Helsingfors stad Bokslut 2009

Transkript

1 Helsingfors stad Bokslut 2009

2 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2009 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Tryckt bokslut: ISBN utskrift ISBN webben ISSN Bokslutsmaterial: Ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa) Tuula Jäppinen Maija Voutilainen Mithu Abul Kashem Ekonomi- och planeringscentralen Birgitta Rickman Ari Hietamäki Sirpa Jyrkänne Layout och ombrytning: Innocorp Oy Tryck: Digipaino, Helsingfors stads förvaltningscentral, 2010 Pärmbild: Daghemmet Toivos hus från 2009 vid Apotekarstråket i Vik Bild: Vladimir Pohtokari/Lokalcentralen

3 Helsingfors stad Bokslut 2009

4 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Stadens personal Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Miljöfaktorer Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat Finansieringen av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av företag som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som rör koncernen Redogörelse för ordnandet av koncerntillsynen Koncernbokslutet och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfallet Driftsekonomins utfall Resultaträkningsdelens utfall Resultaträkning enligt budgeten Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna och affärsverken Utfallet av anslag och beräknade intäkter i resultaträkningsdelen Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Finansieringsanalys enligt budgeten Sammanställd finansieringsanalys för förvaltningarna och affärsverken Utfallet av anslag och beräknade inkomster i finansieringsdelen Bokslutskalkyler Resultaträkning för Helsingfors stad Finansieringsanalys för Helsingfors stad Balansräkning för Helsingfors stad Koncernresultaträkning för Helsingfors stad Koncernfinansieringsanalys för Helsingfors stad Koncernbalansräkning för Helsingfors stad Noter till bokslutet Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i stadens bokslut Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Miljöansvar Noter angående personalen Särredovisade bokslut Boksluten för de kommunala affärsverken Boksluten för de övriga särredovisade enheterna Underskrifter och revisionsanteckning Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag och över sättet att förvara dessa

5 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den globala ekonomiska nedgången inverkade kraftigt på kommunernas ekonomi under Efter några goda år i fråga om skatteintäktsutvecklingen utvecklades skatteintäkterna svagt under Helsingfors stads skatteintäkter var klart lägre än budgeterat och 0,4 procent lägre än Trots det försämrade skatteunderlaget valde Helsingfors till skillnad från många andra kommuner att inte göra akuta nedskärningar i sina omkostnader Detta sågs som en stimulansåtgärd och en del av stödet för hela samhällsekonomin. Omkostnaderna ökade litet mindre 2009 än 2008 när de granskas utan affärsverken och med jämförbara siffror. Ökningen var dock ca 6,5 procent. De minskade skatteintäkterna och klart ökade omkostnaderna försämrade stadens finansiella balans. Då årsbidraget för stadens kärnverksamheter blev negativt utjämnades det finansiella underskottet genom ökad låntagning. Som en stimulansåtgärd bibehölls investeringarna på den planerade höga nivån. Stadsfullmäktige som valdes vid kommunalvalet hösten 2008 inledde sin fyraårsperiod i början av Fullmäktige godkände strategiprogrammet för i slutet av april. Strategiprogrammet var utgångspunkten redan på våren vid beredningen av budgeten för En annan viktig milstolpe var den förändrade kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad i början av De nya stadsdelarna i det inkorporerade området döptes till Östersundom, Ultuna, Björnsö (Karhusaari), Husö (Talosaari) och Sundberg (Salmenkallio). Helsingfors stad ansvarade med framgång för ordnandet av service i det inkorporerade området genast från början av Under 2009 fick Helsingfors en plats på världskartan särskilt då designorganisationen ICSID utsåg staden till World Design Capital Ställningen som designhuvudstad medför stor internationell synlighet för Helsingforsregionen. År 2009 blev det också klart att Helsingfors står värd för EM i friidrott En viktig kulturhändelse under 2009 var Picassoutställningen som öppnades på Ateneum i september. Helsingfors stad medverkade i utställningen som samarbetspartner och delfinansiär. Utställningen blev en succé och drog en rekordpublik, besökare fram till utgången av januari I augusti 2009 ordnades Nordens största avgiftsbelagda rockevenemang på Busholmen i Helsingfors: en utomhuskonsert med Madonna som lockade besökare. Utomhusevenemanget ordnades i nära samarbete mellan konsertarrangören Live Nation Finland och Helsingfors stad. Konserten stärker Helsingfors ställning som en internationellt särpräglad evenemangsstad. I april förberedde sig staden för den svininfluensaepidemi som spridit sig ute i världen. Hälsostationerna var i beredskap och Dals sjukhus förvandlades till en influensahälsostation på sensommaren. I slutet av 2009 började man effektivt vaccinera stadsborna mot H1N1-svininfluensaviruset. Även stadens serviceproduktionsstrukturer utvecklades. Stadsstyrelsens koncernsektion inledde sin verksamhet vid årsskiftet. I början av 2009 bildade också den nya enheten byggtjänsten. Till den hänfördes merparten av HSB-Tekniks och HSB-Miljöproduktions uppgifter och personal samt delar av fastighetskontorets geotekniska avdelning och Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Från och med fortsätter byggtjänsten under namnet Stara. Nya affärsverk från och med är affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) och affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia). Verksamheten vid affärsverket Helsingfors Textiltjänst överfördes till Uudenmaan Sairaalapesula Oy Bokslut 2009 n Helsingfors stad 3

