Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Kronoberg 18 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm Dp

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Planavdelningen Monika Rudenska Sida 1 (11) Telefon Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Kronoberg 18 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm Dp Innehåll Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Granskning... 3 Synpunkter inkomna under granskning... 3 Statliga och regionala myndigheter och förbund... 3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar... 4 Övriga remissinstanser... 6 Sakägare enligt fastighetsförteckningen... 6 Övriga, ej sakägare... 6 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Synpunkter inkomna under samråd och granskning som ej tillgodosetts Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Sammanfattning Planförslaget möjliggör en utbyggnad av polishuset med ca kvm kontorslokaler för att möjliggöra lokaler för polisverksamhetens framtida utveckling. Även enheter som idag hyr lokaler utanför kv. Kronoberg kan samlas inom kvarteret. Förslaget innebär att åtta länkbyggnader för kontorsanvändning mellan befintliga byggnader kan byggas inom planområdet. Planförslaget innebär att de låga delarna mellan befintliga byggnader får rivas. Detaljplanen bekräftar även befintlig bebyggelse. Planförslaget har skickats ut för granskning under perioden Under granskningen har 9 yttranden inkommit.

2 Sida 2 (11) Flertalet remissinstanser har ingen erinran mot planförslaget. Stadsmuseet framför synpunkter vad gäller skydds- och varsamhetsbestämmelser och om hur byggnadernas kulturmiljövärden skyddas i planen. Synpunkter har framförts angående lösning av parkeringsfrågan. Inkomna synpunkter föranleder följande revideringar av planförslaget: - Utformningsbestämmelsen f1 Entréer ska gestaltas tydligt i fasadutformningen tas bort från ursprungliga skivhus - Skyddsbestämmelsen q2 kompletteras med Delar där byggrätt medges undantas - Omfattning av T-området justeras - Planens syfte tydliggörs avseende skydds- och varsamhetsbestämmelser i planbeskrivning. Ändringarna föranleder inte någon förnyad granskning. Kontoret har kommunicerat ändringarna med de berörda av förslaget. Kontoret föreslår att förslag till detaljplan med revideringar efter granskning antas. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad av det s.k. nya polishuset vid Kronobergsparken på Kungsholmen med ca kvm kontorslokaler. Planförslaget möjliggör åtta länkbyggnader för kontorsanvändning mellan befintliga byggnader inom planområdet. Länkbyggnader mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan placeras förskjutna i förhållande till de befintliga gavlarna så att de befintliga byggnaderna kan vara avläsbara i stadsbilden. Planförslaget innebär att de låga delarna mellan befintliga byggnader får rivas. Detaljplanen bekräftar även befintlig bebyggelse. Byggnadsfasader ska ha en offentlig karaktär och utföras med högklassiga material som åldras vackert. Nya entréer mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan ska gestaltas tydligt i fasadutformningen med entréplatser mot gatorna. Förgårdsmarken mot omgivande gator bevaras och utvecklas så att den kan berika gaturummet med grönska och upplevas som offentlig plats. Detaljplanen möjliggör lokaler för polisverksamhetens framtida utveckling. Även enheter som idag hyr lokaler utanför kv. Kronoberg kan samlas inom kvarteret.

