Helsingfors stad Bokslut 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helsingfors stad Bokslut 2010"

Transkript

1 Helsingfors stad Bokslut 2010

2 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift ISBN webben ISSN Bokslutsmaterial: Ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa) Ekonomi- och planeringscentralen Layout och ombrytning: Innocorp Oy Tryck: Digipaino, Helsingfors stads förvaltningscentral Omslagsbild: Sambakarnevaltåget på Helsingforsdagen Foto: Ekonomi- och planeringscentralen / Marita Haukemaa

3 Helsingfors stad Bokslut 2010

4 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Stadens personal Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Miljöfaktorer Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment Räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av sammanslutningar som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som rör koncernen Redogörelse för ordnandet av koncerntillsynen Koncernbokslutet och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfallet Driftsekonomins utfall Resultaträkningens utfall Resultaträkning enligt budgeten Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna, affärsverken och fonderna Utfallet av anslag och beräknade intäkter i resultaträkningsdelen Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Finansieringsanalys enligt budgeten Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna, affärsverken och fonderna Utfallet av anslag och beräknade inkomster i finansieringsdelen Bokslutskalkyler Resultaträkning för Helsingfors stad Finansieringsanalys för Helsingfors stad Balansräkning för Helsingfors stad Koncernresultaträkning för Helsingfors stad Koncernfinansieringsanalys för Helsingfors stad Koncernbalansräkning för Helsingfors stad Noter till bokslutet Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i stadens bokslut Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Miljöansvar Noter angående personalen Särredovisade bokslut Boksluten för de kommunala affärsverken Boksluten för de övriga särredovisade enheterna Underskrifter och revisionsanteckning Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag och över sättet att förvara dessa

5 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Efter den kommunala ekonomins djupdykning 2009 förbättrades läget en aning Kommunernas ekonomiska resultat blev bättre än väntat, eftersom sysselsättningen utvecklades positivare än man räknat med. Utvecklingen i Helsingfors följde samma linje. Medan Helsingfors skatteintäkter rentav minskade en aning 2009 vände trenden 2010 och ökningen blev 4,3 procent, vilket var klart bättre än budgeterat. Det lyckades att hejda ökningen av omkostnaderna från 6,5 procent 2009 till ca 3,8 procent. En förutsättning för att Helsingfors stads ekonomi ska bygga på en hållbar grund i framtiden är att man lyckas bromsa utgiftsökningen. Trots det försämrade skatteunderlaget för 2009 valde Helsingfors att inte göra akuta nedskärningar i sina omkostnader Detta sågs som en stimulansåtgärd och en del av stödet till hela samhällsekonomin. Beslutet ledde till obalans i stadens finanser. År 2010 började man rätta till denna obalans genom att bromsa ökningen av stadens omkostnader. Medan årsbidraget för stadens kärnfunktioner var negativt 2009 lyckades man igen nå ett positivt årsbidrag Trots detta var årsbidraget fortfarande betydligt sämre än 2008 och täckte inte avskrivningsnivån. Trots det förbättrade årsbidraget var staden tvungen att låna upp 281 mn euro för att finansiera investeringarna, vilket innebär att lånestocken ökade klart snabbare än 2009 (år 2009 var upplåningen 231 mn euro). Denna nettoupplåning på 281 mn euro ger en bra bild av hur stadens finanser trots det förbättrade årsbidraget fortfarande är i obalans. För att den här obalansen ska kunna rättas till måste stadens omkostnader hållas nere även de närmaste åren. Resultatet i Helsingfors stads bokslut för 2010 påverkas i mycket hög grad av att funktionerna vid affärsverket Helsingfors Vatten från och med ingången av 2010 överfördes till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), som grundats av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Överföringen av vattenverksfunktionerna till HRM genomfördes som överlåtelse av rörelse. Som köpesumma användes gängse priser på de sålda tillgångarna. Köpesumman för Helsingfors Vattens affärsverksamhet blev 985,4 mn euro. Vid affären uppstod en bokföringsvinst på 549,1 mn euro, vilket utgjorde differensen mellan köpesumman och de sålda tillgångarnas balansvärde. Försäljningsvinsten upptas i resultaträkningen bland extraordinära intäkter och höjer bokföringsresultatet med försäljningsvinstens belopp. Affärens inverkan på räkenskapsperiodens resultat 2010 är +549,1 mn euro. Räkenskapsperiodens jämförbara resultat utan överföring av vattenverksfunktionerna är 96 miljoner euro (2009 var resultatet 14 mn euro). På grund av sättet på vilket affären genomfördes medförde den inget penningflöde mellan parterna och påverkade därmed inte stadens finansiella ställning Strategiska milstolpar i Helsingfors stads verksamhet 2010 var bl.a. följande beslut: Helsingfors stads utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid godkändes av stadsfullmäktige i december. I anslutning till utredningen av servicenätets utveckling, som inleddes 2009 och väckte mycket debatt, beslutade stadsfullmäktige i juni att nämnderna och direktionerna bör fortsätta med utvecklingen av näten av tjänster så att målen för stadens strategiprogram nås och så att man håller sig inom budgetramarna. I oktober beslutade stadsfullmäktige om en fusionering av de regionala hyresbostadsbolagen med Helsingfors stads bostäder Ab. Fusionen genomförs i början av För genomförandet av projektet World Design Capital Helsinki 2012 grundades Internationella Designstiftelsen, som inledde sin verksamhet sommaren Bokslut 2010 n Helsingfors stad 3

