Utvärdering och analys av Skolbild för Särskolan Regnbågen
|
|
- Gunnar Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering och analys av Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor
2 Utvärdering och analys av Skolbild för särskolan Regnbågen 2014/2015 Måluppfyllelse Alla elever på skolan har nått grundläggande eller fördjupade kunskaper. Även de elever som läser ämnen enligt grundsärskolans kursplan har 100% måluppfyllelse. Detta är första året som vi skall göra en analys av måluppfyllelse utifrån kunskapskraven i ämnesområdena/ämnen. Tidigare har vi analyserat antal uppfyllda mål enligt elevernas IUP:er. Föräldraenkät De flesta föräldrar har svarat alltid och några få ofta på frågor om trygghet, trivsel och lärande och utveckling. Ingen har svart ibland eller aldrig. Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med inriktning mot träningsskola vilket innebär att eleverna läser ämnesområden alternativt ämnen från grundsärskolans kursplan. Totalt finns 16 elever på Regnbågen. Eleverna är uppdelade i fem klasser, från förskoleklass till år 9. Dessutom bedrivs fritidsverksamhet för en del av eleverna, i samma lokaler och med samma personal. Eleverna har förutom sin utvecklingsstörning även andra funktionsnedsättningar såsom kommunikationssvårigheter, rörelsehinder, synskada, epilepsi, autism, medfödd dövblindhet med flera. Eleverna befinner sig på olika utvecklingsnivåer och de flesta eleverna har flera funktionsnedsättningar i kombination. Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande värden som präglar skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Kursplanerna omfattar fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, verklighetsuppfattning och vardagsaktiviteter. Som elev i grundsärskolan, inriktning träning, har du även möjlighet att läsa ämnen från grundsärskolans kursplaner Alla elever har en individuell utvecklingsplan som utarbetas och utvärderas tillsammans med elevernas vårdnadshavare och eventuellt andra yrkesgrupper och instanser som t ex personliga assistenter, Barn- och Ungdomshabiliteringen samt kommunens korttidshem.
3 Regnbågens prioriterade mål Under läsåret 2014/2015 har Regnbågen valt att få mer kunskap om att arbeta på ett strukturerat tematiskt arbetssätt där eleverna är delaktiga i alla delar; från planering till förberedelse, genomförande och utvärdering. Ingrid Pramling Samuelson, professor i pedagogik och Sonja Sheridan, fil.dr. i pedagogik arbetar vid Göteborgs universitet. De forskar båda om barns lärande. I boken Lärandets grogrund (2006) beskriver Pramling Samuelsson och Sheridan deras definition av tematiskt inriktat arbetssätt. Att arbeta temainriktat innebär att man avgränsar och lyfter fram ett särskilt område. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan så kan ett tema pågå under en längre tid eller under en kortare tidsperiod, men när ett tema pågår så bör det genomsyra hela verksamheten. Temat ska inte heller enbart ske under en viss dag, tid eller plats. Ett temainriktat arbetssätt bör alltså istället spegla en helhetssyn på elevens lärande och utveckling. Vi ser det tematiska arbetssättet som en metod för att arbeta ämnesövergripande, så att alla ämnesområden/ämnen på ett naturligt sätt kommer med i arbetet. Genom att arbeta med ett temainriktat arbetssätt ger vi eleverna möjlighet till ett mångsidigt och sammanhängande lärande. Vi samlas kring gemensamma upplevelser och öppnar upp för ett samarbete mellan eleverna och klasserna. Vygotskij menar att lärande sker i ett socialt samspel och att människan har förmågor som kan vara oanade, men som utvecklas om hon får vistas i rätt miljö (Lindqvist, 1999). Vårt gemensamma tema blir Fem myror är fler än fyra elefanter. Det finns flera anledningar till att vi valt det som tema. En anledning är att många av eleverna tidigare har visat ett intresse för Fem myror.... När man arbetar temainriktat menar forskare inom pedagogik (Lindqvist, Pramling, Sheridan m.fl.) att temat skall ta sin utgångspunkt i elevernas intressen eller tidigare kunskaper och erfarenheter. En annan anledning är att vi på Regnbågen detta läsår har extra fokus på matematik, eftersom lärarna kommer att gå Mattelyftet och vi ser att Fem myror... innehåller en hel del matematik. Vi tycker också att Fem myror... är väldigt rolig och hoppas att den kan bidra till ett lustfyllt lärande! Källor: Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja. (2006). Lärandets grogrund. Danmark: Studentlitteratur.
4 Estetisk verksamhet Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: skapa genom bild, musik och slöjd välja och använda olika material, tekniker, redskap, verktyg, instrument, ljud och rörelser undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Mål på skolan: Eleverna deltar i en framställning/presentation. Metod: Estetisk framställning Eleverna arbetar med färg, form och struktur och deras betydelse för bilders och föremåls uttryck. Eleverna arbetar med rytmik, rim och ramsor samt sång- och danslekar. Dramatiseringar av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse. Slöjdarbete från idé till färdigt material. Material, redskap och tekniker Eleverna tillverkar kulisser, scenkläder mm. Estetisk verksamhet i samhället Eleverna tar del av någon föreställning som erbjuds i kommunen. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. Del utvärdering jan 2015: Flera av eleverna har arbetat med musiken/låtarna ur Fem myror är fler än fyra elefanter i sina datorer, spelat instrument till låtarna, sjungit sånger samt arbetat med en saga. Utvärdering juni 2015: Under läsåret har eleverna tränat på sång, teater och dans från barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter. Eleverna har också varit delaktiga i att skapa rekvisita och kulisser till vårt musikalframträdande Fem myror är fler än fyra elefanter. Till vår hjälp har vi haft teaterpedagog Elin Bolen Nyström, danspedagog Pablo, konstnär Daniel Gustavsson och kulturpedagog David Stränge. Eleverna har också fått ta del av de olika musik och teaterframträdande som kommunen har erbjudit.
5 Kommunikation Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: samspela med andra tolka olika former av kommunikation söka information från olika källor använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. Mål på skolan: Eleven förstår eller reagerar igenkännande på språket i sånger, ljudlekar och berättelser ur musikalen. Eleven deltar i att uttrycka egna önskemål, behov och känslor i klassrådet. Metod: Eleverna framför en musikal i slutet av läsåret. Eleverna deltar i klassråd och väljer representanter till elevrådet. Samspela, tala och samtala. Eleverna tränar på kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal. Kommunikation i olika sammanhang. Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt och åsikt på olika sätt. Eleverna använder olika kommunikationsverktyg. Tolka och förstå Eleverna arbetar med rim, ramsor, sånger, böcker och dramatiseringar. Tolka kommunikativa uttryck. Arbeta med ordbilder, bokstavsformer och ljud utifrån elevens intresse. Eleverna arbetar med skriftspråket utifrån egna förutsättningar. Informationssökning Informationssökning i olika medier och källor. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget.
6 Utvärdering: Eleverna har under läsåret arbetat med temat Fem myror är fler än fyra elefanter vilket mynnade ut i en musikal som i slutet av vårterminen framfördes för föräldrar och kompisar. Eleverna har både under övning och scenframträdande visat hög igenkänning och delaktighet i de olika akterna i musikalen. Eleverna visar igenkännande på olika sätt. En del av eleverna tecknade siffror i samma takt som musiken från 1-20 låten. En annan elev visar att den känner igen och reagerar på ordet elefant genom att titta på bilderna från fem myror när någon pratar om en elefant eller visar en bild på en elefant. Bild från skolans musikal Alla klasser har haft klassråd inför skolans elevråd. I klassrådet har eleverna fått framföra önskemål att ta med sig till elevrådet. I elevrådet fastställdes skolans luciaprogram tack vare att elevrådsrepresentanterna hade med sig förslag från sina respektive klasser. Eleverna hade med sig önskemålen från klassen med hjälp av bildstöd såsom in-print och ritade tecken.
7 Motorik Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kroppens förmåga att röra sig allsidigt i olika sammanhang se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Mål på skolan: Eleven deltar i lekar och danser där matematiken ingår. Metod: Tillsammans med skolans personal och danspedagogen Pablo gör eleverna danser till de olika numren i vårt framträdande. Eleverna ges möjlighet att träna på de olika danserna under musiken, idrotten och danspassen. Rörelser Grundläggande motoriska rörelser. Lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och deras regler. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. En bildkarta på aktuella ordbilder och begrepp ska finnas tillgänglig för eleven. Delutvärdering januari 2015: Eleverna har deltagit i dans med danspedagogen Pablo vid tre tillfällen. Många elever har haft dans varje vecka där matematiken ingått. Utvärdering juni 2015: Eleverna delades in i två grupper. En grupp bildades av de eleverna som är gående och en grupp bildades av de elever som är i behov av rullstol. Denna gruppindelning medförde att delaktigheten hos eleverna blev högre eftersom koreografin då kunde anpassas. De flesta elever har visat att de upplevt danspassen som mycket positiva och många har utvecklat allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiv. Danspedagogen Pablo medverkade vid tre tillfällen under vårterminen och hjälpte oss med koreografi. Eleverna framförde slutligen flera danser i olika gruppkonstellationer i vår musikal i slutet av läsåret.
8 Vardagsaktiviteter Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön, undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner, undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, söka information om service-och kulturutbud, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Mål på skolan: Alla elever på skolan deltar i minst ett gemensamt beslut som rör hela skolan. Metod: I slutet av läsåret framföra en musikal med fokus på matematik. Under arbetets gång är det mycket beslut som skall fattas och innehåll som skall planeras. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Varje elev ska bjudas in till samtal och vi är lyhörda för elevernas önskemål och signaler. Varje elev skall dagligen ges möjlighet att göra val, med stöd av kommunikationsverktyg som t ex tal, skrift, tecken, bilder och tekniska hjälpmedel. Omvärld Eleverna skall ha ett inflytande över planering, genomförande, dokumentation och efterarbete under vårt temaarbete Leva tillsammans Att se sig själv i ett större sammanhang, att jobba med värdegrund, demokrati och alla människors lika värde vid t ex klassråd, elevråd. Eleverna ges möjlighet till samspel på sina egna villkor i vardagen, vi tar vara på tillfällen att synliggöra livsfrågor för eleverna. Till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. Delutvärdering januari 2015: Regnbågen har haft sina första klassråd. Eleverna har också medverkat i ett elevråd där Luciaprogrammet fastställdes. Elevrådsrepresentanterna hade med sig förslag från sina respektive klasser.
9 Utvärdering juni 2015: Målet är uppnått. Alla elever har deltagit i ett eller flera klassråd där aktuella frågor och gemensamma aktiviteter har diskuterats, det har bl a handlat om snöbollskastning och vilka sånger/nummer som ska framföras vid Regnbågens gemensamma musikal. Det har valts elevrådsrepresentanter som framfört klassens åsikter och önskemål angående hur programmet vid den gemensamma luciafesten ska se ut. Flera av eleverna har erövrat en förståelse för nya ord och begrepp, som används både i elevens vardag (exv välja, kamratskap ) och i samhället (exv rösta, val, riksdag, regering) vilket har ökat elevernas förmåga att vara delaktiga i samtal som rör vardagsliv och samhälle. Analys: Det är elevens behov och dagsform som styr vad och hur eleven deltar i gemensamma beslut. Inför nästa läsår planerar elevrådet programmet för alla gemensamma aktiviteter på Regnbågen.
10 Verklighetsuppfattning Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper om människa och natur, ordna händelser och upplevelser i tid och rum, sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet, reflektera över samband mellan orsak och verkan, identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Mål på skolan: Att alla elever deltar i ramsräkning. Eleverna deltar i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Att alla elever deltar i att identifiera nya begrepp i ämnesområdet. Metod: Innehållet i musikalen har ett fokus på matematik. Människa, djur och natur Eleverna ska använda alla sina sinnen, så att de med hjälp av ljus, ljud, temperatur, smak och doft väljer och påverkar vilket material som ska användas vid arbetet med skolans musikal. Eleverna ges möjlighet att ta ett annat perspektiv genom att till exempel agera något djur. Tid Eleverna har inflytande över planering, genomförande, dokumentation och efterarbete, eleverna deltar i kommunikation kring begrepp som behandlar tidsuppfattning, tidsåtgång och tidsanvändning. Till exempel nutid, dåtid, framtid, länge, före och strax. Rum I arbetet med musikal/teater tas tillfällen till kommunikation kring lägesord och dess användning. Genom att jämföra foto och film med elevens verklighet får eleverna tillfälle att jämföra och reflektera. Kvalitet Vid tillverkandet av kulisser och rekvisita får eleverna tillgång till att arbeta med olika material med skilda strukturer och egenskaper. Kvantitet Musikalen med tema matematik ger utrymme för eleverna att möta tal och antal samt att ramsräkna.
11 Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. Delutvärdering: Alla elever deltar dagligen i ramsräkning tex när vi räknar hur många elever som är i klassen och vid förberedelse inför en förflyttning. Under december månad har alla klasser en adventskalender. Eleverna har fått möta begreppen första, andra, tredje och fjärde advent och under lucköppningen från den första december tom tjugofjärde december. Utvärdering: Alla elever har dagligen deltagit i ramsräkning tex när vi räknar hur många elever som är i klassen och vid förberedelse inför en förflyttning det vill säga elev och personal räknar gemensamt ett, två, tre... inför ett lyft. Många olika sånger har presenterats för eleverna, en grupp elever visade stort intresse för en ramsräkningssång vilket ledde till att denna sång blev en del i skolans musikal. Hela skolan räknade gemensamt 1-20 med stöd av tecken. Eleverna har under musikalövningarna mött varandra och fått ta hänsyn till varandra, ibland har en elev fått vänta på någon annan och ibland har någon elev fått skynda sig för att komma i tid till repetitionen där kompisarna väntar, detta bidrar till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå och sätta sig in i andras behov. Under december månad har alla klasser en adventskalender. Eleverna har fått möta begreppen första, andra, tredje och fjärde advent och under lucköppningen första tom tjugofjärde december. Eleverna har fått möta ämnesspecifika begrepp såsom till exempel ridå, scen, framträda, koreografi osv i samband med musikalarbetet. Genom ett gemensamt ordförråd underlättas kommunikation med kompisar på skolan.
Skolbild för Särskolan Regnbågen
Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inom enhet Mössebergsskolan Läsår 2016/2017 Monica Carlgren, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande
Individuell utvecklingsplan HT 2014. Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Träningsskolans kursplan Myrans Heldagsskola Kommunikation (Svenska) Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen
Lokal pedagogisk planering för Sveaborg
Lokal pedagogisk planering för Sveaborg Estetisk verksamhet Ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om färg, form, struktur samt ljud rytm och musik Stärka elevens tilltro till sin förmåga att skapa
Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
KURSPLANER och kunskapskrav för grundsärskolan inriktning träningsskolan
1 KURSPLANER och kunskapskrav för grundsärskolan inriktning träningsskolan Innehåll Estetisk verksamhet... 2 Syfte... 2 Centralt innehåll... 3 Kunskapskrav... 4 Kommunikation... 5 Syfte... 5 Centralt innehåll...
Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9
VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig
Undervisningen i ämnesområdet estetisk verksamhet ska behandla följande centrala innehåll
Bilaga 5 Förslag till kursplaner för träningsskolan 2010-09-22 Dnr 2009:568 1 Skolverkets förslag till kursplan i estetisk verksamhet i grundsärskolan inriktning Träningsskolan Estetisk verksamhet Skapande
Lokal Pedagogisk Plan
Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna
2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ SOM MOTSVARAR DEN UTBILDNING SOM GES INOM TRÄNINGSSKOLAN INOM GRUNDSÄRSKOLAN Individ och samhälle Kurskod: SGRIND7 Verksamhetspoäng:
Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Individuella programmen GySär13
Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt
Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning
Kursplan Obligatoriska särskolan Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Förord Detta är en konkretisering av de mål som framställts
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
KVALITETSREDOVISNING
Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Arbetsplan Träningsskolan
Arbetsplan Träningsskolan 2015-2016 Allas lika värde, olika och lika bra! MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv,
Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9
Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9 Kunskaps område Vardagsrutiner och vardagsmiljö Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Recept och instruktioner och hur de
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt
Bild och form. Syfte. Innehåll:
Bild och form Fritidsverksamheten ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande
Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux
Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och
2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Handlingsplan och sammanställning efter genomförd kartläggning på förskolan av 42 barn, April 2016 (Juni 2016)
Handlingsplan och sammanställning efter genomförd kartläggning på förskolan av 42 barn, April 2016 (Juni 2016) Kartläggning är genomförd av förskolepersonalen och analys av förskolechef med personal från
Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200
Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Genom undervisningen inom kursen natur och miljö ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper om människa
Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Stockholm 15 mars 2013
Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera
HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem
HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN 2018-2019 I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem SOLROSENS HANDLINGSPLAN 2018-2019 Syfte I handlingsplanen beskrivs
Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan
Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Arbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
natur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen
Arbetsplan Läsåret 2012/2013 Strandvägsskolan Regnbågen Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan
Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola
Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola
Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet
Utvecklingsplan Avdelning: Draken & Trollet 2018 2019 1 Normer och värden Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Ogiltig frånvaro ska minska,
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Maria Sjödahl Nilsson Rektor Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2013-2014 Förskola/avdelning Gunghästens förskola Ort Skellefteå Ansvarig förskolechef Elisabeth Westerlund Kontaktinformation Kundtjänst 0910
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Lokal arbetsplan för Bensby förskola
Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9
Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,
Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet
Utvecklingsarbete 2012-2013 1 Bakgrund I och med nya läroplaner och kursplaner från 1 juli 2011 tydliggörs behovet av fördjupade kunskaper när det gäller bedömning av elevernas kunskaper i skolformen Grundsärskola:
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017/2018 Förskola/avdelning Greveholm Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Greveholms förskola Häradsvägen 33 833 41 Hammerdal 0644-64
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Inlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande
projektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Lokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande
Elevens utvecklingsmål
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) s utvecklingsmål Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2017-06-29 Hur elevens progression ser ut i förmågorna Samarbete Ansvar Självtillit Kommunikation Samt
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Särskolan är till för ditt barn
STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-10-07 Allt textmaterial är hämtat från Skolverkets stödmaterial Grundsärskolan är till för ditt barn Dokumentet är kompletterat med bilder från Stenungsunds kommuns grundsärskola.
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.