3 Sida 3 (11) Granskning Aktuell detaljplan har skickats ut för granskning under perioden Information skickades ut enligt sändlista till remissinstanser, berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen samt andra intressenter som under samrådet skriftligen framfört synpunkter. Övriga informerades genom annons i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Planförslaget visades i Tekniska Nämndhuset samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Synpunkter inkomna under granskning Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under granskningen. Yttrandena i sin helhet finns att ta del av i planakten. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Ingen erinran. Trafikverket Ingen erinran. SLL Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen uppger att den schaktdjupsbegräsning som anges i plankartan kan behöva ses över och justeras till RH2000 då den nuvarande är från T-området i plankartan behöver också utökas något, helst i samarbete med trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen påpekar att grundläggning behöver ske med hänsyn till tunnelbanan för att undvika att stomljud och vibrationer fortplantas till byggnadernas stommar. För att undvika påverkan på tunnelbanans anläggning eller trafik under genomförandet ska grundläggningsarbetena genomföras i enlighet med SL:s föreskrifter. Genomförandeavtal bör tecknas innan detaljplanen antas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Föreslagen schaktdjupsnivå tar hänsyn till det nya koordinatsystemet RH2000. Grundläggningsarbeten för den tillkommande bebyggelsen ska utföras i enlighet med SL:s föreskrifter. Att planområdet påverkas av vibrationer från tunnelbanan uppmärksammas i planbeskrivningen och de rekommenderade vibrationsnivåerna anges.

4 Sida 4 (11) I dagsläget är det inte klart när den planerade utbyggnaden kommer att genomföras utan planförslaget ger en planberedskap för polisverksamhetens framtida utveckling på Kungsholmen. Fastighetsägaren Specialfastigheter avser teckna genomförandeavtal med Trafikförvaltningen när den utbyggnaden som detaljplanen möjliggör blir aktuell. T-området i kartan justeras i samråd med Trafikförvaltningen. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Stadsmuseet Stadsmuseet konstaterar att delar av deras tidigare synpunkter har tillgodosett. Stadsmuseet menar dock att några planbestämmelser är otydliga och bör omarbetas då de annars kan komma att få konsekvenser för bebyggelsens kulturhistoriska värden. Bestämmelsen f1 bör tas bort från de ursprungliga skivhusen eftersom deras arkitektur till stor del präglas av att entréerna gavs en nedtonad gestaltning. Tillkommande entréer på skivhusen bör underordna sig det förhållningssättet. Entréer på de nya länkbyggnaderna kan däremot ges en tydlig gestaltning. Formuleringen i översta våningen i bestämmelsen f2 är svårtolkad. Det bör förtydligas att det är takpåbyggnader som avses. Skivhusens bestämmelse q1 bör ändras till Byggnader med särskilda kulturhistoriska värden. Byggnader får inte rivas, byggas på eller på annat sätt förvanskas. Byggnadernas gatufasader får ej byggas till. Bestämmelsen q2 Byggnaders ursprungliga fasader särskilt med avseende på fasadindelning, fönstersättning, fasadmaterial och färgsättning ska bevaras kan kompletteras med Undantaget de delar av gårdsfasaderna som gränsar mot högre byggrätter, i den händelse byggrätterna kommer att utnyttjas. Bestämmelsen q4 Ventilationstorn får inte rivas eller förändras bör kompletteras med eller avlägsnas från förgårdsmarken. Stadsmuseet anser att varsamhetsbestämmelsen k1 bör ändras till att vara en skyddsbestämmelse (q), exempelvis Bevarad ursprunglig fast inredning och ursprungliga inre byggnadsdelar samt bevarad ursprunglig färgsättning i häkte och gaveltrapphus ska bevaras. Stadsmuseet anser att skivhusen bör få en varsamhetsbestämmelse (k) avseende den ursprungliga inre strukturen, t ex Vid ändring ska ursprunglig planlösning med korridorsystem beaktas. Stadsmuseet