6 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I fråga om Helsingfors stadsbild var utvecklingstrenden under 2010 att stadskulturevenemangen blev fler. Kännetecknande var det mångsidiga utbudet av konserter med internationella artister under sommaren, och en del av konserterna arrangerades på nya evenemangsområden i Kottby idrottspark och i Fiskehamnen-Södervik. Helsingfors evenemangsstrategi blev klar 2010 och Helsingfors stad deltog klart aktivare som partner vid evenemang som ordnades i Helsingfors. Bland evenemangen som staden själv producerade utvecklades under 2010 särskilt Ljusets årstid och nyårsfesten på Senatstorget. I fjol övernattade fler besökare än någonsin tidigare i inkvarteringsrörelser i Helsingfors, kanske delvis även inspirerade av det ökade evenemangsutbudet. Övernattningarna var ca , vilket är fler än föregående rekordår Fritidsresandet ökade klart mer än affärsresandet. Helsingforsbornas samtalsämne 2010 var den exceptionella snösituationen och särskilt dess inverkan på trafiken. Efter en rad snöfattiga vintrar växte sig drivorna t.o.m. mer än halvmeterhöga först på vårvintern och sedan igen före julen. Dessutom var de kalla perioderna långa, och därför smälte snön inte bort emellan. För att säkerställa att trafiken löper startade Helsingfors i december Operation Snökrig, d.v.s. intensifierade insatser inom vinterunderhållet av gator. Redan i december 2010 röjdes betydande mängder snö först från kollektivtrafikgatorna och sedan från mindre gator. Under vintern har lastbilar som kör bort snö varit en vanlig syn på Helsingfors gator. Man hann inte varje vintermorgon få alla gator plogade före morgontrafiken. Ändå lyckades man någorlunda störningsfritt producera alla samhällsfunktioner trots den exceptionella snösituationen. De viktigaste ändringarna i stadens verksamhet 2010 var att samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) och samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)som grundades 2009 inledde sin ordinarie verksamhet Helsingfors Vattens hela verksamhet överfördes till HRM genom överlåtelse av rörelse. De nya organisationernas verksamhet har inletts under 2010 enligt förväntningarna. En central uppgift för HRT år 2010 var att bereda en plan för Helsingforsregionens trafiksystem som omfattar området i 14 kommuner. Beredningen som inleddes 2008 på SAD:s tid intensifierades under Planutkastet HLJ 2011 blev klart i oktober och det slutliga beslutet om trafiksystem torde fattas våren De viktigaste projekten inom det regionala samarbetet under 2010 var utredningen av för- och nackdelar med en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda samt utredningen av för- och nackdelar med en tvåstegs regionförvaltningsmodell. Slutrapporterna för vardera utredningen publicerades i slutet av året och diskussionen kring utredningsresultaten gick het redan under Beslutsfattandet skedde dock först i början av I Helsingfors försökte man trots den ekonomiska nedgången genomföra investeringarna som planerat. När HRMvattenverksaffären inte beaktas uppgick investeringarna till ca 601 mn euro 2010 mot 633 mn euro Kvarnbäckens huvudhälsostation var under byggnad och vid Malms sjukhus pågick totalrenovering. Åggelby familjestödcenter inledde sin verksamhet i nya lokaler i december Inom trafiken blev den 143 meter långa Crusellbron färdig 2010 och förbättrar förbindelserna till bostadsområdet på Busholmen som är under byggnad. Ett viktigt beslut var att köpa nya spårvagnar. Beställningen av spårvagnar gick till det inhemska företaget Transtech som tillverkar spårbunden materiel. Byggandet av tunnlarna för Västmetron fortsatte Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Internationellt var den ekonomiska svackan över efter början av 2010 och ekonomin började rätt snabbt återhämta sig ute i världen under året. Tillväxtekonomierna, särskilt Kina, drog upp tillväxten i den globala ekonomin till över 4 procent USA:s ekonomi har återhämtat sig rätt snabbt (år 2010 var ökningen ca 3 procent), men i euroområdet som är viktigast för Finland var tillväxten mera dämpad (bara 1,5 procent 2010). 4 Helsingfors stad n Bokslut 2010

7 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I Finland återgick den ekonomiska utvecklingen rätt snabbt från nedgången efter finanskrisen till sitt tillväxtspår och bruttonationalprodukten ökade med 3,1 procent År 2009 minskade Finlands BNP emellertid med 8,2 procent och därmed är inte ens den förväntade ca treprocentiga ökningen för åren tillräcklig för att återställa ekonomin till den senaste toppnivån 2008, utan detta sker först senare på 2010-talet. I Helsingforsregionen ökade produktionen under 2010 års sista kvartal, men tillväxttakten var långsammare jämfört med de föregående kvartalen. Enligt förhandsbedömningen steg produktionen med drygt 3 procent från föregående år. Under det tredje kvartalet var ökningen 4 procent. Att tillväxten mattades av beror på att den industriella tillväxten i Helsingforsregionen stannade upp i slutet av fjolåret. Däremot ökade produktionen samtidigt i hela landet. Produktionen i regionen har ökat med ca 4 procent från bottennoteringen, men skillnaden till 2008 års toppnivå var fortfarande ca 6 procent under 2010 års sista kvartal. Sedan 2006 har produktionen i Helsingforsregionen ökat med 5 procent och i hela landet med 4 procent. Variationerna i produktionen har varit kraftigare i Helsingforsregionen än i hela landet under de senaste åren. Efter lågkonjunkturen tog tillväxten fart tidigare och kraftigare i Helsingforsregionen än i hela landet hösten 2009, men under senare hälften av 2010 jämnade skillnaden ut sig och den nationella trenden närmade sig den regionala. Konjunkturutvecklingen i Helsingforsregionen påverkas av branschstrukturen, där tjänsternas andel är ytterst stor, men konjunkturväxlingarna domineras ändå av elektronikindustrin och verkstads- och maskinindustrin samt av byggande. Sysselsättning och arbetslöshet År 2010 fanns det sammanlagt arbetstillfällen i Helsingfors. Siffran för hela Helsingforsregionen var Av de arbetstillfällena i hela landet fanns 17 procent i Helsingfors och 30 procent i Helsingforsregionen. I Helsingfors var arbetstillfällena 700 färre, i den övriga regionen däremot 700 fler än ett år tidigare. Antalet sysselsatta började minska i Helsingfors under 2009 års sista kvartal. Den nedgående trenden fortsatte 2010, i medeltal minskade de sysselsatta med en procent från föregående år. I Helsingforsregionen började antalet sysselsatta svagt öka under 2010 års andra kvartal. Antalet lediga jobb som anmälts till arbetskraftsbyrån började klart öka i Helsingfors mot slutet av sommaren I december var de lediga jobben 43 procent fler än ett år tidigare. I medeltal var de lediga jobben 9 procent fler 2010 än I hela Helsingforsregionen var ökningen lika stor som i Helsingfors. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ökade antalet arbetslösa i Helsingfors under 2010 med i medeltal 6 procent från föregående år. Arbetslösheten ökade ända till augusti 2010, men började långsamt minska från hösten. I slutet av 2010 fanns det 7 procent fler arbetslösa i Helsingfors än ett år tidigare. Bland personer under 25 år började arbetslösheten minska våren Vid årets slut var den 12 procent lägre än ett år tidigare. Bland personer över 50 år ökade arbetslösheten fram till december I hela Helsingforsregionen var arbetslösheten i december 2010 nio procent lägre än ett år tidigare. Enligt arbets- och näringsministeriet ökade arbetslösheten i Helsingfors till i medeltal 8,0 procent år Ökningen från föregående år var 0,4 procent. I oktober 2009 började långtidsarbetslösheten (personer som varit arbetslösa i mer än ett år) i Helsingfors öka efter att ha minskat i över fyra år. Ökningen var kraftig hela året. Personerna som varit oavbrutet arbetslösa i mer än ett år var 37 procent fler i slutet av 2010 än ett år tidigare. Befolkningsutvecklingen Vid årsskiftet var antalet invånare i Helsingfors enligt förhandsuppgifter från Helsingfors stads faktacentral. Enligt förhandsuppgifterna ökade folkmängden i Helsingfors med cirka invånare under År 2009 ökade befolkningen med ca personer. Att folkökningen var lägre än året innan berodde på att särskilt invandrarna men även de inrikes inflyttarna var färre. Helsingfors inflyttningsöverskott var sammanlagt knappt invånare, mot året innan. Inrikes var överskottet personer, vilket var 600 färre än föregående år. Från utlandet inflyttade personer, 790 färre än föregående år. Inflyttningsöverskottet från utlandet, personer, var nästan 870 mindre än Bokslut 2010 n Helsingfors stad 5

