Helsingfors stad Bokslut 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helsingfors stad Bokslut 2009"

Transkript

1 Helsingfors stad Bokslut 2009

2 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2009 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Tryckt bokslut: ISBN utskrift ISBN webben ISSN Bokslutsmaterial: Ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa) Tuula Jäppinen Maija Voutilainen Mithu Abul Kashem Ekonomi- och planeringscentralen Birgitta Rickman Ari Hietamäki Sirpa Jyrkänne Layout och ombrytning: Innocorp Oy Tryck: Digipaino, Helsingfors stads förvaltningscentral, 2010 Pärmbild: Daghemmet Toivos hus från 2009 vid Apotekarstråket i Vik Bild: Vladimir Pohtokari/Lokalcentralen

3 Helsingfors stad Bokslut 2009

4 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Stadens personal Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Miljöfaktorer Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat Finansieringen av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av företag som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som rör koncernen Redogörelse för ordnandet av koncerntillsynen Koncernbokslutet och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfallet Driftsekonomins utfall Resultaträkningsdelens utfall Resultaträkning enligt budgeten Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna och affärsverken Utfallet av anslag och beräknade intäkter i resultaträkningsdelen Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Finansieringsanalys enligt budgeten Sammanställd finansieringsanalys för förvaltningarna och affärsverken Utfallet av anslag och beräknade inkomster i finansieringsdelen Bokslutskalkyler Resultaträkning för Helsingfors stad Finansieringsanalys för Helsingfors stad Balansräkning för Helsingfors stad Koncernresultaträkning för Helsingfors stad Koncernfinansieringsanalys för Helsingfors stad Koncernbalansräkning för Helsingfors stad Noter till bokslutet Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i stadens bokslut Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Miljöansvar Noter angående personalen Särredovisade bokslut Boksluten för de kommunala affärsverken Boksluten för de övriga särredovisade enheterna Underskrifter och revisionsanteckning Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag och över sättet att förvara dessa

5 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den globala ekonomiska nedgången inverkade kraftigt på kommunernas ekonomi under Efter några goda år i fråga om skatteintäktsutvecklingen utvecklades skatteintäkterna svagt under Helsingfors stads skatteintäkter var klart lägre än budgeterat och 0,4 procent lägre än Trots det försämrade skatteunderlaget valde Helsingfors till skillnad från många andra kommuner att inte göra akuta nedskärningar i sina omkostnader Detta sågs som en stimulansåtgärd och en del av stödet för hela samhällsekonomin. Omkostnaderna ökade litet mindre 2009 än 2008 när de granskas utan affärsverken och med jämförbara siffror. Ökningen var dock ca 6,5 procent. De minskade skatteintäkterna och klart ökade omkostnaderna försämrade stadens finansiella balans. Då årsbidraget för stadens kärnverksamheter blev negativt utjämnades det finansiella underskottet genom ökad låntagning. Som en stimulansåtgärd bibehölls investeringarna på den planerade höga nivån. Stadsfullmäktige som valdes vid kommunalvalet hösten 2008 inledde sin fyraårsperiod i början av Fullmäktige godkände strategiprogrammet för i slutet av april. Strategiprogrammet var utgångspunkten redan på våren vid beredningen av budgeten för En annan viktig milstolpe var den förändrade kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad i början av De nya stadsdelarna i det inkorporerade området döptes till Östersundom, Ultuna, Björnsö (Karhusaari), Husö (Talosaari) och Sundberg (Salmenkallio). Helsingfors stad ansvarade med framgång för ordnandet av service i det inkorporerade området genast från början av Under 2009 fick Helsingfors en plats på världskartan särskilt då designorganisationen ICSID utsåg staden till World Design Capital Ställningen som designhuvudstad medför stor internationell synlighet för Helsingforsregionen. År 2009 blev det också klart att Helsingfors står värd för EM i friidrott En viktig kulturhändelse under 2009 var Picassoutställningen som öppnades på Ateneum i september. Helsingfors stad medverkade i utställningen som samarbetspartner och delfinansiär. Utställningen blev en succé och drog en rekordpublik, besökare fram till utgången av januari I augusti 2009 ordnades Nordens största avgiftsbelagda rockevenemang på Busholmen i Helsingfors: en utomhuskonsert med Madonna som lockade besökare. Utomhusevenemanget ordnades i nära samarbete mellan konsertarrangören Live Nation Finland och Helsingfors stad. Konserten stärker Helsingfors ställning som en internationellt särpräglad evenemangsstad. I april förberedde sig staden för den svininfluensaepidemi som spridit sig ute i världen. Hälsostationerna var i beredskap och Dals sjukhus förvandlades till en influensahälsostation på sensommaren. I slutet av 2009 började man effektivt vaccinera stadsborna mot H1N1-svininfluensaviruset. Även stadens serviceproduktionsstrukturer utvecklades. Stadsstyrelsens koncernsektion inledde sin verksamhet vid årsskiftet. I början av 2009 bildade också den nya enheten byggtjänsten. Till den hänfördes merparten av HSB-Tekniks och HSB-Miljöproduktions uppgifter och personal samt delar av fastighetskontorets geotekniska avdelning och Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Från och med fortsätter byggtjänsten under namnet Stara. Nya affärsverk från och med är affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) och affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia). Verksamheten vid affärsverket Helsingfors Textiltjänst överfördes till Uudenmaan Sairaalapesula Oy Bokslut 2009 n Helsingfors stad 3

6 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Inom det regionala samarbetet under 2009 fattades beslut om grundande av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) tillsammans med Esbo, Vanda och Grankulla. I samkommunen förenades från och med vatten- och avloppsreningsverkens funktioner och SAD:s avfallshantering samt SAD:s region- och miljöinformation. År 2009 fattades också beslut om grundande av samkommunen Helsingforsregionens trafik (HST) från och med Medlemskommuner är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. Samkommunen ansvarar för planeringen och ordnandet av kollektivtrafiken i medlemskommunerna och för passagerarinformationen samt för utarbetandet av en trafiksystemplan för Helsingforsregionen. Som avslutning på över ett och ett halvt års förhandlingar undertecknade städerna i huvudstadsregionen i december ett intentionsavtal som ska hjälpa invandrare att komma in i arbetslivet. Syftet med avtalet är enhetlig serviceprocess för att vägleda invandrare till utbildning och ut på arbetsmarknaden. År 2009 fattades också beslut om att under 2010 utreda för- och nackdelarna med en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda. Under 2009 beslutade de 14 kommunerna i Helsingforsregionen att utreda för- och nackdelarna med en regionförvaltningsmodell i två nivåer. I Helsingfors försökte man trots den ekonomiska nedgången genomföra investeringarna som planerat. De genomförda investeringarna under 2009 uppgick till cirka 633 miljoner euro, mot 701 miljoner euro Haartmanska sjukhuset inledde sin verksamhet hösten 2009, där finns huvudsakligen en jourenhet och en inremedicinsk poliklinik. Nybygget vid Gårdsbacka åldringscentrum blev också färdigt På trafiksidan slutfördes en rad nyckelprojekt. Slutförandet av byggarbetena på Skogsbackavägen med omgivande anslutningsbroar har betydligt underlättat trafiken i Böle och Ilmala. Spårvägsförbindelsen till Kampens metrostation (linje 3) förbättrar spårlinjenätet i centrum. Servicetrafiken i centrum förbättras av den underjordiska serviceled som blev färdig Gång- och cykelbron Åggelby-Viksbacka blev också färdig. Schaktningen för Västmetron som börjar trafikera 2014 inleddes hösten På IT-sidan presenterades den nya portalen Helsingfors servicekarta. Servicekartan innehåller samlad information om alla verksamhetsställen och all service staden erbjuder. Med hjälp av den kan stadsborna bl.a. söka, komplettera och kommentera stadens service Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Den globala ekonomin gjorde en störtdykning Finanskrisen som började på bostadslånemarknaden i USA rubbade allvarligt hela det internationella ekonomiska systemet från och med september I slutet av 2008 spred sig krisen från finansmarknaden till realekonomin. Till följd av den globala recessionen försämrades den finländska industrins export betydligt under Nedgången inom exporten, byggandet, den övriga investeringsverksamheten och under 2009 delvis redan inom tjänsterna ledde till stigande arbetslöshet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen var densamma som i hela landet. Under årets tre första kvartal var produktionen i Helsingforsregionen minst sju procent sämre än året innan. Den ekonomiska utvecklingen inom huvudsektorerna var tudelad: inom industrin, byggandet, parti- och bilhandeln samt trafiken var nedgången brant, men i de övriga servicesektorerna var produktionsminskningen mindre. Sysselsättning och arbetslöshet Under 2009 fanns det sammanlagt arbetstillfällen i Helsingfors. Siffran för hela Helsingforsregionen var Av de arbetstillfällena i hela landet fanns 17 procent i Helsingfors och 30 procent i Helsingforsregionen. I Helsingfors var arbetstillfällena färre och i den övriga regionen färre än ett år tidigare. 4 Helsingfors stad n Bokslut 2009

7 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Antalet sysselsatta i Helsingfors minskade med en procent under 2009 års sista kvartal. Enligt medeltalet för hela året ökade dock antalet sysselsatta med en halv procent från föregående år. Till arbetskraftsbyrån i Helsingfors anmäldes i medeltal 37 procent färre lediga jobb än året innan. I hela Helsingforsregionen minskade de lediga jobben med 39 procent. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ökade antalet arbetslösa i Helsingfors under 2009 med i medeltal 30 procent från föregående år. Bland personer under 25 år ökade arbetslösheten med 84 procent, bland åringar med 36 procent och bland personer över 50 år med 12 procent jämfört med utgången av I december 2009 var de arbetslösa i hela Helsingforsregionen 36 procent fler än föregående år. I oktober 2009 började långtidsarbetslösheten i Helsingfors öka efter att ha minskat i över fyra år. I slutet av 2009 var personerna som varit oavbrutet arbetslösa i mer än ett år 17 procent fler än föregående år. Befolkningsutvecklingen Vid årsskiftet 2009/2010 var antalet invånare i Helsingfors enligt förhandsuppgifter från Helsingfors stads faktacentral. Enligt förhandsuppgifterna ökade folkmängden i Helsingfors med cirka invånare under Att folkmängden i Helsingfors ökade något mer än föregående år berodde huvudsakligen på ett inrikes inflyttningsöverskott. Antalet utländska medborgare ökade med och antalet personer med annat språk än finska eller svenska med knappt Det föddes också 135 barn färre än året innan. Nativitetsöverskottet var högre än någonsin sedan Helsingfors inflyttningsöverskott var sammanlagt knappt invånare, mot året innan. Inrikes var överskottet personer, vilket var 650 fler än föregående år. Från utlandet inflyttade personer, färre än föregående år. Inflyttningsöverskottet från utlandet, personer, var dock nästan lika stort som året innan, eftersom utflyttningen var exceptionellt stor 2008 på grund av översyn av befolkningsregistret under valåret. Antalet barn i dagvårdsåldern 0 6 år ökade med under Antalet barn i grundskolåldern 7 15 år minskade med 750. Ökningen av antalet unga i gymnasie- och yrkesutbildningsåldern år stannade upp och personerna i arbetsför ålder år var fler än föregående år. Personerna över 65 år var fler, personerna över 75 år knappt 450 fler och personerna över 85 år 260 fler än vid föregående års ingång. Antalet barn i dagvårdsåldern ökade med sex procent i innerstaden och den relativa ökningen var klart större än i förorterna. Antalet barn i grundskolåldern minskade inte heller nämnvärt i innerstaden, mest minskade antalet i västra och sydöstra stordistriktet. Antalet finsk- och svenskspråkiga invånare ökade under De finskspråkiga är nu cirka fler och de svenskspråkiga 60 fler än föregående år. Antalet svenskspråkiga är nu Antalet personer med något annat modersmål än finska eller svenska ökade med cirka personer under I Helsingfors är antalet invånare med ett främmande modersmål nu nästan , cirka tio procent av befolkningen. Byggande Byggandet minskade i Helsingfors under Minskningen gällde särskilt verksamhetslokaler, bostadsbyggandet har även i övrigt varit mycket stillsamt under hela 2000-talet, med undantag för ett par livliga år vid millennieskiftet. En bidragande orsak till den stora förändringen inom byggandet av verksamhetslokaler jämfört med 2008 är att detta byggande var ovanligt livligt från 2007 ända till slutet av År 2009 var våningsytan för beviljade bygglov för verksamhetslokaler 46 procent mindre och för bostäder sju procent mindre än Våningsytan för påbörjade verksamhetslokaler var 27 procent mindre och för bostadsbyggnader 25 procent mindre än Trots den relativt stora minskningen av våningsytan för bostäder minskade antalet påbörjade bostäder ändå med bara tre procent. Det här beror på att de påbörjade bostäderna under fjolåret hade mindre medelstorlek, vilket i sin tur beror på strukturella förändringar i besittningsgrunden och finansieringen av bostadspro- Bokslut 2009 n Helsingfors stad 5