5 vill här påpeka att ett beaktande inte behöver innebära ett bevarande. Granskningsutlåtande Sida 5 (11) SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB anser att det är av yttersta vikt att hänsyn tas till förskolebarnen gällande byggtrafiken till och från byggarbetsplatsen vid utbyggnaden av polishuset. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Utformningsbestämmelser Bestämmelsen f2: befintliga påbyggnader i byggnadens översta del ryms inom våningsbegreppet och ska inte ses som takpåbyggnader. Bestämmelsen f2 blir oförändrad. Skydds- och varsamhetsbestämmelser Skydds- och varsamhetsbestämmelser för befintlig bebyggelse inom planområdet revideras enligt följande: - Utformningsbestämmelsen f1 Entréer ska gestaltas tydligt i fasadutformningen tas bort från ursprungliga skivhus - Skyddsbestämmelsen q2 kompletteras med Delar där byggrätt medges undantas. Den av Stadsmuseet föreslagna skyddsbestämmelsen q1 kan likaställas med kontorets förslag: Byggnader är särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Byggnader får inte rivas förutom de delar där nya byggnader eller nya entréer tillåts. Planförslaget medger inga byggrätter mot gator varför föreslagen formulering Byggnadernas gatufasader får ej byggas till inte är aktuell i projektet. Byggnaders ursprungliga fasader m.m. skyddas genom bestämmelsen q2 förutom de delarna där byggrätt medges. Bestämmelsen q1 blir oförändrad. Bestämmelsen q4 Ventilationstorn får inte rivas eller ändras kan likaställas med föreslaget tillägg eller avlägsnas från förgårdsmarken. Bestämmelsen q4 blir oförändrad. Bestämmelsen k1 anger att de befintliga byggnadernas ursprungliga inredning och ursprungliga inre byggnadsdelar i häkte och gaveltrapphus ska beaktas så långt som möjligt. Stadsbyggnadskontoret bedömer att bestämmelsen beaktar de befintliga byggnadernas inre delar i tillräcklig utsträckning. Bestämmelsen k1 blir oförändrad. En avvägning har gjorts mellan den av Stadsmuseet föreslagna skyddsbestämmelsen för den ursprungliga planlösningen och verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Stadsbyggnadskontoret ser

6 Sida 6 (11) ett samhällshistoriskt värde i att polisverksamheten har bedrivits i kvarteret i drygt 100 år och bedömer att fasta planlösningar inte ska behöva begränsa verksamhetens framtida utvecklingsmöjligheter, men att så stor hänsyn som möjligt ska tas till identifierade kulturvärden även interiört. Genomförande av planförslaget kommer att innebära en del störningar för den närmaste omgivningen under byggtiden. Hur byggplatsen anordnas och byggarbeten genomförs så att störningar minimeras ska beaktas av byggentreprenörer. Övriga remissinstanser Fortum Distribution AB Ingen erinran. Sakägare enligt fastighetsförteckningen En boende på Bergsgatan 49, Morellträdet 24 Ifrågasätter om hänsyn tagits till det behov av parkeringsplatser som planen ger upphov till. Menar att det råder stor brist på parkeringsplatser i den aktuella delen av Kungsholmen. Om det kommer till 1600 nya arbetstillfällen innebär det behov av ytterligare i cirka parkeringsplatser i området, om inte fler. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kvarterets centrala läge med goda kommunikationer innebär att biltrafiken som kommer att genereras av den tillkommande bebyggelsen blir marginell. Bilparkeringsbehovet för den planerade utbyggnaden kan tillgodoses genom de befintliga parkeringsplatserna inom poliskvarteret. Kontoret bedömer att parkeringssituationen i kvarteret redovisas i planbeskrivningen på ett tillfredsställande sätt för detaljplanesammanhang. Övriga, ej sakägare Hyresgästföreningen Kungsholmen Kommunikationer Hyresgästföreningen är allmänt oroade av att det blir fler kontor på Kungsholmen med problem att ta sig till och från arbetsplatsen. Vad gäller polishuset är man inte oroade då det finns tunnelbana i kvarteret.

