa som helhet.västsverige har gått från den undre till övre 16

18 halvan. Jobbtillväxten har avtagit betydligt i Liverpool, Milano, Bareclona, Lille, men också i Oslo som trots det har den starkaste tillväxten av jobb av de studerade regionena. Figur 7 Sysselsättningstillväxt , ,0% 2,5% ,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Vi har konstaterat att en hög produktivitetstillväxt var den största anledningen till den starka ekonomiska tillväxten i Västsverige det senaste decenniet. I figuren nedan blir detta tydligt. Västsverige har gått från en undanskymd till en relativt bra position bland de studerade regionerna. Arbetsproduktiviteten är nu i nivå med Lyon, Frankfurt, Wien och London. En av anledningarna til detta är ett relativt sett högt antal arbetade timmar. Figur 8 Produktivitet per sysselsatt 2002 och Note: In 1000 US$ per person employed (at current prices and exchange rates) När det gäller produktivitet per arbetad timma placerar sig Västsverige i mitten av urvalet. Men utveckling är stark även här. Den tydligaste skillnaden i bilderna är hur de tyska regionerna har en betydligt starkare produktivitet när den mäts i förhållande till antalet arbetade timmar. Man arbetar kortare tid, men effektivt. 17

19 Figur 9 Produktivitet per arbetad timma 2002, Note: In US$ per hour worked (at current prices and exchange rates) Produktiviteten per sysselsatt har ett klart samband med andelen med högre utbildning i arbetslivet. De tyska regionerna och Wien karakteriseras av en mycket hög andel medelutbildade och få med kort utbildning. Barcelona utmärker sig med en mycket stor andel i arbetslivet med låg utbildningsnivå. Detsamma gäller i viss mån Milano, här är också andelen med högre utbildning låg. Figur 10 Sysselsatta fördelade på utbildningsnivå, % 90% 80% tertiary eductaion secondary eductation primary eductaion 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Oslo har den överlägset mest väl utbildad arbetskraften och den starkaste ekonomiska utvecklingen av samtliga regioner det senaste decenniet. Det finns något att bygga vidare på när oljan sinar. Också London, Öresund, Liverpool och Stockholm har en väl utbildad arbetskraft. Vi har tidigare konstaterat att det bl.a. är med dessa regioner Västsverige konkurrerar när det gäller lokalisering av forskningsoch kunskapsintensiv industriell verksamhet. Västsverige har samtidigt en profil när det gäller utbildade i arbetslivet som väl matchar den i Lyon och Stuttgart. Även de regioner som har en profil i näringslivet som liknar den västsvenska. 18

20 Slutsatsen måste ändå bli att utbildningsnivån i Västsverige behöver öka. Västsverige är en befolkningsmässigt medelstor region. Det ställer särskilda krav på utbildningsnivån för att nå tillräcklig volym av invånare med högre utbildning. En ökad utbildningsnivå handlar också om att höja utbildningsnivån nedifrån. De tyska regionala exemplen, med låg andel i arbetslivet med kort utbildning och hög produktivitet per arbetad timma, talar för detta. Starka drivkrafter i en allt mer urban ekonomi En central fråga för framtiden är vilka drivkrafter som ligger bakom den ekonomiska utveckling vi avläst och hur dessa kan tänkas förändras över tid. Ger de dominerande drivkrafterna förutsättningar för Västsverige att vara en region där invånarna har bra möjligheter att utvecklas? Kan vi påverka drivkrafterna? Kan vi leva upp till de krav de ställer på en framgångsrik region? Har vi förmåga till anpassning och omställning? I figur 11 visas inom vilka sektorer värdena i den västsvenska ekonomin skapats under de senaste två decennierna. Det går också att utläsa vilken tyngd de olika delarna har i ekonomin och hur denna ändrats under perioden. Indelningen utgår från fem olika drivkrafter; urbanisering (1), delar i ekonomin vars utveckling och omfattning i huvudsak styrs av politiska beslut (2), efterfrågan och förmågan att konkurrera när det gäller traditionella industrivaror (3), motvarande när det gäller kunskapsintensiv industriell verksamhet (4, benämnt Old Economy) och sist men inte minst när det gäller informations- och kommunikationsteknologi (5, benämnt New Economy). Figur 11 Drivkrafter för den ekonomiska tillväxten i Västsverige , Note: Gross value added; horizontal: in US$ (current prices and exchange rates); vertical: in % p.a. (constant prices and exchange rates, PPP corrected) Till sektorer vars utveckling i huvudsak drivs av politiska beslut hör bl.a. jord, skogsbruk, energi, vård, skola, omsorg, försvar. Urbana drivkrafter finner vi t.ex. inom företagstjänster, handel, kultur, hotell, restaurang och föreningsliv. Den nya ekonomin handlar om IKT-relaterad verksamhet medan fordonsindustri, läkemedel, kemi, plast utgör kärnan i kunskapsintensiv industriell verksamhet, old economy. Traditionell industriell verksamhet är övrig industri. 19