6 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Inom det regionala samarbetet under 2009 fattades beslut om grundande av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) tillsammans med Esbo, Vanda och Grankulla. I samkommunen förenades från och med vatten- och avloppsreningsverkens funktioner och SAD:s avfallshantering samt SAD:s region- och miljöinformation. År 2009 fattades också beslut om grundande av samkommunen Helsingforsregionens trafik (HST) från och med Medlemskommuner är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. Samkommunen ansvarar för planeringen och ordnandet av kollektivtrafiken i medlemskommunerna och för passagerarinformationen samt för utarbetandet av en trafiksystemplan för Helsingforsregionen. Som avslutning på över ett och ett halvt års förhandlingar undertecknade städerna i huvudstadsregionen i december ett intentionsavtal som ska hjälpa invandrare att komma in i arbetslivet. Syftet med avtalet är enhetlig serviceprocess för att vägleda invandrare till utbildning och ut på arbetsmarknaden. År 2009 fattades också beslut om att under 2010 utreda för- och nackdelarna med en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda. Under 2009 beslutade de 14 kommunerna i Helsingforsregionen att utreda för- och nackdelarna med en regionförvaltningsmodell i två nivåer. I Helsingfors försökte man trots den ekonomiska nedgången genomföra investeringarna som planerat. De genomförda investeringarna under 2009 uppgick till cirka 633 miljoner euro, mot 701 miljoner euro Haartmanska sjukhuset inledde sin verksamhet hösten 2009, där finns huvudsakligen en jourenhet och en inremedicinsk poliklinik. Nybygget vid Gårdsbacka åldringscentrum blev också färdigt På trafiksidan slutfördes en rad nyckelprojekt. Slutförandet av byggarbetena på Skogsbackavägen med omgivande anslutningsbroar har betydligt underlättat trafiken i Böle och Ilmala. Spårvägsförbindelsen till Kampens metrostation (linje 3) förbättrar spårlinjenätet i centrum. Servicetrafiken i centrum förbättras av den underjordiska serviceled som blev färdig Gång- och cykelbron Åggelby-Viksbacka blev också färdig. Schaktningen för Västmetron som börjar trafikera 2014 inleddes hösten På IT-sidan presenterades den nya portalen Helsingfors servicekarta. Servicekartan innehåller samlad information om alla verksamhetsställen och all service staden erbjuder. Med hjälp av den kan stadsborna bl.a. söka, komplettera och kommentera stadens service Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Den globala ekonomin gjorde en störtdykning Finanskrisen som började på bostadslånemarknaden i USA rubbade allvarligt hela det internationella ekonomiska systemet från och med september I slutet av 2008 spred sig krisen från finansmarknaden till realekonomin. Till följd av den globala recessionen försämrades den finländska industrins export betydligt under Nedgången inom exporten, byggandet, den övriga investeringsverksamheten och under 2009 delvis redan inom tjänsterna ledde till stigande arbetslöshet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen var densamma som i hela landet. Under årets tre första kvartal var produktionen i Helsingforsregionen minst sju procent sämre än året innan. Den ekonomiska utvecklingen inom huvudsektorerna var tudelad: inom industrin, byggandet, parti- och bilhandeln samt trafiken var nedgången brant, men i de övriga servicesektorerna var produktionsminskningen mindre. Sysselsättning och arbetslöshet Under 2009 fanns det sammanlagt arbetstillfällen i Helsingfors. Siffran för hela Helsingforsregionen var Av de arbetstillfällena i hela landet fanns 17 procent i Helsingfors och 30 procent i Helsingforsregionen. I Helsingfors var arbetstillfällena färre och i den övriga regionen färre än ett år tidigare. 4 Helsingfors stad n Bokslut 2009

