Helsingfors stad. Bokslut 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helsingfors stad. Bokslut 2007"

Transkript

1 Helsingfors stad Bokslut 2007

2 HELSIINGFORS STADS BOKSLUT 2007 INNEEHHÅLLLL I 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Stadens personal Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Miljöfaktorer Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat Finansieringen av verksamheten Den finansiella situationen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens ekonomi och resultat Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som rör koncernen Koncernbokslutet och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat 17 2 BUDGETUTFALLET Utfallet för driftsekonomin Utfallet för resultaträkningsdelen Utfallet för investeringarna Utfallet för finansieringsdelen BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernkalkyler NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Boksluten för de kommunala affärsverken Boksluten för de övriga särredovisade enheterna UNDERSKRIFTER FÖRTECKNING ÖVER BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKATIONSSLAG SAMT FÖRVARINGSSÄTT 168

3 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER INOM VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Stadsdirektörens översikt Bakom oss ligger ett bra år när man ser till skatteinkomsterna och de operativa resultaten. Staden kunde erbjuda stadsborna mångsidiga tjänster och en bättre stadsmiljö. Det gick bra för samhällsekonomin och Helsingfors skatteinkomster ökade under Från Helsingfors Energis goda resultat gjordes också extra inkomstöverföringar för att finansiera verksamheten. Trots att utgifterna för social- och hälsovården överskreds höll sig helheten med god marginal inom budgetramarna. Under 2007 beslutade staden om en rad åtgärder för att stärka stadens skattebas. Genom en förnyad företagsvänlig näringspolitik eftersträvas fler arbetstillfällen i Helsingfors. Som mål för bostadspolitiken föreslogs en höjning av bostadsproduktionen till bostäder per år och för att göra boendestrukturen mångsidigare intensifierades planeringen av de områden som frigörs när hamnen flyttar. För att göra Helsingfors attraktivare började man liva upp stadshuskvarteren och bildade Helsingfors Lejon Ab för att förvalta lokalerna. Helsingfors visade sig från sin bästa sida i maj 2007 då staden stod värd för Europeiska schlagerfestivalen. Schlagerfestivalen och kringevenemangen ökade huvudstadsregionens dragningskraft som evenemangsarrangör och turistmål. Samarbetet i Helsingforsregionen var intensivt i Delegationen för huvudstadsregionen och vid Helsingforsregionens samarbetsmöten. Under året fick fjorton arbetsgrupper i huvudstadsregionen sina utredningar klara. I utredningarna behandlades markanvändning, bostadspolitik, kollektivtrafik, vattenförsörjning, arbetskrafts- och yrkesinriktad utbildning, social-, hälsovårds- och undervisningstjänster, alternativa ägarstyrningsmodeller och upphandlingsstrategi. I den stadsregionplan som antogs vid stadsfullmäktiges gemensamma möte presenteras metoder för samordning av markanvändning, boende och trafik och tjänster över kommungränserna. Under fjolåret pågick förhandlingar om sammanslagning av SAD:s och Helsingfors stads trafikverks nuvarande planerings- och beställarfunktioner till en ny beställarorganisation för Helsingforsregionens kollektivtrafik. Ett avtal nåddes i januari 2008 och var förbundet med en anslutning av huvudstadsregionens nuvarande vatten- och avloppsverksfunktioner till SAD:s organisation. Helsingfors och Esbo bildade ett gemensamt bolag för att administrera, bygga och upprätthålla metron på avsnittet Gräsviken Mattby. Helsingfors, Esbo och Vanda bildade den gemensamma yrkeshögskolan Metropolia Ammattikoulu Oy och laboratoriet MetropoliLab som specialiserat sig på analys av livsmedels-, vattenoch miljöprover inledde sin verksamhet i början av Det gemensamma marknadsföringsbolaget för städerna i huvudstadsregionen och Nylands förbund fick namnet Greater Helsinki Promotion och området marknadsförs under rubriken Helsinki Business Hub. Inom stadens verksamhet tog man itu med strukturerna. Socialverket och hälsovårdscentralen gjorde ett gott samarbete med att förbättra vårdkedjornas funktion. Inom datatekniken gjordes strategiska vägval. De elektroniska tjänsterna ska bli fler och mångsidigare. T.ex. av bostadsansökningarna inkom redan 91 procent på elektronisk väg. Staden har tillämpat e-fakturering och sedan hösten 2007 har man t.ex. kunnat få elektroniska dagvårdsfakturor. Helsingfors och Åbo samlade kommuner och sammanslutningar till samarbete för att förebygga övergödning av Östersjön. Staden intensifierade koncernstyrningen, ordnade utbildning för dottersamfundens ledning och införde ett koncernkontosystem. Öppnandet av Fiskhamnens metrostation i början av 2007 innebar en vitamininjektion för företagslivet i Sörnäs-Hermansstranden och förbättrade förbindelserna för stadsborna. Byggandet av Nordsjö Hamn pågick som intensivast och projektet fortskred gynnsamt. Helsingfors Energi investerade 1

4 i fjärrvärmeverk och fjärrvärmenät. Helsingfors Vatten sanerade sitt vattenförsörjningsnät i klart högre grad än tidigare år. Byggandet av Helsingfors stads nya joursjukhus i Mejlans inleddes i maj med markbyggnadsarbeten, grundstenen murades i november och byggnaden ska stå färdig Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Enligt förhandsprognosen ökade produktionen i Helsingforsregionen med 4,6 procent från föregående år, omkring en halv procentenhet mer än i hela landet. Tillväxten var bred och baserade sig på både förädlingsbranscher och tjänster. Sedan 2000 har produktionen i regionen ökat med 27 procent, medan motsvarande siffra för hela landet är 24 procent. Kulmen i den ekonomiska tillväxten antas småningom vara förbi och en långsam konjunkturnedgång är att vänta. Även den internationella konjunkturbilden är osäkrare än förut. År 2007 var inflationen enligt förhandsuppgifter 2,5 procent och konsumentpriserna höjdes mest av att boendet blev dyrare. Sysselsättning och arbetslöshet Den starka och långvariga ökningen av lediga jobb i Helsingforsregionen avstannade i december. Då var antalet lediga jobb 8 000, efter att ha varit nästan fler ett år tidigare. I hela landet var antalet lediga jobb på samma nivå som ett år tidigare och var I Helsingfors var antalet lediga jobb vid årets slut 19 procent mindre än ett år tidigare. I Esbo hade antalet lediga jobb minskat med 15 procent och i Vanda med 7 procent. Däremot hade antalet lediga jobb i kransområdet ökat med 35 procent. Den sysselsatta arbetskraften i Helsingforsregionen bestod av personer enligt medeltalet för Ökningen från föregående år var 2,0 procent eller personer. Den sysselsatta arbetskraften ökade kraftigt inom finanssektorn och inom hotell- och restaurangtjänster. Antalet sysselsatta minskade inom transportsektorn och inom data- och telekommunikation. De arbetslösas andel av arbetskraften i Helsingforsregionen var 5,7 procent i december enligt arbets- och näringsministeriets uppgifter. I hela landet var siffran 8,4 procent. Jämfört med december föregående år var siffran omkring en procentenhet lägre. Arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen hade minskat lika mycket. I Esbo var de arbetslösas andel av arbetskraften i december 4,6 procent, i Helsingfors 6,3 procent, i Vanda 6,6 procent och i kransområdena 4,7 procent. Befolkningsutvecklingen Enligt förhandsuppgifter ökade befolkningen i Helsingforsregionen med personer under Det är nästan 900 fler än föregående år och i samma klass som i början av det innevarande decenniet. Befolkningsökningen var lägst åren 2003 och Sedan dess har ökningen varierat mellan och personer per kvartal. På tre månader föds det barn i Helsingforsregionen medan drygt tvåtusen personer dör. Siffrorna har varit oförändrade under en lång tid. Den tidsmässiga variationen i befolkningsökningen beror således på variationer i flyttningsrörelsen. Bakom ökningen av folkmängden i hela Helsingforsregionen låg befolkningsökningen i Helsingfors, Vanda och kransområdet. Utan det utländska inflyttningsöverskottet skulle folkmängden ha varit sjunkande i Helsingfors och Esbo. Vid årets slut bodde personer i Helsingfors, omkring fler än föregående år. Befolkningsökningen i Helsingfors var 13 procent större än Inflyttningsöverskottet var 19 procent större än föregående år och inflyttningen ökade folkmängden med personer. Enligt förhandsuppgifter flyttade personer till och personer från Helsingforsregionen under Inflyttningsöverskottet var därmed personer. Drygt hälften av befolkningsökningen hänförde sig 2

5 alltså till inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet i huvudstadsregionen var Största delen, personer, kom till Helsingfors. Helsingforsregionens inflyttningsöverskott från utlandet var rekordstort, personer. Inflyttarna var och utflyttarna Största delen av den utländska inflyttningsrörelsen till Finland riktade sig till Helsingforsregionen, eftersom dess andel av inflyttningen var tre fjärdedelar. Visserligen var också fyra av fem personer som flyttade till utlandet bosatta i Helsingforsregionen. I huvudstadsregionen riktade sig inflyttningsöverskottet från övriga delar av Finland huvudsakligen till Helsingfors, eftersom fler personer flyttade dit än därifrån. Från huvudstadsregionen till kransområdena flyttade fler personer än i motsatt riktning. Helsingfors hade det största utflyttningsöverskottet till andra kommuner i regionen. Från Helsingfors flyttade man framför allt till Esbo och Vanda, men också till Kyrkslätt, Kervo, Tusby och Nurmijärvi. Byggande Byggandet var fortsatt livligt i Helsingfors. Antalet beviljade bygglov och påbörjade byggnadsarbeten samt den pågående byggnadsproduktionen var större än Ökningen har emellertid hänfört sig till annat än bostadsbyggande. Bostadsbyggandet i Helsingfors har redan i flera års tid legat på en relativt låg nivå. Antalet beviljade bygglov var en tredjedel större än året innan. För verksamhetslokaler beviljades lov för m 2 vy och för bostäder beviljades lov för m 2 vy. Under året påbörjades 42 procent fler byggnadsprojekt än De påbörjade byggnadsprojekten hade en sammanlagd våningsyta på m 2 vy. Den pågående byggnadsproduktionen ( m 2 vy) ökade betydligt, eftersom våningsytan för pågående byggnadsprojekt var m 2 vy större i slutet av 2007 än i slutet av Bidragande orsaker till den exceptionellt snabba ökningen av den totala byggnadsproduktionen under 2007 har varit byggandet av Nordsjö hamn och särskilt de stora lagerbyggnaderna som började byggas där under I Helsingfors färdigställdes m 2 vy ny våningsyta, varav m 2 vy i bostadsbyggnader och m 2 vy i verksamhetslokaler. I Helsingfors färdigställdes nya bostäder. Av dem var 427 bostadsproduktion inom ombyggnadsverksamhet som baserar sig på ändring av användningsändamålet (kontors- eller fabriksbyggnader som byggs om till bostadshus) medan var sedvanlig nyproduktion. Inom nyproduktionen färdigställdes 592 fler bostäder än 2006 och 183 fler än Källa: Helsingfors stads faktacentral Stadens personal Stadsfullmäktige godkände stadens personalstrategi för åren I strategin definierades följande centrala målområden: tryggande av tillgången till personal, hantering av kompetensen, belöning och personaldelaktighet. Personalstrategin genomförs i enlighet med det åtgärdsprogram som stadsstyrelsen godkänt så att man under 2006 och 2007 har utvecklat projekten och produkterna som ingår i åtgärdsprojektet medan man under 2008 inriktar sig på att slutföra projekten i fråga och ta i bruk de framtagna produkterna. Vid årets slut hade staden anställda, varav ordinarie anställda och visstidsanställda. De anställda var 589 (1,5 procent) fler än i slutet av föregående år. Under året hade staden sammanlagt personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 835 årsverken. År 2007 var lönesumman (utan dem som var sysselsatta med sysselsättningsstöd) miljoner euro, vilket är 4,8 procent mer än året innan. 3

6 År 2007 lämnade personer (2006: 985 personer) sin anställning hos staden medan 681 personer (2006: 697 personer) gick i pension. Medelåldern hos dem som gick i pension var 61,52 år (2006: 60,94). Den ordinarie personalens medelålder var 46,5 år (2006: 46,3). Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. TABELL: Stadens anställda sektorvis i slutet av åren *). Sektorer Ordinarie anställda Anställda för viss tid Anställda sammanlagt Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Bildnings- och personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Sammanlagt *) Personerna som var sysselsatta med sysselsättningsstöd ingår inte Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Lagen om en kommun- och servicestrukturreform trädde i kraft och gäller fram till utgången av Paragraf 7 i lagen förutsatte att kommunerna i huvudstadsregionen (städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda) senast den 31 augusti 2007 ska utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna ska förbättras i regionen med beaktande av de projekt i syfte att utveckla samarbetet som redan pågår. Utgångspunkten för utarbetandet av en regionplan enligt ramlagen var det samarbetsavtal mellan städerna i huvudstadsregionen som fullmäktige i städerna i fråga godkände Målet enligt avtalet är att förtäta och bredda det samarbete som ingångsatts på grundval av ett samarbetsdokument som fullmäktigeförsamlingarna godkände 2004, och att främja regionens samarbete med staten. Samarbetet enligt avtalet är mera omfattande än vad som krävs i paragraf 7 i ramlagen och för samarbetet finns ett avtalat tidsschema. Städerna i huvudstadsregionen behandlade stadsregionplanen vid ett gemensamt möte Den stadsregionplan som lämnades till stadsrådet innehåller en MBT-del som behandlar markanvändning, boende och trafik och en Tjänster-del som behandlar sambruk av tjänster. Vid sitt möte godkände stadsfullmäktige också Helsingfors stads genomförandeplan och utredning enligt 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform. Häri ingår en befolkningsanalys enligt åldersgrupp för 2015 och 2025, en analys av servicebehovet för 2015 och 2025, en utredning om servicenätets täckning och tillräcklighet för 2009 och 2013 samt en plan för hur kommunens viktigaste funktioner ska ordnas samt för personalresursernas tillräcklighet och utveckling för 2009 och En gemensam personalstrategi förbereds i samråd i huvudstadsregionen. Det här är ett omfattande utvecklingsprojekt som även stöds ekonomiskt av utvecklingsprogrammet för arbetslivet, Tykes. För undersök- 4

7 ningsdelen svarar Helsingfors Handelshögskola och Villmanstrands tekniska universitet. Utvecklingsarbetet sker vid en rad case-enheter i städerna i huvudstadsregionen. Arbetets fortskridande följs vid arbetsseminarier där personalutvecklarna deltar och där fackorganisationerna i alla städerna är representerade. Sydvästra delen av Sibbo och Västerkullakilen i Vanda ansluts till Helsingfors Saken avgjordes slutligt när Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2008 förkastade besvären mot statsrådets beslut i frågan Helsingfors stadsfullmäktige beslutade att kommunerna i huvudstadsregionen i enlighet med samarbetsavtalet mellan kommunerna inrättar ett affärsverk med namnet MetropoliLab för produktion av tjänster för analys av livsmedels-, vatten- och miljöprover. Affärsverket inrättades inom Helsingfors stads egen organisation och fungerar utifrån den s.k. värdkommunmodellen. Affärsverket inledde sin verksamhet Stadsfullmäktige godkände att ett bolag bildas som ansvarar för den nuvarande yrkeshögskoleverksamheten vid Helsingfors yrkeshögskola (Stadia) och yrkeshögskolan Evtek. Den nya yrkeshögskolan Metropolia inleder sin undervisningsverksamhet Stadsfullmäktige beslutade att Helsingfors stad tillsammans med Esbo stad bildar ett ömsesidigt fastighetsbolag med uppgift att administrera, bygga och upprätthålla en metrolinje på avsnittet Gräsviken (Helsingfors) Mattby (Esbo). Förhandlingar pågår om sammanslagning av SAD:s och Helsingfors stads trafikverks nuvarande planerings- och beställarfunktioner till en ny beställarorganisation för kollektivtrafiken i Helsingforsregionen. Parter i organisationen skulle vara de städer och kommuner som deltar i ordnandet av regiontrafiken samt staten som beställare av VR:s närtrafik. En annan fråga som är aktuell är att knyta de nuvarande vattenoch avloppsverksfunktionerna i huvudstadsregionen till SAD:s organisation. Byggandet av Nordsjö hamn fortsatte. Farleden och vägförbindelsen blev färdiga i slutet av året och en stor del av infrastrukturen i hamnområdet är klar. Nordsjö hamncentrum tas i bruk i slutet av november I enlighet med stadsstyrelsens ägarpolitiska riktlinjer har man inlett förberedelser för att omvandla fastighetskontorets lokalcentral, personalcentralens utvecklingstjänster samt ekonomi- och planeringscentralens ekonomiförvaltningstjänst till kommunala affärsverk från och med Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Målet är att på medellång sikt nå en situation där finansieringen av basservicen vilar på en hållbarare grund än i dag och där servicenivån inte är beroende av extra inkomstöverföringar från affärsverksamheten, närmast från Helsingfors Energi. I måltillståndet täcks avskrivningarna av årsbidraget från den egentliga verksamheten enligt budgeten. År 2007 täckte årsbidraget 85 procent av avskrivningarna. Tack vare den gynnsamma ekonomiska utvecklingen år 2007, den betydligt förbättrade sysselsättningen och den gynnsammare skatteinkomstutvecklingen efter konjunkturtopparna i samhällsekonomin kan stadens ekonomi balanseras på lång sikt för att nå dessa mål. Det är viktigt att balansera ekonomin, eftersom den framtida ekonomiska utvecklingen fördystras av den växande osäkerheten i den internationella ekonomin och dess eventuella återspeglingar på utvecklingen i Finland och huvudstadsregionen, likaså av den åldrande befolkningens inverkan på arbetskraftsutbudet och därigenom på skatteunderlaget. Staden har som huvudprincip att bara teckna lagstadgade försäkringar. Man har berett sig inför skador genom en försäkringsfond, vars kapital vid räkenskapsperiodens slut var 53,8 miljoner euro. Produktionen vid Helsingfors Energis kraftverk är försäkrad med en avbrottsförsäkring. 5

8 För personalens del kommer de största utmaningarna i framtiden att gälla tillgången till arbetskraft och arbetskraftens kompetens samt den yrkesmässiga rörligheten. Staden tvingas konkurrera allt hårdare om arbetskraften med den övriga offentliga sektorn och den privata sektorn. Arbetskraftsbristen och strukturomvandlingarna ställer allt större krav på kvantitativ och kvalitativ framförhållning i fråga om personalen Miljöfaktorer Helsingfors stad har en rad lagstadgade myndighetsuppgifter som gäller miljöskyddet, men på grund av sin omfattande verksamhet är staden också en betydande miljöbelastare. Stadens hantering av miljöfrågor styrs med en rad miljöledningsinstrument. De viktigaste är stadens miljöpolitik och handlingsprogrammet för hållbar utveckling och programmet för ekologisk hållbarhet (Heko). Dessutom har de största affärsverken och vissa verk fungerande miljösystem som baserar sig på ISO eller Green Office-systemet. När man ser till miljön är Helsingfors stad en av de viktigaste aktörerna i området och inom många sektorer rentav den viktigaste, t.ex. inom trafiken, energiproduktionen, vattenförsörjningen, hamnverksamheten. Staden står för cirka 6 procent av Finlands koldioxidutsläpp. Viksbacka avloppsreningsverk renar nästan en miljon människors avloppsvatten. Stadsorganisationens funktioner och miljöeffekter är av många slag. Verksamheten vid stadens stora affärsverk är förbunden med betydande direkta miljöeffekter såsom utsläpp eller förbrukning av naturresurser. Verksamheten vid de stora verken såsom byggnadskontoret, socialverket och utbildningsverket samt hälsovårdscentralen förbrukar också mycket naturresurser och energi. Under de senaste åren har stadens miljökostnader legat kring miljoner euro per år (2,5-3,0 procent av stadens totala verksamhetskostnader). Därtill har staden årligen investerat miljoner euro i miljöskydd. De största verksamhetskostnaderna har hänfört sig till miljöskatter och behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden samt luftvårdsfunktioner. De största investeringarna har hänfört sig till projekt för behandling av avloppsvatten och sanering av nedsmutsad mark. Bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till den, åtagandena för att spara energi, vård av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpning och sanering av nedsmutsad mark samt grundberedning kommer att medföra ökade kostnader i framtiden. Luftvård Enligt förordningen om luftkvalitet är kommunen skyldig att göra upp planer och program, om gränsvärdena i förordningen överskrids. I Helsingfors har gränsvärdena för kvävedioxid överskridits 2005 och 2006 och gränsvärdena för inandningsbara partiklar 2003, 2005 och Staden håller som bäst på att utarbeta ett handlingsprogram för luftskyddet på grund av att gränsvärdena överskridits. Programmet kommer att uppta en rad åtgärder som kräver investeringar från stadens sida. Det närmare innehållet i investeringarna definieras dock senare i projektplaneringsskedet. Energi- och klimatpolitiken Direktivet om energitjänster ålägger EU-länderna att minska sin energiförbrukning med nio procent under perioden Helsingfors uppfyller sin del av målet genom ett energieffektivitetsavtal som ingåtts med handels- och industriministeriet (numera arbets- och näringsministeriet). Målet för det nuvarande avtalet är en riktgivande energibesparing på nio procent under perioden Det totala målet för stadens energisparande är en fast energivolym på 133,05 GWh, som man försöker nå före utgången av Staden har förbundit sig att genomföra SAD-områdets klimatstrategi. I januari 2008 godkände stadsfullmäktige en redogörelse om de energipolitiska riktlinjerna. Redogörelsen innehåller riktlinjer för energiproduktionen och -anskaffningen, byggnadernas energiförbrukning, trafiken, markanvändningen och stadsplaneringen. 6

9 Bullerbekämpning Enligt EU:s miljöbullerdirektiv och miljöskyddslagen ska bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning utarbetas för befolkningskoncentrationer med över invånare. Enligt Helsingfors stads bullerutredning 2006 var stadsbor bosatta inom bullerområdet för vägtrafiken och stadsbor inom bullerområdet för spårvägstrafiken. Av Helsingfors totala areal är ungefär en tredjedel bullerområde. Staden ger årligen ut en separat miljörapport där miljöeffekterna av stadens funktioner samt miljöekonomin specificeras. Rapporten tillställs stadsfullmäktige för kännedom. 1.2 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultat Resultatet för 2007 var positivt. Räkenskapsperiodens resultat är 363,0 miljoner euro. Överskottet efter reserver och fonder var 257,8 miljoner euro. Det positiva resultatet beror huvudsakligen på skatteinkomster och på Helsingfors Energis positiva resultat. RESULTATRÄKNING euro Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- /UNDERSKOTT Skatteinkomsterna var 123,0 miljoner euro större än man räknat med i budgeten. I kommunens inkomstskatt inflöt 61,4 miljoner euro mer än budgeterat. Orsaken till detta var att sysselsättningen utvecklades bättre än väntat. I intäkter från samfundsskatten inflöt 46,9 miljoner euro mer än budgeterat. Orsaken till detta var att den ekonomiska situationen var bättre än väntat och att företagens resultatutveckling var god till följd av det. I fastighetsskatt inflöt 14,9 miljoner euro mer än budgeterat, vilket beror på att skatteförvaltningen justerade tomternas beskattningsvärden. Helsingfors skatteinkomster var 8,1 procent större än året innan. Enligt kommunernas bokslutsprognoser ökade skatteinkomsterna i kommunerna i Fasta Finland med 7,5 procent. I siffrorna ingår alla skatteinkomster för olika år som influtit Helsingfors skatteförskott för 2007 (förskott för december som erhållits i januari 2008) steg för sin del med 7,9 procent från föregående år, förskotten på kommunens inkomstskatt med 6,7 procent och andelen av intäkterna från samfundsskatten med 19,3 procent. Kommunens inkomstskattesats för 2007 var 17,5, den allmänna fastighetsskatteprocenten 0,7 och fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostadsbyggnader 0,22. Hundskatten var 50 euro per hund. 7

10 Enligt debiteringsstatistiken för 2006 ökade kommunalskatten i Helsingfors med 5,2 procent från föregående år och samfundsskatten med 9,3 procent. I Esbo var ökningen 7,5 procent för kommunalskatten och 11,5 procent för samfundsskatten och i Vanda 5,7 procent för kommunalskatten och 13,8 procent för samfundsskatten. I hela landet ökade kommunalskatterna med 5,7 procent och samfundsskatten med 14,6 procent. Jämförelsen av resultaträkningen med föregående år försvåras av att Helsingfors Energis elnätsverksamhet avskildes till ett separat aktiebolag Elnätsverksamheten ingår i siffrorna för 2006 för tiden Det här märks särskilt när man jämför verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna med föregående år. Verksamhetsintäkterna var en procent mindre än föregående år samtidigt som verksamhetskostnaderna ökade med 3,5 procent. Verksamhetsintäkterna utan affärsverken ökade med 2,1 procent och verksamhetskostnaderna med 5,3 procent. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna (100 * verksamhetsintäkter/(verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) har utvecklats på följande sätt: Verksamhetsintäkter i % av verksamhetskostnaderna 43 44,9 41,5 44,6 Verksamhetsbidraget minskade med 126 miljoner euro och 6,9 procent. Detta är en direkt följd av att utgifterna ökat snabbare än inkomsterna. Årsbidraget på 544,8 miljoner euro täckte avskrivningarna på 294,2 miljoner euro och 84 procent av investeringarna på 648,6 miljoner euro. Årsbidraget har utvecklats på följande sätt: Årsbidrag, miljoner euro 544,8 470,7 329,3 380,9 Årsbidrag, % av avskrivningarna 182,4 158,8 110,8 124,6 Årsbidrag, euro/invånare Mätt med årsbidraget är stadens totala ekonomi i balans. Det hela ser annorlunda ut om man granskar stadens ekonomi utan affärsverken. Årsbidraget utan affärsverken, 167,2 miljoner euro, täcker 85 procent av avskrivningarna och bara 48 procent av investeringarna. Årsbidraget utan affärsverken var 294 euro/invånare. Enligt kommunernas bokslutsprognoser för 2007 var det genomsnittliga årsbidraget i kommunerna i Fasta Finland 368 euro/invånare resp. 131 procent av avskrivningarna. De extraordinära intäkterna på 117,0 miljoner euro utgjordes huvudsakligen av försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva, dvs. anläggningstillgångar. Det påfallande höga jämförelsetalet för 2006 innefattar överlåtelsevinsten som uppstod vid bolagiseringen av Helsingfors Energis elnätsverksamhet. Balansen i stadens ekonomi baserar sig på affärsverkens och i synnerhet Helsingfors Energis goda resultat. Från Helsingfors Energis resultat har man redan under en rad år gjort extra inkomstöverföringar, med vars hjälp man har kunnat finansiera en betydande del av basservicen. Det här har gett en felaktig bild av finansieringens tillräcklighet och i framtiden kommer inkomstöverföringar inte längre att vara möjliga då kostnaderna för energiverksamheten ökar genom utsläppshandeln och ibruktagandet av förnybara energikällor. Då stadsfullmäktige godkände budgeten för 2008 godkände man också tanken att stadens ekonomis beroende av extra inkomstöverföringar från Helsingfors Energi gradvis ska avvecklas. År 2007 gjordes en överföring på 150 miljoner euro från Helsingfors Energis ackumulerade överskott till stadens överskott från tidigare år. Dessutom föreslog tekniska nämnden att man 2008 överför 200 miljoner euro från Helsingfors Energis överskott till stadens överskott från tidigare år. 8

11 År 2007 var affärsverkens överskott och inkomstöverföringar till staden följande: euro Energi Vatten Hamn HST Palmia Heltex Avkastning på grundkapitalet Ränta på grundläggningslånet Amortering på grundläggningslånet Räkenskapsperiodens överskott De interna inkomstöverföringarna inom staden elimineras i resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen för den externa bokföringen, men inverkar på siffrorna när stadens ekonomi granskas utan de kommunala affärsverken. Av räkenskapsperiodens resultat på 363 miljoner euro överfördes 74,9 miljoner euro till fonder, varav den största överföringen var 47,0 miljoner euro till fonden för Kampen-Tölöviken. Från fonderna överfördes 18,1 miljoner euro. Vidare gjorde förändringen av investeringsreserver att resultatet minskade med 48,4 miljoner euro, varför räkenskapsperiodens överskott blev 257,8 miljoner euro Finansieringen av verksamheten FINANSIERINGSANALYS, euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av tillgång bl bestående aktiva VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvalt medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel Likvida medel

12 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ett överskott på 6,0 miljoner euro och kassaflödet för finansieringens del ett överskott på 46,5 miljoner euro. Förändringen av likvida medel blev alltså en ökning på 52,5 miljoner euro. Investeringarnas kassaflöde skiljer sig betydligt från 2006, eftersom överlåtelsevinsten på 136,0 miljoner euro från bolagiseringen av Helsingfors Energis elnätsverksamhet ingår i överlåtelseinkomsterna av tillgångar bland bestående aktiva. Räkenskapsperiodens investeringar utan affärsverken hänförde sig till: anskaffning av fast egendom 108,2 miljoner euro, husbyggnad 84,6 miljoner euro, byggande av gator, trafikleder och banor 72,8 miljoner euro, byggande av skyddsrum 1,2 miljoner euro, anläggande av parker 9,0 miljoner euro, idrottsplatser 9,6 miljoner euro, investeringar i Högholmens djurgård 1,4 miljoner euro, anskaffning av lös egendom 41,4 miljoner euro, investeringar i Helsingfors stads partitorg 1,1 miljoner euro, anskaffning av aktier 11,2 miljoner euro och investeringar som finansieras med medel ur förortsfonden 8,7 miljoner euro. Affärsverkens investeringar var: Helsingfors Energi 54,0 miljoner euro, Helsingfors Vatten 35,8 miljoner euro, Helsingfors Hamn 170,9 miljoner euro, trafikverket 35,7 miljoner euro, Servicecentralen 1,4 miljoner euro och Textiltjänst 1,2 miljoner euro. I nya lån beviljades 44,9 miljoner euro mer än vad man amorterade på gamla lån. I förändringen i lånebeståndet ingår ett lån på 130 miljoner euro till Helsingfors Hamn för byggandet av Nordsjö hamn. Lånen amorterades med 93,9 miljoner euro. Finansieringsanalysens nyckeltal har utvecklats på följande sätt: Intern finansiering av investeringarna, % 85,3 84,0 80,2 77,7 Intern finansiering av kapitalutgifterna, % 70,0 55, ,8 Låneskötselbidrag 4,5 5,8 4,4 2,2 Likviditet, kassadagar Nyckeltalet intern finansiering av investeringarna (100*årsbidrag/självfinansiering av investeringar) anger hur stor del av självfinansieringen av investeringarna som har finansierats internt. År 2007 finansierades ca 14,7 procent av investeringarna genom försäljning av egendom eller lån. Den interna finansieringen av kapitalutgifterna anger årsbidragets procentandel av det sammanlagda beloppet av självfinansiering av investeringar, nettoökning av utlåningen och amorteringar. Nyckeltalets värden visar att stadens årsbidrag inte räcker till för att finansiera kapitalutgifterna. Låneskötselbidraget [(årsbidrag + räntekostnader)/räntekostnader + amorteringar)] anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Stadens låneskötselförmåga har varit fortsatt god. Nyckeltalet likviditet, kassadagar anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med stadens likvida medel. Stadens likviditet har legat kvar på en god nivå. 1.3 DEN FINANSIELLA SITUATIONEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN BALANSRÄKNING AKTIVA e e PASSIVA e e BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Uppskrivningsfond Övriga utgifter lång verkningstid Övriga egna fonder Förskottsbetalningar Övrigt eget kapital Överskott från tig räkenskapsper Räkenskapsperiodens överskott

13 1 000 euro Materiella tillgångar AVSKRIVNINGSDIFFERENS Mark- och vattenområden OCH RESERVER Byggnader Fasta konstr och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar AVSÄTTNINGAR Aktier och andelar Avsättningar för pensioner Masskuldebrevsfordringar Övriga avsättningar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Statens uppdrag Donationsfondernas Donationsfondernas kapital särskilda täckning Övrigt förvaltat Övriga förvaltade medel kapital RÖRLIGA AKTIVA FRÄMMANDE KAPITAL Omsättningstillgångar Långfristigt Material och förnödenheter Masskuldebrevslån Varor under tillverkning Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Långfristiga fordringar Lån från offentliga samfund Lånefordringar Skulder till leverantörer 12 8 Övriga fordringar Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristiga fordringar Kortfristigt Kundfordringar Masskuldebrevslån Lånefordringar Lån från finansinstitut Övriga fordringar Lån från offentliga samfund Resultatregleringar Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar Fordringar sammanlagt Främmande kapital sammanlagt Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA SAMMANLAGT

14 Balansomslutningen har ökat med 428,1 miljoner euro. Bland aktiva har förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ökat mest, med 194,2 miljoner euro. Ökningen beror på de pågående investeringarna i Nordsjö hamn. Nya markförvärv har ökat värdet på mark- och vattenområden i balansräkningen med 81,2 miljoner euro. Bland passiva är ökningen störst för eget kapital på grund av räkenskapsperiodens överskott och för främmande kapital på grund av Helsingfors Hamns låntagning. Förändringen mellan balansräkningsgrupperna kassa och bank samt finansiella värdepapper jämfört med föregående år beror på nya avtal, enligt vilka marknadsränta betalas på koncernkontot. Balansräkningens nyckeltal för soliditet, finansieringsförmögenhet och skuldsättning har utvecklats på följande sätt: Balansräkningens nyckeltal Soliditet, % 76,9 76,6 75,7 74,7 Relativ skuldsättning, % 35,3 34,1 38,3 39,6 Skuldsättningsgrad, % -0,9-0,7-0,9 2,0 Lånebestånd, 31.12, miljoner euro Lån, euro/invånare Lånefordringar, 31.12, miljoner euro Soliditeten [(100*(eget kapital + avskrivningsdifferens och reserver)/hela kapitalet erhållna förskott)] mäter kommunens soliditet, förmågan att tåla underskott och förmågan att klara av åtaganden på lång sikt. En soliditet på i genomsnitt 70 procent anses vara en bra målnivå inom den kommunala ekonomin. Nyckeltalet relativ skuldsättning [(100*(främmande kapital erhållna förskott)/driftsinkomster)] anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. Ju mindre nyckeltalets värde är, desto större möjligheter har kommunen att klara av att återbetala skulden genom internt tillförda medel. Nyckeltalet skuldsättningsgrad [(100*(räntebärande främmande kapital (finansiella värdepapper + kassa och bank)/ eget kapital)] beskriver förhållandet mellan räntebärande skulder och eget kapital. Nyckeltalet kan anses gott om värdet är < TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER Mn e % UTGIFTER Mn e % Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter ,3 Verksamhetskostnader ,1 Skatteinkomster ,5 Tillverkning för eget bruk ,3 Statsandelar 181 4,2 Räntekostnader 35 0,8 Ränteintäkter 75 1,7 Övriga finansiella kostnader 1 - Övriga finansiella intäkter 19 0,5 Extraordinära kostnader - - Extraordinära intäkter 117 2,7 Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar 26 0,6 Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva ,5 12

15 INKOMSTER Mn e % UTGIFTER Mn e % Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster från bestående aktiva Investeringar 10 0,2 Investeringsutgifter , ,9 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 21 0,5 Ökning av utlåningen 66 1,5 Ökning av långfristiga lån 130 3,0 Minskning av långfristiga lån 94 2,2 Ökning av kortfristiga lån 1 0,0 Totalinkomster sammanlagt ,0 Totalutgifter sammanlagt ,0 1.5 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Av de 118 dottersamfunden har 115 sammanställts i koncernbokslutet. Helsingfors Lejon, Helsinki Abroad Ltd Oy och Posivire Oy gjorde inte ännu upp något bokslut för I koncernbokslutet har även sammanställts boksluten för alla 5 samkommuner där staden är medlem samt för de 9 stiftelser där staden har bestämmande inflytande. I koncernbokslutet har också sammanställts boksluten för 3 samägda samfund och 41intressebolag. Av intressebolagens bokslut sammanställdes 12 inte, eftersom information inte erhölls om dem. I noterna till koncernbokslutet finns en detaljerad förteckning över vilka samfund och stiftelser som sammanställts resp. inte sammanställts i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Till Helsingfors stadskoncern hör de bolag, stiftelser, föreningar och andra samfund i vilka staden har bestämmande inflytande. Till stadskoncernen hör 118 dotterbolag och 9 dotterstiftelser. Koncernstyrningsansvaret för dessa har delats enligt sektor mellan stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna. Som modersamfund ansvarar staden för styrningen av stadens utveckling och för bestämmandet av den service som staden ordnar. Bolagen och stiftelserna som hör till koncernen används för att komplettera stadens serviceproduktion och sköta andra uppgifter inom koncernen. Den nuvarande verksamhetsmodellen för koncernstyrning har tillämpats sedan Koncernens ledning består av: - stadsfullmäktige - stadsstyrelsen - stadsdirektören - biträdande stadsdirektörerna Kommunlagen och i stadsstyrelsens instruktion innehåller bestämmelser om koncernledningens uppgifter. Stadsfullmäktige - beslutar om koncernens verksamhet och de centrala målen för ekonomin - beslutar om viktiga och ekonomiskt vittgående principer för organiseringen av stadens förvaltning - godkänner bokslutet som innefattar koncernbalansräkning jämte bilagor. 13

16 Stadsstyrelsen - leder koncernen - övervakar att koncernens dottersamfund verkar i enlighet med de mål som stadsfullmäktige satt upp och att deras verksamhetspolitik överensstämmer med stadens mål. Stadsdirektörskollegiet - följer verksamheten vid enheterna som hör till koncernen - ser till att det råder enhetlighet mellan koncernledning och förvaltning - bedömer utvecklingsbehoven i koncernstrukturen. Stadsdirektören - sköter den allmänna planeringen av koncernens verksamhet och ekonomi - följer koncernens funktion och kommer med förslag till utveckling av koncernstrukturen - bevakar stadens intressen i de samfund och stiftelser där staden har bestämmande inflytande. Biträdande stadsdirektören inom sin sektor - bevakar stadens intressen i de samfund och stiftelser där staden har bestämmande inflytande. Enligt paragraf 23 i kommunlagen ger kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet vid behov dem som företräder kommunen i olika samfunds, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan anvisningar om hur kommunen ska ställa sig till de frågor som behandlas. I en koncern kan anvisningar ges av stadsstyrelsen när det gäller frågor som är ekonomiskt betydande eller av principiellt vittgående betydelse och i övrigt av stadsdirektören eller av vederbörande biträdande stadsdirektör inom sin sektor. De personer som företräder staden ska agera i enlighet med de mål som stadsfullmäktige satt upp för koncernen. De som verkar i dottersamfundens förvaltning ska följa koncernstyrelsens anvisningar. Stadsstyrelsen följer dottersamfundens verksamhet och resultat utifrån regelbundna uppföljningsrapporter och bedömer vid behov behovet av verksamheten och enhetens ställning i koncernorganisationen. Koncernstyrningen utvecklas i enlighet med följande utvecklingslinjer som stadsstyrelsen beslutade om : - koncernstyrningen effektiveras med målet att förbättra effektiviteten och produktiviteten i dottersamfundens verksamhet och förenhetliga lednings- och förvaltningsrutinerna - stadsstyrelsens ställning inom ägarstyrningen stärks initialt genom utredning av frågor som rör inrättande av en koncernsektion vid stadsstyrelsen, och att - den totalekonomiska granskningen av stadskoncernen utvidgas genom att man till koncernbokslutet från och med räkenskapsåret 2007 förutom koncernbalansräkning även fogar övriga kalkyler och uppgifter enligt bokslutet Utvecklingen av stadskoncernens riskhantering är en av tyngdpunkterna i utvecklingen av koncernstyrningen. Utgångspunkten är att styrelsen för respektive koncernsamfund ansvarar för samfundets riskhanteringspolitik, uppgörande av en riskhanteringsplan och övervakning av den. Verkställande direktören ansvarar för att riskhanteringen är ordnad på behörigt sätt. Riskhanteringen ska vara integrerad i koncernsamfundets dagliga verksamhetsprocesser och beslutsfattande. I samband med uppföljningen av den normala verksamheten och ekonomin följer koncernledningen koncernsamfundens risksituation med hjälp av regelbundet uppgjorda delårsöversikter och uppföljningsrapporter. De potentiella riskerna är huvudsakligen förbundna med störningar i samfundets verksamhet och med betydande egendomsskador. Samfunden har täckt riskerna med egna försäkringar. Varje koncernsamfunds verksamhet förväntas vara fortsatt stabil under nästa räkenskapsperiod. 14

17 1.5.3 Väsentliga händelser som rör koncernen Stadsstyrelsen definierade ägarpolitiska riktlinjer för stadens dotter- och intressesamfund. Riktlinjerna definierades för varje enskilt samfund och gällde ägarstrukturen, utvecklingsvisionerna och målen. År 2007 grundades följande dotterbolag: Helsingfors Lejon Ab, Helsinki Abroad Ltd Oy, Tölövikens parkering Ab och PosiVire Oy. Staden förvärvade hela aktiestocken i Helsinki Region Marketing Oy. Intressebolag som inledde sin verksamhet var Metropolia Ammattikorkeakoulut Oy och Länsimetro Oy. Under verksamhetsåret inleddes en s.k. koncernbanksverksamhet, då man upphandlade ett gemensamt koncernkonto med därtill hörande banktjänster för staden och dess dottersamfund. Upphandlingen vanns av Sampo Bank. Dottersamfunden har anslutit sig till koncernkontosystemet, vilket ger dem tillgång till avgiftsfria betalningsrörelsetjänster och bättre depositionsränta än tidigare på sina egna medel Koncernbokslutet och dess nyckeltal Enligt gällande bestämmelser upprättar kommuner bara en koncernbalansräkning. Det första fullständiga koncernbokslutet enligt de nya bestämmelserna ska upprättas för Ett fullständigt koncernbokslut enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning kan emellertid upprättas redan för Staden har också upprättat ett koncernbokslut och en finansieringsanalys för Inga jämförande uppgifter kan presenteras för KONCERNRESULTATRÄKNING euro Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfundens förlust (vinst) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 639 Räkenskapsperiodens överskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Årsbidrag/Avskrivningar, % 165,7 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Koncernresultaträkningen visar hur stadskoncernens resultat uppkommit i förhållande till enheter utanför koncernen. Stadskoncernens interna intäkter och kostnader har eliminerats. Finansieringsanalys för koncernen Koncernens finansieringsanalys har upprättats på en grövre nivå än bokföringsnämndens kommunsektions modell. Vid upprättandet av finansieringsanalysen har man bara utnyttjat uppgifter från resultaträkningen och balansräkningen. På grund av detta kan inga nyckeltal för koncernens finansieringsanalys presenteras. 15

18 Finansieringsanalys för Helsingfors stadskoncern FINANSIERINGSANALYS FÖR KONCERNEN e KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Förändringar i lånebeståndet Förändringar i eget kapital -150 Övriga förändringar av likviditeten KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel Likvida medel Koncernbalansräkning för Helsingfors stadskoncern AKTIVA PASSIVA e e e e BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Ökning av samkommunens eget kapital Övriga utgifter med lång verkningstid Uppskrivningsfond Förskottsbetalningar Övriga egna fonder Materiella tillgångar Övrigt eget kapital Överskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiod. överskott Mark- och vattenområden MINORITETSANDELAR Byggnader Fasta konstr. och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

19 1 000 euro PLACERINGAR RESERVER Aktier och andelar Avskrivningsdifferens Övriga aktier och andelar Reserver Masskuldebrevsfordringar Avsättningar Fordringar FÖRVALTADE MEDEL FÖRVALTAT KAPITAL RÖRLIGA AKTIVA FRÄMMANDE KAPITAL Omsättningstillgångar Långfristigt, räntebärande Fordringar Långfristigt, räntefritt Långfristiga fordringar Kortfristigt, räntebärande Kortfristiga fordringar Kortfristigt, räntefritt Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditet, % 62,5 Koncernens lånebestånd, euro Relativ skuldsättning, % 83,3 Koncernens lånebestånd, euro/invånare Skuldsättningsgrad, % 25,9 Koncernens lånefordringar, euro Ackumulerat överskott, euro/invånare Koncernens lånefordringar, euro/invånare BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Räkenskapsperiodens resultat före förändring av reserver och fonder är ,73 euro. I resultatet ingår även resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter. Dessa resultat behandlas i enlighet med bokföringsbestämmelserna i affärsverkens och fondernas egen bokföring. Beträffande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat föreslår stadsstyrelsen följande: - Helsingfors Energis överskott på ,88 euro läggs enligt tekniska nämndens förslag till eget kapital i Helsingfors Energis balansräkning. - Helsingfors Vattens överskott på ,88 euro läggs enligt tekniska nämndens förslag till eget kapital i Helsingfors Vattens balansräkning. - Helsingfors Hamns över-/underskott är 0,00 euro. - Trafikverkets över-/underskott är 0,00 euro. - Helsingfors Textiltjänsts överskott på ,65 euro läggs enligt affärstjänstnämndens förslag till eget kapital i Helsingfors Textiltjänsts balansräkning. - Helsingfors stads servicecentrals (Palmia) överskott på ,71 euro läggs enligt affärstjänstnämndens förslag till eget kapital i Servicecentralens (Palmia) balansräkning. Bostadslånefondens överskott på euro, bostadsproduktionsfondens överskott på euro, fonden för idrotts- och friluftsanläggningars överskott på euro, försäkringsfondens överskott på euro och innovationsfondens underskott på euro läggs i enlighet med fondernas stadgar till deras respektive fondkapital. 17

20 Vidare föreslår stadsstyrelsen att resultatet för den övriga verksamhetens del disponeras enligt följande: - Ur investeringsfonden för Kampen-Tölöviken intäktsförs enligt fondens stadgar ett belopp som motsvarar investeringarna i Kampen-Tölöviken, euro. Till investeringsfonden för Kampen- Tölöviken läggs euro som utgör inkomst från försäljning av mark i Kampen-Tölöviken. - Ur förortsfonden intäktsförs ett belopp som motsvarar användningen, ,84 euro. - Till bostadsproduktionsfonden överförs enligt bostadsproduktionskommitténs förslag euro av bostadsproduktionsbyråns resultat för räkenskapsperioden. - Av den avskrivningsdifferens som uppstått vid upplösning av investeringsreserven för ämbetshuset i Berghäll intäktsförs ,63 euro. - Underskottet för den övriga verksamheten efter reserver och fonder, euro, föreslås upptas under stadens eget kapital, över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder. 2 BUDGETUTFALLET 2.1 UTFALLET FÖR DRIFTSEKONOMIN Anslagen och de budgeterade inkomsterna i driftsekonomidelen utföll på följande sätt enligt huvudtitel: Inkomster Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Bildnings- och personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Inkomster sammanlagt Utgifter Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Bildnings- och personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Utgifter sammanlagt Verksamhetsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiod resultat Verksamhetsinkomsterna var 53,3 miljoner euro större än i budgeten. De största inkomstöverskotten uppkom inom stadsplanerings- och fastighetsväsendet, 16,4 miljoner euro, och inom byggnads- och miljöväsendet, 25,8 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna överskreds totalt med 28,3 miljoner euro. De största utgiftsöverskridningarna uppkom inom social- och hälsovårdsväsendet, 31,4 miljoner euro, och inom byggnads- och miljöväsendet, 20,3 miljoner euro. Den största utgiftsinbesparingen, 17,3 miljoner euro, uppstod inom stadsdirektörsroteln. Verksamhetsbidraget var nästan 25,0 miljoner euro bättre än i budgeten. 18

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Nr 1259 3403 RESULTATRÄKNING Bilaga 1 Ränteintäkter Leasingnetto Räntekostnader FINANSNETTO Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern I ägarintresseföretag I övriga

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2010

Helsingfors stad Bokslut 2010 Helsingfors stad Bokslut 2010 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift 978-952-223-952-5 ISBN webben 978-952-223-953-2 ISSN 1457-3083 Bokslutsmaterial:

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 112,5 105,4 108,3 Goodwill 737,7 649,9 685,4 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT DELÅRSRAPPORT 2010-01-01-2010-06-30 Styrelsen och verkställande direktören för AU Holding AB (publ) avger härmed följande delårsrapport för perioden 2010-01-01-2010-06-30. Innehåll Sida Allmänna kommentarer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 5504 Nr 1340 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Andel av placeringsverksamhetens nettointäkt 2) Övriga försäkringstekniska

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 698/2014 15 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Ränteintäkter Nettointäkter från leasingverksamhet Räntekostnader RÄNTENETTO Intäkter från egetkapitalinstrument Företag inom samma koncern Ägarintresseföretag

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 0 01 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADSSTYRELSE Godkänd av stadsfullmäktige den 18 september 1996 1 Verksamhetsområde 2 Stadsstyrelsen Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2009

Helsingfors stad Bokslut 2009 Helsingfors stad Bokslut 2009 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2009 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Tryckt bokslut: ISBN utskrift 978-952-223-671-5 ISBN webben 978-952-223-672-2 ISSN

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Verkställande direktörens kommentarer till kvartalet

Verkställande direktörens kommentarer till kvartalet Första kvartalet 2017 Omsättning var 23 552 T (23 447 T ) Rörelseresultat uppgick till 447 T (299 T ) Resultat blev 540 T (212 T ) Resultat per aktie 0,036 Eget kapital per aktie 0,428 Verkställande direktörens

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga. Första halvåret 2016 Periodens omsättning uppgick till 48 470 T (47 992 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 1 365 T (1 204 T ) Periodens resultat uppgick till 1 035 T (863 T ) Resultat per aktie

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. Försäkringsteknisk kalkyl

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. Försäkringsteknisk kalkyl 3225 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Försäkringsteknisk kalkyl Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Övriga försäkringstekniska intäkter 1) Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Förändring

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer