Workshop Överkalix 8 nov 2011

Transkript

1 Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Workshop Överkalix 8 nov 2011 Inledning YB 1

2 Barnperspektivet Att få berätta, och ha någon som lyssnar och förstår Förstår vi det våra barn och unga förstår? 2

3 Ett barn tillbringar ca timmar i skolan. Hur har de det? Hur mår de? Vad tänker de? Senaste veckorna har jag mött flera personer som sagt att det är kaos och oreda i skolorna. Inte specifikt här, utan i grannkommuner, och i övriga Sverige. En av dem var mycket frustrerad och skulle vilja kalla in Hells Angels för att kyla ner vissa elever som han upplevde bara förstörde. 3

4 . Skolan är ett komplext system Vad betyder eleven i skolan? Rektor Personal Förälder Elev 4

5 UPPGIFT? Personal Rektor INNEHÅLL? Förälder Elev 5

6 Vår inre verklighet medvetandets gåta LTU:s populärvetenskapliga föreläsningsserie Vi vet ungefär vad det ÄR motsatsen till drömlös sömn. ( Var medvetandet finns är mer osäkert). Vi vet nästan ingenting om hur UPPLEVELSER i medvetandet genereras/kommer till, hur processen går till (Hur mycket av det jag upplever beror på biologi, på hur nervcellerna i kroppen reagerar? Hur mycket beror på min självuppfattning kontra det jag upplever? Hur mycket beror på situationen utanför kroppen?) 6

7 KÄNSLOR påverkar våra upplevelser! Upplevelser är grunden för INLÄRNING! 7

8 Någon vill något, säger något Den andre tolkar Den andre beter sig 8

9 Om du ska hjälpa någon måste du visserligen förstå mer än den du ska hjälpa, men du måste framförallt förstå vad den du ska hjälpa förstår. Kierkegaard 9

10 Vet vi vad barn/unga idag är medvetna om? Vet vi hur de upplever världen? Är det någon skillnad på hur barn/unga upplever saker idag jämfört med för tio år sedan? Vad spelar den virtuella verkligheten för roll för den som börjar sitt liv idag? Varifrån får en ung sin världsbild? Får alla möjlighet att uttrycka sig, och är det viktigt? Vad upplever unga att de har för val? Vad är det som ger ångest?? 10

11 Vad påverkas unga av? Justin Bieber Battlefield 3 FOKI 11

12 Frågan är: Hur gör vi vad har vi för system för att inte bara förstå mer än barnet vi ska hjälpa (om det sen är i skolan, i socialtjänsten, på BUP eller någon annanstans), utan framför allt förstå det barnet förstår, d v s förstå dess upplevelse/medvetande? 12

13 Ken Robinson, Sir Ken Robinson Finns på Youtube och TED talks bl a 13

14 Sedan 1990 har han talat för att få in mer av KREATIVITET och ge DE ESTETISKA ÄMNENA en mycket starkare roll i skolan. 14

15 Ken Robinson menar att vår kanske viktigaste förmåga -förmågan att fantisera den förstör vi SYSTEMATISKT i skolan (inte avsiktligt, men just systematiskt). (Han tar bl a upp en undersökning som visar att bland barn 3-5 år är 98% på genial nivå vad gäller att hitta på nya saker. Efter 25 år är det 2% som är geniala 15

16 Ken Robinson menar att - det i skolan finns en olycklig hierarki av ämnen - dagens skola är uppbyggd för att förse ett samhälle som inte finns med arbetskraft - i den nya världen med befolkningstillväxt, miljöproblem och 50-60% av befolkningen i städer är kreativitet en överlevnadsfråga - vi försöker medicinera bort en del av problemen - vi nu lever i den mest stimulerande tiden någonsin och att våra barn inte ska drogas ner utan få ta del av estetiska upplevelser - Dagens skolsystem bygger på 1. Utility 2. Linearity 3. Conformaty 4. Standardisation - ledorden istället borde vara Vitality, Creativity, Diversity 16

17 Den viktigaste insikten Ken Robinson förmedlar är kanske att skolan inte är till för eleverna. Det har den aldrig varit. Eleverna är till för skolan. Borde inte skolan vara till för eleverna? 17

18 Då menar jag så här Tänk om Ken Robinson har rätt! Då kan vi konstatera att då 18

19 gör vi fel saker i skolan (kanske mer rätt i förskolan) ger vi inte en massa unga med kreativa talanger chansen tycker vi inte att talanger i nivå med George Harrisons och Paul McCartneys är så mycket att uppmärksamma håller vi på och är så tråkiga att många ungdomar stänger av fokuserar på resultatet bra betyg istället för att stimulera elevens lust att skapa och tänka vänder vi inte på resonemanget och tänker att bra betyg kan vara en biprodukt av det andra sätter stämpel på en del som inte passar in med olika slags diagnoser har vi inte fattat att det ligger ett egenvärde i att skapa, tänka och lära utgår vi från att eleven ska ut till ett samhälle som i stort sett är som 1900-talets, fast bara lite mer fattar vi inte att det samhälle eleven ska ut till är ett helt nytt samhälle fattar vi inte att i detta nya samhälle är det inte en garanti för någonting att ha en akademisk utbildning (fast det kanske inte direkt skadar) fattar vi inte att det är den egna KREATIVITETEN som är hårdvalutan borde vi inte ha mer reglerad styrning uppifrån och ner, utan tvärtom borde vi låta kultur och utbildning gifta sig borde vi ge utrymme för mer av eget skapande borde vi ständigt låta eleven träna sin kreativitet borde vi ordna träningsverkstäder och workshops där skapandet står i centrum, och lära utifrån det borde vi ordna ännu fler och bättre lärsituationer i grupp borde vi ge mer utrymme för eleverna att analysera och tänka själv, gärna utanför den givna boxen borde vi fundera på hur vi definierar framgång och hälsa och LYCKA och begrunda om det möjligen är våra gängse definitioner som ställer till det för våra unga borde vi 19

20 Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software Death Valley är inte död Sir Ken Robinson 20

21 Utvärdering Har syftet med projektet varit tydligt? Vad har hänt, vad har vi gjort, hur har vi organiserat oss? Vad har varit bra/dåligt? Ser vi några resultat för barnen? Hur har arbetet utifrån Gröna kortet fungerat? Vad anser ni att vi uppnått med projektet? Annat 21

22 Vi har arbetat med (ett axplock) Att organisera oss Kartlägga Gjort en handlingsplan Arbetat utifrån Norrbusöverenskommelsen Tagit fram ett Grönt kort Gjort uppföljningar av Norrbusrutinerna Haft Workshops och seminarier Genomfört föreläsningar Utbildningar Studiebesök Informerat 22

23 Hur det nya projektet planeras att läggas upp 23

24 Ansökan om fortsättning Arbeta utifrån Norrbusöverenskommelsen och få fram hållbara rutiner för samverkan Utveckla nätverksmöten som samverkansform Utveckla ledningsfunktionen kring samverkan Ta fram ett dokumentationsprogram som alla aktörer kan samverka i Ge tidigare hjälp i första linjen till barn med en befarad komplex problematik Utbilda personal och hitta en modell för kompetensutveckling 24

25 METODER Sammansatt behov: Barnet/den unge kan behöva hjälp av mer än en kompetens/ aktör, som finns i en annan verksamhet, Det som kan göras i den egna organisationen, med den egna kompetensen BASNIVÅN -Enskilda aktörer; primärvård, skola, förskola, socialtjänst - Familjens hus - Elevhälsan 25

26 Varje barn är ett eget projekt med en projektledare (samordnare) som samlar resurserna runt barnet 26

27 Gröna kortet 27

28 STEG I NORRBUSMODELLEN 1. Upptäckt 2. Föräldrakontakt 3. Nätverksmöte 4. Samordnad individuell plan/uppföljning 5. Samordnare 6. Avvikelserapportering 28

29 Nya ansökan Vad behöver göras för att vi ska bli ännu bättre på att ge barn/unga rätt hjälp och stöd så tidigt som möjligt? Vilka krav ställer ett nytt projekt på oss? Hur ska verksamheterna involveras än mer i utvecklingsarbetet? Hur ska samverkan, enligt vårt koncept med det Gröna kortet som grund, fördjupas och utvecklas? Kan vi utveckla Elevhälsan och Familjens hus så att de får en tydligare roll som första linje, dit man vänder sig då man har problem? 29