Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun

Transkript

1 Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun Helhetsbaserat arbetssätt med föräldrar med kognitiva svårigheter - Med insatser till både barn och förälder Anna Nylén, projektledare

2 Innehåll Bakgrund och syfte Prövande interventioner Resultat från forskning 2

3 Bakgrund Implementering av föräldrautbildningsprogrammet PYC i Motala kommun PYC:a i hemmet Följa upp Tydliggöra roller Varje tillfälle: Småprat Jobba på målen Småprat Testa av förståelse Målformulering Planera insatsen 3

4 Forskning andra faktorer Forskning visar att personer med intellektuella funktionshinder kan ha litet nätverk och få vänner, att de har negativa erfarenheter av gruppaktiviteter. Föräldrarna kan utvecklas med ett anpassat stöd. Stödet ska ske i deras hem och sedan generaliseras till andra miljöer. 4

5 Syfte med projektet Komplettera föräldrutbildningsprogrammet PYC. Hitta lösningar och samordning runt föräldrarna i deras vardag. Föräldrarna beskrev att de ville lära känna andra och dela erfarenheter. Ta fram delar för barn mellan 7-12 år Ökat barnfokus 5

6 Bakgrund Skapa förutsättningar för föräldrarna att: - få ökad delatighet - ökad oberoende/självständighet - känna trygghet Flera igenkänningsfaktor - struktur - material Känsla av sammanhang för förälder 6

7 Interventioner Samordning - Samordningsmöte - Min bok Anpassad föräldragrupp: - Bildstöd - Praktiskt material - Individualiserat Barngrupp PYC i hemmet Boendestöd med PYC-utbildning - checklistor för vardagssysslor med bilder 7

8 Helhetsbaserat familjestöd

9 Referensgrupper En referensgrupp bestående av olika professionaliteter: psykiatri, LSSutredare, socialkotor, habilitering och BVC. En referensgrupp med föräldrar som tidigare haft stöd av föräldrautbildningsprogrammet PYC. 9

10 Forskningdesign Triangulär forskning Mätning av förälderns syn på sin föräldraförmåga och samspelfärdigheter i samband med behandlingsstart och efter 8 mån. Intervju med PYC-handledaren om arbetssättet och behandlingsprocessen efter 8 mån. Enkät till PYC-handledare i samband med intervju. Fokusgrupp med PYC-handledare. Gruppintervju med boendestöd. Enkät till föräldrar vid avslutat föräldragrupp. Intervju med samarbetspartner om arbetssättet. 10

11 Samordningsmöte SIP Informera om mötet Föräldern bjuder in både privat och professionellt nätverk till mötet som leds av en koordinator. Mötet har en tydlig struktur: 1. Runda med vem man är och vilken roll man har i familjen. 2. Runda med vilka styrkor och förmågor har föräldern. 3. Runda med vilka behov finns. 4. Runda med vilka lösningar man kan bidra med. 5. Skrivs ner i en handlingsplan och en samordningsperson utses. 6. Tar kort på alla som finns med i handlingsplanen. 11

12 Barnkontakter Förskola/skola BVC Barnhandläggare Släkt och vänner Vuxenkontakter Boendestöd Sjukvård God man Socialsekretare Barnmottagning Habilitering Tandvård Kompisars föräldrar Psykiatrin LSS Habilitering Arbete Tandvård Försäkringskassan

13 Syfte med samordning Socialsekreterare, Boendestöd, Habilitering, BVC, Förskola/Skola, Arbete, Försäkringskassan, Barnmottagning, Tandvård, Psykiatrin, Barnhandläggare, God man, Sjukvård, LSS

14 Min bok Kontaktbok med bilder på personerna, vilken roll de har, deras telefonnummer och ev. telefontider Text där de kan skriva sina: styrkor, sina mål, hur de vill få information och rader för anteckningar efter möten. 14

15 Anpassade Föräldra- och barngruppgrupper Föräldragrupp med spädbarn Föräldragrupp med barn i åldrarna 5-8 år Barngrupp samtidigt som föräldrarna deltog i föräldragrupp 15

16 Individuell anpassning i föräldragrupperna Intervju med varje familj Intervju med familjens PYC-handledare 16

17 Anpassning Före mötet - sms påminnelse eller telefonsamtal - stöd i att planera sin resa till gruppen tex. testgå, kolla busstider - se lokalen - veta dagens tema och innehåll Småprat Tema Kaffe/små prat Utvärdering Avslut 17

18 Forts Anpassning Under mötet - Samma struktur varje träff - Ledarna presenterade föräldrarna - Temat med bildstöd - Diskutera temat - Rollspel och/eller visa praktiskt tex. tex. badade en docka - De fick repetera tillsammans vad ledaren gjorde - Värderingsövning - Utvärderade med tummarna och Scott Millers material ORS/SRS under fikat. 18

19 Forts. Anpassning Efter mötet - PYC-handledaren följde upp i hemmet - Papper med sig med innehåll 19

20 Föräldragrupp- spädbarn Tre kvinnor och tre män som representerar 3 föräldrapar Tre spädbarn 4-6 mån Två gruppledare som är PYCutbildade Teman: - Prata och leka med sitt barn - Säkerhet - Hygien - Samarbete och nätverk - Smakpotioner 6 strukturerade 2 h möten 20

21 Föräldragrupp 5-8 år Tre mammor och tre pappor och en ytterligare sambo Tre par och en ytterligare biologisk moder Tre PYC-utbildade ledare 9 strukturerade möten Teman: - Lek - Säkerhet - Hygien - Måltider och mat - Svårigheter och stöd - Samarbete och nätverk - Sex och samlevnad - Valfritt - Avslutning 21

22 Barngrupp Fyra barn (En av familjerna har tre barn som inte deltar i barngrupp) Barn med egna svårigheter Tydlig struktur Träffa andra barn i samma situation Ökad kunskap om förälderns svårigheter och avlastas skuld Två PYC-utbildade barngruppsledare höll barngruppen Teman: - Lära känna, lika/olika - Säkerhet och trygghet - Hygien - Måltider och mat - Känslor - Min familj - Min kropp och mina gränser - Mina försvar, tankar och samarbete - Avslutning 22

23 Gemensamt avslut på föräldra- och barngrupperna Barn och föräldrar fick berätta för varandra vad de gjort på gruppen. Lek utifrån temat familjevis 23

24 Avslutande möte Fylla i den hjälpande handen Tårta Diplom

25 Boendestöd med PYC-utbildning Följa upp Tydliggöra roller PYC:a i hemmet Målformulering Planera insatsen 25

26 Resultat av forskningen Basinformation om föräldrarna/familjerna Föräldrarnas tankar om interventionerna PYC-handledarnas tankar om interventionerna Boendestöds tankar om interventionerna Samarbetspartners tankar om interventionerna Föräldrarnas skillnader i första och andra mätningen Återkommande mönster 26

27 Basinformation kring föräldrarnas som deltagit i forskning Familjer I forskningen ingår totalt 9 föräldrar i 7 familjer. Av de 9 föräldrarna finns två familjer som lever ihop som sambo eller som gifta. Antal barn i familjerna och deras boende Hos dessa 9 föräldrar finns totalt 12 barn. Under forskningsperioden bor 7 av dessa barn med sina föräldrar i hemmet. Utav de barn som inte bor med forskningsförälder bor 4 av barnen i familjehem med stöd av Socialtjänstlagen och 1 av barnen bor hos den andre föräldern. 27

28 Sysselsättning hos föräldrarna En förälder har sysselsättning i form av arbete genom lönebidrag. Fyra av föräldrarna är sjukskrivna. En förälder har försörjningsstöd. Tre av föräldrarna har aktivitetsersättning genom försäkringskassan, men ingen sysselsättning. 28

29 Särskola och annat stöd i skolan Fyra av föräldrarna har gått i särskola. Fem av föräldrarna har någon gång haft elevassistent. Sex av föräldrarna har gått i mindre klass eller i en anpassad grupp. Samtliga föräldrar har haft någon form av stödundervisning eller extra hjälp i skolan av sin egen lärare eller en annan profession, tex. talpedagog 29

30 Föräldrarnas tankar om interventionerna Samordningsmötet: - Det var jobbigt, men bra. Att se alla liksom - Det blev för många, då var det svårt att prata, men det blev bra efteråt PYC i hemmet: - Jag har fått träna, öva, tills jag kan, då har jag använt det på mitt barn. Föräldra och barngrupperna: - Äntligen har de gjort något bra - Barnens behöver också få information, det är svårt att ge själv och de får träffa andra barn. 30

31 PYC-handledarns tankar om interventionerna Samordningsmötet - Det blir tydligt, vem gör vad, både för mig och föräldern - Ska familjen hinna träffa alla dessa professioner PYC i hemmet - PYC har hjälpt mig att bli mer konkret och att dela upp inlärning Föräldra- och barngrupperna - Det var jobbigt att hålla grupperna, många aspekter att ta hänsyn till, värdera saker som sades och ge alla plats. - Barnens olika utvecklingsnivå var skild trots lika ålder 31

32 Boendestödstankar om interventionerna Samordningsmötet - De är gäller verkligen att anteckna allt för att minska missförstånd och minnesstöd. Föräldrarna blir nervösa och de minns inte allt, så vi behöver förbereda och återkoppla mötet. Men helt klart värt det. PYC i hemmet - Ett bra program som vi är så glada för, äntligen finns en metod, även för oss. Föräldra- och barngrupperna - Föräldrana har varit så nöjda, de har uppskattat lättheten, de har tyckte det varit roligt, givande och gett dem relationer. 32

33 Samarbetspartners tankar om interventionerna Samordningsmötet - Det blev tydligt hur många som är inne i samma familj, hur många föräldrarna har att relatera till hela tiden, snacka om möten. Vilken energi och tid tar inte det. PYC i hemmet - Något som ger resultat för målgruppen, uppdelat och tydligt. Föräldra- och barngrupperna - Vet inte så mycket än det jag hört från föräldrar, det låter positivt, då de gillat dem. 33

34 Skillnader i förälderns beteende Två mätningar - en i samband med uppstart - en efter ca. 8 månader Föräldern har intervjuats om dess föräldraskap och föräldern har gjort en nätverkskarta Intervjumaterial SIG (Support Interview Guide ) 34

35 Föräldrarns skillnader i första och andra mätningen Barn och föräldrar är ute i större omfattning. Föräldrarna uppfattar att de tillbringar mer tid med barnen, ser dem och sätter ord på vad de barnet gör i större omfattning. Föräldrarna uppfattar att barnets hälsa ökat. Föräldrarna tar emot mer stöd av sitt privata nätverk och minskat sina professionella kontakter Föräldrarna kan sysselsätta barnen i högre omfattning. 35

36 Föräldrarnas tankar om föräldragrupperna Det blev en gemensakap Bra med en mindre grupp, det blev inte så rörigt. Alla fick prata. Kul att det varit glädje, det har varit positivt. Skönt med en mindre grupp Skönt att man inte kände sig uttittad. Jag har fått nya vänner.

37 Återkommande mönster Professionella får hävda rätten för föräldrar mot andra professionella och mot myndigheter. Föräldrarna påtalar behov och ger exempel på va de vill ha för stöd, men samhället kan inte alltid erbjuda önskat stöd/kompensation. Föräldrarnas rätt kommer inte fram, tex. alla barn fick inte gå i barngrupp, önska byta socialsekreterare, otydliga beställningar och mål för vad som förväntas av föräldern. De skulle kunna gå i behandling för evigt 37

38 Individuellt anpassat vuxenstöd till vuxna och familjer med kognitiva svårigheter Katarina Present, boendestödjare Jessica Lind, boendestödjare

39 Vuxencentrum

40 Bakgrund och implementering Boendestöd startade 2006 Synliggjort behov, men saknade redskap och metoder Utbildades i PYC 2015

41 Livssituation Ekonomiskt bistånd, aktivitetsersättning, arbetsträning, sjukersättning, Svår ekonomisk situation Bristande socialt nätverk Negativa erfarenheter från professionella kontakter Låg självkänsla Negativa uppväxtförhållanden Svårigheter med planering = HÖG STRESS

42 Sortera i ett vardagskaos Vad är viktigast? - Går det värdera? - Vad är hönan och vad är ägget? Jobba med rätt saker. Ge kunskap utan värdering Varje tillfälle: Småprat Jobba på målen Småprat Testa av förståelse Styra med respekt för att främja inlärning - undvika soff-samtal - stänga av TV:n

43 När naturliga vardagssysslor blir ett bekymmer Följa upp Tydliggöra roller Träna i hemmet Målformulering Planera insatsen

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Kognitivt stöd så hur kan man göra Stöd i att uppmärksamma, ta emot information Stöd i att bedöma/värdera information Upprepa information för minnesstöd Tränas i att fråga Förenkla och minska mängden information Korta möten Planera vardagen för att minska stress

53 Beskrivande beröm Ge uppmärksamhet för det som är bra. Beskriva det bra detaljerna/färdigheterna (även de självklara) Det man får höra att man är bra på vill man göra mer av

54 Hållbart och kompensatoriskt stöd Det kommer alltid finnas behov av stöd i någon form. Funktionsnedsättning går inte att bota, men hindren kan minska. Hinder Samhällets anpassning Samhällets attityder Påverkar den vuxne

55 Att vara vuxen kan innebära att man har barn

56 Lagar och konventioner Artikel 23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Respekt för hem och familj Konventionsstaterna skall vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med funktionsnedsättning i alla frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap och personliga förbindelser på lika villkor som för andra.

57 Även en boendestödjare ska ha barnperspektiv Se och ge barnen i familjen uppmärksamhet Föra barnen på tal Föräldramöten Läxläsning Skolans veckobrev All personal inom Socialtjänsten har anmälningsskyldighet

58 Individuellt anpassat vuxen stöd Fortsatt utveckling Nära samverkan med familjeteam Fortsatt utveckling av checklistor Ingår i Lärcenter Träna i hemmet Följa upp Tydliggöra roller Målformulering Planera insatsen 21

59 Fråge- och reflektionsstund

60 Förbättra BBIC-utredningar kring föräldrar med kognitiva svårigheter Maria Nilsson, utredare och utbildare i BBIC Malin Oliw, utredare och utbildare i BBIC Therese Kratscmer, 1:behandlingssekreterare

61 Utredningsprocessen början avgörande för slutet Tidig upptäckt mottagning Samarbete med mödravård/bvc Inleda utredning på föräldern innan barnet föds, bevilja insats under utredningstiden 2

62 Syfte: skapa relation mellan behandlare och föräldrar När barnet föds inleds utredning på barnet och insats beviljas under utredningstiden. Svårare när barnet blir aktuellt i ett senare skede motiveringsarbete 3

63 4

64 BBIC Utredningsplanering Upprätta utredningsplanering, ta med till varje tillfälle, följ upp Lämna kopia på utredningsplaneringen till föräldern Tänk på ordval och formuleringar Rita, visa på samband Sammanfatta och checka för förståelse 5

65 Familj och miljö Nuvarande familjesituation Familjebakgrund Boende, arbete och ekonomi Socialt nätverk och integrering 7

66 Ringa in svårigheter Fråga om skolgång särskola, mindre grupp, OBS-klass? Läs- och skrivsvårigheter? Varit med om en utredning? Känner igen sig i barnen? Att genomföra är inte samma sak som att berätta 8

67 Under utredningsmötet Påminn om mötet Planera innehållet för mötet och berätta om upplägget Berätta om oro konkretiserat, ge exempel Använd bilder eller rita Dela upp frågor i detaljerade frågor tex. hur ser en dag ut Upprepade sammanfattningar 9

68 Frågemall Frågemall med direkta frågor under grundläggande omsorg. Inled mötet med kort info om ämnet och ge ett exempel och be dem ge ett exempel. - prata sedan om ämnet med direkta frågor - rita eller använd färdiga bilder 10

69 Säkerhet 11

70 Hygien 12

71 Samspel/aktivitet 13

72 Undvik: Påståenden Ja och nej frågor Processfrågor Öppna frågor För många alternativ Fråga om de förstått 14

73 Tips: föräldrar med kognitiva svårigheter Ringa in de kognitiva svårigheterna Kan behöva hjälp att planera sin tid, bli påminda Skriva lappar, ta kort, skicka e-post Risk: föräldrarna kommer inte på möten 15

74 För att få föräldern att berätta själv: Information om mötets upplägg och innehåll Tydliga, enkla förklaringar Rita upp, upprepa information Inte för mycket information Svårt med skola och läxläsning 16

75 Placering/insats Medvetenhet om rädsla för placering Mycket information -> bättre matchning av insatser -> placering mer sällan Samordning av professionella kontakter viktig Syfte: att barnet får vad det behöver i sitt hem och inte behöver placeras 17

76 Attityder och riskgrupp Ungefär 30% av alla barn som föds till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning placeras. Samhällets attityder har förändrats genom åren stöd behövs! 18

77 Tips på mer information: PAM Parenting Assessment Manual - Pilotstudie (systematisk bedömning av föräldraförmåga) (checklista, Rakt på sak, mm) Checklista för att ringa in svårigheter 21