Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna och , mn euro

Transkript

1 9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning Syftet med kapitlet är att i enlighet med regeringsprogrammet öka transparensen och öppenheten i rutinerna för redovisning av statsfinanserna samt att beskriva läget inom statsfinanserna med hjälp av förutom samhällsekonomiska granskningar även med hjälp av bokslutskalkyler som används allmänt inom företag och andra sammanslutningar. Kapitlets innehåll har utvecklats från den allmänna motiveringen till budgetpropositionen för 2017 så att kapitlet innehåller statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tidsperioden som består av intäkts- och kostnadskalkylerna samt balansräkningarna för budgetekonomin, de statliga fonderna utanför statsbudgeten (11 st) samt de statliga affärsverken (Forststyrelsen och Senatfastigheter), och den totala balansräkningen Syftet med de totala kalkylerna är att de ska ge en översiktlig helhetsbild av den del av statsfinanserna som direkt styrs av riksdagen och statsrådet (staten som juridisk person) Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tiden Budgetekonomin, de statliga fonderna utanför statsbudgeten och de statliga affärsverken uppgör inte något mellanbokslut över situationen den 30 juni Verksamhetens underskott enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden är således inte direkt jämförbart med skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under hela året. Exempelvis vissa utgifter som ska betalas i slutet av året har inte periodiserats som utgifter för början av året. Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl uppgick underskottet under tiden till miljoner euro (1 930 miljoner euro år 2015). Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl är underskottet på grund av de elimineringar som görs i den totala kalkylen 789 miljoner euro (785 miljoner euro år 2015) större än budgetekonomins, fondernas och affärsverkens separata och direkt sammanräknade över- och underskott. Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna och , mn euro Verksamhetens underskott Vinsten från statliga affärsverk i de totala Verksamhetens underskott i budgetekonomin Fondernas överskott kalkylerna 1/6/ /6/ Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl (1 000 euro) Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar INTÄKTER AV VERK- SAMHETEN Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Hyror och serviceintäkter Övriga intäkter av verksamheten KOSTNADER AV VERK- SAMHETEN Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar Ökning (-) eller minskning (+) av lager Personalkostnader Hyror Inköp av tjänster Övriga kostnader Ökning (-) eller minskning (+) av produktlager Tillverkning för eget bruk ÅTERSTOD I FINANSIELLA INTÄK- TER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter Finansiella kostnader EXTRAORDINÄRA IN- TÄKTER OCH KOSTNA- DER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅTERSTOD II ÖVERFÖRINGSEKONO- MINS INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkter Från lokalförvaltningen Från Europeiska unionens institutioner och andra organ Överföringsekonomins övriga intäkter Kostnader För lokalförvaltningen För socialskyddsfonderna För näringslivet För icke-vinstsyftande samfund För hushållen Till Europeiska unionens institutioner och andra organ För utlandet Överföringsekonomins övriga kostnader (inkl. universiteten) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar ÅTERSTOD III INTÄKTER AV SKAT- TER OCH OBLIGATO- RISKA AVGIFTER Skatter och avgifter av skattenatur Övriga obligatoriska avgifter RÄKENSKAPSPERIO- DENS ÖVERSKOTT/ UNDERSKOTT De mest centrala förändringarna i posterna i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl när man jämför början av 2016 med början av 2015 var: Intäkterna av skatter och obligatoriska avgifter ökade med 765 miljoner euro Överföringsekonomins intäkter minskade med 270 miljoner euro De finansiella intäkterna minskade med 117 miljoner euro Verksamhetens intäkter minskade med 118 miljoner euro. Till minskningen av verksamhetens intäkter bidrog minskningen av intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten med 65 miljoner euro Kostnaderna för verksamheten ökade med 426 miljoner euro. De mest betydande kostnadsökningarna i euro var 298 miljoner euro i fråga om inköp av tjänster samt 54 miljoner euro i fråga om övriga kostnader. Den mest betydande kostnadsminskningen i euro var 21 miljoner euro i personalkostnaderna Överföringsekonomins kostnader ökade med 146 miljoner euro De finansiella kostnaderna minskade med 319 miljoner euro och uppgick till 591 miljoner euro. Det här beror delvis på att räntebetalningarna tidsmässigt infaller på olika sätt 2015 och Statens totala balansräkning den 30 juni 2016 Statens totala balansräkning har minskat i omfång mellan den 30 juni 2015 och 30 juni 2016 med miljoner euro. Det här beror huvudsakligen på att andra kortfristiga placeringar i euro har minskat med miljoner euro. De tillgångar som har realiserats från placeringarna har använts såväl för löpande kostnader, vilket syns i form av att det egna kapitalet har minskat med miljoner euro, som för betalning av skulder, vilket syns i form av att det främmande kapitalet har minskat med miljoner euro. Den totala balansräkningens egendomsstruktur avviker från egendomsstrukturen i balansräkningen för statens budgetekonomi. Affärsverkens tillgångsposter, såsom byggnader och jordområden, syns i balansräkningen för statens budgetekonomi som placeringar i affärsverkens grundkapital. I den totala balansräkningen rapporteras de däremot enligt tillgångspostens karaktär. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Statens totala balansräkning (1 000 euro) Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar AKTIVA NATIONALFÖRMÖGEN- HET Jord- och vattenområden Byggnadsmark och vattenområden Byggnader Övrig nationalförmögenhet Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar ANLÄGGNINGSTILL- GÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLA- CERINGAR IMMATERIELLA TILL- GÅNGAR Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar MATERIELLA TILL- GÅNGAR Jord- och vattenområden Byggnadsmark och vattenområden Byggnader och konstruktioner Anläggningar Maskiner och anordningar och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar VÄRDEPAPPER INGÅ- ENDE I ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTI- GA PLACERINGAR Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna Placeringar i euro Placeringar i utländsk valuta Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar ANLÄGGNINGSTILL- GÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLA- CERINGAR SAMMAN- LAGT OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILL- GÅNGAR OMSÄTTNINGSTILL- GÅNGAR Material och förnödenheter Halvfärdig produktion Färdiga produkter/varor LÅNGFRISTIGA FORD- RINGAR Långfristiga fordringar KORTFRISTIGA FORD- RINGAR Försäljningsfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga kortfristiga fordringar Förskottsbetalningar VÄRDEPAPPER INGÅ- ENDE I FINANSIE- RINGSTILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA KORTFRI- STIGA PLACERINGAR Köp av obligationslån i euro Övriga placeringar i euro Köp av obligationer i främmande valuta KASSA, BANKTILLGO- DOHAVANDEN OCH ANDRA FINANSIE- RINGSMEDEL OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILL- GÅNGAR SAMMAN- LAGT AKTIVA SAMMANLAGT Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Budgetekonomi Fonder Affärsverk Elimineringar PASSIVA EGET KAPITAL Statens kapital Kapital för statliga fonder utanför statsbudgeten Överföringar till budgetekonomin / affärsverkens kapital Budgetöverföringar i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott FONDKAPITAL Övriga statliga fonder och donerade medel RESERVER Reserver FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGFRISTIGT Upptagna lån i euro Upptagna lån i utländsk valuta Långfristiga resultatregleringar Övriga långfristiga skulder KORTFRISTIGT Amorteringar som betalas under följande räkenskapsperiod Kortfristiga lån Främmande medel som förvaltas av staten Erhållna förskott Leverantörsskulder Resultatregleringar Övriga kortfristiga skulder FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT PASSIVA SAMMAN- LAGT Utomstående totalansvar för balansräkningarna för budgetekonomin, fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken var enligt statsbokslutet 2015 sammanlagt 177,3 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 95,7 miljarder euro, utgjorde det största enskilda ansvaret. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 Beviljade statsborgens- och statsgarantibelopp den 30 juni 2016 uppgick till sammanlagt miljoner euro. Det här är 911 miljoner euro mera än i statsbokslutet 2015 ( miljoner euro). Det maximibelopp som är disponibelt för statsborgen och statsgarantier var sammanlagt miljoner euro den 30 juni Statsborgen och statsgarantier , mn euro I kraft I kraft Ändring Disponibelt maximibelopp Statsborgen sammanlagt Statsgarantier sammanlagt Statsborgen och statsgarantier sammanlagt Det eftersatta underhållet av trafikleder Det på anskaffningskostnaderna baserade balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick till ca 19,6 miljarder euro den 31 december Trafiklederna utgjorde 44,4 % av statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, som tillsammans utgjorde 44,1 miljarder euro. Statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, md euro Trafikledskonstruktioner och mark 17,9 17,8 18,2 18,6 18,8 18,9 19,0 19,1 19,6 19,6 Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar 17,3 17,1 20,0 20,4 20,7 21,6 22,7 22,0 22,5 22,7 Övriga anläggningstillgångar 1,9 1,8 1,6 1,7 1,6 1,7 1,7 1,8 1,8 1,8 Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar sammanlagt 37,0 36,7 39,7 40,6 41,0 42,2 43,3 42,9 43,8 44,1 Åren har det investerats ca 13,4 miljarder euro i trafikledskonstruktioner och mark i anslutning till dem. na har under motsvarande tidpunkt uppgått till ca 11,7 miljarder euro. Det på anskaffningskostnaderna för trafikledsegendomen baserade balansvärdet har således ökat med ca 1,7 miljarder euro under tidpunkten i fråga. Trafikledsinvesteringar, avskrivningar och förändring i balansvärdena åren , mn euro Väg Bana Vatten Trafikleder sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Väg Bana Vatten Trafikleder sammanlagt Sammanlagt na i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. na för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 252 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 63 miljoner euro. Skillnaden mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som det lägsta eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet. na i banleder har i sin tur varit ca 2 miljarder euro större än avskrivningarna på 2000-talet Offentligt noterade aktier som ägs direkt av staten I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som omfattas direkt av statens budgetekonomi. Deras bokföringsvärde uppgick den 1 augusti 2016 till ca 5,7 miljarder euro och deras marknadsvärde till 11,4 miljarder euro. Utvecklingen för värdet på offentligt noterade aktier som ägs direkt av staten åren , md euro Marknadsvärdet på offentligt noterade aktier 25,2 28,0 8,8 10,4 12,1 8,6 7,8 9,5 10,9 10,2 11,4 Bokföringsvärdet på offentligt noterade aktier 9,0 8,8 5,8 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 Skillnaden mellan marknadsvärdet och bokföringsvärdet 16,3 19,3 2,9 4,8 6,4 3,0 2,2 3,9 5,2 3,8 5, Statens negativa egna kapital Statens eget kapital är negativt såväl enligt balansräkningen för statens budgetekonomi som enligt statens totala balansräkning, som utgörs av budgetekonomin, fondekonomin och affärsverken. Det negativa egna kapital som statens totala balansräkning visar den 30 juni 2016 (29,5 miljarder euro) är på grund av fondernas och affärsverkens positiva egna kapital väsentligt mindre än budgetekonomins negativa egna kapital (57,1 miljarder euro). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Utvecklingen för statens eget kapital , md euro /2016 Budgetekonomins eget kapital -14,2-11,9-8,1-15,8-24,9-30,4-37,1-44,2-50,3-55,1-57,1 Fondernas eget kapital 1) 26,7 26,5 26,6 Affärsverkens eget kapital 1) 6,8 6,7 6,8 Den totala balansräkningens eget kapital -22,7-27,7-29,5 1) Fondernas och affärsverkens eget kapital har presenterats endast för de år statens totala balansräkning har upprättats. Det egna kapitalet enligt den ingående balansen för statens budgetekonomi den 1 januari 1998 var ca 30 miljarder euro negativt. Situationen var en följd av såväl statens svåra skuldsättning i början av 1990-talet som av de avgöranden som hade fattats i samband med att den ingående balansen upprättades. En del av nationalförmögenheten lämnades utanför balansräkningen och statens bolagsförmögenhet fastställdes enligt en synnerligen försiktig uppskattning. Åren var statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens eget kapital inom budgetekonomin bara 8,1 miljarder euro negativt. På grund av finanskrisen har boksluten över statens budgetekonomi uppvisat förlust sedan Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till det nominella värdet varit sämre än i den ingående balansen för Statens tillgångar har inte ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet, vilket innebär att även löpande kostnader har finansierats med lån. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9