7 Sida 7 (11) Parkering Hyresgästföreningen begär att staden säkerställer att antalet parkeringsplatser i garaget korresponderar med det parkeringsbehov det ökade antalet kontorsarbetsplatser ger upphov till. Föreningen anser att det stora antalet reserverade parkeringsplatser för polisen i kvarteret på Kungsholmsgatan, Polhemsgatan och Bergsgatan reducerar möjligheterna till parkering för boende samt ger ökad trafik på lokalgatorna. De anser att det är särskilt anmärkningsvärt då polisen redan har tillgång till parkeringsgaraget. Idrottshallar För att man ska medge en större byggnad i polishusets kvarter vill hyresgästföreningen också att bristen på och tillgängligheten till sport- och simhallar på Kungsholmen först får en lösning. De föreslår samordning med polisens behov alternativt vid Kristinebergs IP eller f d bussgaraget. Brandstation Hyresgästföreningen föreslår att nya lokaler för SOS alarmering och Kungsholmens brandstation inhyses i det nya polishuset, exempelvis under Kronobergsparken. Man anser att det är otillfredsställande att blanda utryckningsfordon och förskolor som det idag fungerar på Polhemsgatan och Kungsholmsgatan. Utformningen av byggnadskroppar Hyresgästföreningen anser att det ursprungliga polishusets fasader mot Bergsgatan och Norra Agnegatan är bevaransvärda men kan medge rivning och ombyggnation av kontorshuset mot Kungsholmsgatan och byggnadskropparna A, B, C,G. Detta under förutsättning att en bra helhet med arkitektonisk och samhällsplaneringsmässig finess skapas och att man matchar höjd och stil med kvarteren runtomkring. Byggnaderna bör enligt Hyresgästföreningen inte hålla högre höjd än omgivningen minst 25 meter in från gatan. De menar att det totala byggnadskomplexets höjd inte bör ökas. Om man bygger ända fram till trottoaren vill Hyresgästföreningen se civila butikslokaler, förskolor och servicelokaler i gatuplanen. Byggs sim- och sporthall bör entrén ligga på Bergsgatan eller Kungsholmsgatan. Hyresgästföreningen anser att det finns skäl att bygga förskolor inom polishuset för de anställda. Hyresgästföreningen föreslår att det byggs en uppgång från Rådhusets tunnelbanestation direkt in i byggnadskvarteret och att det ordnas en underjordisk anslutning till Fridhemsplans tunnelbana för anställda inom kvarteret. Detta för att anknyta till det underjordiska köpcentrum som föreslås i pågående planärende för kv. Väktaren. Hyresgästföreningen anser att luftdirektivets PM10-mätningar med analys ska finnas med i beslutsunderlaget.

8 Sida 8 (11) Byggtrafik Hyresgästföreningen anser att byggtrafik från ombyggnaden bör organiseras så att miljöstörningen minskas så mycket som möjligt och föreslår att byggtrafiken använder garageinfarten från Drottningholmsvägen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret bedömer att parkeringssituationen i kvarteret redovisas i planbeskrivningen på ett tillfredsställande sätt för detaljplanesammanhang. Kvarterets centrala läge med goda kommunikationer innebär att biltrafiken som kommer att genereras av den tillkommande bebyggelsen blir marginell. Bilparkeringsbehovet för den planerade utbyggnaden kan tillgodoses genom de befintliga parkeringsplatserna inom poliskvarteret. Polisen behöver de reserverade plasterna för sin verksamhet och inga fler kommer att tas i anspråk. Det är inte aktuellt att i samband med ombyggnation av polishuset utreda möjligheter för nya idrottshallar på Kungsholmen eller tillåta förskola inom planområdet. Redan i dagsläget hyr polisen ut lokaler för en simhall. Planen rymmer inte någon ny tunnelbaneuppgång inom kvarteret då det är ett skyddsobjekt, d.v.s. ett riksintresse för stat och region. Nya lokaler för SOS alarmering och Kungsholmens brandstation kommer inte att inrymmas i det nya polishuset. Trafiksäkerheten för brandstationens utryckningsfordon anses tillfredsställande. Det ursprungliga polishuset mot Norra Agnegatan och Bergsgatan ingår inte i planområdet. Stadsbyggnadskontoret anser att man har tagit hänsyn till befintlig bebyggelse genom skydds- och varsamhetsbestämmelser och genom att begränsa höjden så att de nya volymerna får en höjd som är något lägre än höjderna på de befintliga byggnaderna. Skydds- och varsamhetsbestämmelser för befintlig bebyggelse inom planområdet omformuleras och förtydligas inför antagande. Med plana tak och byggnadshöjder som underordnar sig höjderna i de befintliga byggnaderna skapas ytterligare kontraster i kvarteret vilket bidrar till de nya delarnas avläsbarhet i stadsbilden. Kontorets bedömning är att planförslaget ger förutsättningar för en komplettering av befintlig bebyggelse med hänsyn till kvarterets egna strukturplan, volymer och karakteristiska byggnadselement. Förslaget bedöms ta hänsyn till omgivande bebyggelse och verka för en attraktiv stadsbild. Sammanfattningsvis bedöms planförslagets genomförande resultera i en positiv förändring av stadsbilden. Det är inte aktuellt med att kvarterets bottenvåning kompletteras med offentliga lokaler p.g.a. verksamhets höga säkerhetskrav.