8 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin duktionen. Våningsytan för under byggnad varande verksamhetslokaler minskade med 28 procent och för bostadsbyggnader med 19 procent. Minskningen var dock mindre i fråga om färdigställd produktion. För färdigställda nya verksamhetslokaler var minskningen åtta procent från 2008, eftersom en del verksamhetslokaler som påbörjats under höjdperioden färdigställdes Inom bostadsbyggandet var den färdigställda våningsytan nio procent mindre än året innan. Antalet färdigställda nya bostäder var 2 522, varav inom nyproduktion och utbyggnad och 267 inom produktion i samband med ombyggnad för ändring av användningsändamål Stadens personal Vid årets slut hade staden anställda, varav ordinarie anställda och visstidsanställda. De anställda var 831 (2,14 procent) fler än i slutet av föregående år. Till personalminskningen bidrar att konsumentrådgivningen och intressebevakningen inom förmyndarväsendet överfördes till staten vid årsskiftet 2008/2009 och att Helsingfors Textiltjänst utgick ur stadens organisation. Då dessa förändringar beaktas är personalökningen från föregående år cirka personer. Staden hade i sin tjänst sammanlagt personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 761 årsverken. Personalen ökade särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet, minskade inom stadsdirektörsroteln och var nästan oförändrad inom övriga sektorer. Inom social- och hälsovårdsväsendet ökade också andelen visstidsanställda, men i hela staden var andelen nästan oförändrad. Personal överfördes från ekonomi- och planeringscentralen till affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) som bildades , från personalcentralen till affärsverket Helsingfors stads utvecklingstjänster (Oiva Akatemia) som bildades och från byggnadskontoret, fastighetskontoret och Helsingfors Hamn till byggtjänsten som inledde sin verksamhet Personalen från intressebevakningen inom förmyndarväsendet överfördes från förvaltningscentralen till staten medan Helsingfors Textiltjänsts verksamhet överfördes till Uudenmaan Sairaalapesula Oy Under 2009 sammanslogs hälsovårdscentralens företagshälsovård med det nya affärsverket Företagshälsan i Vanda medan tandvårdspersonal överfördes från hälsovårdscentralen till Huvudstadsregionens enhet för specialtandvård. Vid årets slut hade alla timanställda vid fastighetskontoret, Helsingfors Hamn och Högholmens djurgård övergått till månadslön. År 2009 var lönesumman miljoner euro, vilket var 6,1 procent mer än året innan. Lönerna höjdes med en justeringspott på 0,3 procent och en likalönepott på i medeltal 0,5 procent från och med I början av september höjdes lönerna med en allmän höjning på 2,4 procent. Vid 30 förvaltningar eller affärsverk tillämpades ett resultatpremiesystem, 2008 var motsvarande siffra 25. Cirka (18 739) personer omfattades av resultatpremiesystemet. Cirka (17 453) personer fick resultatpremier på i medeltal euro. År 2009 lämnade 868 (1 272) personer stadens tjänst medan 792 (702) gick i pension. Medelåldern vid pensioneringen var 62,36 år (61,14). Den ordinarie personalens medelålder var 46,4 år (46,5). Antalet visstidsanställda var (6 642). Till ökningen av antalet visstidsanställda bidrog olika faktorer, bland annat personal som anställts för genomförande av projekt. Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. 6 Helsingfors stad n Bokslut 2009

9 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin TABELL: STADENS ANSTÄLLDA SEKTORVIS I SLUTET AV 2009 OCH ) Sektorer Ordinarie anställda Visstidsanställda 2) Anställda sammanlagt Stadsdirektörsroteln Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Bildnings- och personalväsendet Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Sammanlagt ) Personer sysselsatta med sysselsättningsanslag ingår inte. 2) I siffrorna ingår anställda med läroavtal. Uppgifter om antalet sysselsatta med sysselsättningsstöd finns i not nummer 40. Personalminskningen på 92 personer inom stadsdirektörsroteln beror på de ovan beskrivna omorganiseringarna. Ökningen på 67 personer inom byggnads- och miljöväsendet förklaras huvudsakligen av de ovan beskrivna överföringarna mellan sektorer till följd av omorganiseringar. De 99 anställda vid Textiltjänst övergick till Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Palmias personalökning på 105 personer berodde på att Palmia vann anbudsförfaranden och expanderade. Inom säkerhetstjänster ökade personalen med 26 personer. Inom Caterings skoltjänster ökade personalen med 34. Inom Caterings omsorgstjänster ökade personalen med 46 därför att Palmia övertog skötseln av måltidstjänsterna i hela Helsingfors stad. Inom telefon- och välfärdstjänster ökade personalen med 39 därför att staden började ordna färdtjänst för specialgrupper som egen verksamhet i samarbete med socialverket. Inom de övriga objekten och tjänsterna minskade personalen med 40 personer. Inom social- och hälsovårdsväsendet ökade personalen med 777 personer, varav socialverkets andel var 496. Inom ansvarsområdet dagvård ökade personalen med 154. De största orsakerna till ökningen var att inkorporeringen av sydvästra Sibbo, vilket medförde cirka 50 nya dagvårdsanställda och öppnandet av fyra stora daghem (Arabia, Aalto, Toivo och Vikkeri) i de växande bostadsområdena, vilket medförde cirka 70 nya anställda. Därtill medförde det ökade antalet barn i dagvård en ökning av dagvårdspersonalen med cirka 34 personer. Inom ansvarsområdet tjänster för barnfamiljer ökade personalen med sammanlagt 64. Ibruktagning av ny verksamhet och utvidgning av verksamhet medförde personalökningar under Inom snabbt ingripande och familjearbete och öppenvård inom dagvården var personalökningen 23 personer. Den nya lekparken Arabia och utbyggnaden av Gamlas ungdomshem medförde en ökning på 10 personer. De nya tjänsterna inom klienthänvisningsenheten medförde en ökning på åtta personer och utvidgningen av familjevården en ökning på fem personer. Därtill lyckades man rekrytera 18 personer till vakanser under Vakanser fylldes särskilt inom familjecenterverksamheten och familjerådgivningen. Inom ansvarsområdet tjänster för vuxna ökade personalen med 105 personer. Vid personalökningen inom ansvarsområdet 2009 spelade förvaltningens två stora spetsprojekt en stor roll: projektet för individuellt boende inom omsorgerna om utvecklingsstörda (ASU) och projektet för långtidsbostadslöshet. Inom ansvarsområdet tjänster för äldre ökade personalen med 139 personer. Personalökningen inom ansvarsområdet tjänster för äldre baserar sig på äldreomsorgsprogrammet och genomförande av projekt samt stärkning av dagverksamheten. En strategisk linjedragning inom Helsingfors äldreomsorgsprogram var att säkra att personalen stannar kvar och är tillräcklig. Personalökningen på 281 personer vid hälsovårdscentralen beror huvudsakligen på följande: Inom hemvården har man minskat anlitandet av hyrd arbetskraft och tagit och fått mera egen arbetskraft även för korta vikariat. Inom tandvården beror personalökningen på de 46 extra anställningarna inom huvudstadsregionens gemensamma enhet för specialtandvård. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 7

10 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Ökningen vid akutsjukhuset förklaras av tilläggspersonalen på cirka 30 personer vid Haartmanska sjukhuset samt i liten utsträckning av akutsjukhusets tilläggsbudgeteringar för bl.a. rehabilitering. På grund av långvarig frånvaro bland psykiatriska avdelningens ordinarie personal var de visstidsanställda fler i slutet av 2009 än året innan. Inom bildnings- och personalväsendet ökade personalen med 73 personer, varav 49 inom utbildningsväsendet. I samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo överfördes personalen på sammanlagt 27 personer från Sakarinmäen koulu och Östersundoms lågstadieskola till utbildningsväsendet. Utöver ovanstående ökade undervisningspersonalen på grund av utvidgad specialundervisning och fler elever inom den yrkesinriktade utbildningen, det ökade anslaget för positiv diskriminering och upphävandet av de sista timresursnedskärningarna i gymnasierna. Vid ungdomscentralen inrättades nio nya anställningar Sex av dem inrättades vid de två nybyggda ungdomsgårdarna och tre i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ökningen av antalet visstidsanställda beror huvudsakligen på den ökade omfattningen av projekt med extern finansiering. Personalen ökade också vid konstmuseet, kulturcentralen och idrottsverket. Det lyckades inte att tillsätta alla tjänster vid företagshälsovårdscentralen, utan man blev tvungen att ty sig till köpt service för att säkra tillgången till service. Inom stadsplanerings- och fastighetsväsendet ökade personalen med sex personer på grund av planeringen av de nya områdena Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Stadsfullmäktige som valdes vid kommunalvalet hösten 2008 inledde sin mandatperiod vid årsskiftet. Av de 85 stadsfullmäktigeledamöterna var 49 kvinnor och 36 män. Platsfördelningen enligt parti var följande: Samlingspartiet 26, Gröna förbundet 21, Socialdemokratiska partiet 16, Vänsterförbundet 7, Svenska folkpartiet 5, Sannfinländarna 4, Centern i Finland 3, Kristdemokraterna i Finland 2 och Finlands kommunistiska partis och Helsingforslistornas grupp 1. Inom stadens organisation skedde flera förändringar vid årsskiftet Stadsstyrelsens koncernsektion inledde sin verksamhet. Byggtjänsten inledde sin verksamhet som en nettobudgeterad enhet, till vilken HSB- Tekniks och HSB-Miljöproduktions uppgifter och anställda överfördes med undantag för hantverksverkstaden och fordonsflyttningsenheten samt delar av byggnadskontorets förvaltningsavdelning, fastighetskontorets geotekniska avdelning och Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Nya affärsverk från och med är affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) och affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia). Förstoringen av stadens område verkställdes Statsrådet hade meddelat beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Stadsstyrelsen beslutade att de nya stadsdelarna ska heta Östersundom, Ultuna, Björnsö (Karhusaari), Husö (Talosaari) och Sundberg (Salmenkallio). Det nya åttonde stordistriktet fick namnet Östersundoms stordistrikt. Helsingfors stad har ansvarat för ordnandet av service för invånarna i det inkorporerade området sedan Efter inkorporeringen har serviceutbudet till kommuninvånarna fortsatt utan avbrott bl.a. med stöd av avtal mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun. Helsingfors stad och Sibbo kommun nådde inte enighet om den ekonomiska uppgörelse som föreskrivs i lagen om kommunindelning. Stadsstyrelsen beslutade att anhängiggöra ett förvaltningstvistemål om den ekonomiska uppgörelsen hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Helsingfors förvaltningsdomstol meddelade beslut i ärendet Beslutet överensstämmer huvudsakligen med Helsingfors krav. Stadsfullmäktige godkände strategiprogrammet för åren Strategiprogrammet var utgångspunkten vid beredningen av förslaget till budget för 2010 och ekonomiplan för samt andra planer och åtgärder under fullmäktigeperioden. 8 Helsingfors stad n Bokslut 2009

11 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I fråga om det regionala samarbetet beslutade stadsfullmäktige att godkänna att Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster bildas tillsammans med Esbo, Vanda och Grankulla utgående från att vatten- och avloppsverksfunktionerna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla och de funktioner i fråga om avfallshantering och region- och miljöinformation som SAD har haft hand om hänförs till den nya samkommunen (HRM) räknat från Kollektivtrafikens organisation i Helsingforsregionen förändrades Då inledde den nya samkommunen Helsingforsregionens Trafik (HRT) sin verksamhet. Grundavtalet för samkommunen hade godkänts redan 2008 av stadsfullmäktige i Helsingfors och de övriga städerna med undantag för Kervo. Stiftande medlemmar i HRT är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. Utbyggnaden av områdena från vilken hamnen flyttar bort fortskred under Stadsfullmäktige beslutade om förslaget till detaljplan och detaljplaneändring i Västra hamnen samt delvis i Kampen, vilket gjorde det möjligt att förvandla området som huvudsakligen använts som godshamn till bostads- och arbetsplatsområde. Busholmen kompletterar på ett betydande sätt Helsingfors innerstad som en del av de attraktiva havsnära bostadsområdena. Den här detaljplaneändringen var den första som bereddes på grundval av delgeneralplanen för Busholmen som trädde i kraft sommaren I fråga om utveckling av organisationen beslutade stadsfullmäktige om överföring av mattjänsten vid Gustafsgårds åldringscentrum från socialverket till Palmia räknat från och mattjänsten vid barndaghemmen från socialverket till Palmia Stadsfullmäktige beslutade att långtidssjukvården av permanent karaktär ska överföras från hälsovårdscentralen till socialverket räknat från och bli sådan verksamhet som avses i socialvårdslagen. Överföringen gällde Forsby, Stengårds och Kvarnbäckens sjukhus. Storkärrs sjukhus blev kvar vid hälsovårdscentralen, där det stärker rehabiliterings- och eftervårdsverksamheten vid akutsjukhuset Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Den viktigaste risken är en försämring av den ekonomiska situationen och följderna av detta för stadens ekonomi. För att täcka det finansiella underskottet och nå ekonomisk balans måste man under de närmaste åren dels betydligt anpassa omkostnaderna till det mindre inkomstunderlaget och dels stärka inkomstunderlaget. Staden har planerat en stor låntagning under alla åren De personalrelaterade riskerna utgörs bland annat av pensionering och utmaningar som rör säkrande av kompetensen. Om riskerna realiseras är hotet att kontinuiteten i verksamheten äventyras. Egendoms- och skaderisker har identifierats inom många sektorer där verksamheten är beroende av fastigheternas och anordningarnas skick och av en störningsfri värme-, el- och vattentillförsel. Utöver de ovannämnda är även många processer mycket beroende av dataförbindelser. Hantering av dessa risker förutsätter en stark kontroll över smidigheten och kontinuiteten i verksamheten. Exempel på andra identifierade risker är affärsrisker som hänför sig till affärsverkens omvärld, risker som hänför sig till räddningsverksamheten och säkerheten samt risker som hänför sig till miljöfaktorer. Den viktigaste enskilda skaderisken som realiserades 2009 var vattenskadan på metrostationen vid Järnvägstorget till följd av en brusten vattenledning, som orsakade skador för uppskattningsvis cirka fem miljoner euro samt andra indirekta konsekvenser. Under 2009 började man systematiskt sammanställa och bedöma riskerna på stadsnivå. Bedömningen av betydande risker och riskhanteringsmetoder fortsätter Stadskoncernens riskhantering främjas genom att förenhetliga riskhanteringen vid förvaltningarna, affärsverken och dotterföretagen samt utveckla de tillämpade metoderna och modellerna. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 9