8 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I Helsingfors föddes ca barn, vilket är ca 180 fler än året innan. Antalet döda, 5 100, var 150 fler än föregående år. Nativitetsöverskottet var därmed högre än någonsin sedan Folkmängden ökade mest i distrikten Gammelstaden (1 040), Haga (520), Ladugården (480), Drumsö (350) och Malm (340). Folkmängden minskade i åtta distrikt, mest i Kårböle (-200), Kampmalmen (-110) och Skomakarböle (-100). Antalet barn i dagvårdsåldern (0-6 år) ökade med 890 under 2010 och nu finns det ca barn under skolåldern. Antalet barn i grundskolåldern (7-15 år) minskade med 530 och nu finns det alltså barn i grundskoleåldern. Antalet personer i gymnasie- och yrkesutbildningsåldern (16-18 år) slutade öka för ett år sedan och minskade under 2010 med ca 70. Personerna i arbetsför ålder (19-64 år) var fler än föregående år. Personerna över 65 år var fler. Personerna över 75 år var 600 fler och personerna över 85 år 350 fler än i början av Antalet barn i dagvårdsåldern ökade med 5 procent i innerstaden och den relativa ökningen var klart större än i förorterna. Antalet barn i grundskoleåldern förändrades inte nämnvärt i innerstaden och minskade mest i östra, västra och norra stordistriktet. De utländska medborgarna ökade med personer eller 6 procent under Nu är de utländska medborgarna eller 7,5 procent av befolkningen. De estniska medborgarna ökade mest, med personer. De somaliska medborgarna ökade med 220, de irakiska med 170 och de kinesiska medborgarna med 120 personer. Antalet finsk- och svenskspråkiga ökade under 2010 och de finskspråkiga är nu cirka fler och de svenskspråkiga 280 fler än föregående år. Antalet svenskspråkiga är nu ca Byggande År 2010 färdigställdes exceptionellt få nya byggnader i Helsingfors. Sedan slutet av 1960-talet har den färdigställda våningsytan inte ett enda år varit mindre än år Det som gjorde situationen exceptionell var förutom den obetydliga byggnadsproduktionen även att volymen ny våningsyta var liten inom byggandet av såväl verksamhetslokaler som bostäder. I Helsingfors har byggandet av bostäder och byggandet av verksamhetslokaler oftast kompenserat varandra i situationer där någondera typen av byggande har minskat märkbart. Inom bostadsbyggandet var den färdigställda våningsytan i fjol kvadratmeter och nya bostäder färdigställdes. Senast var bostadsproduktionen i Helsingfors så här liten i början av 1950-talet. Situationen håller dock snabbt på att förändras, eftersom bygglov för bostadsbyggande i fjol beviljades för 64 procent mera våningsyta än Nya bostäder började också byggas i betydligt större omfattning än 2009 eller över huvud taget på 2000-talet. I fjol påbörjades bostäder, vilket är 106 procent mer än 2009 och 49 procent mer än den påbörjade produktionen i genomsnitt åren I fjol färdigställdes nya verksamhetslokaler med en sammanlagd våningsyta på kvadratmeter. De färdigställda verksamhetslokalerna var också exceptionellt få sedan början av 1970-talet har de färdigställda nya verksamhetslokalerna varit något färre än i fjol bara under lågkonjunkturen på 1990-talet. Men liksom inom byggandet av bostäder håller situationen rätt snabbt på att förändras även inom byggandet av verksamhetslokaler. I fjol beviljades bygglov för 51 procent mera verksamhetslokaler än I fråga om påbörjade verksamhetslokaler låg våningsytan dock fortfarande på samma nivå som Stadens personal I stadens strategiprogram ingår en rad personalpolitiska mål. Ett centralt mål är att förändringsbenägenheten ökas genom att ledarskapets kvalitet utvecklas. Andra målområden inom personalpolitiken är hantering av personalresursen, stärkande av personalkompetensen och en konkurrenskraftig belöningshelhet. Avsikten är att utveckla och ta i bruk behövliga verktyg inom alla dessa målområden före strategiperiodens utgång. 6 Helsingfors stad n Bokslut 2010