9 Sida 9 (11) Däremot kan mer inbjudande gaturum åstadkommas genom satsning på entrémiljöerna och förgårdsmarken. Platser kring entréer till Kronobergsbadet och polisstationen samt befintliga och nya kontorsentréer kommer att levandegöra kvarterets bottenvåningar och föreslagna uppglasade fasader kan ge byggnadsvolymerna lätthet och transparens. Kontoret ser ingen motsättning med att polisverksamheten utvecklas i blandad innerstadsmiljö med bostäder, butiker, lokaler och gröna ytor runt om. Planens genomförande bedöms inte medföra någon betydande ökning av föroreningshalten i luften. Föreslagen bebyggelse bedöms inte medföra att miljökonsekvensnormerna för luft överskrids. Genomförande av planförslaget kommer att innebära en del störningar för den närmaste omgivningen under byggtiden. Hur byggplatsen anordnas och byggarbeten genomförs så att störningar minimeras ska beaktas av byggentreprenörer. Samfundet S:t Erik Samfundet S:t Erik anser inte att staden med föreliggande förslag till bebyggelse följer sina egna intentioner om att det s.k. nya polishusets karaktäristiska gavlar mot Bergsgatan och Kungsholmsgatan även fortsättningsvis ska vara avläsbara i stadsbilden. Det för förändring aktuella polishuset är, tillsammans med det gamla polishuset och Rådhuset, en del av det värdefulla sammanhängande stråk av friliggande offentliga byggnader i uppvuxen parkmiljö som sträcker sig från Kronobergsparken till Piperska Muren. Samfundet ställer sig positiv till kompletteringsbebyggelse mellan de befintliga byggnadsvolymerna. Vid en förtätning bör tillkommande bebyggelse underordna sig den karakteristiska gavelarkitekturen mot såväl Kungsholmsgatan som Bergsgatan. Bebyggelsen behöver vara tydligt indragen så att de uttrycksfulla befintliga gavlarna fortsatt framträder längs gaturummet. Samfundet S:t Erik föreslår en omgestaltning av föreliggande detaljplaneförslag enligt nedan: - Endast de fyra länkbyggnaderna i kvarterets inre byggs - Byggnadsvolymerna mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan placeras tydligt indragna från de befintliga husgavlarna. Parkremsorna med de uppvuxna träden är en viktig länk till Kronobergsparken och måste bevaras.

10 Sida 10 (11) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Att enbart uppföra de inre länkarna är inte aktuellt p.g.a. det stora behovet av kontorsplatser för polisverksamheten. Placering av de två externa länkbyggnaderna närmast Kronobergsparken har fått ett justerat läge där byggnaderna har dragits närmare gården. Planförslaget bygger på och bär vidare kvarterets karakteristiska drag. Kvarteret efter utbyggnaden kommer även fortsättningsvis att utgöra ett institutionsområde för polisverksamheten, de planerade länkbyggnaderna kommer att skilja sig tydligt från de befintliga huskropparna, karakteristiska gavlar kommer även fortsättningsvis att vara synliga i stadsrummet, växtligheten kring byggnaderna kommer att knyta ihop kvarteret med Kronobergsparken. Samtidigt kommer kvarteret som helhet i större grad än hittills att anknyta och tillföra variation till den traditionella stenstaden runt om. Den största delen av befintliga trädplanteringar på förgårdsmarken bedöms kunna bevaras under utbyggnaden och efter planens genomförande. Träd som behöver fällas i samband med genomförandet av detaljplanen ska ersättas med nya. Synpunkter inkomna under samråd och granskning som ej tillgodosetts - Ta bort de reserverade parkeringsplatserna för polisen på Kungsholmsgatan, Polhemsgatan och Bergsgatan - Ta fram lösning på bristen på sport- och simhallar på Kungsholmen - Flytta Kungsholmens brandstation till polishuset - Civila butikslokaler, förskolor och servicelokaler i gatuplanen - Bygg förskolor inom polishuset - Bygg en tunnelbaneingång inom polishuset - Luftdirektivets PM10-mätningar med analys ska finnas med i beslutsunderlaget - Det finns behov av parkeringsplatser i området - Bygg enbart de fyra inre länkbyggnaderna i kvartereret - Ventilationstornen borde stå kvar på sina ursprungliga platser - Möjliggör en passage i nordsydlig riktning genom det slutna kvarteret - Gör en översyn av brandgavel mot Kungsholmsgatan - Byggnadshöjden i den planerade tillbyggnaden närmast Jordgubben 16 sänks med två våningsplan p.g.a. skuggeffekter för boende - Alla träd bevaras - Tydligare redovisning av parkeringsfrågans lösning

11 Sida 11 (11) - Oro för ytterligare ökad belastning på avloppssystemet när man tar bort naturområden som suger upp vattnet - Den glasade fasaden kommer att öka buller och störande ljus för boende längs kvarteret Kungsholmsgatan Kvarterets historia av handelsträdgård borde finnas kvar som ett minne i staden. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Detaljplanen möjliggör lokaler för polisverksamhetens framtida utveckling. Även enheter som idag hyr lokaler utanför kv. Kronoberg kan samlas inom kvarteret. Föreslagen utbyggnad ligger i linje med områdets karaktär som ett institutionsområde inramad av grönska och bär vidare kvarterets karakteristiska drag ut kulturhistoriskt perspektiv. Planförslaget ger förutsättningar för en komplettering av befintlig bebyggelse med hänsyn till kvarterets egna strukturplan, volymer och karakteristiska byggnadselement. Kvarteret efter utbyggnaden kommer även fortsättningsvis att utgöra ett institutionsområde för polis-verksamheten. De nya volymerna kommer att skilja sig tydligt från de befintliga huskropparna och karakteristiska gavlar kommer även fortsättningsvis att vara synliga i stadsrummet. Förgårdsmarken med växtligheten kring byggnaderna och de konstnärligt formgivna ventilationstornen kommer att knyta ihop kvarteret med Kronobergsparken och Polishusparken. De befintliga byggnadernas fasader kommer även fortsättningsvis att ha kvar den ursprungliga gestaltningen. Den bevarade fasta inredningen och de inre byggnadsdelarna i befintligt häkte och gaveltrapphus ska beaktas vid underhåll och ändring. Med nya byggnadsdelar som sluter kvarteret mot gatorna kommer kvarteret att anknyta till den traditionella stenstaden med slutna kvarter. Nya byggnadsfasader ska ha en offentlig karaktär och utföras med högklassiga material som åldras vackert. Sammanfattningsvis bedöms förändringen av stadsbilden bli positiv. Kontoret föreslår att förslag till detaljplan med revideringar efter granskning antas. Nina Åman planchef Monika Rudenska planarkitekt