21 Snabb modernisering av ekonomin och ett något minskat beroende av enskilda företag Den urbana ekonomin dominerar och står idag för mer än fyra tiondelar av förädlingsvädet i Västsverige. Tillväxten var drygt tre procent per år under det senaste decenniet. Ungefär halva den ekonomiska tillväxten i Västsverige kan därmed sägas ha hämtat sin näring i den urbana miljön. IKT var den sektor som växte procentuellt sett snabbast och står i dag för närmare en tiondel av de värden som skapas i regionen. Här finns rena IKT företag som Ericsson men också alla former av kringverksamhet kopplad till sådan verksamhet. Den kunskapsintensiva industrin karakteriseras av extremt hård internationell konkurrens parat med hög utvecklingstakt och omfattande FoU verksamhet. Utvecklingen vid bl.a. SAAB gör att denna sektors andel av ekonomin var mindre i slutet av perioden än i inledningen. Sektorn står i dag för strax under en tiondel av ekonomin. För decenniet innan var utvecklingen mycket stark. Under senare år har förutsättningarna stärkts för att denna del av industrin ska ta nya marknadsandelar och öka sin betydelse i Västsverige. Det gäller t.ex. genom beslutet att koncentrera forskningsverksamheten i Astra Zeneca till tre platser i världen, varav ett i Mölndal. Den traditionella industrisektorn bidrar med en knapp femtedel av det västsvenska förädlingsvärdet. Tillväxttakten var två procent per år det senaste decenniet efter en betydligt starkare utveckling föregående tioårsperiod. Det finns en stabil industriell kärna i Västsverige inom detta område. Det gäller livsmedel, boende och byggande, trävaror, kläder och textilier etc. Den politiska drivna sektorn slutligen står för ca en fjärdedel av den Västsvenska ekonomin. Tillväxttakten ligger som förväntat på runt en procent per år under de senaste decennierna. Sammantaget kan vi konstatera att utvecklingen går i riktning mot en mer urban ekonomi. Det ska ses som en styrka att det sker. Det innebär en modernisering av ekonomin och ett minskat beroende av enskilda verksamheter och av omvärlden. Det är samtidigt viktigt att konstatera att delar av utvecklingen, inte minst inom företagstjänstesektorn i Västsverige, har en koppling till den industriella verksamhet som bedrivs inom den kunskaspintensiva industrin. Det är också inom dessa branscher som de riktigt stora investeringarna i FoU görs i regionen (se nedan). Det är lika viktigt att öka förståelesen för att företagstjänster och för den delen personliga tjänster kan säljas på en marknad på samma sätt som bilar, läkemedel eller kulllager. Det förekommer från och till i den lokala debatten en bild av att det bara är produktion av varor som ger reella värden. Inget kunde vara mer fel. Ett exempel på vad en avknoppning kan innebära är SJs val av Volvo IT som leverantör av samtliga IT-tjänster, värt ca en miljard kronor. Volvo IT har tidigare tagit motsvarande kontrakt för Stockholms stad. 3 Handel, transporter och företagstjäster snabbväxare En analys av enskilda branschers betydelse för ekonomin visar att handel, transporter och företagstjänster är starkt överrepresenterade när det gäller vad som bidrar till Göteborg/Västsveriges samlade produktion i jämförelse med Västeuropa i genomsnitt. Det är också dessa som vuxit snabbast och bidragit mest till den ekonomiska tillväxten under de senaste tio åren. Den kemiska industrin har också utvecklats bra. Bank och försäkringsverksamhet spelar en mycket begränsad roll i Västsverige. 3 DN 11 september

22 Figur 12 Olika branschers bidrag till Västsveriges ekonomiska tillväxt Note: Gross value added; horizontal: in US$ (at current prices and exchange rates); vertical: in % p.a. (at constant prices and exchange rates, PPP corrected), Source: BAKBASEL Göteborg/Västsveriges tydligaste specialisering handlar dock fortsatt om transportmedel av olika slag. Drygt tre procent av hela ekonomin berörs i en enda näring. Jämfört med Stuttgarts drygt tio procent är det samtidigt relativt små tal. Som tidigare konstaterat var den samlade ekonomiska utvecklingen inom området svag. Figur 13 Fordonsindustrins bidrag till ekonomi och tillväxt i Europeiska regioner 2002 och 2012 Note: Gross value added; horizontal: in US$ (at current prices and exchange rates); vertical: in % p.a. (at constant prices and exchange rates, PPP corrected), Source: BAKBASEL 21

23 Västsverige en av världens mest forskningsintensiva regioner En central del i förståelsen av den relativt sett höga ekonomiska tillväxten och den snabba förbättringen av produktiviteten i den västsvenska ekonomin är den tyngd näringslivet i regionen har när det gäller forskning och utveckling. Västsverige är en av de regioner i världen med störst satsningar på FoU i förhållande till befolkning och produktion. FoU-satsningarna är i det perspektivet större än i såväl Stockholm som Öresund. Enbart i Stuttgart med sin mycket omfattande fordonindustri görs större satsningar. Vi kan också konstatera att den västsvenska nivån ligger betydligt över EU:s mål på tre procent av BNP för I detta perspektiv är ryggraden i den Västsvenska ekonomin fortsatt ett antal globalt verksamma företag i vilka det satsas betydande resurser på FoU. Verksamheten i Västsverige har ofta en central position i internationella koncerners forksnings- och utvecklingverksamhet. Det gäller inte minst Astra Zeneca, Volvo AB, Volvo Cars och SKF. 4 Figur 14 Satsningar på FoU i relation till värdet av produktionen i respektive region, 00-10, % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Note: In % of GDP, Source: BAKBASEL 44 Se t.ex. Andersson, Ejermo, Källström (2014), Forskning och Utveckling i Göteborgsregionen, BRG 22

24 Attraktivitet - Hur attraktivt är Västsverige för företag och människor Attraktivitetsindex avser att ge en bild av en regions förmåga att attrahera och behålla internationellt verksamma företag och mycket kvalificerad arbetskraft i en globaliserad värld. Indexet är indirekt, dvs mäter förutsättningar inte lokaliseringar eller flyttmönster i sig. Förutsättningarna värderas inom fyra områden: skatter, tillgänglighet, regleringar, innovation. Varje område mäts med flera indikatorer. För skatter handlar det om skatter på arbete och företagande. Tillgänglighet mäts kontinentalt, till Europa, och globalt. Omfattningen av olika regleringar studeras både när det gäller produkt- och arbetsmarknader. Innovation mäts med tre variabler; patent, publikationer i vetenskapliga tidskrifter och kvaliteten i utbildningssystemet. Förenklat väger var och en av de beskrivna indikatorerna lika mycket i det slutliga indexet. Regioner med olika profil visar hög attraktivitet Indexet för attraktivitet bestå av ett stort antal indikatorer. I topp på indexet hamnar regioner med relativt olika profil och förutsättningar. Även här är flera länder representerade högst upp genom regioner som Zürich, London, Oxford, Randstad (Amsterdam/Rotterdam/Ütrecht), München, Frankfurt och Stockholm. I botten hittar vi i stort sett samtliga spanska regioner men också flera av de italienska och franska dito. Figur 15 Attraktivitetsindex Karta Zürich, som är nummer ett, är en region med mycket låga skatter för arbetskraft och företag, med den minst reglerade arbetsmarknaden och med starka resultat när det gäller patent och publikationer. London på andra plats har mycket god internationell tillgänglighet, kvalificerad högre utbildning men också relativt höga skatter på arbete och kapital. Randstad har den bästa tillgängligheten av alla regioner, en reglerad arbetsmarknad, höga skatter på arbete men också en av de mest avreglerade marknaderna för varor och tjänster. Stockholm på plats nio kännetecknas av starka förutsättningar och goda resultat inom högre utbildning och innovation samt relativt låga skatter på företagande. Göteborg/Västsverige uppvisar en liknande bild som Stockholm men på en mer undanskymd nivå i mitten av indexet. Västsveriges attraktivitet har en nordisk profil som påverkas av situationen som andraregion i Sverige. Relativt sett låg eller i bästa fall genomsnittlig tillgänglighet till andra marknader i Europa samt till andra kontinenter och en hög beskattning av löner kontrasterar mot låg företagsbeskattning och ett näringsliv med stark innovationsförmåga. Till detta kommer relativt avreglerade marknader 23

25 och liberala regler på arbetsmarknaden och marknader för varor och tjänster. I båda fallen är regleringarna klart lägre än ett Västeuropeiskt genomsnitt. Bilden av en något perifer region med en stark marknadsekonomi och ett bra företagsklimat kombinerta med höga generella ambitioner för invånarnas välfärd, blir tydlig. Figur 16 Attraktivitetsindex - Samtliga variabler Västsveriges har tydliga särdrag och synbar potential för stärkt attraktivitet Svag tillgång till andra marknader, utvecklingen går åt rätt håll och potential finns Tillgänglighet är en central faktor i en allt mer globaliserad värld. Utan bra tillgång till andra marknader är det svårt att vara en integrerad del av den globala arbetsfördelningen. Tillgänglighet kan mätas på en rad olika sätt. Här mäts möjligheten och frekvensen för en person att nå andra regioner i Europa respektive globalt. För Europa mäts möjligheten att nå närmare 300 andra städer med tåg, bil och flyg. Indexet sammanfattar möjligheten att nå dessa destinationer snabbast möjligt och ger varje destination en betydelse som motsvarar dess marknadsstorlek (mätt som värdet på dess samlade produktion). Genomsnittsvärdet för Västeuropa 2002 har satts till 100 och utgör utgångspunkt för respektive region. Det globala värdet beräknas på motsvarande sätt baserat på flygtider till internationella destinationer. 24

26 Figur 17 Global och kontinental tillgänglighet London FrankfurtRheinMain FUR Stuttgart Continental Lyon Milan Hamburg Vienna Cataluña Oresund Lille Metropolitan Liverpool 120 Oslo Region Stockholm Västsverige Global Note: Index (average accessibility of regions 2002 = 100), 2012, no data for Western Europe due to methodological restrictions Source: BAKBASEL, IVT Göteborg/Västsverige har den svagaste tillgängligheten både till övriga Europa och globalt av samtliga regioner i urvalet. Man följs av Oslo, Stockholm och Liverpool när det gäller tillgänglighet till Europeiska marknader och av Lyon, Oslo och Barcelona när det gäller tillgång till globala marknader. Vi ska dock konstatera att Västsverige närmat sig de andra regionerna något under senare år. 5 En utveckling av höghastighetståg mellan Oslo/Göteborg/Öresund är ett sätt att kraftigt förbättra tillgängligheten i båda perspektiven. Under tiden är fortsatta satsningar på att utveckla flygverksamheten vid Landvetter viktiga. I en region som har hållbar utveckling som värdegrund och uthålig tillväxt som idé, förutsätter det samtidigt ett intensivt arbete och engagemang för att bidra till att göra flygverksamheten mer hållbar, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Svenska skatter och regleringar En allt mer kapitalistisk välfärdsstat Skatten på humankapital mäts för mycket kvalificerad och väl betald arbetskraft. Det handlar om skattenivån i procent för en person som har Euro i inkomst efter att skatten är betald. Notera att den särskilda expertskatt som finns för kvalificerad arbetskraft från andra länder som inte är svenska medborgare och som inte avser att vara i Sverige i mer än fem år inte ingår i beräkningarna. 6 Företagsskatten mäter den genomsnittliga effektiva skattenivån på ett företags vinst. Skatten på mycket höga arbetsinkomster är relativt sett högst i Sverige, Danmark och i Italien. Den är kring femton procentenheter lägre i Tyskland, Österrike och Spanien. Företagsskatten är låg i Sverige, Danmark och Österrike. Wien är den tydligaste lågskatteregionen i urvalet. Franska och Spanska företagsskatter är högre än de i de norra delarna av Europa. 5 I tidigare index var Västsveriges position relativt sett sämre. En kontinuerlig utveckling av flygverksamheten sker nu också. Under hösten 2014 invigs t.ex. en flyglinje mellkan Landvetter och Zürich. Det förbättrar tillgängligligheten till en viktig marknad i Europa betydligt. 6 Expertskaten innebär att viss del av ersättningen till experter, forskare och andra nyckelpersoner inte tas upp till beskattning de första tre åren. Skatten infördes 2001 med motivet att många av våra grannländer gjort så. Expertskatten utgör givetvis ett allmänt erkännande av att priset på arbetskraft är en viktig variabel för ett lands attraktivitet och för antalet jobb som skapas. 25

27 Figur 18 Skatt på företagande och på mycket kvalificerad arbetskraft 55% Västsverige Region Stockholm 50% Oresund Milan Taxation of Manpower 45% 40% Oslo Metropolitan Liverpool London Western Europe (17) FUR Stuttgart Hamburg FrankfurtRheinMain Lille Cataluña Lyon Vienna 35% 22% 24% 26% 28% 30% 32% Taxation of Companies Note: Effective average tax rates (EATR) in %, 2011, Source: BAKBASEL, ZEW Avreglerade marknader ger starka förutsättningar för företagande Regleringar av såväl produkt som arbetsmarknader är en komplex fråga. Det finns inget självklart svar på vad som är en lämplig nivå. Regleringar behövs givetvis både för att skapa fungerande arbetsmarknader och för att undvika att produktion av varor och tjänster ger negativa effekter på samhällets utveckling i stort på människor, miljö och ekonomi. Data från OECD används för att mäta graden av regleringar. Värdena går från 0 (inga regleringar) till 6 (omfattande regleringar). Såväl produkt som arbetsmarknader i Sverige och Västsverige är bland de mest avreglerade i det urval av länder vi ser på. Värdena är från OECDs databaser och några år gamla. Figur 19 Regleringar av marknaderna för varor, tjänster och arbete 3.0 Oslo Cataluña Lyon 2.5 Lille Labour Market Västsverige (Swedish regions) Western Europe (17) Vienna Oresund German regions Milan 1.0 British regions Product Market Note: Index (0 = very liberal / 6 = very restrictive), 2011, Source: BAKBASEL, OECD, Cato Institute 26

28 Storbritannien har de mest avreglerade marknaderna. Frankrike de mest reglerade. Förutsättningarna på arbetsmarknaden är hårdast reglerade i Norge, Spanien och Frankrike, medan varu- och tjänstemarknaderna är mest reglerade i Italien, Österrike och Frankrike. Sverige befinner sig i mittenposition nära Tyskland men med mindre regleringar än Västeuropa generellt. Omfattande avregleringar har skett av både arbetsmarknaden och varu-/tjänstemarknaderna i Sverige de senaste decennierna. Det samlade skatteuttaget är dock fortsatt högt och skatterna förutsätts täcka invånarnas kostnader för service som vård, skola, omsorg, högre utbildning etc., i en de facto allt mer privat driven s.k. offentlig sektor. 7 I stort uppslagna artiklar, bl.a. i tidningen The Economist, ses avregleringar och öppnandet av nya marknader för konkurrens i kombination med en stark och sammanhållen välfärdsstat som den huvdsakliga orsaken till den starka svenska utvecklingenunder 2000-talet. 8 Relativt goda resultat både för patent och publikationer Patent och publikationer i vetenskapliga tidskrifter mäts i förhållande till befolkningen i de olika regionerna och över lång tid för att skapa ett mer tillförlitligt mått. Antalet patent som söks skiljer sig mycket mellan olika typer av brancher och verksamheter. Antalet patent bör därmed också relateras till branschstrukturen i en region. Patent och publikationer kan tillsammans sägas mäta innovationssystemets output. Enkelt uttryckt: handlar det om vilka nya kunskaper som tagits fram och i vilken mån har nya kunskaper kunnat överföras till produktidéer av olika slag. Västsveriges samlade position är relativt stark inom båda områdena. Det är samtidigt tydligt hur övriga nordiska regioner presterar betydligt bättre när det gäller publikationer och att Stuttgart befinner sig i en egen division när det gäller patent. Figur 20 Patent och publikationer i förhållande till befolkningen i respektive region FUR Stuttgart Patent Density FrankfurtRheinMain Västsverige Region Stockholm Oresund Lille Milan Hamburg Western Europe Lyon Vienna London Cataluña Metropolitan Liverpool* Publication Density Oslo Note: Registered patents (sum of, ) and scientific publications (sum of, ) per 1'000 persons * no patent data available, Source: BAKBASEL, Thomson Scientific, OECD REGPAT database 7 Den offentliga sektorns samlade utgifter har minskat från ca två tredjedelar av BNP 1993, till under 50 procent 20 år senare

29 I relation till näringslivets struktur vet vi från tidigare analyser (se fig x) att Västsveriges värde motsvarar den näringslivsstruktur regionen har. Vi kan också anta att den långsiktigt starka utvecklingen när det gäller ekonomisk tillväxt och produktivitet hämtar en del av sin näring i ett väl fungerande innovationssystem, med relativt sett täta band och bra samverkan mellan näringsliv, akademi och övrig offentlig sektor. Figur 21 Patent intensitet i förhållande till näringslivets struktur, snitt 2005/2007 Shanghai-index elitindex för forskning och utbildning vid universitet ger väntat utfall Shanghai index används för att beskriva kvaliteten i den högre utbildningen i regionerna. Egentligt namn är Academic Ranking of World Universities. Det mått som anges här är relativt och beskriver det samlade värdet för indexet i förhållande till befolkningen i regionen. Det absoluta måttet är viktigare i praktiken. Det är det studenter och andra ser när de bedömer vilka platser som är intressanta att studera på. Indexet avser att mäta utbildningsinstitutionernas kvalitet i fyra dimensioner. Utbildningens kvalitet (1) mäts som antalet personer per institution med bakgrund på respektive universitet (Master/PhD) som tilldelats Nobelpris eller Field Medals (matematik). Vikten i indexet är 10%. Fakulteternas kvalitet (2) mäts till hälften genom antalet Nobepris i naturvetenskap och ekonomi (vikt 20 % av hela indexet). Den andra delen mäter antalet citerade forskare inom områden som Life Sceince, medicin, naturvetenskap, teknik och samhällsforskning (vikt 20%). Forskningsresultat (3) mäts dels via antalet artiklar som publicerats av respektive faktultet i Science Citation Index (vikt 20%), dels på samma sätt med utgångspunkt i Social Science Citation Index samt under senare år i Arts & Humanities Citation Index (vikt 20%). Den fjärde indikatorn (vikt 10%) gör en liten utjämning av indexet med hänsyn till institutionernas storlek. Värdena på ovanstående indikatorer delas med antalet anställd akademisk personal på respektive institution. Det slutliga indexet beräknas sedan genom att det högsta värdet inom de fyra dimensionerna ges värdet hundra, övriga institutioner får ett värde i relation till detta. Att indexet presenteras i förhållande till invånarantalet i respektive region ger en något förskönande beskrivning av den verkliga situationen i Västsverige. I relation til befolkningen och inom vissa avgränsade områden är resultaten bra. Chalmers och Göteborgs Universitet presterar väl i förhållande till regionens befolkningsunderlag. Övriga nordiska regioner har starkare värden. 28

30 Figur 22 Shaghai Index relaterat till befolkningen i respektive region 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 Note: Total scores of all Universities in region in the Shanghai Index per capita, 2012, Source: BAKBASEL, Shanghai Jiao Tong University Livskvalitet, attraktivitet, öppenhet och integration i europeisk belysning Hög livskvalitet i Västsverige med tydlig potential för förbättringar I en tidigare studie analyserades livskvalitet i Göteborg och Västsverige i förhållande tilll 13 andra regioner i Europa. 9 Med livskvalitet i centrum breddas analysen ytterligare. Två skilda teorier om vad som attraherar människor till en plats användes som utgångspunkt. Den flitigt citerade Richard Florida står som en symbol för tanken om den kreativa klassen där de mest talangfulla invånarna attraheras av platser med andra talanger, platser som präglas av tolerans och av hög teknologisk nivå. I humankapitalteorin, med Edward Glaeser som en av portalfigurerna, attraheras humankapitalet till platser med möjlighet till hög inkomst, ett bra utbud av varor och tjänster, en attraktiv stads- och naturmiljö, bra offentlig service och korta pendlingstider. Tester av modellerna visar att förmågan att förklara regional utveckling och tillväxt ökar om de kombineras. Resultatet blir att frågan om att vara attraktiv för de mest kvalificerade handlar om hur väl en region fungerar ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Modellen visar mycket stora likheter med den som sedan millennieskiftet används i Västra Götalandsregionen för att kontinuerligt beskriva och analysera regionens utveckling i sin helhet i ett hållbarhetsperspektiv. 10 Analyser tyder på att det åtminstone sedan inledningen av 2000-talet finns ett samband mellan en hög attraktivitet (som den mäts i studien) och utfallet när det gäller tillväxt och välfärd. Det finns all anledning att tro att detta samband är starkare i dag och kommer att stärkas än mer i framtiden. En samlad jämförelse med övriga regioner ger en bild av Västsverige som en region med ett prisvärt boende och en bra generell prisnivå, stora utbildningsinstitutioner och inte minst goda möjligheter att studera med internationell inriktning på alla nivåer i Göteborg. I grunden finns också en bra och bred arbetsmarknad, en kreativ trygg och attraktiv livsmiljö samt en väl utvecklad hälso- och 9 BAK Basel (2008) Vässverige/Göteborg: Quality of Life Västra Götalandsregionen Rapport Tillväxt och utveckling 2008:06 10 En modell som är inskriven i Vision Västra Götaland som den som ska vara utgångspunkt för att bedöma regionens utveckling. 29

31 sjukvård. Bland svagheterna känner vi igen frågan om kommunikationer till omvärlden. Analysen pekade också på motsvarande problem med framkomlighet inom regionen. Västsverige hade också en relativt låg inkomstnivå och arbetsmarknaden för de med högst utbildning växte relativt långsamt under första halvan av 00-talet, på en marknad där utbudet och kvaliteten av kvalificerade tjänster fortfarande var relativt svag. Senare data visar på en bättre utveckling. De slutsatser som drogs av studien är i dag en given del av det strategiska arbetet i Västra Götaland: Utpekade infrastrukturinvesteringar behövs för att skapa fler alternativ för invånarnas framtid och för en tätare mer självgående innovationsdriven ekonomi En rejäl utbyggnad av den inomregionala tillgängligheten med kollektivtrafik, inte minst i Göteborgsregionen, är nödvändig Den internationella tillgängligheten med flyg måste utvecklas. Givetvis under förutsättning att vi inom rimlig tid får klimatneutrala skatter mellan olika trafikslag Satsningarna på kvalitet, attraktivitet och innovation vid högskolor/universitet måste öka Satsningarna på attraktiva och täta storstadsmiljöer och upplevelser, på integration och på att ta tillvara kompetens hos invånare med olika bakgrund i regionen behöver intensifieras Migration och förutsättningar för människor från andra länder att leva i olika regioner En mer omfattande benchmarking med utgångspunkt i Göteborgs och Västsveriges faktiska attraktivitet för invånare från andra länder genomfördes Analysen är än mer aktuell En sammanfattning av resultaten med ett urval figurer presenteras här. Västsverige jämförs med tolv andra europeiska storstadsregioner. 12 Den faktiska migrationen beskrivs och analyseras ur ett stort antal aspekter. Dessutom analyseras de bakomliggande förutsättningarna för migration. Hur är attraktiviteten generellt för invånare från andra länder i regionerna? Hur öppna är regionerna för människor från andra länder och kulturer? Hur väl integreras de nya invånarna i de studerade regionerna? Analysen av attraktivitet sammanfaller i stora delar med den kring livskvalitet ovan. Arbetsmarknadens bredd och utveckling, möjligheten att röra sig på ett smidigt sätt inom staden/regionen, trygghet, säkerhet samt kvalitet och tillgång på kultur, vård/omsorg och utbildning är viktiga faktorer. Frågan om öppenhet handlar om hinder att få bo, arbeta och investera i länderna och om synen på immigration i respektive region. I vilken grad en region förmår integrera invånare från andra länder integration mäts genom skillnader mellan de som är födda utomlands/har utländsk bakgrund och de som inte har den bakgrunden inom områden som arbetsliv, utbildning och deltagande i samhällslivet i stort. Här diskuteras också hur invånarna i de olika regionerna ser på invandrare. 13 Attraktiva städer och regioner präglas alltid av mångfald Nettoinflyttning är det viktigaste tecknet på att människor ser utvecklingsmöjligheter och att det finns förutsättningar att leva ett bra liv i en stad eller region. Ju fler möjligheter man ser och ju fler som ser dessa möjligheter, desto större blir inflyttningen. Och det gäller för människor med de mest 11 BAK Basel (2012) MIGRATION: ATTRACTIVENESS OPENNESS INTEGRATION. An International Benchmarking for Göteborg and Västsverige. Västra Götalandsregionen Regional Utveckling Rapport 2012:XXX 12 Göteborg och Västsveriges attraktivitet, öppenhet och integration jämförs med tolv andra europeiska stadsregioner. De är Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Amsterdam, München, Stuttgart, Genève, Bryssel, Barcelona, Milano och Wien. 13 Integration definieras i studien som ett positivt samhällsmål som förutsätter lika rättigheter och möjligheter för alla invånare. Ökad integration innebär då enkelt uttryckt mer jämlika livschanser mellan invånare med olika bakgrund. Här fokuserat på invånare med bakgrund från olika länder och kulturer. En interkulturell stad/region ser mångfald som en tillgång och stimulerar utbyte mellan olika kulturer. 30

32 skilda bakgrunder; för rika och fattiga; för de som söker de mest kvalificerade, högavlönade jobben, och för de som bara söker ett jobb, vilket som helst. Det gäller också för de som bara söker en bättre plats att leva på, inte minst för de som flyr från våld och förtryck. Det senare är särskilt viktigt att förstå. En framgångsrik region blir attraktiv för alla grupper av människor. En framgångsrik region lockar därmed invånare från det egna landet och från andra länder, med olika bakgrund, resurser och förutsättningar. Attraktiva städer och regioner präglas därmed alltid av mångfald och diversifiering. Långsiktigt hållbar migration är bara möjlig i städer och regioner som samtidigt förmår vara attraktiva, öppna och integrerade. Konkurrensen om invånarna ökar dramatiskt Att invånarna och därmed det s.k. humankapitalet är den viktigaste tillgången för varje region är självklart. Efterfrågan på väl utbildad arbetskraft växer nu dramatiskt i takt med att den ökade globala arbetsfördelningen gör att samhället förändras allt snabbare. För väl utbildade invånare (inte minst ungdomar) skapas en värld full av valmöjligheter. För städer och regioner ökar kraven på att utveckla attraktiva och väl fungerande samhällen för att konkurrera om dessa invånares gunst. Att attrahera nya invånare från andra länder och olika delar av världen blir samtidigt allt viktigare för en hållbar framtid. Migrationen är avgörande för den långsiktiga åldersstrukturen i en region. Utan invandring minskar befolkningen på sikt i Europa liksom i Kina, Ryssland etc. Vi kan konstatera att en av tio av dem som flyttar till Göteborg och Västsverige från andra länder är över 65 år medan tre av tio med svensk bakgrund är över 65 år. Snabb tillväxt av invånare från andra länder under 2000 talet relativt sett låg andel utanför EU Siffrorna talar ett tydligt språk. Västsverige är attraktivt och klarar sig väl i den internationella konkurrensen om migrerande befolkning. Antalet utrikesfödda invånare ökade med i genomsnitt fyra procent per år det första decenniet på 2000-talet. Nivån är den femte högsta bland de regioner som studerades. Andelen invånare med utländsk bakgrund ligger i dag på ungefär samma nivå i Göteborg som i Barcelona, Oslo, Stuttgart, München och Stockholm. Den är betydligt högre än för Helsingfors, Köpenhamn och Milano. Den är betydligt lägre än för t.ex. Amsterdam. Utmärkande för Göteborg, Stockholm, Helsingfors och Oslo var att andelen som kommer från länder utanför EU var lägre. Det gällde även om andelen flyktingar var något högre. Skillnaderna mellan regionerna var dock små. Den totala andelen flyktingar i Sverige utgjorde 2010 mindre än en procent av befolkningen. I förhållande till de andra regionerna i utredningen var Irak och Somalia mer vanliga ursprungsländer. Andelen med högre utbildning är i stort sett lika mellan de som är födda i ett annat land och de som är födda i Sverige. Andelen med låg utbildning är samtidigt tio procentenheter eller 25 procent högre för utlandsfödda, i Västsverige. Utbildningsnivån bland de inflyttade till Göteborg från andra länder är inte heller lika hög som för t.ex. de huvudstäder som ingår i jämförelsen. Flest nya invånare från Somalia, Syrien och Europa utanför EU och Norden under senare år Olika konflikter i världen har lett till att allt fler människor tvingats fly från sina hem de senaste åren. Sverige har i denna situation tagit emot ett ökat antal flyktingarm och var under 2013 det land i EU som tog emot flest flyktingar. I förhållande till det ökade totala antalet flyktingar är talen dock mycket små. Det är länder i närområdet till de områden som slits sönder av interna konflikter som genomgående tvingas ta störst ansvar. 31

33 Västra Götaland har drygt invånare. Nettoinvandringen till Västra Götaland från andra länder låg mellan 2000 och 2005 på drygt personer per år. Mellan 2006 och 2012 ökade den till i genomsnitt strax över personer var nettoinvandringen till Västra Götaland från andra länder personer. Västra Götalands andel av nettoinvandringen i Sverige låg på eller över 15 procent under första halvan av 00-talet. Den minskade sedan till runt 12 procent under andra halvan var andelen åter 15 procent. Västra Götalands andel av befolkningen i Sverige är ca 17 procent. Totalt invandrade personer till Västra Götaland medan utvandrade under En femtedel av Invandrarna och mer än hälften av utvandrarna från Västra Götaland var svenska medborgare. Den största nettoinvandringen bestod av medborgare från Somalia 2 500, Syrien 1 500, Europa utanför EU och Norden ca 1 000, Polen 500, Afghanistan 500 och Iran, Indien, Kina ca 200 personer. Den i stort enda gruppen med nettoutvandring var svenska medborgare, totalt Västsverige är attraktivt och öppet svagare integration särskilt inom arbetsliv och utbildning En samlad bedömning av den breda uppsättningen indirekta indikatorer som avser mäta förutsättningarna för attraktivitet i studien, ger en positiv bild av Västsveriges möjligheter att attrahera nya invånare. En attraktivitet som dock i viss mån var kopplad till möjligheten för studenter från hela världen att studera gratis vid svenska högskolor och universitet. Med dagens system med avgifter för studenter, utanför EU eller Norden, har förutsättningarna delvis ändrats och volymerna sjunkit. Som vi konstaterata tidigare har dock Göteborg ett bra utbud av internationella program och internationell undervisning i sitt utbildningssystem generellt sett. Författarna ser detta som stadens och regionens främsta företräden. Den största svagheten bedöms åter vara den internationella tilllgängligheten. Figur 23 Migrationsindex - Öppenhet Openness Access to country Access to labour market Access of foreign investors Perception of immigration policy Stockh olm Göteborg Amsterdam Bruxelles København Genève Stuttgart Oslo München Milano Helsinki Barcelona Wien Note: Index (mean = 100, standard deviation = 10); positive/negative derivation of the individual components, Source: BAKBASEL Sverige är ett samhälle som är genuint öppet för migration från andra länder, ett av världens mest öppna samhällen. Västsvenskars attityder gentemot immigranter från andra länder är mer positiv än i 32

34 de flesta regioner i jämförelsen. Det gäller också attityden gentemot de som kommer från svårare förhållanden. Sverige och Västsverige utmärker sig dessutom genom bra villlkor för investeringar. Integrationen fungerar sämre. Det gäller inte minst inom centrala samhällsområden som arbetsliv, utbildning och när det gäller invandrarnas tilltro till samhället. Deltagandet i arbetslivet är relativt högt men skillnaderna gentemot de som inte har utländsk bakgrund är större än i stort sett alla de andra regionerna. Samma förhållande gäller för arbetslöshet, inte minst för ungdomar och för de som kommer från länder utanför EU. Slutsatsen gäller också utvecklingen av arbetslösheten över tid. Figur 24 Arbetslöshet födda i landet respektive i annat land, % 25% 20% Country-Born Foreign-Born 15% 10% 5% 0% Genève København Amsterdam Oslo München Stuttgart Wien Bruxelles Milano Stockholm Helsinki Göteborg Barcelona Notes: Ranked according to the absolute difference between foreign-born and country-born, Source: Labour Force Survey 2008 Även för den relativt stora gruppen immigranter med högre utbildning är arbetslösheten hög och skillnaderna jämfört med icke immigranter stor, jämfört med många av de andra regionerna. Figur 25 Arbetslöshet för högutbildade födda i landet respektive i annat land, % 25% Country-Born Foreign-Born 20% 15% 10% 5% 0% Amsterdam Genève København Bruxelles Milano Barcelona Stockholm Göteborg Notes: Ranked according to the absolute difference between foreign-born and country-born Source: Labour Force Survey

35 Ett annat problem gäller utbildningsresultaten. Här gäller värdena i studien Sverige som helhet jämfört med övriga länder. Skillnaderna i t.ex. läskunnighet/läsförståelse är större i Sverige än i Schweiz, Holland, Norge, Spanien, Tyskland och Danmark. Figur 26 Skillnader i PISA-resultat, barn födda av föräldrar födda i landet/ annat land, 2006, Spain Switzerland Norway Netherlands Italy Sweden Germany Finland Belgium Denmark Austria Note: Point differences in the PISA scores for reading between children of natives and those of immigrants I det samlade indexet för migration (ett kombinationsmått för attraktivitet öppenhet integration) placerar sig Göteborg/Västsverige på en relativt stark mittenposition. De positiva värdena beror i första hand på den öppenhet som präglar det svenska och västsvenska samhället. När det gäller integration bedöms Västsverige vara en medelregion och när det gäller utbildning och arbetsliv är situationen svag i jämförelse med övriga regioner (fig x). Figur 27 Migrationsindex - Västsverige i västeuropeisk jämförelse, Medel Västeuropa=100 I_Participation/Antidiscrimination I_Perception I_Labour Market A_Income/Consumption A_Labour Market A_International exchange A_Safety/Health care I_Education A_Education O_Perception O_Access to country O_Access for foreign investors O_Access to labour market Note: Index (mean = 100, standard deviation = 10), Source: BAKBASEL 34

36 Det segregerade samhället en viktig förklaring till en svag men inte misslyckad integration Författarna till den rapport som här redovisats i sammandrag ger ett antal orsaker till resultaten ovan. Det segregerade samhället ses som en viktig förklaring till de svagare resultaten i skolan. Man bedömer att boendesegregationen är mer uttalad i Göteborg än i de flesta av de andra städerna i utredningen. Man pekar på att antalet naturliga mötesplatser mellan invånare med olika bakgrund är få. Göteborg beskrivs som ett segregerat samhälle vilket ger följdverkningar som dålig integration och en marginalisering av invånarna i de utsatta förorterna. Det finns också tecken som tyder på att arbetskraft med utländsk bakgrund, i Sverige vid slutet av 00- talet, betraktades som mindre värdefull än de som saknade denna bakgrund. En sådan situation gör det givetvis inte lättare för invånare från andra länder att ta sig in och fram på svensk arbetsmarknad. Men, och det är ett viktigt men, integrationen har inte misslyckats. En hög andel av invånare från andra länder är väl integrerade i det svenska samhället, mår väl och ger betydande bidrag till detsamma. Och det gäller oavsett om bedömningen gäller Göteborg eller andra delar av Västsverige. Göteborg bedriver en ambitiös politik för att bli en interkulturell stad I den studie som presenterats kort här redovisas också resultatet av en särskild benchmarking om Göteborg som interkulturell stad. Här konstateras att Göteborg driver en ambitiös politik för integration och social sammanhållning mellan olika kulturer i staden. Man arbetar aktivt för ett mer interkulturellt samhälle. En strategi har beslutats, utvecklats till en plan för genomförande med dedikerad budget och med årlig utvärdering. Det finns dessutom en kommunikation av värdet av mångfald och möten mellan olika människor. Frågetecknen handlar i första hand om vilka verkningar arbetet får i verkligheten, på fältet. Slutsats kring utmaningar för bättre integration och en mer interkulturell stad Som slutsats betonar författarna vad man ser som ett antal nyckelutmaningar för framtiden. De känns igen från den svenska diskussionen. Resultaten här innebär att de utgör problem och huvudfrågor också i en jämförelse med andra storstadsregioner i Europa. Det handlar om integration på arbetsmarknaden, resultaten i skolan och mixen mellan olika grupper när det gäller boende och vardagsliv. Segregation och socialt utanförskap i bostadsområden måste bekämpas med en tydlig och långsiktig politik inom alla samhällsområden. Författarna konstaterar att segregerat boende, svaga resultat i skolan och svag integration på arbetsmarknaden, ser ut att gå hand i hand. De pekar i analysen på ett antal områden där Göteborg och Västsverige bör agera för att flytta fram sina positioner. Ökad attraktivitet har kopplingar till förutsättningar för internationella studier och tillgänglighet. Öppenheten är en styrka men kan förbättras än mer genom ett konsekvent arbete med att förändra synen på arbetskraft från andra länder. Integration och det interkulturella utbytet kan förbättras genom att tydligare stimulera och prioritera etnisk diversifiering i alla delar av samhällslivet. Man vill se en tydligare policy med målet att öka blandningen av elever med olika bakgrund i skolorna. Man ser dessutom att det finns utrymme att stimulera fler initiativ på den privata arbetsmarknaden och man påpekar att ett mer direkt inflytande av olika grupper i olika frågor kunde ha ett betydande värde. Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen kan enskilt och samfällt ta ett ökat ansvar genom att driva mångfaldspolicies som ger klara ställningstaganden när det gäller: Hur tillhandahålls 35

37 olika samhällstjänster? Hur rekryteras arbetskraft? Hur upphandlas varor och tjänster? Att ett sådant brett engagemang skulle kunna ge betydande resultat är uppenbart med tanke på att vi här talar om flera av de största arbetsgivarna i Västsverige. Och även om det totalt sett finns en ambitiös politik för att motverka segregation utifrån dagens strukturer, finns det städer och regioner i urvalet, med en hög andel invånare från andra länder (inklusive flyktingar), som är mer interkulturella och kan visa på bättre integration. Utredarna ser ett behov av mer ingående och mer kvalitativ jämförelse av insatser och arbetsformer med t.ex. Oslo eller Amsterdam. Efter att studien presenterats har bl.a. en delegation från Göteborgs stad, GR och Västra Götalandsregionen genomfört ett mycket lärorikt studiebesök i Amsterdam. 36

38 Potential - Förutsättningar för exportledd tillväxt och utveckling? Regionernas potential för ekonomisk tillväxt bedöms med hjälp av ett s.k. strukturindex. Näringslivets profil och prestationer utgör utgångspunkt. Indexet består av tre delar. Ett första delindex mäter potentialen i näringslivets struktur. Det handlar om vilka näringar som dominerar och hur dessa näringars framtidsutsikter bedöms i ett Västeuropeiskt perspektiv. Bedömningarna av framtidsutsikterna utgör en sammanvägning av analyser från Oxford Economis, OECD, Cambridge Economics etc (vikt 40 % vikt av hela indexet). Den andra delen handlar om konkurrenskraften i näringslivet. Fokus ligger på exportorienterade näringar vars produktivitet jämförs med de andra regionerna i databasen (vikt 40 %). Den tredje delen av indexet handlar om hur väl det politiska systemet fungerar. Denna del byggs i sin tur upp av tre delar; andelen svart ekonomi, synen på korruption och hur decentraliserat det politiska beslutsfattandet är. En mindre andel svart ekonomi, begränsad korruption och en hög andel lokalt och regionalt beslutsfattande ger bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling än motsatsen (vikt 20%). Potential på europeisk toppnivå med grund i högproduktivt näringsliv Ett antal regioner i Nordeuropa toppar listan över regioner som bedöms ha starkast förutsättningar för en exportledd utveckling. Stockholm, Helsingsfors och Göteborg/Västsverige finns alla bland de tio högst värderade. Regionerna med starkast potential kommer samtidigt från en rad olika länder. Finland, Irland, Österrike, Schweiz, Tyskland, Sverige, Frankrike och Norge finns representerade. Den tydligaste gemensamma nämnaren för de starka Figur 28 Strukturell potential - Karta regionerna är det exportorienterade näringslivets höga produktivitet. Det är värt att notera att det också i botten av listan finns regioner från England, Skottland, Holland och Norge. Förutsättningarna inom länderna skiljer sig betydligt. Det finns en klar tendens till att de mest urbana miljöerna nu har högst andelar av och det mest väl fungerande exportinriktade näringslivet. Förutsättningarna för en exportledd utveckling bedöms som svaga i stora delar av sydeuropa. Västsverige bedöms ha betydande potential och hamnar på plats tio av 117 regioner. För Västsverige är betydelsen av en hög produktivitet i det exportorienterade näringslivet i dag extra tydlig (Capacity to Compete, se fig x). Den industriella och politiska strukturen får en något lägre värdering. Vi kan också konstatera att Öresundsregionen hamnar en bit ner som nr 28. Orsaken är en svagare produktivitet i de studerade branscherna. I Skåne har ett antal 37

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Omvärldsbevakning Nov 2007. Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner

Omvärldsbevakning Nov 2007. Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner Omvärldsbevakning Nov 2007 Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner Omvärldsbevakning Nov 2007 Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner 1 Sammanfattning

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet TANKAR OM SKÅNE 2030 Framtiden för Skåne kan utvecklas olika beroende av vad vi, i egenskap av nyckelaktörer, åstadkommer. Yttre omständigheter så som global handel, migration, växthuseffekt samt nationell

Läs mer