9 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Vid årets slut hade staden anställda, varav ordinarie anställda och visstidsanställda. De anställda var 542 (1,36 procent) färre än i slutet av föregående år. Av minskningen berodde 226 personer på att Helsingfors Vattens funktioner överläts till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster. När omorganiseringarnas inverkan inte beaktas minskade det totala antalet anställda med nio personer. Staden hade i sin tjänst sammanlagt personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 627 årsverken. Hälsovårdscentralens långtidssjukvård överfördes till socialverket, Affärsverket Helsingfors Vatten övergick till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster som inledde sin verksamhet och trafikplanerings- och biljettkontrollpersonal överfördes från affärsverket HST till samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) som inledde sin verksamhet Affärsverket MetropoliLab bolagiserades , och mattjänstpersonalen inom socialverkets barndagvård överfördes till Helsingfors stads affärsverk Palmia räknat från Intressebevakningen i förmyndarverksamheten och konsumentrådgivningen togs över av staten vid ingången av År 2010 betalades mn euro i löner, vilket med en jämförbar organisationsstruktur är 4,6 procent mer än året innan. På prestationsbasis bokfördes mn euro i löner 2010 (1 292 mn euro 2009). År 2010 lämnade personer stadens tjänst (868 år 2009) medan 778 gick i pension (792 år 2009). Medelåldern vid pensioneringen var 62,5 år (62,36 år 2009). Den ordinarie personalens medelålder var 46,4 år (46,4 år 2009). Antalet visstidsanställda var (6 711 år 2009). Flera faktorer bidrog till att den visstidsanställda personalen minskade, bland annat att mindre personal anställdes för genomförande av projekt. År 2010 hade Helsingfors stad personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Det är 398 fler än föregående år. Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. Stadens anställda sektorvis i slutet av 2009 och 2010 *) Sektorer Ordinarie anställda Visstidsanställda Anställda sammanlagt Stadsdirektörsroteln Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Bildnings- och personalväsendet Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Sammanlagt *) Personer sysselsatta med sysselsättningsanslag ingår inte Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Inom stadens organisation skedde flera förändringar vid ingången av En särskilt betydelsefull sak var att två nya regionala samkommuner inledde sin verksamhet Helsingfors Vattens funktioner övergick till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster. Från affärsverket Helsingfors stads trafikverk övergick trafikplaneringen, beställningen av busstrafik och biljettkontrollen till samkommunen Helsingforsregionens trafik. Inom stadens organisation överfördes långtidssjukvården av permanent karaktär från hälsovårdscentralen till socialverket räknat från och blev sådan verksamhet som avses i socialvårdslagen. Överföringen gällde Forsby, Stengårds och Kvarnbäckens sjukhus. Storkärrs sjukhus blev kvar vid hälsovårdscentralen, där det stärker rehabiliterings- och eftervårdsverksamheten vid akutsjukhuset. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 7

10 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Mattjänsten vid Gustafsgårds åldringscentrum överfördes till affärsverket Palmia räknat från Mattjänsten inom barndaghemmen överfördes från socialverket till affärsverket Palmia räknat från Stadsfullmäktige beslutade om utveckling av organisationen för invandrarfrågor. Till följd av detta överfördes invandrarrådgivningens personal från socialverket till förvaltningscentralens Virka Info i stadshuset från och med Verksamheten vid affärsverket MetropoliLab som verkar inom stadens organisation enligt värdkommunmodellen överfördes till MetropoliLab Ab. År 2010 fattades flera beslut om kommande omorganiseringar. Stadsfullmäktige beslutade att den svenska barndagvården överförs från socialverket till utbildningsverket räknat från Stadsfullmäktige beslutade att överföra uppgifterna och personalen inom uthyrningsverksamheten i anslutning till halloch torghandeln från fastighetskontoret till Helsingfors Partitorg räknat från Samtidigt beslutade man att överföra uppgifterna och personalen inom verksamheten med uthyrning av gatu- och parkområden och andra allmänna områden från fastighetskontoret till byggnadskontoret räknat från Vid samma möte beslutade stadsfullmäktige också att stadens aravafinansierade bostadsfastighetsbolag ska fusioneras med det nya bostadsfastighetsbolag som bildas vid ingången av Arbetet med att utveckla staden österut, vilket möjliggjordes av den partiella kommunsammanslagningen vid ingången av 2009, fortskred. Stadsfullmäktige beslutade att godkänna förfaringssätt för arbetet på en generalplan för Östersundom gemensam för Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun. Helsingfors förvaltningsdomstol meddelade beslut om den ekonomiska uppgörelse mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun som föreskrivs i kommunindelningslagen. Beslutet överensstämde i huvudsak med Helsingfors krav. Vid tidpunkten för upprättandet av bokslutet pågår behandlingen av ärendet i högsta förvaltningsdomstolen. I anslutning till det regionala samarbetet beslutade stadsfullmäktige att godkänna samarbetsavtalet mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda om organisering av jourtjänster inom primärvården utom tjänstetid räknat från I juni beslutade stadsfullmäktige att grunda Internationella Designstiftelsen för en tid som går ut Stiftelsens ändamål är att främja och stödja Helsingfors, Esbos, Vandas, Grankullas och Lahtis verksamhet som världens designhuvudstad En faktor med betydande inverkan på ekonomin och verksamheten var beslutet om Helsingfors Energis utvecklingsprogram med sikte mot en kolneutral framtid. I december 2010 beslutade stadsfullmäktige att godkänna en underjordisk generalplan för Helsingfors, den första i sitt slag i Finland Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Den viktigaste risken är fortsättningsvis en försämring av den ekonomiska situationen och följderna av detta för stadens ekonomi. Staden har planerat en betydande låntagning för alla år under ekonomiplaneperioden På längre sikt finns det risk för att skuldsättningen leder till problem med ekonomisk obalans och finansiellt underskott. Kostnaderna för energi- och klimatpolitiken rubbar balansen i stadens ekonomi. Risker som hänför sig till byggande och fastigheter är bland annat dålig kvalitet på ny- och ombyggnadsverksamheten samt grå ekonomi, vilket allt har betydande konsekvenser för ekonomin och verksamheten. Andra risker som hänför sig till fastigheter och säkerhet är bland annat olycks-, brand- och läckageskador, som förvaltningarna och affärsverken fick över sju miljoner euro i ersättning för ur stadens försäkringsfond. En del av skadorna har inträffat före 2010, men ersättningarna har betalats ut under det gångna året. 8 Helsingfors stad n Bokslut 2010