7 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Antalet sysselsatta i Helsingfors minskade med en procent under 2009 års sista kvartal. Enligt medeltalet för hela året ökade dock antalet sysselsatta med en halv procent från föregående år. Till arbetskraftsbyrån i Helsingfors anmäldes i medeltal 37 procent färre lediga jobb än året innan. I hela Helsingforsregionen minskade de lediga jobben med 39 procent. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ökade antalet arbetslösa i Helsingfors under 2009 med i medeltal 30 procent från föregående år. Bland personer under 25 år ökade arbetslösheten med 84 procent, bland åringar med 36 procent och bland personer över 50 år med 12 procent jämfört med utgången av I december 2009 var de arbetslösa i hela Helsingforsregionen 36 procent fler än föregående år. I oktober 2009 började långtidsarbetslösheten i Helsingfors öka efter att ha minskat i över fyra år. I slutet av 2009 var personerna som varit oavbrutet arbetslösa i mer än ett år 17 procent fler än föregående år. Befolkningsutvecklingen Vid årsskiftet 2009/2010 var antalet invånare i Helsingfors enligt förhandsuppgifter från Helsingfors stads faktacentral. Enligt förhandsuppgifterna ökade folkmängden i Helsingfors med cirka invånare under Att folkmängden i Helsingfors ökade något mer än föregående år berodde huvudsakligen på ett inrikes inflyttningsöverskott. Antalet utländska medborgare ökade med och antalet personer med annat språk än finska eller svenska med knappt Det föddes också 135 barn färre än året innan. Nativitetsöverskottet var högre än någonsin sedan Helsingfors inflyttningsöverskott var sammanlagt knappt invånare, mot året innan. Inrikes var överskottet personer, vilket var 650 fler än föregående år. Från utlandet inflyttade personer, färre än föregående år. Inflyttningsöverskottet från utlandet, personer, var dock nästan lika stort som året innan, eftersom utflyttningen var exceptionellt stor 2008 på grund av översyn av befolkningsregistret under valåret. Antalet barn i dagvårdsåldern 0 6 år ökade med under Antalet barn i grundskolåldern 7 15 år minskade med 750. Ökningen av antalet unga i gymnasie- och yrkesutbildningsåldern år stannade upp och personerna i arbetsför ålder år var fler än föregående år. Personerna över 65 år var fler, personerna över 75 år knappt 450 fler och personerna över 85 år 260 fler än vid föregående års ingång. Antalet barn i dagvårdsåldern ökade med sex procent i innerstaden och den relativa ökningen var klart större än i förorterna. Antalet barn i grundskolåldern minskade inte heller nämnvärt i innerstaden, mest minskade antalet i västra och sydöstra stordistriktet. Antalet finsk- och svenskspråkiga invånare ökade under De finskspråkiga är nu cirka fler och de svenskspråkiga 60 fler än föregående år. Antalet svenskspråkiga är nu Antalet personer med något annat modersmål än finska eller svenska ökade med cirka personer under I Helsingfors är antalet invånare med ett främmande modersmål nu nästan , cirka tio procent av befolkningen. Byggande Byggandet minskade i Helsingfors under Minskningen gällde särskilt verksamhetslokaler, bostadsbyggandet har även i övrigt varit mycket stillsamt under hela 2000-talet, med undantag för ett par livliga år vid millennieskiftet. En bidragande orsak till den stora förändringen inom byggandet av verksamhetslokaler jämfört med 2008 är att detta byggande var ovanligt livligt från 2007 ända till slutet av År 2009 var våningsytan för beviljade bygglov för verksamhetslokaler 46 procent mindre och för bostäder sju procent mindre än Våningsytan för påbörjade verksamhetslokaler var 27 procent mindre och för bostadsbyggnader 25 procent mindre än Trots den relativt stora minskningen av våningsytan för bostäder minskade antalet påbörjade bostäder ändå med bara tre procent. Det här beror på att de påbörjade bostäderna under fjolåret hade mindre medelstorlek, vilket i sin tur beror på strukturella förändringar i besittningsgrunden och finansieringen av bostadspro- Bokslut 2009 n Helsingfors stad 5

8 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin duktionen. Våningsytan för under byggnad varande verksamhetslokaler minskade med 28 procent och för bostadsbyggnader med 19 procent. Minskningen var dock mindre i fråga om färdigställd produktion. För färdigställda nya verksamhetslokaler var minskningen åtta procent från 2008, eftersom en del verksamhetslokaler som påbörjats under höjdperioden färdigställdes Inom bostadsbyggandet var den färdigställda våningsytan nio procent mindre än året innan. Antalet färdigställda nya bostäder var 2 522, varav inom nyproduktion och utbyggnad och 267 inom produktion i samband med ombyggnad för ändring av användningsändamål Stadens personal Vid årets slut hade staden anställda, varav ordinarie anställda och visstidsanställda. De anställda var 831 (2,14 procent) fler än i slutet av föregående år. Till personalminskningen bidrar att konsumentrådgivningen och intressebevakningen inom förmyndarväsendet överfördes till staten vid årsskiftet 2008/2009 och att Helsingfors Textiltjänst utgick ur stadens organisation. Då dessa förändringar beaktas är personalökningen från föregående år cirka personer. Staden hade i sin tjänst sammanlagt personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 761 årsverken. Personalen ökade särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet, minskade inom stadsdirektörsroteln och var nästan oförändrad inom övriga sektorer. Inom social- och hälsovårdsväsendet ökade också andelen visstidsanställda, men i hela staden var andelen nästan oförändrad. Personal överfördes från ekonomi- och planeringscentralen till affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) som bildades , från personalcentralen till affärsverket Helsingfors stads utvecklingstjänster (Oiva Akatemia) som bildades och från byggnadskontoret, fastighetskontoret och Helsingfors Hamn till byggtjänsten som inledde sin verksamhet Personalen från intressebevakningen inom förmyndarväsendet överfördes från förvaltningscentralen till staten medan Helsingfors Textiltjänsts verksamhet överfördes till Uudenmaan Sairaalapesula Oy Under 2009 sammanslogs hälsovårdscentralens företagshälsovård med det nya affärsverket Företagshälsan i Vanda medan tandvårdspersonal överfördes från hälsovårdscentralen till Huvudstadsregionens enhet för specialtandvård. Vid årets slut hade alla timanställda vid fastighetskontoret, Helsingfors Hamn och Högholmens djurgård övergått till månadslön. År 2009 var lönesumman miljoner euro, vilket var 6,1 procent mer än året innan. Lönerna höjdes med en justeringspott på 0,3 procent och en likalönepott på i medeltal 0,5 procent från och med I början av september höjdes lönerna med en allmän höjning på 2,4 procent. Vid 30 förvaltningar eller affärsverk tillämpades ett resultatpremiesystem, 2008 var motsvarande siffra 25. Cirka (18 739) personer omfattades av resultatpremiesystemet. Cirka (17 453) personer fick resultatpremier på i medeltal euro. År 2009 lämnade 868 (1 272) personer stadens tjänst medan 792 (702) gick i pension. Medelåldern vid pensioneringen var 62,36 år (61,14). Den ordinarie personalens medelålder var 46,4 år (46,5). Antalet visstidsanställda var (6 642). Till ökningen av antalet visstidsanställda bidrog olika faktorer, bland annat personal som anställts för genomförande av projekt. Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. 6 Helsingfors stad n Bokslut 2009

9 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin TABELL: STADENS ANSTÄLLDA SEKTORVIS I SLUTET AV 2009 OCH ) Sektorer Ordinarie anställda Visstidsanställda 2) Anställda sammanlagt Stadsdirektörsroteln Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Bildnings- och personalväsendet Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Sammanlagt ) Personer sysselsatta med sysselsättningsanslag ingår inte. 2) I siffrorna ingår anställda med läroavtal. Uppgifter om antalet sysselsatta med sysselsättningsstöd finns i not nummer 40. Personalminskningen på 92 personer inom stadsdirektörsroteln beror på de ovan beskrivna omorganiseringarna. Ökningen på 67 personer inom byggnads- och miljöväsendet förklaras huvudsakligen av de ovan beskrivna överföringarna mellan sektorer till följd av omorganiseringar. De 99 anställda vid Textiltjänst övergick till Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Palmias personalökning på 105 personer berodde på att Palmia vann anbudsförfaranden och expanderade. Inom säkerhetstjänster ökade personalen med 26 personer. Inom Caterings skoltjänster ökade personalen med 34. Inom Caterings omsorgstjänster ökade personalen med 46 därför att Palmia övertog skötseln av måltidstjänsterna i hela Helsingfors stad. Inom telefon- och välfärdstjänster ökade personalen med 39 därför att staden började ordna färdtjänst för specialgrupper som egen verksamhet i samarbete med socialverket. Inom de övriga objekten och tjänsterna minskade personalen med 40 personer. Inom social- och hälsovårdsväsendet ökade personalen med 777 personer, varav socialverkets andel var 496. Inom ansvarsområdet dagvård ökade personalen med 154. De största orsakerna till ökningen var att inkorporeringen av sydvästra Sibbo, vilket medförde cirka 50 nya dagvårdsanställda och öppnandet av fyra stora daghem (Arabia, Aalto, Toivo och Vikkeri) i de växande bostadsområdena, vilket medförde cirka 70 nya anställda. Därtill medförde det ökade antalet barn i dagvård en ökning av dagvårdspersonalen med cirka 34 personer. Inom ansvarsområdet tjänster för barnfamiljer ökade personalen med sammanlagt 64. Ibruktagning av ny verksamhet och utvidgning av verksamhet medförde personalökningar under Inom snabbt ingripande och familjearbete och öppenvård inom dagvården var personalökningen 23 personer. Den nya lekparken Arabia och utbyggnaden av Gamlas ungdomshem medförde en ökning på 10 personer. De nya tjänsterna inom klienthänvisningsenheten medförde en ökning på åtta personer och utvidgningen av familjevården en ökning på fem personer. Därtill lyckades man rekrytera 18 personer till vakanser under Vakanser fylldes särskilt inom familjecenterverksamheten och familjerådgivningen. Inom ansvarsområdet tjänster för vuxna ökade personalen med 105 personer. Vid personalökningen inom ansvarsområdet 2009 spelade förvaltningens två stora spetsprojekt en stor roll: projektet för individuellt boende inom omsorgerna om utvecklingsstörda (ASU) och projektet för långtidsbostadslöshet. Inom ansvarsområdet tjänster för äldre ökade personalen med 139 personer. Personalökningen inom ansvarsområdet tjänster för äldre baserar sig på äldreomsorgsprogrammet och genomförande av projekt samt stärkning av dagverksamheten. En strategisk linjedragning inom Helsingfors äldreomsorgsprogram var att säkra att personalen stannar kvar och är tillräcklig. Personalökningen på 281 personer vid hälsovårdscentralen beror huvudsakligen på följande: Inom hemvården har man minskat anlitandet av hyrd arbetskraft och tagit och fått mera egen arbetskraft även för korta vikariat. Inom tandvården beror personalökningen på de 46 extra anställningarna inom huvudstadsregionens gemensamma enhet för specialtandvård. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 7

10 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Ökningen vid akutsjukhuset förklaras av tilläggspersonalen på cirka 30 personer vid Haartmanska sjukhuset samt i liten utsträckning av akutsjukhusets tilläggsbudgeteringar för bl.a. rehabilitering. På grund av långvarig frånvaro bland psykiatriska avdelningens ordinarie personal var de visstidsanställda fler i slutet av 2009 än året innan. Inom bildnings- och personalväsendet ökade personalen med 73 personer, varav 49 inom utbildningsväsendet. I samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo överfördes personalen på sammanlagt 27 personer från Sakarinmäen koulu och Östersundoms lågstadieskola till utbildningsväsendet. Utöver ovanstående ökade undervisningspersonalen på grund av utvidgad specialundervisning och fler elever inom den yrkesinriktade utbildningen, det ökade anslaget för positiv diskriminering och upphävandet av de sista timresursnedskärningarna i gymnasierna. Vid ungdomscentralen inrättades nio nya anställningar Sex av dem inrättades vid de två nybyggda ungdomsgårdarna och tre i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ökningen av antalet visstidsanställda beror huvudsakligen på den ökade omfattningen av projekt med extern finansiering. Personalen ökade också vid konstmuseet, kulturcentralen och idrottsverket. Det lyckades inte att tillsätta alla tjänster vid företagshälsovårdscentralen, utan man blev tvungen att ty sig till köpt service för att säkra tillgången till service. Inom stadsplanerings- och fastighetsväsendet ökade personalen med sex personer på grund av planeringen av de nya områdena Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Stadsfullmäktige som valdes vid kommunalvalet hösten 2008 inledde sin mandatperiod vid årsskiftet. Av de 85 stadsfullmäktigeledamöterna var 49 kvinnor och 36 män. Platsfördelningen enligt parti var följande: Samlingspartiet 26, Gröna förbundet 21, Socialdemokratiska partiet 16, Vänsterförbundet 7, Svenska folkpartiet 5, Sannfinländarna 4, Centern i Finland 3, Kristdemokraterna i Finland 2 och Finlands kommunistiska partis och Helsingforslistornas grupp 1. Inom stadens organisation skedde flera förändringar vid årsskiftet Stadsstyrelsens koncernsektion inledde sin verksamhet. Byggtjänsten inledde sin verksamhet som en nettobudgeterad enhet, till vilken HSB- Tekniks och HSB-Miljöproduktions uppgifter och anställda överfördes med undantag för hantverksverkstaden och fordonsflyttningsenheten samt delar av byggnadskontorets förvaltningsavdelning, fastighetskontorets geotekniska avdelning och Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Nya affärsverk från och med är affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) och affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia). Förstoringen av stadens område verkställdes Statsrådet hade meddelat beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Stadsstyrelsen beslutade att de nya stadsdelarna ska heta Östersundom, Ultuna, Björnsö (Karhusaari), Husö (Talosaari) och Sundberg (Salmenkallio). Det nya åttonde stordistriktet fick namnet Östersundoms stordistrikt. Helsingfors stad har ansvarat för ordnandet av service för invånarna i det inkorporerade området sedan Efter inkorporeringen har serviceutbudet till kommuninvånarna fortsatt utan avbrott bl.a. med stöd av avtal mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun. Helsingfors stad och Sibbo kommun nådde inte enighet om den ekonomiska uppgörelse som föreskrivs i lagen om kommunindelning. Stadsstyrelsen beslutade att anhängiggöra ett förvaltningstvistemål om den ekonomiska uppgörelsen hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Helsingfors förvaltningsdomstol meddelade beslut i ärendet Beslutet överensstämmer huvudsakligen med Helsingfors krav. Stadsfullmäktige godkände strategiprogrammet för åren Strategiprogrammet var utgångspunkten vid beredningen av förslaget till budget för 2010 och ekonomiplan för samt andra planer och åtgärder under fullmäktigeperioden. 8 Helsingfors stad n Bokslut 2009

11 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I fråga om det regionala samarbetet beslutade stadsfullmäktige att godkänna att Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster bildas tillsammans med Esbo, Vanda och Grankulla utgående från att vatten- och avloppsverksfunktionerna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla och de funktioner i fråga om avfallshantering och region- och miljöinformation som SAD har haft hand om hänförs till den nya samkommunen (HRM) räknat från Kollektivtrafikens organisation i Helsingforsregionen förändrades Då inledde den nya samkommunen Helsingforsregionens Trafik (HRT) sin verksamhet. Grundavtalet för samkommunen hade godkänts redan 2008 av stadsfullmäktige i Helsingfors och de övriga städerna med undantag för Kervo. Stiftande medlemmar i HRT är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. Utbyggnaden av områdena från vilken hamnen flyttar bort fortskred under Stadsfullmäktige beslutade om förslaget till detaljplan och detaljplaneändring i Västra hamnen samt delvis i Kampen, vilket gjorde det möjligt att förvandla området som huvudsakligen använts som godshamn till bostads- och arbetsplatsområde. Busholmen kompletterar på ett betydande sätt Helsingfors innerstad som en del av de attraktiva havsnära bostadsområdena. Den här detaljplaneändringen var den första som bereddes på grundval av delgeneralplanen för Busholmen som trädde i kraft sommaren I fråga om utveckling av organisationen beslutade stadsfullmäktige om överföring av mattjänsten vid Gustafsgårds åldringscentrum från socialverket till Palmia räknat från och mattjänsten vid barndaghemmen från socialverket till Palmia Stadsfullmäktige beslutade att långtidssjukvården av permanent karaktär ska överföras från hälsovårdscentralen till socialverket räknat från och bli sådan verksamhet som avses i socialvårdslagen. Överföringen gällde Forsby, Stengårds och Kvarnbäckens sjukhus. Storkärrs sjukhus blev kvar vid hälsovårdscentralen, där det stärker rehabiliterings- och eftervårdsverksamheten vid akutsjukhuset Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Den viktigaste risken är en försämring av den ekonomiska situationen och följderna av detta för stadens ekonomi. För att täcka det finansiella underskottet och nå ekonomisk balans måste man under de närmaste åren dels betydligt anpassa omkostnaderna till det mindre inkomstunderlaget och dels stärka inkomstunderlaget. Staden har planerat en stor låntagning under alla åren De personalrelaterade riskerna utgörs bland annat av pensionering och utmaningar som rör säkrande av kompetensen. Om riskerna realiseras är hotet att kontinuiteten i verksamheten äventyras. Egendoms- och skaderisker har identifierats inom många sektorer där verksamheten är beroende av fastigheternas och anordningarnas skick och av en störningsfri värme-, el- och vattentillförsel. Utöver de ovannämnda är även många processer mycket beroende av dataförbindelser. Hantering av dessa risker förutsätter en stark kontroll över smidigheten och kontinuiteten i verksamheten. Exempel på andra identifierade risker är affärsrisker som hänför sig till affärsverkens omvärld, risker som hänför sig till räddningsverksamheten och säkerheten samt risker som hänför sig till miljöfaktorer. Den viktigaste enskilda skaderisken som realiserades 2009 var vattenskadan på metrostationen vid Järnvägstorget till följd av en brusten vattenledning, som orsakade skador för uppskattningsvis cirka fem miljoner euro samt andra indirekta konsekvenser. Under 2009 började man systematiskt sammanställa och bedöma riskerna på stadsnivå. Bedömningen av betydande risker och riskhanteringsmetoder fortsätter Stadskoncernens riskhantering främjas genom att förenhetliga riskhanteringen vid förvaltningarna, affärsverken och dotterföretagen samt utveckla de tillämpade metoderna och modellerna. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 9

12 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Miljöfaktorer När det gäller miljön är Helsingfors stad en av de mest betydande aktörerna i området t.ex. inom trafiken, energiproduktionen och avloppsvattenhanteringen. Staden står för cirka fem procent av Finlands koldioxidutsläpp. Avloppsreningsverket i Viksbacka renar för sin del nästan en miljon människors avloppsvatten. Stadens organisationer förbrukar också mycket naturresurser och energi i sin verksamhet, men förvaltningarna påverkar även i hög grad miljön indirekt, t.ex. genom utveckling av staden och anskaffningar. De indirekta effekterna kan vara både positiva och negativa miljöeffekter. Centrala styrmedel för hantering av miljöfrågor i stadens egen verksamhet är stadens strategiprogram, miljöpolicyn, sektorprogrammen inom miljöskyddet (bl.a. luftvårdsprogrammet, huvudstadsregionens klimatstrategi och handlingsplanen för bullerbekämpning) samt förvaltningarnas och affärsverkens miljösystem och -program. Under de senaste åren har stadens miljökostnader uppgått till ca miljoner euro per år. Därtill har staden årligen investerat miljoner euro i miljöskydd. De största miljökostnaderna har utgjorts av miljöskatter, behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden och luftvårdsåtgärder samt investeringar i sanering av förorenad mark och projekt för effektivering av behandlingen av avloppsvatten och avloppssystemen. Miljöintäkterna har uppgått till cirka miljoner euro per år. I framtiden kommer bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen, energieffektivitetsåtagandena, förbättrande av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpningen, saneringen av förorenad mark och grundberedningen att medföra ökade kostnader. Energi och klimatpolitik Enligt huvudstadsregionens klimatstrategi ska växthusgasutsläppen per invånare fram till 2030 sänkas med 39 procent från 1990 års nivå. Enligt stadsfullmäktiges energipolitiska riktlinjer ska växthusgasutsläppen från energiproduktionen fram till 2020 minskas med 20 procent från 1990 års nivå och andelen förnybar energi inom energiproduktionen ökas till 20 procent. Helsingfors Energi har gjort upp ett utvecklingsprogram mot en kolneutral framtid. I programmet har man granskat möjligheterna och åtgärderna för att nå målen i de energipolitiska riktlinjerna och bedömt åtgärder för kolneutralitet när man närmar sig år Den fortsatta beredningen av utvecklingsprogrammet och beslutsfattandet pågår fortfarande. Luftvård Under de senaste åren har EU:s gränsvärden för luftkvaliteten överskridits varje år. Därför har staden utarbetat ett handlingsprogram för luftvården (Stn ) och rapporterat till EU-kommissionen om det. I programmen presenteras åtgärder genom vilka överskridningar kan undvikas i framtiden. Största delen av kostnaderna går till spårvägsprojekt och främjande av kollektivtrafiken. Bullerbekämpning Nästan hälften av helsingforsborna bor i områden där riktvärdena för bullernivån överskrids. Staden har gjort upp en handlingsplan för bullerbekämpning (Stn ) enligt EU:s miljöbullerdirektiv. I planen föreslås åtgärder för att hjälpa upp bullersituationen. Kostnader uppkommer av direkta bullerbekämpningsåtgärder, bl.a. ökad användning av tyst asfalt, bullerskärmar och krav på lågbullrande materiel samt av mera vittgående projekt såsom främjande av kollektivtrafiken och spårvägsprojekt. Bullret innebär också kostnader för staden bl.a. via sina hälsoeffekter. Under 2010 kommer Miljöcentralen att utreda dessa indirekta kostnader som bullret orsakar. 10 Helsingfors stad n Bokslut 2009

13 Verksamhetsberättelse Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Sanering av mark och soptippar I Helsingfors tas nya områden i bruk där grundberedning måste utföras innan marken kan användas igen. En del av grundberedningen utgörs av sanering av förorenad mark. I Helsingfors finns det också några före detta soptippar som återställs i enlighet med miljövårdslagstiftningen. I ekonomiplanen för har staden förberett sig på sanering av före detta soptippar genom ett anslag på sammanlagt 26,7 miljoner euro. Avsättningar har också gjorts för sanering av den före detta soptippen i Kvarnbäcken, omdisponering av området för Hanaholmens A-kraftverk och rening av sedimenteringsbassängerna och området för Helsingfors Vattens vattenreningsverk i Långforsen. För sanering av andra områden som bedöms vara förorenade uppgörs varje år en plan. De största objekten var skjutbanan i Viksbacka 2,2 miljoner euro, Söderviks gasverk 1,6 miljoner euro och Arabiastranden 1,0 miljoner euro. 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Helsingfors stads interna tillsyn och riskhantering har ordnats i enlighet med riktlinjerna i den av stadsstyrelsen godkända allmänna anvisningen för intern tillsyn och riskhantering. Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen och riskhanteringen. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna inom sina verksamhetsområden samt förvaltningarnas och affärsverkens ledning ansvarar för genomförandet av en tillräcklig och fungerande intern tillsyn och riskhantering. Enligt ekonomistadgan ska stadens funktioner skötas och uppgifterna organiseras på ett sådant sätt att den interna tillsynen och riskhanteringen är tillräckliga på alla nivåer. Situationen i fråga om den interna tillsynen och riskhanteringen har utvärderats på basis av utvärderingsinformation från förvaltningarna och affärsverken samt från den interna och externa revisionen. Inga betydande brister har uppdagats under Under 2009 har förvaltningarna och affärsverken genomfört de planer för förbättrande av riskhanteringen och den interna tillsynen som de uppgett i sina redogörelser år Under 2009 har förvaltningarna och affärsverken uppdaterat sina riskbedömningar och vidtagit åtgärder för att minska riskerna. Man har också aktivt förbättrat de centrala verksamhetsprocesserna. Utvecklingsarbetet som baserar sig på riskbedömningar och självutvärdering samt bedömningen av betydande risker på stadsnivå och bedömningen av den ekonomiska utvecklingen fortsätter under Därtill främjas arbetet i styrgrupper på stadsnivå och funktionen hos förvaltningsöverskridande processer. Riskhanteringsaspekten beaktas alltmer vid styrningen, planeringen och uppföljningen av verksamheten i hela stadskoncernen. Helsingfors stads samordningsgrupp för riskhantering styr och samordnar riskhanteringen inom stadskoncernen. Helsingfors stads interna tillsyn är en enhet på avdelningsnivå vid ekonomi- och planeringscentralen. Den hjälper stadens högsta ledning genom att granska och utvärdera hur förvaltningarnas och affärsverkens interna tillsyn och riskhantering fungerar utifrån dels den årsplan som stadsdirektören godkänt, dels de särskilda uppdrag som enheten fått av stadens ledning. Under den avslutade räkenskapsperioden har inga betydande brister i den interna tillsynen eller riskhanteringen på stadsnivå uppdagats. I sina rapporter har den interna tillsynen gett rekommendationer till förvaltningarna och affärsverken om hur den interna tillsynen och riskhanteringen skulle kunna förbättras. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 11

14 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat RESULTATRÄKNING euro Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Omkostnader VERKSAMHETSBIDRAG Skatteintäkter Statsandelar Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT (-) Resultatet för räkenskapsperioden 2009 var 14,1 mn euro och räkenskapsperiodens överskott efter förändring av reserver och fonder 22,1 mn euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat var 214,1 mn euro och av överskottet 222,6 mn euro. Räkenskapsperiodens resultat utan affärsverken och fonderna var -193,3 mn euro och underskottet -200,5 mn euro. Verksamhetsbidraget var ,7 mn euro. Verksamhetsbidraget var 176 mn euro mindre än föregående år. Verksamhetsintäkterna var 1,9 procent och omkostnaderna 5,6 procent större än Affärsverkens verksamhetsintäkter ökade med 3,9 procent och omkostnaderna med 8,2 procent. När affärsverken och fonderna inte tas med låg verksamhetsintäkterna på samma nivå som året innan medan omkostnaderna var 4,6 procent större. De genomförda omorganiseringarna minskade den procentuella ökningen av omkostnaderna. Den jämförbara ökningen av omkostnaderna utan affärsverken och fonderna var 6,5 procent. Avgiftsfinansieringens andel av omkostnaderna beskrivs med ett nyckeltal som beräknas enligt formeln: 100*verksamhetsintäkter / (omkostnader - tillverkning för eget bruk). Nyckeltalet har utvecklats på följande sätt: Verksamhetsintäkter i % av omkostnaderna 41,4 42, ,9 Skatteinkomsterna var 9,2 mn euro mindre än I kommunalskatt inflöt 53 mn euro mer och i fastighetsskatt 6,7 mn euro mer, men i samfundsskatt 69,0 mn euro mindre än föregående år. Statsandelarna var 18,9 mn euro mindre än föregående år. De finansiella intäkterna och kostnaderna rasade från föregående år på grund av den extremt låga räntenivån. Årsbidraget var 315,3 mn euro. Minskningen från föregående år var 224,4 mn euro. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som blir över för investeringar, placeringar och amorteringar. Utgångspunkten är att kommunens 12 Helsingfors stad n Bokslut 2009

15 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten interna finansiering är tillräcklig om årsbidraget täcker avskrivningarna. Räkenskapsperiodens årsbidrag täcker inte avskrivningarna och bara 50,8 procent av nettoinvesteringarna. Nyckeltalen som beräknas utifrån årsbidraget har utvecklats på följande sätt: Årsbidrag, mn euro 315,3 539,8 544,8 470,7 Årsbidrag, % av avskrivningarna 94,5 181,3 182,4 158,8 Årsbidrag, euro/invånare Mätt med årsbidraget var stadens ekonomi inte i balans under räkenskapsperioden. När nyckeltalen granskas utan stadens affärsverk är situationen ännu sämre. Årsbidraget utan affärsverken var negativt, -14,2 mn euro och -24 euro/invånare. Eftersom årsbidraget var negativt blev det nödvändigt att finansiera investeringarna i den övriga verksamheten med lån. Balansen i stadens ekonomi har baserat sig på affärsverkens och särskilt Helsingfors Energis goda resultat. År 2009 överfördes 250 mn euro ur Helsingfors Energis överskott för 2008 till stadens överskottsposter. Helsingfors Energis direktion föreslog att man år 2010 även ur 2009 års överskott överför 200 mn euro till stadens överskottsposter. Affärsverkens över-/underskott, amorteringar och intäktsföringar till staden var följande år 2009: euro Energi Vatten Hamn Talpa HST Palmia MetropoliLab Oiva Avkastning på grundkapitalet Räntor på lån Amorteringar på lån Räkenskapsperiodens överskott Intäktsföringar inom staden elimineras i resultaträkningen i den externa bokföringen, men påverkar siffrorna när stadens ekonomi granskas utan affärsverken. De extraordinära intäkterna, 34,5 mn euro, utgörs huvudsakligen av realisationsvinster från försäljning av tillgångar under bestående aktiva. En närmare specifikation av posterna i resultaträkningen finns i kapitel 2, Budgetutfallet. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 13

16 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Finansieringen av verksamheten Finansieringsanalys euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter Finansieringsandelar i investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Kassaflödet i verksamheten visade 297,0 mn euro i överskott, vilket är 216,5 mn euro mindre än För nettoinvesteringar användes 72,0 mn euro mindre än Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -278,0 mn euro täcktes med låntagning på 290,0 mn euro. Totalt var förändringen av likvida medel plus 3,2 mn euro. Av investeringarna utgjordes 204,3 mn euro av affärsverkens investeringar, varav de största hänförde sig till Helsingfors Energi 92,2 mn euro, Helsingfors Vatten 40,7 mn euro, Helsingfors Hamn 24,7 mn euro och trafikverket 14 Helsingfors stad n Bokslut 2009

17 Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 45,3 mn euro. Av investeringarna på 428,0 mn euro i den övriga verksamheten var de viktigaste 56,1 mn euro i fast egendom, 140,6 mn euro i husbyggnad, 104,1 mn euro i gator, trafikleder och banor, 47,9 mn euro i anskaffning av lös egendom samt 22,1 mn euro i anskaffning av värdepapper. Investeringarna behandlas närmare i kapitel 2, Budgetutfallet. Nyckeltalen i finansieringsanalysen har utvecklats på följande sätt: Intern finansiering av investeringar, % 50,8 77,9 85,3 84,0 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 45,1 74,0 70,0 55,9 Låneskötselbidrag 4,3 5,9 4,5 5,8 Likviditet, kassadagar 53 55,0 67,0 63,0 Nyckeltalet Intern finansiering av investeringar visar att nästan hälften av investeringarna har finansierats med lån eller inkomster från försäljning av tillgångar under bestående aktiva. Nyckeltalet intern finansiering av kapitalutgifter visar hur många procent av det sammanlagda beloppet av intern finansiering av investeringar, nettoökning av utlåning och amorteringar som täcks av årsbidraget. Låneskötselbidraget anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Kommunens låneskötselförmåga anses vara god om nyckeltalet är över 2. Likviditet, kassadagar anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med stadens likvida medel. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 15

18 Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övr utg med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstr. och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Masskuldebrevsfordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Don.fondernas särsk täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Fordringar sammanlagt Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott (-) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsper över-/underskott (-) AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Anslutningsavgifter o övr skulder Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsav gifter o övr skulder Resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt PASSIVA SAMMANLAGT Helsingfors stad n Bokslut 2009

19 Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansomslutningen var 294,8 mn euro större än föregående år. Bestående aktiva ökade med 253,5 mn euro, varav den största ökningen 162,3 mn euro hänförde sig till materiella tillgångar. Bland passiva är den största förändringen från föregående år att det långfristiga främmande kapitalet ökat till 223,3 mn euro på grund av låntagning. Balansräkningens nyckeltal som är ett uttryck för soliditet, finansieringsförmögenhet och skuldsättning har utvecklats på följande sätt: Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 75,5 77,5 76,9 76,6 Relativ skuldsättning, % 39,1 33,4 35,3 34,1 Lånebestånd 31.12, mn euro Lån, euro/invånare Lånefordringar 31.12, mn euro Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, förmågan att tåla underskott och klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara en allmän målnivå inom den kommunala ekonomin. Nyckeltalet relativ skuldsättning anger hur stor del av kommunens driftsintäkter som behövs för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre klarar kommunen att återbetala lånet med intern finansiering. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 17

20 Verksamhetsberättelse Totala inkomster och utgifter 1.5 Totala inkomster och utgifter I kalkylen Totala inkomster och utgifter har kommunens samliga utgifter och inkomster ur resultaträkningen och finansieringsanalysen sammanställts. Därmed beskriver kalkylen penningkällorna och penninganvändningen. Skillnaden på 28 mn euro mellan totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen så att den utgör skillnaden mellan övriga förändringar av likviditeten och förändring av likvida medel 31-3 mn euro. INKOMSTER Mn euro UTGIFTER Mn euro Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter Omkostnader Skatteintäkter Tillverkning för eget bruk -148 Statsandelar 161 Ränteintäkter 46 Räntekostnader 19 Övriga finansiella intäkter 18 Övriga finansiella kostnader 1 Extraordinära intäkter 34 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -34 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseförluster av tillgångar 2 bland bestående aktiva Förändring av avsättningar 18 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar i investeringsutgifter 12 Investeringsutgifter 632 Försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva 46 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 82 Ökning av utlåningen 63 Ökning av långfristiga lån 290 Minskning av långfristiga lån 59 Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt Helsingfors stad n Bokslut 2009