Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun
|
|
- Elisabeth Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering Gröna Kortet Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun
2 Norrbusöverenskommelsen Länets kommuner + NLL Östra Norrbottens rutin för nätverksmöten och samordnad individuell plan - SIP
3 Socialtjänsten Primärvården Barnpsykiatrin Elevhälsan Habiliteringen Vuxen.
4 Intervjuade 66 personer Skola: förskollärare, lärare, kurator, skolsköterska, matpersonal, rektor, förskolechef, kostchef Socialtjänst: ifo och lss HVB hem, hem för ensamkommande Primärvård: bvc, mvc, familjens hus BUM: bup och hab
5 RESULTAT -Kännedom & användning 93 % känner till kortet 85 % har ett kort 65 % har använt det gröna kortet kallar till nätverksmöten, hänvisar till det, arbetsplan HÖG ANVÄNDNING Checklista för samverkan och unga Före nätverksmötet Kräver mina iakttagelser någon åtgärd? Behövs fler än en kompetens/aktör för a och insatser hos barnet/den unge? Vad säger min chef? Vem talar med barnet/den unge och de Vad säger de? Vem gör kallelse och ordnar det praktis nätverksmötet? Hur lägger vi upp nätverksmötet? Vem för anteckningar? Vem skriver Samordna (SIP)? Under och efter nätverksm Hur hanteras SIP? Är alla aktörer, barn och föräldrar klara ö göras? Är det klart med vem som gör vad? Är samordnarens uppdrag och roll klar? Är det klart när uppföljningen ska göras? Är alla nöjda med de insatser som plane vad kan ytterligare göras? Vem gör avvikelserapport till
6 Personal Deltagit vid nätverksmöte 77% har medverkat vid ett nätverksmöte Oftast används inte kortet vid mötet - rutinen är med i bakhuvudet
7 Personal Implementering -Rutin 69 % har fått introduktion i rutinen Utbildning, studiedag, samtal med chefen, informationsmöte Vanligare med en rutin inom kommunen, ex. samordnare ordnar utbildning Ovanligare inom respektive verksamhetsområde, ex. att socialchefen ordnar utbildning
8 Personal RESULTAT -implementeringen 63 % ganska säker / säker påatt använda rutinen BUM, skola, socialtjänst + Förskola och barnhälsovård
9 Personal Gröna Kortet -vid nätverksmöte 68% tycker att Gröna Kortet är ett stöd för genomförande av nätverksmöte bra vid osäkerhet, för ny personal har lett till att verksamheter tänker påsamma sätt, det är mindre ifrågasättande nu
10 Personal Avvikelser Oftast förekommande avvikelser: SIP - upprättas inte alltid Samordnare utses inte alltid Avvikelserapportering görs inte Aktör tar inte sitt ansvar: väntar på att annan kallar vill att annan aktör fixar kommer inte på möte ber föräldrar kontakta annan aktör
11 Personal Barnets perspektiv Ja! 85 %(Personalen) Barnet behöver inte åka till olika aktörer Vi försöker individualisera -barn är olika Skriver SIP utifrån barnets perspektiv
12 Personal Gröna Kortet -effekt hos personalen Mer än hälften tycker att de blivit säkrare på att ta tag i problem Det går snabbare Fler aktörer som tar ansvar Lättare för ny personal 43 % har blivit mer uppmärksamma påatt upptäcka behov Påminns om hur viktigt det är med samverkan och insatser
13 Personal Gröna Kortet -som verktyg för samverkan Kortet har bidragit tillsamverkan -Ja! 68% Underlättar kontakten med andra aktörer och får en spridningseffekt
14 Från utvärderingen Kunskapsläge -om rutiner & checklistor Bland personal finns en stor tilltro till att utbildning och erfarenhet räcker. Checklistor och strukturerade metoder ger bättre resultat än bara utbildning och erfarenhet. (Andershed, 2013)
15 Personal Föräldrakontakten Har fungerat MYCKET BRA De flesta kommer Bra medgivandeblankett, kallelseblankett pånätet Viktigt med tydlig information före
16 Personal Vad kan aktörerna förbättra? BUM: vara med fysiskt Socialtjänst: följa upp och återkoppla mer Skolan: förskolan mer delaktig Mer samverkan med: socialtjänsten, vuxenpsykiatrin och barnhälsovården
17 Personal EFFEKT FÖR BARNET/FAMILJEN Svårt att visa om kortet haft effekt i resultat för det enskilda barnet (jämförande studie) Personalens upplevelse 82% tycker barnet fått stöd, samordnat 83% insatser påbörjats 73% utredning har påbörjats 60% lättare att lösa problem
18 Föräldrar Föräldrars upplevelse -13 intervjuer Jag fick bra information Skolan, BUM eller jag själv kallar Rätt personer var med påmötet 8 av 13 anger att SIP skrevs 9 av 13 ansåg att det var ett professionellt möte 10 av 13 klart vad som skulle göras efter mötet 9 av 13 insatserna gav resultat
19 Föräldrar Var det samverkan? Majoriteten = ja 5 av 13 upplevde inte samverkan Drygt hälften tyckte att det underlättade, det var fler som såg och ville hjälpa Exempel påsvar vid nej: Socialtjänsten skulle kalla till enskilt samtal men det blev aldrig av, den kontakten föll Olika penningpåsar
20 Föräldrar Grad av nöjdhet 1 INTE ALLS xxxx (vi kämpar fortfarande) 2 GANSKA xxxxx 3 NÖJD xx 4 MYCKET xxxx (slutet var toppen)
21 Föräldrar FÖRÄLDRAR SER GÄRNA Struktur (skriftlig plan, uppföljning och avslut) Konkreta åtgärder Information om exempelvis utredningar /regler Tidigare kontakt -8 av 13 föräldrar.
22 Röster från verksamheten: Det lilla kortet motsvarar en hel pärm med papper Nog tror jag att vi ligger i framkant, men det gör sig inte självt. Det krävs ett ständigt arbete för att både sprida och hålla arbetssättet vid liv (Personalomsättning!) Östra Norrbotten som modell STOLTHET Konceptet sprids i landet, Gotland, Sollentuna, Linköping m.fl
23 ÖVRIGT Tro hos ledning påatt det ger ekonomiska vinster Inga signaler påatt arbetet skulle ta mkt tid Helhetssyn effektivare resursanvänadande 86 % har förtroende för andra aktörer
24 Intresse? Ja! Riks och länsintresse Temadag Barn och ungas inflytande Kommunförbundet Luleå Barn och utbildningsberedning politiker Luleå Social beredning politiker Luleå Samverkansberedning kommun och landstingspolitiker Luleå Elevhälsans nätverk Norrbotten Kommunförbundet Luleå SKL stormöte (webb TV) + SKL nätverksmöte Stockholm Aktuellt för BUP:s nationella konferens 2015 Aktuellt på Länsstyrelsekonferens i november Planeras en länskonferens om Gröna kortet Östra Norrbotten tillsammans med kommunförbundet
norrbus.overkalix.se
Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009-2011 www.skl.se/psynk norrbus.overkalix.se 1 2 3 4 5 - Dålig uppföljning av planer - Ingen samordnare - För lite
Läs merRAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga
RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga Lena Hannu Utvecklingsledare Barn- och utbildningsförvaltningen Övertorneå kommun för PSYNKprojektet
Läs mer2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013
2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus 2013 Överenskommelse Norrbus Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013 Antagen av samtliga kommuner i Norrbotten 2013-14 Utvärderas
Läs merRAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga
RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga Lena Hannu Utvecklingsledare Barn- och utbildningsförvaltningen Övertorneå kommun för PSYNKprojektet
Läs merRAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga
RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga Lena Hannu Utvecklingsledare Barn- och utbildningsförvaltningen Övertorneå kommun för PSYNKprojektet
Läs merModellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten psynk
Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009- www.skl.se/ psynk http://norrbus.overkalix.se 1 Barnet ska möta en helhet! Förväntningar Familjen Ekonomi Skolan
Läs mernorrbus.overkalix.se
Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009-2011 www.skl.se/psynk norrbus.overkalix.se 1 Program 30/9 08.30 Inledning (YB) 08.45 Om behovet av en första linje
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merSAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN
ORRBUS SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN NORRBUS 2 Samarbete och delaktighet det är nycklar för att nå framgångsrika lösningar Vägledande för samverkan kring enskilda barn och unga med sammansatta
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.
Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merLöltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting
Löltali BU84NM 2017-20)1 Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 1 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2017-2018 Mellan Sollentuna kommun och berörda
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013
Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merForshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan
Läs merBarn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark
2014 Barn och unga vuxna i utsatt situation Det lokala arbetet i Godkänd av: Ledningsgruppen för Revideringsdatum: 2014-01-30 Framtaget av: Arbetsgrupp för barn och unga vuxna i utsatt situation i närområde
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2015
Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2015 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merSamverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Läs merBarn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,
Läs merRevisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merMinnesanteckningar från möte med den lokala SUF-gruppen i Falun
Minnesanteckningar från möte med den lokala SUF-gruppen i Falun 110225 Närvarande: Margaretha Ramström Holmström, mvc Ann-Marie Pettersson Berg, särskolan Ylva Renström, soc.tj barn- o familj Frida Pedersson,
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merIntegration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg
Integration Gävleborg Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg Integration Gävleborg Syftet med Integration Gävleborg Att bidra till en socialt
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merFöräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
Läs merMellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.
2014-12-05 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2014-2015 Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merSamverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet
Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst Barn från 1 år till utgången av gymnasiet Bakgrund till samverkan Samverkansrutinerna är utarbetade utifrån ett uppdrag av förvaltningsledningen inom bildningsförvaltningen
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn
Läs merNätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)
Nätverkssamordnarna Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen) Förebyggande arbete kring barn och ungdomar 0-20 år i Skövde kommun En
Läs merWorkshop Överkalix 8 nov 2011
Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Workshop Överkalix 8 nov 2011 Inledning YB 1 Barnperspektivet Att få berätta, och ha någon som lyssnar och förstår Förstår vi det våra barn och unga förstår? 2 Ett
Läs merUtvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå
Utvärdering Gröna Kortet Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Gröna kortet är: Rutiner och checklista för personal
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för Västbus*
Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
Läs merRedovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Läs merValle och Mika HAPARANDA
Valle och Mika HAPARANDA Goda exempel på förebyggande arbete i Haparanda Familjecentral Compassen Norrbs Arbete i skolan Mamma-& Pappagrpper med Valle & Mika på Familjecentralen Samtal och vägledning i
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 1-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merVÄSTBAS I STENUNGSUND
STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.
Läs merGenerated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.
Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver
Läs merSIP samordnad individuell plan
SIP samordnad individuell plan Forum funktionshinder 20 mars 2018 Rebecca Hedenstedt, Samverkansstrateg Hässelby-Vällingby Vad är När ska SIP göras? Vad är När ska SIP göras? Vilka personer kan få Vad
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merKatja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merFörskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare
Läs merFoto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA
Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA 2016-05-02 Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merHandlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merRegion Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun
1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 2 december 2016 kl 8.00 11.40 Plats: Herrgården, Ryhov
Läs merPresentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna
Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna i Mariehamn Agenda för denna träff: Bakgrund Allmänt om nätverksmöten Själva modellen Om implementeringsprocessen Summering Kahoot Case Diskussion av caset
Läs merAtt främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan
Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan 2012-04-26 Magdalena Sundqvist Processledare Salut-satsningen Verksamhetsutvecklingsstaben Salut-satsningen God hälsa uppnås genom salutogena
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merBarnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Läs merYrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga
Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR PERSONAL PÅ HVB FÖR BARN OCH UNGA 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för personal på
Läs merElevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte
Läs merVästbus reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merVästbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus reviderade riktlinjer 2012 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Oktober 2013 Lokal arbetsgrupp Borås Lena Johansson, enhetschef SPKC Kåre Öhrstig verksamhetsutvecklare IFO,
Läs merMitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.
För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019 Alla barn har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan, skolan, fritidshem och annan verksamhet
Läs merFörskolan föräldraenkät På vår. Solhjulets. Gävle Totalt. Bomhus. förskola. Antal svarande Utveckling och Lärande
Förskolan föräldraenkät 2017 På vår förskola Solhjulets förskola Bomhus Gävle Totalt Antal svarande 71 69 440 485 2900 Utveckling och Lärande Ges vårt barn förutsättningar att utvecklas och lära 3,7 3,7
Läs merOmråde Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge
Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp
Läs merVilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre?
hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre? Ö-viks kommun, Folkhälsoutveckling Vi har kommunövergripande barn och ungdomspolicy och- strategi sedan oktober 2014. Nu är vi i det läget att ta fram åtgärdsplaner som
Läs merFörskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare
Läs merBBIC i Örebroregionen slutrapport..
BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merSamverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse
Läs merBarnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap
Läs merTrygg och säker uppföljning av patienten
www.ivo.se Trygg och säker uppföljning av patienten Enligt 2 a HSL ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Med frivillig hälso-
Läs merBUS rapport BUS-avvikelser i Stockholms län 2018
BUS rapport 208 BUS-avvikelser i Stockholms län 208 BUS-avvikelser 208 Redovisning av avvikelser inkomna under perioden 208-0-0 208-2-3 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare
Läs merProjektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.
Projektdesign Består av 3 delar: Utvärdering/ kartläggning Utveckling och implementering Uppföljning och utvärdering 1 Kartläggning Enkät till professionella Telefonintervju med föräldrar Webenkät till
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar
Läs merGlasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merVuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.
BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt
Läs merMinnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 14-02-10
Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 14-02-10 Plats: Gemensamma krafter Närvarande: Lena Ingels BVC Vårdcentral Kvarnsveden, Catharina Henningsson, Gemensamma krafter, Ros-Mari Casselbrant
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kopparholmen 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kopparholmen 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Malin Wallin Vår vision Vår vision är att leva upp till
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merFö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten
Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning till föräldrar som har barn i förskolan i Eslövs kommun. Enkäten går ut till de förskolor där kommunen
Läs merPlan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten
1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall
Läs merHLT- strukturerad samverkans modell
HLT- strukturerad samverkans modell Mellan förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral för att främja förebyggande och tidiga insatser för barn 0-16 år och deras familjer. HÄLSA LÄRANDE- TRYGGHET
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs mer