11 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Operativa risker som identifierats är följderna av att personal går i pension, föränderliga kompetensbehov samt beroende av nyckelpersoner inom kritiska kompetensområden. De nämnda riskerna kan om de realiseras hota smidigheten och kontinuiteten i verksamheten. Staden försöker hantera riskerna bland annat genom förutseende personalplanering och arrangemang med ersättare. Andra risker som identifierats är process-, affärsverksamhets- och kontinuitetsrisker i samband med förändringar i omvärlden och serviceproduktionen. Beroendet av datasystem och datakommunikationsförbindelser medför utmaningar för en störningsfri kontinuitet i en rad funktioner. Hanteringen av dessa risker förutsätter att heltäckande processbeskrivningar och riskbedömningar görs upp. Exceptionella väderförhållanden, exempelvis den snörika vintern, häftiga regn och sommarens långa värmebölja har även de påverkat stadskoncernens verksamhet och ekonomi. Bedömningen av de viktigaste riskerna grundar sig bland annat på den bedömning av betydande risker för stadskoncernen som blev klar hösten 2010 och på förvaltningarnas, affärsverkens och dottersammanslutningarnas bedömningar. Arbetet med att bedöma betydande risker och följa upp och utveckla riskhanteringsmetoderna fortsätter under Stadskoncernens anvisningar för riskhantering och intern tillsyn förnyas Miljöfaktorer När det gäller miljön är Helsingfors stad en av de viktigaste aktörerna i Finland t.ex. inom trafiken, energiproduktionen och avloppsvattenhanteringen. Staden står för ca fem procent av Finlands koldioxidutsläpp medan avloppsreningsverket i Viksbacka renar närmare en miljon människors avloppsvatten. Stadens organisationer förbrukar också mycket naturresurser och energi, men förvaltningarna och affärsverken påverkar även i hög grad miljön indirekt, t.ex. genom utveckling av staden och anskaffningar. De indirekta miljöeffekterna kan vara både positiva och negativa. Inom stadens egen verksamhet styrs hanteringen av miljöfrågor av stadens strategiprogram, miljöpolicy samt programmen för delområdena inom miljöskyddet (bl.a. huvudstadsregionens klimatstrategi och handlingsprogrammet för luftvård). Därtill har verken och affärsverken egna miljösystem och program. Under de senaste åren har stadens miljökostnader överstigit 100 miljoner euro. Därtill har staden årligen investerat ca mn euro i miljövård. De största miljökostnaderna har uppkommit av miljöskatter, behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden och luftvårdsåtgärder. De största investeringarna har gällt sanering av förorenad mark samt effektivisering av behandlingen av avloppsvatten och avloppssystemen. Miljöintäkterna har uppgått till cirka miljoner euro per år. I framtiden kommer bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen, energieffektivitetsåtagandena, förbättrande av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpningen, saneringen av förorenad mark och grundberedningen att medföra ökade miljökostnader. Till följd av en omorganisering överfördes Helsingfors Vattens funktioner till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster och därför kommer kostnaderna och intäkterna som hänför sig till rening av avloppsvatten inte längre att synas i moderorganisationens miljöbokföring. Energi och klimatpolitik I stadens strategiprogram har man satt som mål att Helsingfors bär sitt ansvar när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen. Som kvantitativt mål har man satt att växthusgasutsläppen i Helsingfors år 2020 ska ha minskat med åtminstone 20 % i förhållande till 1990 års nivå. Enligt stadsfullmäktiges energipolitiska riktlinjer (Stge ) ska växthusgasutsläppen från energiproduktionen år 2020 ha minskat med 20 procent från 1990 års nivå medan andelen förnybar energi inom energiproduktionen ska ha ökat till 20 procent. I stadsdirektörernas energi- och klimatavtal (Covenant of Mayors) är målet att senast 2020 minska stadsregionernas koldioxidutsläpp med minst den mängd som EU satt som mål. I enlighet med avtalet har Helsingfors gjort upp Bokslut 2010 n Helsingfors stad 9

12 Verksamhetsberättelse Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn ett åtgärdsprogram för hållbar energianvändning (Sustainable Energy Action Plan), som blev klart i december Med dess hjälp ska hela stadens energieffektivitet förbättras med 20 procent fram till Stadsstyrelsen godkände handlingsplanen i anslutning till energieffektivitetsavtalet (KETS) mellan staden och arbets- och näringsministeriet. Det centrala målet i avtalet är att spara nio procent energi under perioden Målet för Helsingfors stads totala energisparande är en fast energivolym på 133,05 gigawattimmar (GWh). I anslutning till genomförandet av energieffektivitetsavtalet hade 9 förvaltningar utarbetat handlingsplaner med bindande energisparmål vid årsskiftet medan 11 förvaltningar höll på att utarbeta en sådan plan. Energispararbetet som hänför sig till de bindande målen utförs under överinsyn av energispardelegationen. Handlingsplanerna som utarbetats resp. håller på att utarbetas täcker en betydande del av stadens energiförbrukning (skolor, daghem, hälsovårdscentraler, sjukhus). Stadsfullmäktige godkände i slutet av 2010 den första delen av ett utvecklingsprogram som tar sikte på att minska Helsingfors Energis utsläpp och öka andelen förnybar energi (Helen Utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid). Luftvård Under de senaste åren har EU:s gränsvärden för luftkvaliteten överskridits varje år. Därför har staden utarbetat ett handlingsprogram för luftvården (Stn ) och rapporterat till EU-kommissionen om det. I programmen presenteras åtgärder genom vilka överskridningar kan undvikas i framtiden. Största delen av kostnaderna går till spårvägsprojekt och främjande av kollektivtrafiken. Bullerbekämpning Ca 34 procent av helsingforsborna bor i områden där bullernivån från vägtrafiken överstiger riktvärdet. I motsvarande bullerområden från spårtrafiken bor ca 9 procent av kommuninvånarna. Staden har gjort upp en handlingsplan för bullerbekämpning (Stn ) enligt EU:s miljöbullerdirektiv. I planen föreslås åtgärder för att hjälpa upp bullersituationen. Kostnader uppkommer av direkta bullerbekämpningsåtgärder, bl.a. ökad användning av tyst asfalt, bullerskärmar och krav på lågbullrande materiel samt av mera vittgående projekt såsom främjande av kollektivtrafiken och spårvägsprojekt. Bullret innebär också kostnader för staden bl.a. via sina hälsoeffekter. Kostnaderna och antalet fall utreds som bäst. Sanering av mark och soptippar I Helsingfors tas nya områden i bruk där grundberedning måste utföras innan marken kan användas igen. En del av grundberedningen går ut på sanering av förorenad mark. I Helsingfors finns det också några före detta soptippar som iståndsätts i enlighet med miljövårdslagstiftningen. För iståndsättning av före detta soptippar har staden preliminärt reserverat ett anslag på över 10 miljoner euro. Avsättningar har även gjorts för iståndsättning av den före detta soptippen i Kvarnbäcken, omdisponering av området för Hanaholmens A-kraftverk och eftervård av soptippar. För sanering av andra områden som bedöms vara förorenade uppgörs varje år en plan. År 2010 var de största objekten Söderviks före detta gasverk (4,4 mn euro) och Viksbacka skjutbana (0,8 mn euro). 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Helsingfors stads interna tillsyn och riskhantering har ordnats i enlighet med riktlinjerna i den av stadsstyrelsen godkända allmänna anvisningen för intern tillsyn och riskhantering. Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen och riskhanteringen. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna inom sina verksamhetsområ- 10 Helsingfors stad n Bokslut 2010

13 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment den samt förvaltningarnas och affärsverkens ledning ansvarar för genomförandet av en tillräcklig och fungerande intern tillsyn och riskhantering. Situationen i fråga om den interna tillsynen och riskhanteringen har utvärderats på basis av utvärderingsinformation från förvaltningarna och affärsverken samt från den interna och externa revisionen. Inga betydande brister har uppdagats under Under 2010 har förvaltningarna och affärsverken genomfört de planer för förbättrande av den interna tillsynen och riskhanteringen som de uppgett i sina redogörelser år Förvaltningarna och affärsverken har utvecklat sina verksamhetsprocesser och rutiner för intern tillsyn och riskhantering. Riskhanteringsaspekten beaktas alltmer vid styrningen, planeringen och uppföljningen av verksamheten i hela stadskoncernen. Stadskoncernens riskhantering styrs och samordnas av en samordningsgrupp som bildats av de centrala förvaltningarna och leds av ekonomi- och planeringscentralen. Den interna tillsynen hjälper stadens högsta ledning genom att granska och utvärdera hur förvaltningarnas och affärsverkens samt dottersammanslutningarnas interna tillsyn och riskhantering fungerar utifrån dels den årsplan som stadsdirektören godkänt, dels de särskilda uppdrag som enheten fått av stadens ledning. Under den avslutade räkenskapsperioden har inga betydande brister i den interna tillsynen eller riskhanteringen på stadsnivå uppdagats. I sina rapporter har den interna tillsynen gett rekommendationer till förvaltningarna och affärsverken om hur den interna tillsynen och riskhanteringen skulle kunna förbättras. 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment Räkenskapsperiodens resultat resultaträkning euro Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Omkostnader VERKSAMHETSBIDRAG Skatteintäkter Statsandelar Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/ UNDERSKOTT (-) I stadens resultat för 2010 ingick knappt 550 mn euro som hänförde sig till överföringen av Helsingfors Vattens funktioner och som förbättrade stadens resultat. Då bokslutet granskas med jämförbara siffror där vattenverksaffären inte beaktas var resultatet något bättre än föregående år, 96,3 mn euro mot 14,1 mn euro år Utan affärs- Bokslut 2010 n Helsingfors stad 11

14 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment verken, då inverkan av överlåtelsen av Helsingfors Vatten elimineras, var resultatet för mn euro. Motsvarande siffran för 2009 var -193,9 mn euro. Stadens resultat påverkades alltså i mycket hög grad av att funktionerna vid affärsverket Helsingfors Vatten överfördes till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), som grundats av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Överföringen av vattenverksfunktionerna till Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) genomfördes som överlåtelse av rörelse. Som köpesumma användes gängse priser på de sålda tillgångarna. Den totala köpesumman för vattenverksfunktionerna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla var ca 1,7 miljarder euro. Den sammanlagda vinst som bokfördes för städerna var ca 975 mn euro. Affären har så stor inverkan på Helsingfors, Esbos, Vandas och Grankullas bokslut för 2010 att den måste beaktas vid bedömningen av resultatet för hela kommunsektorn Köpesumman för Helsingfors Vattens affärsverksamhet blev 985,4 miljoner euro. Vid affären uppstod en bokföringsvinst på 549,1 miljoner euro, vilket utgjorde differensen mellan köpesumman och de sålda tillgångarnas balansvärde. Försäljningsvinsten upptas i resultaträkningen bland extraordinära intäkter och höjer bokföringsresultatet med försäljningsvinstens belopp. Till överskottet för räkenskapsperioden bidrog även Helsingfors Vattens investeringsreserv på 29,7 mn euro som blev kvar i stadens balansräkning. I resultaträkningen upptogs reserven som minskning av investeringsreserver bland bokslutsdispositioner och den ökade också räkenskapsperiodens överskott. Affärens inverkan på räkenskapsperiodens resultat 2010 var sammanlagt 549,1 mn euro och på räkenskapsperiodens överskott 578,8 mn euro. Det jämförbara korrigerade resultatet för räkenskapsperioden var 96,3 mn euro och räkenskapsperiodens överskott 115,8 mn euro. Affären genomfördes sålunda att överlåtelsepriset delades upp i grundkapital, skuldandel och anslutningsavgifter. Av köpesumman för de överlåtna tillgångarna bokfördes 278,4 mn euro (dvs. ca 30 procent) som samkommunens grundkapital medan 686,7 mn euro (ca 70 procent) blev samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) långfristiga skuld till Helsingfors stad. De anslutningsavgifter som upptogs som skuld i Helsingfors Vattens balansräkning (20,3 mn euro) överfördes till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som en del av köpesumman. På grund av sättet på vilket affären genomfördes medförde den inget penningflöde mellan parterna och påverkade därmed inte stadens finansiella ställning Efter affären äger Helsingfors en andel på 57,6 procent av samkommunen HRM med ett grundkapital på 278,4 mn euro och har en lånefordran på 686,7 mn euro hos samkommunen HRM. När resultaträkningen för 2010 jämförs med föregående år måste man även beakta att Helsingfors Vattens intäkter och kostnader fortfarande ingår i resultaträkningen för I resultaträkningen för 2009 ingår likaså affärsverket MetropoliLabs intäkter och kostnader för hela året, men i resultaträkningen för 2010 bara för tiden Affärsverket MetropoliLab bolagiserades Utan affärsverken och med beaktande av omorganiseringarna ökade stadens verksamhetsutgifter med ca 3,8 procent under Motsvarande siffra för 2009 var 6,5 procent. Affärsverken medräknade ökade stadens verksamhetsintäkter med 0,4 procent från 2009 och omkostnader med 3,7 procent. De ovan presenterade omorganiseringarna påverkade verksamhetsintäkterna mer än omkostnaderna. I verksamhetsintäkterna för 2009 ingår externa intäkter för överlåtna funktioner, vilka saknas i intäkterna för Omorganiseringarna påverkade omkostnaderna sålunda att de externa kostnaderna för de överlåtna funktionerna ingår i omkostnaderna för 2009 medan Helsingfors köp från HRM och MetropoliLab Ab ingår i omkostnaderna för Helsingfors stad n Bokslut 2010

15 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment Avgiftsfinansieringens andel av omkostnaderna beskrivs med ett nyckeltal som beräknas enligt formeln: Verksamhetsintäkter i % av omkostnaderna 40,1 41,4 42,9 43,0 44,9 Skatteintäkterna var 102,8 mn euro större än I kommunalskatt inflöt 36,2 mn euro, i samfundsskatt 37,8 mn euro och i fastighetsskatt 28,8 mn euro mer än föregående år. Årsbidraget var 388,0 mn euro. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som blir över för investeringar, placeringar och amorteringar. Utgångspunkten är att kommunens interna finansiering är tillräcklig om årsbidraget täcker avskrivningarna. Räkenskapsperiodens årsbidrag täcker avskrivningarna, men bara 51,8 procent av nettoinvesteringarna (granskat utan vattenverksaffärens höjande inverkan på investeringssiffran). Utan affärsverken och fonderna var årsbidraget 67,2 mn euro och täckte bara 29,0 procent av avskrivningarna och bara 15,0 procent av nettoinvesteringarna. Därmed måste en stor del av stadens investeringar i produktion av basservice täckas med låntagning och intäktsföringar ur Helsingfors Energis resultat. Nyckeltalen som beräknas utifrån årsbidraget har utvecklats på följande sätt: Årsbidrag, mn euro ,3 539,8 544,8 470,7 Årsbidrag, % av avskrivningarna 114,6 94,5 181,3 182,4 158,8 Årsbidrag, euro/invånare Balansen i stadens ekonomi har baserat sig på Helsingfors Energis goda resultat. År 2010 överfördes 200 mn euro från Helsingfors Energis överskott från tidigare räkenskapsperioder för finansiering av stadens produktion av basservice. Direktionen för Helsingfors Energi föreslog att 200 mn euro ur Helsingfors Energis överskott överförs till stadens överskott även Åren överfördes sammanlagt mn euro ur Helsingfors Energis överskott till stadens överskottsposter. En närmare specifikation av posterna i resultaträkningen finns i kapitel 2, Budgetutfallet, och i affärsverkens och fondernas separata bokslut i kapitel 5, Särredovisade bokslut. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 13

16 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment Finansiering av verksamheten finansieringsanalys euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter FInansieringsandelar i investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Omorganiseringen av vattenverksfunktionerna som beskrivs i kapitel medförde inget penningflöde mellan Helsingfors stad och HRM och påverkade därmed inte stadens finansiella ställning Omorganiseringen påverkade nog flera poster i finansieringsanalysen, men deras inverkan tog ut varandra. Den försäljningsvinst på 549,1 mn euro som uppstod vid affären ingår i extraordinära poster och rättelser till den interna finansieringen. Grundkapitalet på -278,4 mn euro har upptagits bland investeringsutgifterna. Försäljningspriset för Helsingfors Vattens tillgångar, 985,4 mn euro, har upptagits bland försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva. Den andel av köpesumman som bokförts som lånefordran, -686,7 mn euro, bokfördes bland 14 Helsingfors stad n Bokslut 2010

17 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten med undermoment ökning av utlåningen. Helsingfors Vattens anslutningsavgiftsskuld på -20,3 mn euro som överförts till HRM ingår i förändring av räntefria skulder. Om HRM:s grundkapital inte beaktas var investeringsutgifterna 31,7 mn euro lägre än Utan det ovannämnda HRM-grundkapitalet var affärsverkens investeringar sammanlagt 262,6 mn euro och investeringarna i övrig verksamhet 338 mn euro. Investeringarna behandlas närmare i kapitel 2, Budgetutfallet. I nya lån upptogs 351,1 mn euro och gamla lån amorterades med 70,4 mn euro. Därmed var stadens nettoupplåning 280,7 mn euro år Upplåningen hänförde sig i sin helhet till stadens produktion av basservice. Nyckeltalen i finansieringsanalysen har utvecklats på följande sätt: Intern finansiering av investeringar, % 44,8 50,8 77,9 85,3 84,0 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 23,8 45,1 74,0 70,0 55,9 Låneskötselbidrag 4,7 4,3 5,9 4,5 5,8 Likviditet, kassadagar Nyckeltalet Intern finansiering av investeringar visar att över hälften av investeringarna har finansierats med lån eller inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva. Utan omorganiseringen av vattenverksfunktionerna skulle nyckeltalet Intern finansiering av investeringar ha varit 65,9 procent. Nyckeltalet Intern finansiering av kapitalutgifter visar hur stor del av det sammanlagda beloppet av intern finansiering av investeringar, nettoökning av utlåning och amorteringar som täcks av årsbidraget. Utan vattenverksaffären skulle det här nyckeltalet ha varit 41,1 procent. Låneskötselbidraget anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Kommunens låneskötselförmåga anses vara god om nyckeltalet är över 2. Utvecklingen av nyckeltalet Likviditet, kassadagar visar att likviditeten har försämrats de senaste åren. Bokslut 2010 n Helsingfors stad 15

18 Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den balansräkning euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstr. och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Masskuldebrevsfordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Don.fondernas särsk. täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Fordringar sammanlagt Finansiella värdepapper Placeringar i penning-marknadsinstrument Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott (-) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/ underskott (-) AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund 0 0 Erhållna förskott Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Masskuldebrevsfordringar Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter o övr skulder Resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt PASSIVA SAMMANLAGT Helsingfors stad n Bokslut 2010

19 Verksamhetsberättelse Totala inkomster och utgifter Balansomslutningen var 899 mn euro större än föregående år. En stor del av ökningen förklaras av försäljningen av vattenverksfunktionerna som presenterades i punkt Försäljningen innebar en minskning av materiella tillgångar under aktiva i balansräkningen resp. en ökning av aktier och andelar och övriga lånefordringar. Under passiva i balansräkningen innebar försäljningen av vattenverksfunktionerna en minskning av reserver och anslutningsavgiftsskulden och påverkade räkenskapsperiodens överskott. Försäljningen ökade balansomslutningen med sammanlagt ca 500 mn euro. Balansräkningens nyckeltal som är ett uttryck för solvens, finansieringsförmögenhet och skuldsättning har utvecklats på följande sätt: Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 75,1 75,5 77,5 76,9 76,6 Relativ skuldsättning, % 42,8 39,1 33,4 35,3 34,1 Lånebestånd, mn euro Lån, euro/invånare Lånefordringar, mn euro Soliditetsgraden är ett mått på kommunens solvens, förmågan att tåla underskott och klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara en allmän målnivå inom den kommunala ekonomin. Nyckeltalet Relativ skuldsättning anger hur stor del av kommunens driftsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre klarar kommunen att återbetala lånet med intern finansiering. 1.5 Totala inkomster och utgifter I kalkylen Totala inkomster och utgifter har kommunens samtliga utgifter och inkomster ur resultaträkningen och finansieringsanalysen sammanställts. Därmed beskriver kalkylen penningkällorna och penninganvändningen. Skillnaden på 131 mn euro mellan totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen så att den utgör summan av de absoluta värdena av övriga förändringar av likviditeten och förändring av likvida medel. INKOMSTER Miljoner euro UTGIFTER Miljoner euro Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter Omkostnader Skatteintäkter Tillverkning för eget bruk -152 Statsandelar 250 Ränteintäkter 64 Räntekostnader 16 Övriga finansiella intäkter 18 Övriga finansiella kostnader 1 Extraordinära intäkter 599 Extraordinära kostnader 3 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringar Rättelseposter till internt tillförda medel -598 Förändring av avsättningar 21 Investeringar Finansieringsandelar i investeringsutgifter 12 Investeringsutgifter 879 Försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 86 Ökning av utlåningen 778 Ökning av långfristiga lån 351 Minskning av långfristiga lån 70 Totala inkomster sammanlagt Totala inkomster sammanlagt Bokslut 2010 n Helsingfors stad 17

20 Verksamhetsberättelse Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av sammanslutningar som ingår i koncernbokslutet I koncernbokslutet har 118 dottersammanslutningar sammanställts, dvs. alla som upprättade bokslut. Av dottersammanslutningarna upprättade Helsingfors stads bostäder Ab ännu inget bokslut för Alla samkommuner där staden är medlem har sammanställts i bokslutet. Likaså har alla stiftelser där staden har bestämmande inflytande sammanställts i bokslutet. Därtill har alla samägda sammanslutningar och 55 av de 59 intressesammanslutningarna sammanställts i koncernbokslutet. Från Eteläinen Rautatienkatu 14 B As Oy, Helsingin Humalistonkatu 4 Koy och Runeberginkatu 4 B As Oy erhölls ingen bokslutsinformation och därför sammanställdes dessa inte. Av intressesammanslutningarna upprättade Helsingfors Musikhus Ab ännu inget bokslut för De intressesammanslutningar som inte sammanställts har ingen väsentlig betydelse för koncernbokslutet. I noterna till koncernbokslutet finns en detaljerad förteckning över vilka sammanslutningar och stiftelser som sammanställts resp. inte sammanställts i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Till Helsingfors stadskoncern hör de bolag, stiftelser, föreningar och andra sammanslutningar där staden har bestämmande inflytande. Koncernstyrningsansvaret för dessa har fördelats enligt verksamhetsområde mellan stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna. Som moderföretag ansvarar staden för styrningen av stadens utveckling och för definierandet av den service som staden ordnar. Sammanslutningar som hör till koncernen används för att komplettera stadens serviceproduktion och sköta andra uppgifter inom stadskoncernen. Staden producerar i dottersammanslutningsform tjänster inom bl.a. följande sektorer: undervisning, kultur, socialväsendet, hälsovårdsväsendet, fastigheter, parkering, turism, motion och idrott, energi, busstrafik, catering, näringsliv och personal. Utgångspunkten för stadens ägarpolitik är stadsfullmäktiges strategiprogram och övriga beslut angående ägarpolitiken. Stadsstyrelsens koncernsektion drar vid behov upp riktlinjer för ägarpolitiken för enskilda dottersammanslutningar. Den nuvarande koncernstyrningsmodellen har tillämpats sedan Modellen har kompletterats genom inrättande av en koncernsektion i stadsstyrelsen från Stadsfullmäktige godkände i januari 2008 en koncernanvisning för Helsingfors stad som styrningsverktyg och stadsstyrelsen godkände i september 2009 centrala principer för ledning och förvaltning av dottersammanslutningar inom Helsingfors stadskoncern. Koncernledningen består av stadsfullmäktige, stadsstyrelsen, stadsstyrelsens koncernsektion, stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna. I kommunallagen och stadsstyrelsens instruktion föreskrivs om koncernledningens uppgifter. Stadsfullmäktige beslutar om de centrala målen för koncernens verksamhet och ekonomi, viktiga och ekonomiskt vittgående principer för organiseringen av stadens förvaltning samt godkänner koncernbokslutet. Stadsstyrelsen leder koncernen, ansvarar för organiseringen av stadskoncernens styrning och koncerntillsyn, sätter upp mål för företag och stiftelser som hör till stadskoncernen samt följer upp måluppfyllelsen. Stadsstyrelsen övervakar också att dottersammanslutningarna inom koncernen verkar i enlighet med de mål som stadsfullmäktige satt upp och att deras verksamhetspolicy är i överensstämmelse med stadens mål. 18 Helsingfors stad n Bokslut 2010

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2010

Helsingfors stad Bokslut 2010 Helsingfors stad Bokslut 2010 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift 978-952-223-952-5 ISBN webben 978-952-223-953-2 ISSN 1457-3083 Bokslutsmaterial:

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2009

Helsingfors stad Bokslut 2009 Helsingfors stad Bokslut 2009 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2009 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Tryckt bokslut: ISBN utskrift 978-952-223-671-5 ISBN webben 978-952-223-672-2 ISSN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Helsingfors stad. Bokslut 2007

Helsingfors stad. Bokslut 2007 Helsingfors stad Bokslut 2007 HELSIINGFORS STADS BOKSLUT 2007 INNEEHHÅLLLL I 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt 1 1.1.2

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2012

Helsingfors stad Bokslut 2012 Helsingfors stad Bokslut 2012 HELSINGFORS STADS BOKSLUT 2012 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Helsingfors stad, centralförvaltningens publikationer 2013:6 ISBN utskrift 978-952-272-422-9

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2013

Helsingfors stad Bokslut 2013 Helsingfors stad Bokslut 2013 HELSINGFORS STADS BOKSLUT 2013 Utgivare: Helsingfors stad Stadskansliet Helsingfors stad, centralförvaltningens publikationer 2014:7 ISBN 978-952-272-644-5 (tryckt publikation)

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Nr 1259 3403 RESULTATRÄKNING Bilaga 1 Ränteintäkter Leasingnetto Räntekostnader FINANSNETTO Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern I ägarintresseföretag I övriga

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2011

Helsingfors stad Bokslut 2011 Helsingfors stad Bokslut 2011 HELSINGFORS STADS BOKSLUT 2011 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift ISBN 978-952-272-146-4 ISBN webben 978-952-272-147-1 ISSN 1457-3202

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 112,5 105,4 108,3 Goodwill 737,7 649,9 685,4 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer

HELSINGFORS STAD B O K S L U T 2 0 0 4

HELSINGFORS STAD B O K S L U T 2 0 0 4 HELSINGFORS STAD B O K S L U T 2 0 0 4 S N S S S S Ö INNEHÅLL 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 1.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland 1 1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen 2 1.3

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna och , mn euro

Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna och , mn euro 9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning Syftet med kapitlet är att i enlighet med regeringsprogrammet öka transparensen och öppenheten i rutinerna för redovisning av statsfinanserna samt

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället.

Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället. Bokföringsnämndens kommunsektion, 23.10.2007 81. Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen 1 Begäran om utlåtande och utlåtandets innehåll Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer