NUMMER DEcEMBER MEDLEMSTIDNING FÖR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUMMER 4 2010 DEcEMBER MEDLEMSTIDNING FÖR"

Transkript

1 NUMMER DecEMBER MEDLEMSTIDNING FÖR

2 FÖRENINGEN SVENSKA JÄRNVÄGSFRÄMJANDET JÄRNVÄGSFRÄMJANDETS TIDSKRIFT KLART SPÅR c/o Thomas Görling, Tant Bruns ISSN Nummer väg 122, Uddevalla. Tele- Nummer 160. Årgång 33 fonsvarare: 0522/ Ansvarig utgivare: Mats Andersson Hemsida: Prenumeration 250 kr/år Organisationsnummer Redaktion: Mats Andersson, Musseron- Postgiro Medlemsavgift vägen 29, Karlshamn, tel. 0454/ kr. Under 25 år 115 kr. Fa , e-post: se försäljn. och Thomas miljemedlem (får ej Klart Spår) 25 kr Görling, Tant Bruns väg 122, kommun/företag/organisation 700 kr, förening 350 kr. Annons: Färg, helsida kr, halvsida kr. Uddevalla, tel. 0522/734 03, e-post: För signerad artikel svarar respektive författare. Eftertryck tillåtet om källan anges. RIKSORGANISATION LOKALAVDELNINGAR Ordförande Syd Hans Sternlycke Matts Lindmark Fässbergsgatan 8, Mölndal c/o Bjurestrand, Lokvägen 14B, Tel. 031/ E-post: Påarp. Tel. 042/ , 0735/ E-post: Sekreterare Väst (www.jarnvagsframjandetvast.n.nu) Thomas Görling Kent Klar Tant Bruns väg 122 Brännelidsvägen Uddevalla. Tel. 0522/ Bollebygd. Tel. 033/ E-post: E-post: Kassör Öst Öt Klas Ternegren Ulf Flodin Torredsvägen 284 Örngatan Lindome Linköping. Tel. 013/ Tel. 031/ E-post: Bergslagen Försäljning Olle Käll Mats Andersson, Myggdansvägen 4C Gävle. Tel. 026/ Lokalombud Mellersta Norrland Lokalombud Kent Johansson Ulf Oldaeus Häradshövdingegatan 22 Drakenbergsgatan 61, 5 tr Umeå. Tel. 090/ Stockholm. Tel. 08/ E-post: E-post: Norra Norrland, hemsida Omslagsbilden: Första reguljära tåg på Gunnar A. Kajander Botninabanan blev Norrtåg/Botniatågs Prinsgatan 31B, Boden Regina X54 nr Tåget inväntar här Tel/fax: 0921/120 55, 070/ avgång på Umeå Ö. Foto den 30 augusti E-post: 2010, Gunnar A. Kajander 2

3 LEDARE Regeringens järnvägsbudget Regeringens budgetförslag strider mot den långtidsplan för infrastrukturinvesteringarna som riksdagen tog 31 mars i år, mot vad alliansen partier gick till val på, och mot vad man lämnade i svar på föreningens enkät före valet. Då sades att 57 procent av investeringarna skulle gå till järnväg och 43 procent till väg. I år går enligt prognosen 54 procent, 14,5 miljarder kronor, till järnväg. I budgeten för nästa år föreslås 48 procent, 12,9 miljarder kronor. För 2014 beräknas 27 procent gå till järnväg, fem miljarder kronor. Det motsvarar Banverkets alternativnivå minus 50 procent. Det året blir de sammanlagda investeringarna för väg och järnväg 31 procent mindre mot i år. Hela minskningen drabbar järnvägen. Investeringarna där skärs ned med två tredjedelar. Sverige har en tradition av gediget utredningsarbete för att få väl övervägda beslut. Om riksdagen beslutar enligt budgetförslaget blir det ett hån mot detta och det arbete och de kostnader som lagts ner av dåvarande Banverket, i forskningsrapporter och i remisskrivande inför den nationella transportplanen för infrastruktur En sådan julgåva till järnvägen vore knappast ansvarsfull med hänsyn till banförslitning, kapacitetsbrister och ökad efterfrågan på järnvägstransporter. Kommunerna vill ha fördubblad kollektivtrafik. Den parlamentariska klimatberedningen ville att järnvägens kapacitet skulle öka med 50 procent för att minska koldioxidutsläppen. Banverket bedömde kostnaden för det till 136,5 miljarder. Per Unckel har i sin utredning om vinterns tågkaos pekat på bristande kapacitet som bidragande orsak dock utan att nämna siffror. En infrastrukturinvestering gör man för 60 år. Det är inte frågan om utan när oljan sinar. Att då bygga vägar, som det inte finns bränsle nog för att köra på, är kapitalförstörelse. Alternativa drivmedel kan bara ersätta en mindre del av oljan. Enligt BP kommer oljan att vara helt slut om 42 år redan vid oförändrad energikonsumtion, men den har ökat 2,4 procent per år sedan När vi har nått maximal oljeproduktion, Peak Oil, sinar mängderna och priset sticker upp. Enligt tyska försvaret sker det redan i år, enligt amerikanska år För drift, underhåll och trafikledning innebär budgeten också nedskärningar, från 5,6 miljarder kronor till 5,2 nästa år. Sedan håller sig anslaget på ungefär den nivån. Trafikverket hade begärt 700 miljoner mer, men får i stället 400 miljoner mindre. Dessutom måste Trafikverket betala igen de 425 miljoner kronor som den gångna vintern kostade extra i drift under kommande år. De 400 miljoner kronorna i anslag för att undvika kaos kommande vinter beslutades så sent att bara hälften kan användas. Spåren i Hallsberg får inte uppvärmning, och det blir bara några få snöröjningslok. I förhållande till antalet tågkilometer har underhållet minskats sedan Dåliga banor sliter och ger skador på tågen. Anders Borg får kanske redan i vinter äta upp sitt påstående att Sverige har överinvesterat i järnväg. 3

4 Strukna järnvägsinvesteringar hotar kollektivtrafiken Fördubblad kollektivtrafik till 2020 är målsättningen, men det hotas av regeringens budgetförslag. På samma sätt kan konkurrensutsättning och fördubblade banavgifter bli ett hot mot ökad kollektivtrafik. Redan i dag gör trängseln på spåren att det inte går att köra fler pendeltåg. I stället måste regionerna köra längre tåg och blir tvungna att bekosta förlängning av plattformarna. Ökad turtäthet är ett sätt att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken som inte står till buds. Ett annat sätt är att kunna köra med fasta tider, för att göra det skall lättare att komma ihåg när tåget går. Det har nu Östgötatrafik förvägrats, därför att det inte finns utrymme för det. Det är inte bara runt storstadsområdena kapacitetsbristen finns. Den ökade efterfrågan på godstågstrafiken gör att enkelspårssträckor snabbt når sitt kapacitetstak. Persontåg kan inte öka turerna eller får inte alls plats. Botemedlet är fjärrblockering, fler mötesspår (istället för de som tidigare rivits upp), partiella dubbelspår eller dubbelspår hela vägen. Det kommer det inte att finnas några medel att investera i med regeringens budgetförslag. Förutvarande Banverket bedömde att det behövdes 12 miljarder kronor för att rusta upp det lågtrafikerade järnvägsnätet på 235 mil till trafiksäkert skick. Nu kommer det inte att finnas utrymme för det. I stället kommer flera av dem att läggas ner och rivas upp, och den persontrafik som varit på dem att ersättas med buss. Inte heller kommer de banor som är lönsamma att återbygga, som Karlsborgsbanan, att återuppstå. Tidsavstånden i glesbygden blir längre och avflyttningen ökar, eftersom möjligheten att pendla till arbete minskar. Gångtiderna med buss är ofta de dubbla mot med en järnväg i någorlunda skick. Med nedlagda banor kommer lastbilstrafiken att öka och med det trängsel på och nedslitning av vägarna. Konkurrensen mellan väg och järnväg kommer att förskjutas än mer till järnvägen nackdel med fördubblingen av banavgifterna, men utan införande av kilometerskatt för lastbilar. Lastbilarna står för mer än tre femtedelar av vägslitaget men bara för en fjärdedel av vägtrafikskatterna. Utländska bilar betalar inget. Lastbilarna orsakar en samhällskostnad på 20 kronor milen. Skall de få ännu en kostnadsfördel kommer underlaget på de lågtrafikerade banorna att minska, och risken att dessa läggas ner ökar. Skall redan hårt pressade regioner betala mer för sin persontågtrafik är det risk att de väljer en sämre men billigare busstrafik, eller att kostnaden tas ut i högre biljettkostnader, bägge med ökat bilresande som följd. Modellen för konkurrensutsättning på järnväg som valts hotar också kollektivtrafiken. Med bristande kapacitet på spåren riskerar järnvägsmaterielen att användas ineffektivt med högre kostnader som följd. Det har inte ställts krav på samordning av biljettsystem och trafikantinformation. Det ska inte behöva bli svårare att resa därför att det finns flera aktörer. Risken är stor att företagen bara väljer att köra persontrafik i attraktiva tåglägen, medan sträckor och tider med sämre beläggning lämnas åt sitt öde - med högre kostnader för regionerna. Politikerna bör ta ansvar för att hela landet får en bra kollektivtrafik, inte bara överlåta åt marknaden att lösa det hela, eller säga som nu att med konkurrens löser man kapacitetsproblemen. Finns det inte spår nog kan varken privata eller samhälleliga bolag klara ökad tågtrafik. Det kan man inte ändra på med ideologi. Hans Sternlycke 4

5 Bild nr 2. Färg. Digitalbild Kungen. Skickad till er med e- post den 25 november Ska gå upp och ut i kanterna Kan beskäras i vänster, under- och/eller högerkanten Invigningen av Botniabanan den 28 augusti blev en stor folkfest. Vid invigningsceremonier i Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå invigdes banan av kung Carl XVI Gustaf. Här ett foto från invigningsceremonin i Örnsköldsvik. Foto Anna Markström Bild nr 3. Färg. Digitalbild Hörnefors. Skickad till er med e- post den 25 november Ska gå ut i kanterna. Kan beskäras i vänster- och/eller underkanten Hörnefors nya och moderna resecentrum 3,5 mil söder om Umeå invigdes den 21 augusti. Foto den 30 augusti 2010, Gunnar A. Kajander 5

6 Botniabanan invigd! Helgen augusti var det högtidlig invigning av Botniabanan med stor festivitas och konungen som hedersgäst och invigare. Själva invigningståget med cirka 160 inbjudna gäster startade från Frånö Folkets Hus i Kramfors lördagen den 28 augusti om förmiddagen. Det blev en rullande folkfest med invigningsceremonier på stationsorterna längs banan. Festyran var naturligtvis stor både i Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå. Konungen invigde Det var en stor dag för orterna längs banan när det 19 mil långa och mest moderna järnvägsbygget i Sverige och Norden så här långt kunde invigas efter 11 års byggande. Stationsorter som Husum och Hörnefors fick dock inte ta del av den kungliga invigningen. Dessa är inte egna kommuner utan tillhör Örnsköldsvik respektive Umeå. I Husum var det därför en egen invigning av ortens nya resecentrum den 29 augusti och motsvarande i Hörnefors den 21 augusti. Konungen var på riktigt invigningshumör och betonade den nya järnvägens betydelse både för landsändan och hela norra Europa. De stora naturtillgångarna som finns i norr innebär ökat behov av godstrafik på järnväg, sa kungen också. Bland de många talarna under invigningsdagen betonade landshövdingarna Bo Källstrand i Västernorrland och Västerbottens Chris Heister dagens historiska betydelse och de visionära linjer som följer av banbygget, inte bara för norra Sverige men också Barentsregionen. Målet är att kunna fullfölja den Bottniska järnvägskorridoren. Invigningsdagen avslutades med stor bjudning i Umeå med Västerbottens landshövding Chris Heister som värd. Bland de många gästerna under invigningen är det speciellt en som bör nämnas, nämligen banans ideologiska upphovsman, tekn. dr. Stellan Lundberg. Billigare än väntat I samband med att banan formellt överlämnades från byggherren Botniabanan AB till Trafikverket kunde man glädjas åt att banan blev 629 miljoner kronor billigare än budgeterat. Av en totalbudget på 15,6 miljarder efter justeringar för nya åtgärder under byggtiden, hamnade slutnotan nästan precis på 15 miljarder kronor. Detta gladde både Botniabanan AB:s vd Lennart Westberg och Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm. Visst blev banan fyra år försenad och fördyrad jämfört med de ursprungliga kalkylerna. Främst på grund av den utdragna miljöprövningen. Men att man ändå klarat budgeten med god marginal kan till stor del tillskrivas en professionell projektorganisation och duktiga medarbetare i alla led i byggproduktionen. 6

7 Visionen om Bottniska korridoren Med Botniabanan har man slutfört första huvudfasen av en framtida sammanhängande kustjärnväg Gävle-Haparanda. Nu återstår slutförandet av Ådalsbanan Härnösand- Nyland och i nästa steg den sydliga sträckan Härnösand-Sundsvall. Så väntar Norrbotniabanan Umeå-Luleå och kuststräckningen Luleå-Kalix i anknytning till den nya Haparandabanan. Ett fullförande av den Bottniska korridoren kräver dessutom att Ostkustbanan moderniseras och byggs ut med dubbelspår för att klara en framtida trafikväxt. Innan beslut om vidare utbyggnad av hela kustbanan tagits finns naturligtvis risken för att effekten av Botniabanan över tid minskar om den blir liggande som ett marginellt mittstråk länkad till gamla och eftersatta banor i båda ändar. Långdistanstrafik på banor med för stora skillnader i standard bidrar till att sänka kvaliteten och därmed attraktionskraften. Det får negativ inverkan på kapitalvärdet och förlänger förräntningstiden. Här måste vi kunna förvänta att våra politiker och beslutsfattare är medvetna om nödvändigheten av ett samhällekonomiskt helhetstänkande! Gratulerar till banan Vi gläder oss hur som helst över att Botniabanan nu är invigd och att Norrtåg genom operatören Botniatåg har startat trafiken mellan Umeå och Örnsköldsvik. Dessutom har SJ Norrlandståg börjat köra sitt ena nattågspar över Botniabanan via godsbanan Örnsköldsvik-Mellansel. Från tidtabellsskiftet i december kommer man också att köra det andra nattågsparet på nya banan. Trots vissa infasningsproblem med det nya ERTMSsystemet räknar man med att trafiken inom kort kommer att flyta på som normalt. Botniabanan bidrar till att stärka transportkapaciteten inte bara för Norrland men för hela vårt avlånga land. Det är värt ett stort grattis! Gunnar A. Kajander Kortfakta Botniabanan Kostnad Kramfors-Umeå C: 19 miljarder kronor Beslut om byggande: 1997 Byggstart: 1999 Slutfört: 2010 Broar: 143 Tunnlar: 25 km Resecentra: 7 (inklusive Umeå C) Mötesplatser (trafikplatser): 22 Maximal lutning: 10 promille Maximal axellast: 25 ton (broar 30 ton) Hastigheter: Snabbtåg 250 km, moderna tåg 220 km, konventionella tåg 200 km, godståg 120 km (största tillåtna axeltryck, stax 25 ton) Slutinvestering: 15 miljarder kronor 7

8 Bild nr. 4. Färg. Digitalbild Pelle. Skickad till er med e- post den 25 november Kan beskäras något i samtliga kanter utom vänsterkanten Ska gå upp och ut i kanterna En av Botniatågs lokförare Pelle Larsson får representera ombordpersonalen och önska alla hjärtligt välkomna att resa på den nya och moderna banan. Än så länge är trafiken begränsad till sträckan Umeå-Örnsköldsvik. Men när Ådalsbanan står klar i ny skepnad sensommaren 2011 blir det genomgående trafik både med SJ:s X2-tåg och Norrtågs nya enhetståg Coradia Nordic X62. Foto den 30 augusti 2010, Gunnar A. Kajander Bild nr. 5. Färg. Digitalbild Reginatåget. Skickad till er med e- post den 25 november Kan beskäras något i samtliga kanter Ska gå ut i kanterna Reginatåget på Umeå Östra vid invigningen av Botniabanan den 28 augusti. Foto Peder Lönneborg 8

9 Resa på Botniabanan den 7 september Veckan efter invigningen av Botniabanan provade jag för första gången den nya järnvägen. Det var en reguljärresa med Reginatåget på en solig sensommardag. Avgång Umeå Östra kl med ankomst Örnsköldsvik C kl Tåget var i stort sett fullt från Umeå Östra, men alla fick sittplats. Tre personer verkade vara i förarhytten och en tågmästare skötte biljettkontrollen. Nästan alla resenärer tycktes vara pendlare eller hade SMS-biljett. Jag var ensam i min vagn med en traditionell pappersbiljett. Tåget rullade långsamt tills det passerat den långa bron över Umeälven då hastigheten ökade. Det gick fort, mjukt och var bekvämt. Vid stoppet i Hörnefors efter ca 15 minuter kunde man konstatera att denna station av modernt snitt låg ett stycke ovanför marknivån och såg funktionell ut. Parkeringsplatser fanns i anslutning till stationen. Tåget körde vidare mot Nordmaling. Vissa mindre problem med inbromsningen innebar att vi i första vagnen hamnade väl långt fram på perrongen, vilket personalen beklagade. Vid passagen av Lögdeälven hade man ett kort ögonblick vacker utsikt mot havet och en liten sanddyn som var full med sjöfåglar. Därefter steg banan och man åkte högt upp i terrängen. Tidvis var utsikten fin mot kusten på denna delsträcka. E4:an syntes då och då. Husum var nästa station. Även den låg ovanför markytan. Omgivningen såg trevlig ut i form av en trädbevuxen liten dalgång. Vid ankomsten till Örnsköldsvik Norra visade den digitala klockan i vagnen att tåget var 14 minuter försenat, trots att inga omotiverade stopp förekommit. Några minuter senare, efter bl.a. en längre tunnel, inkom tåget på Örnsköldsvik C. Där visade tavlorna att tåget kom i rätt tid. Alltså gick klockan i kupén fel, vilket jag påtalade för tågmästaren. Denna station har en säcklösning, vilket innebär att nattågen måste växla om loken. Reginatåget behöver ju däremot inte vändas eftersom det kan köras åt båda hållen. Avgång Örnsköldsvik C kl med ankomst Umeå Östra kl Örnsköldsvik C ligger en bra bit upp i backhopparbacken. Utsikten över staden är god. Med hjälp av trappor, rulltrappor och hiss kan man enkelt ta sig ner till ett nybyggt resecentrum och busstationen som ligger nära hoppbacken. Tåget tillbaka mot Umeå avgick enligt tidtabell. Antalet resenärer var denna gång ca ett dussin, och bestod av jobbpendlare och studenter. Under returresan ökade antalet passagerare lite efterhand som tåget stannade vid samma stationer som på nerresan, alltså Örnsköldsvik Norra, Husum, Nordmaling och Hörnefors. Nu fick man bekräftat att det finaste landskapet är på sträckan mellan Husum och Nordmaling samt vid Umeälven. Vid ankomsten till Umeå Östra någon minut för sent gick en anställd upp till det nya stationskaféet för att köpa kaffe till övrig personal, innan tåget åter skulle avgå mot Örnsköldsvik. Botniatåg hade nämligen ännu inte börjat med den enklare servering som är möjlig ombord. Kommentar om vissa inkörningsproblem för Reginatåg och RC-lok Lokalpressen har beskrivit problemen efter starten av trafiken den 28 augusti. Godstrafiken till Husum har haft problem med det nya signalsystemet ERTMS, ett standardiserat säkerhetssystem för hela Europa, som används på en större bana 9

10 för första gången i Sverige för Botniabanan. Varje lok måste uppgraderas med ny teknik för ca 2 miljoner kr, vilket den mindre operatören Inlandsbanan AB klagat på. Trafikverket svarade att banan fått användas kväll och natt utan denna teknik, att inhyrning av lok pågår och att EU-stöd på 200 miljoner kr ska användas för loken till och med år 2012 (Västerbottens Folkblad ). Tre parter är inblandade i den regionala persontrafiken: Norrtåg som beställare, Botniatåg AB (ägt av SJ och Deutsche Bahn) som utförare samt Trafikverket som ansvarig för banan, signalsystem etc. Under oktober ställdes 62 av 140 avgångar in. Fram t o m oktober hade 180 av 530 planerade avgångar ställts in. Dessa avgångar har ersatts med väsentligt långsammare bussar. Botniatåg har utlovat kompensation till resenärerna, som fått beröm för sitt tålamod. Samtidigt kommer bolaget att begära ersättning från Trafikverket för alla förseningar, som man anser beror på att ERTMS inte var genomtestat före trafikstarten. Ersättningen avser förlorade biljettintäkter, kostnader för bussresor och spåravgifter samt reparationer och personal. Bolaget planerar att sätta in det andra Reginatåget första december, då antalet dubbelturer ökar från fem till sju under vardagar. (Västerbottens Folkblad ). På Norrtågs hemsida framgår att helgturer startar i augusti SJ har periodvis valt att låta nattågen fortsätta gå på stambanan mellan Vännäs och Mellansel, istället för på Botniabanan mellan Umeå och Örnsköldsvik. Vid ett par egna nattågsresor på Botniabanan har jag noterat vissa svårigheter att få igång tågen. Men när loken, efter kortare eller längre försening, kommit igång har resan gått bra utan ytterligare störningar. Erland Sköllerhorn Järnvägsobligationer Som nämnts på sidan 3 innebär regeringens budget en katastrofal nedskärning i anslaget för järnvägsinvesteringar. Från 14,5 miljarder kronor i år till 5 miljarder 2014, alltmedan väganslagen hålls på oförändrad nivå. Detta samtidigt som den ökade järnvägstrafiken slagit i kapacitetstaket och driftsproblemen ökat. Om nu inte finansminister Anders Borg vill inse tågtrafikens betydelse är det kanske dags för medborgare, kommuner och företag att ställa upp med de medel som behövs. Det kan ske som i gången tid med järnvägsobligationer. Det blir en trygg investering om än till låg ränta i klass med statsobligationer. Långtidsräntan på dem är 2,5 procent. Man kan också tänka sig räntelösa obligationer, men där värdet på dem skrivs upp med inflationen. Bakom dem ligger realtillgångar som stiger i pris med värdestegringen varje år. Toppinvesteringen kan kanske ske med aktier, precis som för gamla tiders järnvägsbolag. Ett projekt som fallit utanför ramen, men som är mycket angeläget på grund av de stora godsmängder som kan använda banan, och som extrabonus skulle knyta ihop arbetsmarknadsregioner med invånare, är Norrbotniabanan. Den är 27 mil lång mellan Umeå och Luleå och skulle kanske kosta lika många miljarder kronor. Här har industri och kommuner börjat fundera på om det går att bygga den även om den inte finns i budgeten. Vinsterna av billigare och snabbare godstransporter kunde betala investeringen. 10

11 Räknar man med 2,5 procents ränta och 12 års byggtid, som för Botniabanan, skulle räntekostnaden innan man börjar köra ökar på kapitalbehovet med 1,6 miljarder till 28,6 miljarder kronor. Om det amorteras på 40 år blir det 715 miljoner kronor om året och den genomsnittliga räntekostnaden per år 358 miljoner kronor. Men om 40 år har man en bana som räcker åtminstone 20 år till och där den nu betalda banan med inflationen är värd mer än den ursprungliga investeringen. En snabb järnväg ökar möjligheten att söka arbete i en större region och minskar därmed arbetslöshetskostnaderna. En snabb kommunikation ökar också intresset för turister att söka sig norrut med den intäktsökning det ger. Oljebristen gör sig kanske märkbar om ett par år och gör det dyrare med flyg och biltrafik. Då är det nödvändigt att ha en bra järnväg för att kunna vidmakthålla person- och godstransporter. Luftföroreningar och trafikolyckor minskar. Så kan man fundera inför varje stort järnvägsprojekt som inte ryms i långtidsplanen för infrastrukturen. Investeringarna kan synas stora, men vinsterna torde vara ännu större, och många av dem finns inte medräknade i kalkylerna, som regioneffekterna, eller de kedjeffekter man får när flera banor knyts ihop med snabbare och tätare trafik. Det är inte brist på pengar i dagens samhälle, men brist på trygga räntebärande placeringar. Det kanske inte behövs skattemedel för att bygga järnväg. Med järnvägsobligationer kan det göras ändå. Låt oss propagera för dem inför oviljan mot järnväg hos vår finansminister. Hans Sternlycke Man vill inte, vägtrafik kontra spårtrafik Jag kan inte fatta varför alliansen inte har tagit tillfället i akt och gjort en större satsning på järnvägar och liknande, nu när det har varit kris ett tag. Och varför oppositionen inte mer tryckt på för att få till en sådan satsning. Vad är det som egentligen hindrar dem från de satsningar som man samtidigt säger är så viktiga för klimatet och för ekonomin? Vad är låsningen? Kan det vara så att man vill ha privata investerare, att man ser privat kapital som en bättre motor för satsningar än det statliga? Det där med att staten inte ska styra utan marknaden. Eller är det så att de helt enkelt inte gillar järnvägar? Ibland blir man så blind inför det uppenbara. Det handlar ju inte om statsfinanser eller krisanalys, det är väl bara så enkelt att man inte gillar statligt ägda och finansierade järnvägar. Man talar självklart om dem som något bra, det är ju klimatkris, men egentligen är själva transportsystemet något som skär lite i själen. Tåg kräver ju stora offentliga investeringar. Trafiksystemet kräver noggrann planering och kollektiv anpassning. Konkurrens fungerar oftast inte särskilt bra, det blir bara på låtsas, och tågens samhällsnytta kan heller inte styras med vinstkrav, det blir bara absurt att jubla över ett vinstdrivande statligt monopol om vinsten kommer från nödvändiga transporter i samhället. De flesta inser det. Det är därför vi ständigt måste fortsätta att kräva ett kraftigt politiskt ansvarstagande när det gäller tågen. 11

12 Ingen kräver av regeringen att lastbilarna ska komma i tid. Ingen av oss tänker på de frakterna som något annat än individuella färder, vi tror att de är smidiga och enkla och anpassningsbara. Lite grann är det ett självbedrägeri, lastbilar på rad mellan städerna är lika beroende av motorvägen som ett kollektivt transportmedel som järnvägsvagnen är beroende av att rälsen används optimalt. Men lastbilar verkar ju mindre kollektivt. Strypa oss alla Det här är ingen liten fråga. Hela den moderna industrin i Europa och stora delar av den övriga världen handlar om att allt som produceras ständigt befinner sig på vägarna. Bilar, datorer, kläder, mat inget görs färdigt på en plats, allt fraktas fram och tillbaka i ett enda oändligt flöde av långtradare som åker överallt och gör att fabriker slutat med lager eller helhetsproduktion på ett ställe. Produktionskunskap har delats upp, specialiserats, ja, hela vår nya globaliserade ekonomi bygger på dessa ständiga långtradare som kör dygnet runt. Det är denna ekonomi som gjort motorindustrin och energiindustrin till världens mäktigaste och lönsammaste företag. Långtradarna är helt enkelt den absolut enklaste symbolen för en syn på ekonomi där en osynlig hand av oplanerade färder, utan gemensam kontroll eller insyn, gör att allt ändå fungerar, nästan som av magi. Problemet är att denna osynliga hand nu håller på att strypa oss alla, det individuellt förnuftiga har blivit det gemensamt korkade. Med bland annat katastrofala konsekvenser för miljön som följd. Tittar man högt ovanifrån kan man inse att allt är en illusion, vägar är lika mycket planerad ekonomi som en järnväg, men nere på gatunivå är det en stor skillnad mellan att frakta sig i bil eller frakta sig i ett tåg. I dag handlar nästan all offentlig investering om att bygga nya vägar. Inte om att ställa om trafiksystemet, bygga mycket ny räls och göra bilen mer till småturernas (den där sista sträckan på några mil) frihet. Många av våra rikspolitiker som pratar om att satsa på järnvägen ogillar i själva verkar en kraftig satsning på tågtrafiken eftersom ett samhälle uppbyggt på mer miljövänlig spårburen trafik kräver stora förändringar. Bland annat kommer det privata att då tvingas mycket stå tillbaka för det gemensamma. Det handlar inte om pengar. Det handlar om vilken dröm man har. Förbifart Stockholm Det är mot denna bakgrund som man har fått se förslag från politikerna i Stockholm om att investera runt 100 miljarder kronor i framförallt vägar runt huvudstaden. Detta i ett läge där biltrafiken i huvudstaden verkligen behöver dämpas och kollektivtrafiken prioriteras. Det största projektet i detta förslag är den nu beslutade 21 kilometer långa Förbifart Stockholm, en sexfilig motorväg mest i tunnel i nord-sydlig riktning genom stockholmsområdet för cirka 30 miljarder kronor. Tidigaste byggstart är 2012 och byggtid åtta år. Planerna har fått mycket kritik genom åren. Bl.a. har Naturvårds- 12

13 verket varit kritiskt eftersom trafikleden bedöms leda till att koldioxidutsläppen i Stockholmsregionen kommer att öka med 80 procent till Liknande planer har funnits sedan 60-talet. I Dennispaketet kallades den för Västerleden. Det är en lustig idé egentligen, allt det som är USA:s största energiproblem de utdragna motorvägarna och de eviga bilresorna framställs som något som är framtiden, något vi ska satsa på för att kunna bygga bostäder utanför staden, allt längre bort. Man drar ut storstaden. Varför då, kan man undra? Medan andra europeiska storstäder satsar på spårburen kollektivtrafik går Stockholm med detta motorvägsbygge mot strömmen och satsar på vägnätet. Detta i en stad som genom åren lyckas jämförelsevis bra med att bygga ut spårburen kollektivtrafik i ett stjärnmönster från centrum. Bebyggelsen har vuxit längs spårlinjerna. Mellan dem har stora naturområden gröna kilar bevarats. Alla har fått nära till både natur och affärer. Ingen storstad på planeten har lyckats bygga bort sina bilköer. Förbifart Stockholm kommer inte att ge någon varaktig lösning, eftersom nya vägar alstrar mer trafik. Leden inte är heller inte anpassad till kollektivtrafiken då den inte passerar alla viktiga knutpunkter. Vägverket och SL har visat att endast kollektivtrafikanter kommer att resa på leden medan mängden bilister blir cirka (detta innebär en kollektivtrafikandel på endast 6 procent)! Fler motorleder alstrar en ond cirkel med mer biltrafik och längre köer. Tänk hur många fler tvärbanor, tunnelbanor och pendeltågslinjer man skulle få för 30 miljarder. Politikernas prioritering av den extremt dyra Förbifart Stockholm slår direkt mot utbyggnaden av kollektivtrafiken. Bland de SL-projekt som riskerar att inte få några pengar under perioden återfinns Snabbspårväg Syd, Tvärbanans Kistagren, konverteringen av stombusslinje 4 till spårvagn, tunnelbana till Nacka, tunnelbana till Karolinska, ny pendeltågsförbindelse mot Arninge/Norrtälje samt upprustningen av Saltsjöbanan och Lidingöbanan. Tvärbanans Solnagren och Tvärbana Ost (Hammarby Sjöstad-Slussen) utlovas statligt stöd med cirka 15 procent av kostnaderna. Det innebär att det för vardera av dessa projekt saknas cirka 4 miljarder kronor. Som ett alternativ till motorvägen Förbifart Stockholm har också det så kallade kombinationsalternativet utretts. I kombinationen ingår en ny pendeltågstunnel mellan Älvsjö och Häggvik, utökade trängselavgifter samt vissa mindre, väl utvalda vägbyggen. Det intressanta är att detta alternativ är bättre även för Stockholms bilister än bygget av Förbifart Stockholm. En ny pendeltågslinje lockar till sig bilister vilket minskar trafiken och ökar framkomligheten på vägnätet. Pendeltågslinjen ger också snabbare och bekvämare resor för tiotusentals redan trogna SL-kunder. Dessa får en ny bra och snabb spårförbindelse med bytespunkter på bostads- och arbetsplatstäta platser som Örnsberg, Alvik, Sundbyberg och Kista. Efter tre decennier av gravt eftersatta nyinvesteringar inom Stockholms läns kollektivtrafik krävs det nu snabba och omfattande beslut. Redan nu är det så trångt i kollektivtrafiken att SL tvingas ta bort säten i tunnelbanan för att få in fler stående. Utan en ny giv vad gäller spårtrafikinvesteringar kommer vi ofelbart och i stadig takt 13

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn) Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd

Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd Spårväg City, i folkmun kallat NK-express, är ett projekt som kantats av brister, oenighet, politiskt prestige och slarv med skattebetalarnas pengar.

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande?

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Resultat från enkätundersökning innan trafikstart & intervjustudie med privata resenärer under tjuvstarten Frida Bylin, Örnsköldsviks kommun Annika Nordlund,

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

SPÅR FÖR FRAMTIDEN. Satsa en procent av BNP på järnvägar och ny spårtrafik

SPÅR FÖR FRAMTIDEN. Satsa en procent av BNP på järnvägar och ny spårtrafik SPÅR FÖR FRAMTIDEN Satsa en procent av BNP på järnvägar och ny spårtrafik Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar lokalt, nationellt och

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholm Uttag 2012-03-21 3 webb artiklar. Nyhetsklipp

Socialdemokraterna i Stockholm Uttag 2012-03-21 3 webb artiklar. Nyhetsklipp Socialdemokraterna i Uttag 2012-03-21 3 webb artiklar Nyhetsklipp Kritiken mot bussterminalen fäller nya Slussen Svenska Dagbladet 2012-03-18 22:14 2 Kommunen ska rädda bollhallen Länstidningen Södertälje

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

VALMANIFEST Miljöpartiet de gröna i Stockholms läns landsting, september 2010. För en hållbar Stockholmsregionen - en grön metropol i världsklass

VALMANIFEST Miljöpartiet de gröna i Stockholms läns landsting, september 2010. För en hållbar Stockholmsregionen - en grön metropol i världsklass VALMANIFEST Miljöpartiet de gröna i Stockholms läns landsting, september 2010 För en hållbar Stockholmsregionen - en grön metropol i världsklass Vi i Miljöpartiet vill göra det ännu bättre att leva i Stockholmsregionen

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE 9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE ETT LÄTTARE VAL När det finns folk som offrar livet för att få rösta, är valet att utnyttja sin rösträtt rätt enkelt. Praktiskt är det också lätt att rösta. Att välja parti

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING 1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Madrid, måndag 2013-05-20... 2 3. Höghastighetståg Madrid-Barcelona, måndag 2013-05-20...

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell

Läs mer