12 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Miljöfaktorer När det gäller miljön är Helsingfors stad en av de mest betydande aktörerna i området t.ex. inom trafiken, energiproduktionen och avloppsvattenhanteringen. Staden står för cirka fem procent av Finlands koldioxidutsläpp. Avloppsreningsverket i Viksbacka renar för sin del nästan en miljon människors avloppsvatten. Stadens organisationer förbrukar också mycket naturresurser och energi i sin verksamhet, men förvaltningarna påverkar även i hög grad miljön indirekt, t.ex. genom utveckling av staden och anskaffningar. De indirekta effekterna kan vara både positiva och negativa miljöeffekter. Centrala styrmedel för hantering av miljöfrågor i stadens egen verksamhet är stadens strategiprogram, miljöpolicyn, sektorprogrammen inom miljöskyddet (bl.a. luftvårdsprogrammet, huvudstadsregionens klimatstrategi och handlingsplanen för bullerbekämpning) samt förvaltningarnas och affärsverkens miljösystem och -program. Under de senaste åren har stadens miljökostnader uppgått till ca miljoner euro per år. Därtill har staden årligen investerat miljoner euro i miljöskydd. De största miljökostnaderna har utgjorts av miljöskatter, behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden och luftvårdsåtgärder samt investeringar i sanering av förorenad mark och projekt för effektivering av behandlingen av avloppsvatten och avloppssystemen. Miljöintäkterna har uppgått till cirka miljoner euro per år. I framtiden kommer bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen, energieffektivitetsåtagandena, förbättrande av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpningen, saneringen av förorenad mark och grundberedningen att medföra ökade kostnader. Energi och klimatpolitik Enligt huvudstadsregionens klimatstrategi ska växthusgasutsläppen per invånare fram till 2030 sänkas med 39 procent från 1990 års nivå. Enligt stadsfullmäktiges energipolitiska riktlinjer ska växthusgasutsläppen från energiproduktionen fram till 2020 minskas med 20 procent från 1990 års nivå och andelen förnybar energi inom energiproduktionen ökas till 20 procent. Helsingfors Energi har gjort upp ett utvecklingsprogram mot en kolneutral framtid. I programmet har man granskat möjligheterna och åtgärderna för att nå målen i de energipolitiska riktlinjerna och bedömt åtgärder för kolneutralitet när man närmar sig år Den fortsatta beredningen av utvecklingsprogrammet och beslutsfattandet pågår fortfarande. Luftvård Under de senaste åren har EU:s gränsvärden för luftkvaliteten överskridits varje år. Därför har staden utarbetat ett handlingsprogram för luftvården (Stn ) och rapporterat till EU-kommissionen om det. I programmen presenteras åtgärder genom vilka överskridningar kan undvikas i framtiden. Största delen av kostnaderna går till spårvägsprojekt och främjande av kollektivtrafiken. Bullerbekämpning Nästan hälften av helsingforsborna bor i områden där riktvärdena för bullernivån överskrids. Staden har gjort upp en handlingsplan för bullerbekämpning (Stn ) enligt EU:s miljöbullerdirektiv. I planen föreslås åtgärder för att hjälpa upp bullersituationen. Kostnader uppkommer av direkta bullerbekämpningsåtgärder, bl.a. ökad användning av tyst asfalt, bullerskärmar och krav på lågbullrande materiel samt av mera vittgående projekt såsom främjande av kollektivtrafiken och spårvägsprojekt. Bullret innebär också kostnader för staden bl.a. via sina hälsoeffekter. Under 2010 kommer Miljöcentralen att utreda dessa indirekta kostnader som bullret orsakar. 10 Helsingfors stad n Bokslut 2009

13 Verksamhetsberättelse Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Sanering av mark och soptippar I Helsingfors tas nya områden i bruk där grundberedning måste utföras innan marken kan användas igen. En del av grundberedningen utgörs av sanering av förorenad mark. I Helsingfors finns det också några före detta soptippar som återställs i enlighet med miljövårdslagstiftningen. I ekonomiplanen för har staden förberett sig på sanering av före detta soptippar genom ett anslag på sammanlagt 26,7 miljoner euro. Avsättningar har också gjorts för sanering av den före detta soptippen i Kvarnbäcken, omdisponering av området för Hanaholmens A-kraftverk och rening av sedimenteringsbassängerna och området för Helsingfors Vattens vattenreningsverk i Långforsen. För sanering av andra områden som bedöms vara förorenade uppgörs varje år en plan. De största objekten var skjutbanan i Viksbacka 2,2 miljoner euro, Söderviks gasverk 1,6 miljoner euro och Arabiastranden 1,0 miljoner euro. 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Helsingfors stads interna tillsyn och riskhantering har ordnats i enlighet med riktlinjerna i den av stadsstyrelsen godkända allmänna anvisningen för intern tillsyn och riskhantering. Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen och riskhanteringen. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna inom sina verksamhetsområden samt förvaltningarnas och affärsverkens ledning ansvarar för genomförandet av en tillräcklig och fungerande intern tillsyn och riskhantering. Enligt ekonomistadgan ska stadens funktioner skötas och uppgifterna organiseras på ett sådant sätt att den interna tillsynen och riskhanteringen är tillräckliga på alla nivåer. Situationen i fråga om den interna tillsynen och riskhanteringen har utvärderats på basis av utvärderingsinformation från förvaltningarna och affärsverken samt från den interna och externa revisionen. Inga betydande brister har uppdagats under Under 2009 har förvaltningarna och affärsverken genomfört de planer för förbättrande av riskhanteringen och den interna tillsynen som de uppgett i sina redogörelser år Under 2009 har förvaltningarna och affärsverken uppdaterat sina riskbedömningar och vidtagit åtgärder för att minska riskerna. Man har också aktivt förbättrat de centrala verksamhetsprocesserna. Utvecklingsarbetet som baserar sig på riskbedömningar och självutvärdering samt bedömningen av betydande risker på stadsnivå och bedömningen av den ekonomiska utvecklingen fortsätter under Därtill främjas arbetet i styrgrupper på stadsnivå och funktionen hos förvaltningsöverskridande processer. Riskhanteringsaspekten beaktas alltmer vid styrningen, planeringen och uppföljningen av verksamheten i hela stadskoncernen. Helsingfors stads samordningsgrupp för riskhantering styr och samordnar riskhanteringen inom stadskoncernen. Helsingfors stads interna tillsyn är en enhet på avdelningsnivå vid ekonomi- och planeringscentralen. Den hjälper stadens högsta ledning genom att granska och utvärdera hur förvaltningarnas och affärsverkens interna tillsyn och riskhantering fungerar utifrån dels den årsplan som stadsdirektören godkänt, dels de särskilda uppdrag som enheten fått av stadens ledning. Under den avslutade räkenskapsperioden har inga betydande brister i den interna tillsynen eller riskhanteringen på stadsnivå uppdagats. I sina rapporter har den interna tillsynen gett rekommendationer till förvaltningarna och affärsverken om hur den interna tillsynen och riskhanteringen skulle kunna förbättras. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 11

14 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat RESULTATRÄKNING euro Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Omkostnader VERKSAMHETSBIDRAG Skatteintäkter Statsandelar Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT (-) Resultatet för räkenskapsperioden 2009 var 14,1 mn euro och räkenskapsperiodens överskott efter förändring av reserver och fonder 22,1 mn euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat var 214,1 mn euro och av överskottet 222,6 mn euro. Räkenskapsperiodens resultat utan affärsverken och fonderna var -193,3 mn euro och underskottet -200,5 mn euro. Verksamhetsbidraget var ,7 mn euro. Verksamhetsbidraget var 176 mn euro mindre än föregående år. Verksamhetsintäkterna var 1,9 procent och omkostnaderna 5,6 procent större än Affärsverkens verksamhetsintäkter ökade med 3,9 procent och omkostnaderna med 8,2 procent. När affärsverken och fonderna inte tas med låg verksamhetsintäkterna på samma nivå som året innan medan omkostnaderna var 4,6 procent större. De genomförda omorganiseringarna minskade den procentuella ökningen av omkostnaderna. Den jämförbara ökningen av omkostnaderna utan affärsverken och fonderna var 6,5 procent. Avgiftsfinansieringens andel av omkostnaderna beskrivs med ett nyckeltal som beräknas enligt formeln: 100*verksamhetsintäkter / (omkostnader - tillverkning för eget bruk). Nyckeltalet har utvecklats på följande sätt: Verksamhetsintäkter i % av omkostnaderna 41,4 42, ,9 Skatteinkomsterna var 9,2 mn euro mindre än I kommunalskatt inflöt 53 mn euro mer och i fastighetsskatt 6,7 mn euro mer, men i samfundsskatt 69,0 mn euro mindre än föregående år. Statsandelarna var 18,9 mn euro mindre än föregående år. De finansiella intäkterna och kostnaderna rasade från föregående år på grund av den extremt låga räntenivån. Årsbidraget var 315,3 mn euro. Minskningen från föregående år var 224,4 mn euro. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som blir över för investeringar, placeringar och amorteringar. Utgångspunkten är att kommunens 12 Helsingfors stad n Bokslut 2009

15 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten interna finansiering är tillräcklig om årsbidraget täcker avskrivningarna. Räkenskapsperiodens årsbidrag täcker inte avskrivningarna och bara 50,8 procent av nettoinvesteringarna. Nyckeltalen som beräknas utifrån årsbidraget har utvecklats på följande sätt: Årsbidrag, mn euro 315,3 539,8 544,8 470,7 Årsbidrag, % av avskrivningarna 94,5 181,3 182,4 158,8 Årsbidrag, euro/invånare Mätt med årsbidraget var stadens ekonomi inte i balans under räkenskapsperioden. När nyckeltalen granskas utan stadens affärsverk är situationen ännu sämre. Årsbidraget utan affärsverken var negativt, -14,2 mn euro och -24 euro/invånare. Eftersom årsbidraget var negativt blev det nödvändigt att finansiera investeringarna i den övriga verksamheten med lån. Balansen i stadens ekonomi har baserat sig på affärsverkens och särskilt Helsingfors Energis goda resultat. År 2009 överfördes 250 mn euro ur Helsingfors Energis överskott för 2008 till stadens överskottsposter. Helsingfors Energis direktion föreslog att man år 2010 även ur 2009 års överskott överför 200 mn euro till stadens överskottsposter. Affärsverkens över-/underskott, amorteringar och intäktsföringar till staden var följande år 2009: euro Energi Vatten Hamn Talpa HST Palmia MetropoliLab Oiva Avkastning på grundkapitalet Räntor på lån Amorteringar på lån Räkenskapsperiodens överskott Intäktsföringar inom staden elimineras i resultaträkningen i den externa bokföringen, men påverkar siffrorna när stadens ekonomi granskas utan affärsverken. De extraordinära intäkterna, 34,5 mn euro, utgörs huvudsakligen av realisationsvinster från försäljning av tillgångar under bestående aktiva. En närmare specifikation av posterna i resultaträkningen finns i kapitel 2, Budgetutfallet. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 13

16 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Finansieringen av verksamheten Finansieringsanalys euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter Finansieringsandelar i investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Kassaflödet i verksamheten visade 297,0 mn euro i överskott, vilket är 216,5 mn euro mindre än För nettoinvesteringar användes 72,0 mn euro mindre än Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -278,0 mn euro täcktes med låntagning på 290,0 mn euro. Totalt var förändringen av likvida medel plus 3,2 mn euro. Av investeringarna utgjordes 204,3 mn euro av affärsverkens investeringar, varav de största hänförde sig till Helsingfors Energi 92,2 mn euro, Helsingfors Vatten 40,7 mn euro, Helsingfors Hamn 24,7 mn euro och trafikverket 14 Helsingfors stad n Bokslut 2009

17 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 45,3 mn euro. Av investeringarna på 428,0 mn euro i den övriga verksamheten var de viktigaste 56,1 mn euro i fast egendom, 140,6 mn euro i husbyggnad, 104,1 mn euro i gator, trafikleder och banor, 47,9 mn euro i anskaffning av lös egendom samt 22,1 mn euro i anskaffning av värdepapper. Investeringarna behandlas närmare i kapitel 2, Budgetutfallet. Nyckeltalen i finansieringsanalysen har utvecklats på följande sätt: Intern finansiering av investeringar, % 50,8 77,9 85,3 84,0 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 45,1 74,0 70,0 55,9 Låneskötselbidrag 4,3 5,9 4,5 5,8 Likviditet, kassadagar 53 55,0 67,0 63,0 Nyckeltalet Intern finansiering av investeringar visar att nästan hälften av investeringarna har finansierats med lån eller inkomster från försäljning av tillgångar under bestående aktiva. Nyckeltalet intern finansiering av kapitalutgifter visar hur många procent av det sammanlagda beloppet av intern finansiering av investeringar, nettoökning av utlåning och amorteringar som täcks av årsbidraget. Låneskötselbidraget anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Kommunens låneskötselförmåga anses vara god om nyckeltalet är över 2. Likviditet, kassadagar anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med stadens likvida medel. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 15

18 Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övr utg med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstr. och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Masskuldebrevsfordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Don.fondernas särsk täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Fordringar sammanlagt Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott (-) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsper över-/underskott (-) AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Anslutningsavgifter o övr skulder Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsav gifter o övr skulder Resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt PASSIVA SAMMANLAGT Helsingfors stad n Bokslut 2009

19 Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansomslutningen var 294,8 mn euro större än föregående år. Bestående aktiva ökade med 253,5 mn euro, varav den största ökningen 162,3 mn euro hänförde sig till materiella tillgångar. Bland passiva är den största förändringen från föregående år att det långfristiga främmande kapitalet ökat till 223,3 mn euro på grund av låntagning. Balansräkningens nyckeltal som är ett uttryck för soliditet, finansieringsförmögenhet och skuldsättning har utvecklats på följande sätt: Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 75,5 77,5 76,9 76,6 Relativ skuldsättning, % 39,1 33,4 35,3 34,1 Lånebestånd 31.12, mn euro Lån, euro/invånare Lånefordringar 31.12, mn euro Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, förmågan att tåla underskott och klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara en allmän målnivå inom den kommunala ekonomin. Nyckeltalet relativ skuldsättning anger hur stor del av kommunens driftsintäkter som behövs för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre klarar kommunen att återbetala lånet med intern finansiering. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 17

20 Verksamhetsberättelse Totala inkomster och utgifter 1.5 Totala inkomster och utgifter I kalkylen Totala inkomster och utgifter har kommunens samliga utgifter och inkomster ur resultaträkningen och finansieringsanalysen sammanställts. Därmed beskriver kalkylen penningkällorna och penninganvändningen. Skillnaden på 28 mn euro mellan totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen så att den utgör skillnaden mellan övriga förändringar av likviditeten och förändring av likvida medel 31-3 mn euro. INKOMSTER Mn euro UTGIFTER Mn euro Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter Omkostnader Skatteintäkter Tillverkning för eget bruk -148 Statsandelar 161 Ränteintäkter 46 Räntekostnader 19 Övriga finansiella intäkter 18 Övriga finansiella kostnader 1 Extraordinära intäkter 34 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -34 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseförluster av tillgångar 2 bland bestående aktiva Förändring av avsättningar 18 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar i investeringsutgifter 12 Investeringsutgifter 632 Försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva 46 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 82 Ökning av utlåningen 63 Ökning av långfristiga lån 290 Minskning av långfristiga lån 59 Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt Helsingfors stad n Bokslut 2009

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2010

Helsingfors stad Bokslut 2010 Helsingfors stad Bokslut 2010 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift 978-952-223-952-5 ISBN webben 978-952-223-953-2 ISSN 1457-3083 Bokslutsmaterial:

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2013

Helsingfors stad Bokslut 2013 Helsingfors stad Bokslut 2013 HELSINGFORS STADS BOKSLUT 2013 Utgivare: Helsingfors stad Stadskansliet Helsingfors stad, centralförvaltningens publikationer 2014:7 ISBN 978-952-272-644-5 (tryckt publikation)

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Helsingfors stad. Bokslut 2007

Helsingfors stad. Bokslut 2007 Helsingfors stad Bokslut 2007 HELSIINGFORS STADS BOKSLUT 2007 INNEEHHÅLLLL I 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt 1 1.1.2

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2012

Helsingfors stad Bokslut 2012 Helsingfors stad Bokslut 2012 HELSINGFORS STADS BOKSLUT 2012 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Helsingfors stad, centralförvaltningens publikationer 2013:6 ISBN utskrift 978-952-272-422-9

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2010

Helsingfors stad Bokslut 2010 Helsingfors stad Bokslut 2010 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift 978-952-223-952-5 ISBN webben 978-952-223-953-2 ISSN 1457-3083 Bokslutsmaterial:

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna och , mn euro

Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna och , mn euro 9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning Syftet med kapitlet är att i enlighet med regeringsprogrammet öka transparensen och öppenheten i rutinerna för redovisning av statsfinanserna samt

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141 Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2011

Helsingfors stad Bokslut 2011 Helsingfors stad Bokslut 2011 HELSINGFORS STADS BOKSLUT 2011 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift ISBN 978-952-272-146-4 ISBN webben 978-952-272-147-1 ISSN 1457-3202

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Nr 1259 3403 RESULTATRÄKNING Bilaga 1 Ränteintäkter Leasingnetto Räntekostnader FINANSNETTO Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern I ägarintresseföretag I övriga

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 112,5 105,4 108,3 Goodwill 737,7 649,9 685,4 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga. Första halvåret 2016 Periodens omsättning uppgick till 48 470 T (47 992 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 1 365 T (1 204 T ) Periodens resultat uppgick till 1 035 T (863 T ) Resultat per aktie

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Omsättning 240,3 miljoner euro (234,8 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 19,7 miljoner euro (21,2 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 7,8 miljoner euro

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer