Lever- och gallvägscancer

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lever- och gallvägscancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Svenska registret för cancer i lever och gallvägar september 2014

2 ISBN Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset SE GÖTEBORG rccvast@rccvast.se 2 SweLiv - Årsrapport

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och organisation Syfte med registret Organisation Registrets uppbyggnad Registerkvalitet och registrets styrning Styrgruppens sammansättning Nationellt stödteam Registerkonstruktion Årsrapport Omfattning Registrets omfattning och dess formulär Anmälda tumörer i registret Tumörbehandlingar Rapporterande enheter Processmått Täckningsgrader Tid från remiss till beslut om behandling Tid från behandlingsbeslut (mdt) till terapeutisk åtgärd Behandlingsrekommendation vid multidisciplinär behandlingskonferens med specialkompetens inom tumörsjukdomar i levern Kirurgisk radikalitet Komplikationer av behandling Vårdtid efter behandling Primär cancer Incidens primär levercancer Resultatmått Hepatocellulär cancer TNM-status Associerad leversjukdom Cirros Tumöringrepp Planerade palliativa åtgärder Kolangiocellulär cancer Tumöringrepp Planerade palliativa åtgärder Cancer i gallblåsa Preterapeutisk staging Behandlingar Cancer i gallgång/gallvägar Tumöringrepp

4 Innehållsförteckning 6 Metastatisk sjukdom Incidens Tumörbehandlingar Resultatmått Kolorektala levermetastaser Radikalt resecerade Levermetastaser av annat ursprung än kolon och/eller rektum SweLiv - Årsrapport

5 Tabeller Tabeller 1 Antal formulär per region och år Antal anmälningar med diagnosår uppdelat efter diagnoskod Registrerade behandlingar av patienter med primär malignitet eller levermetastaser per region Sjukhus som anmält fall i registret. Alla diagnoser Täckningsgrad per år och region Täckningsgrad per år och sjukhus Täckningsgrad för tumöringreppsformulär Täckningsgrad för komplikations/pad formulär Information om radikalitet för patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgick ingrepp Antal och andel patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgått ingrepp där komplikationer rapporteras Förekommande komplikationer (antal fall) hos patienter som genomgått ingrepp Inom parentes anges vilken andel utav de 2819 patienter som genomgått ingrepp och där komplikationsformulär har rapporterats har fått komplikationen i fråga Clavien gradering av komplikationer för patienter med primära maligniteter eller levermetastaser som genomgått ingrepp Patienter som ingår i överlevnadsanalys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Patienter som ingår i överlevnadsanalys, uppdelat på boenderegion och TNM-status Patienter som ingår i överlevnadsanalys, uppdelat på boenderegion och förekomst av associerad leversjukdom Tumörstaging vid assoierad leversjukdom Patienter som ingår i överlevnadsanalys, uppdelat på boenderegion och förekomst av cirros Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och typ av ingrepp (första ingreppet) Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och planerad åtgärd Patienter som ingår i överlevnadsanalys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Patienter som ingår i analys, uppdelat på typ av ingrepp Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och planerad åtgärd Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och staging Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och ingrepp Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och huruvida ingrepp är genomfört Produktion: Tumörbehandlingar genomförda Patienter med levermetastaser Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Radikalitet och tumörfrihet för patienter med kolorektala levermetastaser som har genomgått resektion Patienter som ingår i analys, uppdelat på boenderegion och diagnosår Ursprungssites för levermetastaser av annat ursprung än kolon och/eller rektum. Uppdelat efter diagnosår

6 Figurer Figurer 1 Ledtid från remiss till multidisciplinär konferens för patienter med primär malignitet eller levermetastaser, som diagnostiserades Ledtid från remiss till multidisciplinär konferens per anmälande sjukhus för patienter med primär malignitet eller levermetastaser. Diagnosår Ledtid från behandlingsbeslut till tumöringrepp per sjukhus och år för patienter med primär malignitet eller levermetastaser Andel behandlingsbeslut vid multidisciplinär konferens indelat efter diagnosår. Patienter med primär malignitet eller levermetastaser som diagnosticerades Andel radikalt genomförd resektion hos patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgick ingrepp Andel radikalt genomförd resektion per sjukhus och ingreppsår hos patienter med primär malignitet eller levermetastser som genomgått ingrepp Andel rapporterade komplikationer per typ av ingrepp hos patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgått ingrepp Andel rapporterade komplikation per sjukhus och typ av ingrepp hos patienter med primära maligniteter eller levermetastaser som genomgått ingrepp Vårdtid per sjukhus och år för patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgick resektion Åldersstandardiserad incidens för primär levercancer per män respektive kvinnor per anmälande region Åldersspecifik incidens för primär levercancer (diagnoskoder ICD-O-3=C22.0, C22.1), diagnosdatum i riket. Källa: Cancerregistret Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer. Indelat efter kön Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer. Uppdelat efter region (enligt patientens hemort vid diagnos) Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer. Indelat efter klinisk TNM-status vid anmälan Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer. Indelat efter associerad leversjukdom Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer. Indelat efter cirros Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer och som genomgått transplantation, ablation eller resektion som första/enda ingrepp. Indelat efter typ av ingrepp. Överlevnad mellan behandlingar är inte möjlig i denna analys, eftersom tex ablativ behandling enbart används vid små tumörer Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen hepatocellulär cancer och där ingen behandling eller kemoembolisering eller medicinsk tumörbehandling planeras Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen kolangiocellulär cancer. Indelat efter kön Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen kolangiocellulär och där kirurgisk ingrepp har rapporterats (se avsnit ), samt för patienter där medicinsk tumörbehandling eller ingen behandling planeras Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen cancer i gallblåsa. Indelat efter kön Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen cancer i gallblåsa. Indelat efter preterapeutisk staging enligt anmälningsformulär Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen cancer i gallblåsa Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen cancer i gallgång/gallvägar. Indelat efter kön SweLiv - Årsrapport

7 Figurer 25 Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen cancer i gallgång/gallvägar och som genomgått transplantation, ablation eller resektion som första/enda ingrepp. Indelat efter typ av ingrepp Antal inrapporterade fall som har opererates för levermetastaser per män respektive kvinnor per anmälande region Åldersspecifik incidens för kolorektalcancer (diagnoskoder ICD-O-3=C18.*, C19.9. C20.9), diagnosdatum i riket. Källa: Cancerregistret Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för levermetastaser. Indelat efter kön Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för kolorektala levermetastaser. Indelat efter kön Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för kolorektala levermetastaser. Uppdelat efter region (enligt patientens hemort vid diagnos) Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen kolorektala levermetastaser och där resektion eller ablation har rapporterats som första ingrepp. Indelat efter första registrerade ingreppet Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för kolorektala levermetastaser. Uppdelad efter huruvida medicinsk onkologisk behandling har getts inför ingrepp (oavsett indikation) Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen kolorektala levermetastaser och där formulär för tumöringrepp finns och medicinsk onkologisk behandling innan operation är rapporterad Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för kolorektala levermetastaser och där antal tumörer är ifylld. Uppdelat efter antal påvisade tumörer (tumörutbredning i lever i samband med intervention) Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för diagnosen kolorektala levermetastaser och tumöringreppsformulär är rapporterad och information om misstänkt extrahepatisk tumörväxt är ifylld. Uppdelat efter förekomst av extrehepatisk tumörväxt Relativ överlevnad för patienter som genomgått resektion för kolorektala levermetastaser. Indelat efter radikalitet Relativ överlevnad för patienter som genomgått ingrepp för levermetastaser av annat ursprung än kolon och/eller rektum. Indelat efter kön Relativ överlevnad för patienter som får diagnosen levermetastaser av annat ursprung än kolon och/eller rektum och där formulär för tumöringrepp är rapporterad. Indelat efter första registrerade ingreppet

8 1 Inledning 1 Inledning var det femte kalenderåret för vårt register. Nationellt kvalitetsregister för cancer i lever gallvägar och gallblåsa (NLGR) etablerades under andra halvåret 2008, och har just bytt namn till svenskt register för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar (SweLiv). Registerarbetet har gått hand i hand med ett omfattande arbete för att få nationella vårdprogram. Primär levercellscancer accepterades under 2012 som nationellt vårdprogram (levercellscancer är den vanligaste typen av cancer som utgår från lever/gallvägar). Under pågick ett revisionarbete av detta vårdprogram. Under 2014 hoppas vi att slutföra vår del i det nationella vårdprogrammet för colorektal cancer, samtidigt som vi nu startat arbetet för ett nationellt vårdprogram för gallvägscancer. Stimulerande är att vi i vårdprogramarbetet nu har en sjuksköterskegrupp där vi även har förhoppningar om att det skall ge avtryck i registerarbetet. Med årsrapporten vill vi bidra till en öppen redovisning. Ta dock gärna kontakt med oss för en dialog om tolkning! Ange alltid SweLiv som källa om fakta används från årsrapporten. Slutligen ett stort TACK till alla som gör registerarbetet möjligt! Tack till alla inrapportörer på alla de kliniker som registrerar, och bidrar till fortsatt förbättrade resultat! Registerhållaren 8 SweLiv - Årsrapport

9 2 Syfte och organisation 2.1 Syfte med registret Att vara ett diagnosregister för de primära maligniteterna i lever, gallblåsa och gallvägar. Att vara ett behandlingsregister för dessa primära maligniteter, men även ett behandlingsregister för lokal eller kirurgisk behandling av metastatisk sjukdom i levern. Att identifiera kvalitetsindikatorer. För har registret valt indikatorer som både speglar process och resultat såsom... ledtid (tid till beslut av behandling) ledtid (tid från beslut till behandling) andel bedömda vid hepatobiliär behandlingskonferens täckningsgrad överlevnad med hänsyn till stadium och behandling andel radikalt, dvs. potentiellt kurativt resekerade 2.2 Organisation Registrets uppbyggnad Registret använder sig av IT-plattformen INCA- informationsnätverk för cancervården. INCA drivs och utvecklas av landets regionala cancer centra, som kan nås via länk från journalsystem eller via Behörighet krävs där inloggning nu kan göras mha identitetskort. På varje inrapporterande enhet bör det finnas en kontaktperson och en ansvarig läkare. Registerblankett används också för anmälan till cancerregistret. Canceranmälan kan ske via registrets formulär. Varje klinik tillser att lokalt ansvariga inrapportörer finns, samt att rutiner säkerställer att nydiagnosticerade primära maligniteter anmäls. Inrapportering i registret kan även ske via pappersblankett, som kan skickas in till regionalt cancercentrum. Efter eventuella kompletteringar skickas data vidare till en nationell databas. Enbart vuxna registreras, vilket innebär att patienterna ska vara 16 år. Den enskilda kliniken kan ta ut sina egna data och värdera dessa i förhållande till de nationella. Mallar finns för att enklare kunna följa kvalitetsindikatorer och inklusion Registerkvalitet och registrets styrning Registerkvaliteten påverkas av registrets konstruktion. Inrapportering av valida data bör underlättas genom att en stor del av variablerna är obligatoriska.förklaringar finns inlagda, liksom länkar till manual för formulären. Mallar finns som kan identifiera avvikande variabler. Registrets konstruktion med monitorer på regionalt cancercentrum som värderar inrapporterade data, resulterar ofta i återkommande förfrågningar vilket sannolikt ökar kvaliteten i inrapporterade data. Möjlighet finns, både via en ärendehanteringsfunktion, alternativt frågeformulär till monitor, att kommunicera innan blankett slutförs. Värdefull feedback kommer ju genom inrapportörsmöten, och monitorer, men vi är angelägna om att bli uppmärksammade på oklarheter, och få förbättringsförslag. Dessa kan lämnas tex via vår mejl registerhallare.nlgr@rccvast.se. Täckningskontroller görs flera gånger årligen gentemot cancerregistret, för att spåra missade anmälningar. Under vinterhalvåret har styrgruppen initierat ett externt valideringsprojekt. Vi räknar med att under 2014 få täckningskontroller också gentemot hälsodataregister. Registrets registerkompetens stöttas av västra regionens regionala cancercentrum, genom det stödteam med central monitor, utvecklingssjuksköterska, registerkonstruktör samt statistiker. Beslut rörande registret och dess databas fattas av registrets styrgrupp, och ett styrdokument finns på registrets hemsida som nås via och kvalitetsregister. 9

10 2 Syfte och organisation 2.3 Styrgruppens sammansättning I styrgruppen finns regionala representanter, från Sveriges sex sjukvårdsregioner. Dessutom representant för svensk förening för övre abdominell kirurgi (SFÖAK), svensk onkologisk förenings delförening för gastrointestinal onkologi (GOF), svensk gastroenterologisk förening (SGF), svensk förening för kolorektal cancer (SFKRK), nationella föreningen för specialistsjuksköterkor i kirurgi (NFSK), svensk transplantationsförening (STF), svensk förening för medicinsk radiologi (SMR) samt för två representanter från regionalt cancercentra. De som under 2012 var utsedda att delta i styrgruppens arbete är följande: Regionala representanter: Per Sandström, Kirurgen Linköping Gert Lindell, Kirurgen Lund Anders Jansson, Kirurgen Huddinge Agneta Noren, Kirurgen Uppsala Bjarne Ardnor, Kirurgen Umeå Magnus Rizell, Transplantationscentrum Göteborg, Registerhållare Specialistföreningarnas representanter: SFÖAK; Jörgen Wenner, Kirurgen Helsingborg avgående, Malin Sternby tillträdande SFKRK: Ingvar Syk, Kirurgen Malmö GOF: Eva Fernebro, Onkologen Växjö avgående, Ulrika Pallenius tillträdande SMR: Nils Albiin, Röntgen Karolinska Huddinge SGF: Per Stål, Gastrocentrum Karolinska Huddinge STF: Gunnar Söderdahl,Transplantation Karolinska Huddinge Representanter för regionala cancercentrum: Erik Holmberg, Statistiker, RCC väst, representerar RCC Samverkan Lena Damber, nationell samordnare för INCA, RCC Samverkan Adjungerade: Susanne Amsler Nordin, monitor, RCC väst Katrín Ásta Gunnarsdóttir, statistiker, RCC väst 2.4 Nationellt stödteam Regionalt Cancercentrum väst Nils Conradi, verksamhetschef, Regionalt Cancercentrum väst (teamansvarig) Susanne Amsler Nordin, monitor, Regionalt Cancercentrum väst Katrín Ásta Gunnarsdóttir, statistiker, Regionalt Cancercentrum väst 2.5 Registerkonstruktion Regionalt Cancercentrum väst Mikael Holtenman, registerkonstruktör, Regionalt Cancercentrum väst 2.6 Årsrapport Rapporten baseras på datauttag från Svenska registret för cancer i lever och gallvägar på INCA platformen Dessutom har täckningsgrad mot cancerregistret levererats från de sex regionala cancercentrum i september Analyser och beräkningar är gjorda i R och rapporten är sammanställd i L A TEX. Årsrapporten publicerades SweLiv - Årsrapport

11 3 Omfattning Registret, som startade 2008, består av två delar. Dels ett diagnosregister för alla som drabbas av primär cancer i lever, gallvägar och gallblåsa, dels ett interventionsregister för kirurgisk eller ablativ behandling av både primär men också metastatisk cancer i lever, gallvägar och gallblåsa. Det första hela inrapporteringsåret var Registrets omfattning och dess formulär Registret består av fyra formulär: Anmälan Antal anmälningsblanketter visar antal registrerade i registret totalt. Innehåller uppgifter om diagnos, stadium och behandlingsbeslut. Fylls enbart i en gång för varje patient. Tumöringrepp Fylls i vid såväl första, som eventuella efterföljande ingrepp som syftar till att behandla tumör med ablativ behandling, resektion eller transplantation. Även om behandling enbart planerats (enligt anmälningsblankett), men ej fullföljts, skall tumöringreppsblankett fyllas i. Komplikation/PAD Ett formulär fylls i för varje tumöringrepp. Uppföljning Uppföljning genomförs 2 år efter potentiellt kurativt genomförd kirurgi för primär malignitet, eller vid dödsfall. Formulär infört 2014, men med målsättning att följa upp även tidigare opererade patienter. Med hänsyn till att formulär är nytt kommer resultat från detta formulär ej att redovisas. Tabell 1 visar antal anmälningsformulär i registret per diagnosår och region samt antal tumöringrepps- och komplikations/pad formulär per ingreppsår och region. Patientens hemort vid diagnos avgör region. Tabell 1. Antal formulär per region och år, sedan registrets start är första helåret. Antal anmälningsformulär per diagnosår. Antal tumöringreppsformulär samt komlikations/pad formulär per ingreppsår. Antal uppföljningsformulär per diagnosår. I sydöstra regionen noteras ett ökat antal anmälningar såväl som antal tumöringreppsformulär. Antal tumöringrepp framgår av kapitel Observera att flera registreringar av tumöringrepps- och komplikations/pad-formulär för samma individ kan förekomma. Boenderegion Norr Sthlm/Gotl Syd Sydöstra Upps./Ö.bro Väst Sverige Anmälan Totalt

12 3 Omfattning Tabell 1. (continued) Boenderegion Norr Sthlm/Gotl Syd Sydöstra Upps./Ö.bro Väst Sverige Tumöringrepp Totalt Komplikation/PAD Totalt Uppföljning Totalt Anmälda tumörer i registret I tabell 2 ses antal anmälningar i registret per diagnos. Tabell 2. Antal anmälningar med diagnosår i kvalitetsregistret för lever-, gallvägs- och gallblåsecancer uppdelat efter diagnoskod (diagnos vid anmälningstillfället). Diagnosår Total Total (%) Primära Levercellscancer ( 28.6) Gallvägscancer, intrahepatisk ( 8.1) Övriga primära maligna levermaligniteter ( 1.9) Gallblåsecancer ( 11.1) Gallvägscancer, perihilär extrahepatisk ( 4.5) Gallvägscancer övrig ( 3.0) Metastaser Benigna/oklara ( 36.9) ( 6.1) Total (100.0) 12 SweLiv - Årsrapport

13 3.1.2 Tumörbehandlingar Tabell 3 visar förekommande tumörbehandlingar per den region patienten hade hemort vid diagnosen. För patienter som genomgått flera behandlingar visas samtliga: de 2966 behandlingar i tabell 3 är registrerade för 2570 individer. Differenser finns mellan regionerna, avseende val av behandling. Så är tex rapporterad andel ablationer högst i Stockholmsregionen, andel kilresektioner högst i norra regionen och andel stor leverkirurgi i Uppsala/Örebro regionen. Tabell 3. Registrerade behandlingar av patienter med primär malignitet eller levermetastaser. Behandlingar genomförda indelat efter region. Boenderegion Norr Sthlm/Gotl Syd Sydöstra Upps./Ö.bro Väst Total (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) Ablativ behandling 13 ( 5.2) 238 (27.2) 31 ( 8.8) 42 (11.4) 133 (21.0) 99 (20.3) 556 (18.7) Kilresektion 127 (51.0) 128 (14.6) 93 (26.4) 101 (27.3) 113 (17.9) 76 (15.6) 638 (21.5) Laparoskopisk leverkirurgi 0 ( 0.0) 28 ( 3.2) 5 ( 1.4) 6 ( 1.6) 5 ( 0.8) 63 (12.9) 107 ( 3.6) Resektion, 1-2 segment 55 (22.1) 161 (18.4) 86 (24.4) 130 (35.1) 128 (20.2) 95 (19.5) 655 (22.1) Resektion, minst 3 segment 46 (18.5) 282 (32.2) 104 (29.5) 76 (20.5) 242 (38.2) 116 (23.8) 866 (29.2) Transplantation 8 ( 3.2) 38 ( 4.3) 33 ( 9.4) 15 ( 4.1) 12 ( 1.9) 38 ( 7.8) 144 ( 4.9) Total 249 ( 100 ) 875 ( 100 ) 352 ( 100 ) 370 ( 100 ) 633 ( 100 ) 487 ( 100 ) 2966 ( 100 ) 3.1 Registrets omfattning och dess formulär 13

14 3 Omfattning 3.2 Rapporterande enheter Totalt har 140 kliniker från 69 sjukhus rapporterat in i registret. Den klinik som anmält patienten i registret räknas som inrapporterande enhet, även om beslut och behandling sedan kan ha skett på annan klinik. Sjukhus avser det sjukhus som anmält en patient i kvalitetsregistret, oavsett patientens boende. I tabellerna är sjukhusen sorterat efter den sjukvårdsregion de tillhör. Tabell 4. Antal anmälda fall per anmälande sjukhus utfrån dess sjukvårsregion. Enbart sjukhus som rapporterat fler än 3 per år fall i registret redovisas, men antalet fall rapporterade av andra sjukhus ses längst ner i tabellen. Diagnosår Totalt Norr NUS Umeå Sthlm/Gotland KS Danderyd/Huddinge Syd Lund US Sydöstra Eksjö Jönköping Kalmar Linköping US Uppsala/Örebro Akademiska US Hudiksvalls sjh Karlstad C.sjh Väst Borås SU/Sahlgrenska Övriga sjukhus Totalt SweLiv - Årsrapport

15 4.1 Täckningsgrader 4 Processmått 4.1 Täckningsgrader Kvalitetsindikator: Täckningsgrad (vs cancerregistret). Registrets måltal för är 90 %. Resultat. Ca 87 % för. Felkällor: Risk att radiologiskt diagnosticerade (utan vävnadsprov) blir underrapporterade till cancerregistret. Täckningsgraden anges som andel som finns i SweLiv i förhållande till andel som finns i cancerregistret. Anmälningsblankett i SweLiv har använts för att göra täckningskontrollen, och rör diagnoserna primär levercancer (C22.0 och C22.1) samt gallblåsecancer (C23.9). Täckningsgraden per år och region kan följas i tabell 5. Tid från remiss till inrapportering i registret är i median 148 dagar för år, vilket bidrar till att täckningsgraden är lägre för senaste året. I tabellen avser CR antal fall enligt cancerregistret och % avser andel härav där anmälan i kvalitetsregistret finns. Observera att region här hänvisar till patientens hemort vid diagnos. Täckningsgraden har successivt förbättrats, men mediantid till inrapportering, samt låg täckningsgrad vid vissa sjukus (se tabell 6) utgör fortfarande problem. Tabell 5. Täckningsgrad per år och region Totalt CR % CR % CR % CR % CR % CR % Boenderegion Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Uppsala/Örebro Väst Totalt Tabell 6. Täckningsgrad per år och sjukhus, sorterat efter sjukvårdsregion. Sjukhus i tabellen hänvisar till det sjukhus som har anmält fallet till cancerregistret. I varje sjukvårdsregion samlas de sjukhus som har anmält färre än 3 fall per år i kategorien Övriga sjukhus. Täckningsgrad per sjukhus speglar förekomst av rutiner som finns för inrapportering till registrer Totalt CR % CR % CR % Norr NUS Umeå Skellefteå sjukhus Sunderby sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Övriga sjukhus Sthlm/Gotland KS Danderyd/Huddinge St Görans Södersjukhuset Övriga sjukhus

16 4 Processmått Tabell 6. (continued) Totalt CR % CR % CR % Syd Halmstad länssjh Karlskrona las Kristianstads C.sjh Lund US Malmö AS Växjö las Övriga sjukhus Sydöstra Jönköping Kalmar Linköping US Norrköping Västervik Övriga sjukhus Uppsala/Örebro Akademiska US Falu lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Karlstad Centralsjukhius Mora lasarett Nyköpings lasarett Västerås Centrallasarett Örebro US Övriga sjukhus Väst Borås NU-sjukvården, NÄL SkaS/Skövde SU/Sahlgrenska Övriga sjukhus Totalt SweLiv - Årsrapport

17 4.1 Täckningsgrader Tabell 7 visar täckningsgrad för tumöringreppsformuläret. Täckningsgraden beräknas som förhållandet mellan antal antal patienter där anmälningsformuläret indikerar att resektionskirurgi, radiofrekvensablation eller transplantation planeras (nämnare), och antal av dessa där minst ett ingreppsformulär finns (täljare). Täckningsgraden presenteras uppdelat på diagnosår och boenderegion vid diagnos. Eftersom täckningsgraden utgår från diagnosår, förväntar vi oss att täckningsgraden inte kan nå full täckningsgrad ens vid täckningskontroll 8 månader efter årsskiftet. Tabell 7. Täckningsgrad för tumöringreppsformulär för alla patienter med primära och sekundära maligniteter: Antal patienter där ingrepp planeras indelat efter diagnosår och andel härav där tumöringreppsformulär finns Totalt Antal % Antal % Antal % Boenderegion Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Uppsala/Örebro Väst Totalt Tabell 8 visar täckningsgraden för komplikations/pad formuläret, utifrån boenderegion vid diagnos. Täckningsgraden beräknas som förhållandet mellan antal tumöringreppsformulär som finns för patienter där det anges i anmälningsformulär att ingrepp planeras. Tabell utgår från diagnosår för perioden 2009-, där det anges att ett ingrepp är genomfört eller att försök till ingrepp gjordes (nämnare) och antal av dessa där ett komplikations/pad formulär finns inrapporterat (täljare). Tabell 8. Täckningsgrad för komplikations/pad formulär. Antal tumöringreppsformulär per diagnosår som indikerar ingrepp eller förösk till ingrepp och andel härav där komplikations/pad formulär finns Totalt Antal % Antal % Antal % Boenderegion Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Uppsala/Örebro Väst Totalt

18 4 Processmått 4.2 Tid från remiss till beslut om behandling Kvalitetsindikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Registrets måltal är att för 75 % skall beslut fattas inom 3 veckor. Resultat: rapporteras att i 59 % av fallen vid primär malignitet eller levermetastaser (fig 1) tas behandlingsbeslut inom 3 veckor. Slutsats: I tre regioner uppnås målnivå. Ledtiderna uppvisar stora spridningsmått. Det kan vara tecken på olika rutiner, och effektivitet i utredning. All mäta ledtid för metastatiska patienter som kan vårdas i en annan vårdkedja redan, kan förleda till förhastade slutsatser om ledtid för patient. Ledtiden från remiss till besked/beslut om behandling redovisas för 1042 patienter som fått diagnos där både datum för remiss och datum för multidisciplinär konferens är registrerade, inklusive 90 fall är datum för remiss sammanfaller med datum för multidisciplinär konferens. I 23 fall är datum för multidisciplinär konferens före datum för remiss vilket innebär att den beräknade ledtiden är negativ. Dessa har exkulderats. Ledtiden redovisas i figur 1. Figur 1. Ledtid i antal dagar från remiss till multidisciplinär konferens för patienter med primär malignitet eller levermetastaser, som diagnostiserades. Andel multidisciplinära konferenser inom 21 dagar från remiss framgår till höger i figuren. Median, samt 25 %- och 75 %-percentil. Sjukvårdsregion avser den region som det anmälande/vårdgivande sjukhuset tillhör. Sjukvårdsregion N Median % inom 21 dagar Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Uppsala/Örebro Väst RIKET Median samt första och tredje kvartil (dagar) Som kvalitetsindikator anges att för 75 % av patienterna skall beslut fattas inom 3 veckor. Effektiva utredningsvägar och rutiner bör medge ytterligare förkortningar i ledtid. Är glädjande att tre regioner nu når målet! 18 SweLiv - Årsrapport

19 4.2 Tid från remiss till beslut om behandling Figur 2. Ledtid i antal dagar från remiss till multidisciplinär konferens per anmälande sjukhus för patienter med primär malignitet eller levermetastaser. Diagnosår Andel behandlingsbeslut inom 21 dagar från remiss framgår till höger i figuren. Observera att enbart sjukhus med minst 10 fall/år redovisas. Anmärkningsvärt är den volymsökning som skett i Linköping. Sjukhus År N Median % inom 21 dagar Akademiska US Kalmar KS Danderyd/Huddinge Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska RIKET Median samt första och tredje kvartil (dagar) 19

20 4 Processmått 4.3 Tid från behandlingsbeslut (mdt) till terapeutisk åtgärd Kvalitetsindikator: Väntetid från behandlingsbeslut till teraputisk åtgärd Registrets måltal för var att 75 % skulle opereras inom 4 veckor Resultat: 31 % av de med primär malignitet eller levermetastaser opereras inom 4 veckor (fig 3). Slutsats: Inrapporterad väntetid från behandlingskonferens till operation, stämmer med styrgruppens intryck, att det finns stora problem att få tilgång till operationstid, vilket ger orimligt långa väntetider. Ledtid från behandlingsbeslut till terapeutisk åtgärd redovisas för 226 patienter enligt följande: Ingrepp genomfört: Datum för behandlingsbeslut (mdt) finns registrerat Tumöringrepp genomfört och datum registrerat Tumöringrepp ej före behandlingsbeslut Ej tidigare ingrepp i levern (då enbart datum för första behandlingsbeslut registreras) Ej planerat för neoaduvant kemoterapi eller kemoterapi för downsizing Ej fått medicinsk onkologisk el. annan tumörinriktad behandling sista 3 månader inför ingrepp Ej genomgått portaembolisering inför leverkirurgi Ej genomgått preoperativ avlastning av gallvägar Ej genomgått transplantation Antalet patienter som redovisas är enbart en andel av patienterna, eftersom patienter som genomgått cellgiftsbehandling etc i intervall från beslut om ingrepp till behandling har exkluderats. 20 SweLiv - Årsrapport

21 4.3 Tid från behandlingsbeslut (mdt) till terapeutisk åtgärd Utvecklingen av tid från behandlingsbeslut till tumöringrepp för patienter med primär malignitet eller levermetastaser per sjukhus redovisas i figur 3. Figur 3. Ledtid i antal dagar från behandlingsbeslut (mdt) till tumöringrepp per anmälande/vårdgivande sjukhus och år för patienter med primär malignitet eller levermetastaser, som genomgick ingrepp Andel tumöringrepp inom 28 dagar från behandlingsbeslut framgår till höger i figuren. Observera att enbart sjukhus för vilka minst 10 ledtider är inrapporterade per år redovisas. Sjukhus År N Median % inom 28 dagar Akademiska US KS Danderyd/Huddinge Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska RIKET Median samt första och tredje kvartil (dagar) 21

22 4 Processmått 4.4 Behandlingsrekommendation vid multidisciplinär behandlingskonferens med specialkompetens inom tumörsjukdomar i levern Kvalitetsindikator: Andel som får behandlingsrekommendation av multidisciplinär levertumörkonferens (HB-MDT). Mål: 100 % skall diskuteras vid MDT Resultat: 95 % blir föremål för HB-MDT vid primär malignitet eller levermetastaser år (fig 4). Slutsats: Rutin säkerställer nu att nästan samtliga genomgår HB-MDT. Att samtliga enheter tillser att denna rutin säkerställs får anses vara ett rimligt krav. För att göra en adekvat bedömning huruvida en patient är lämplig för kurativt syftande behandling krävs en multiprofessionell bedömning med kompetens inom leverradiologi, leverkirurgi och gastroonkologi. Annan kompetens kan vara helt nödvändig, tex inom transplantationshepatologi. Den nivå av kompetens som skall finnas beskrivs i de nationella vårdprogram som registret medverkat i. Det finns ingen nationell ackreditering för dessa kompetenser, vilket bidrar till att det inte finns en fast definition av multiprofessionell behandlingskonferens inom lever/gallvägar. Figur 4. Andel behandlingsbeslut som tas vid multidisciplinär konferens indelat efter anmälande/vårdgivande sjukhus och diagnosår. Patienter med primär malgnitet eller levermetastaser som diagnosticerades och som behandlas med kurativ intention. Observera att enbart sjukhus som anmält minst 10 varje år redovisas. Röd linje markerar målnivå. Sjukhus År N % Akademiska US KS Danderyd/Huddinge Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska RIKET Andel 22 SweLiv - Årsrapport

23 4.5 Kirurgisk radikalitet 4.5 Kirurgisk radikalitet Kvalitetsindikator: Radikalt genomförd resektion Mål 1: Att 100 % av de opererade skall kunna värderas avseende radikalitet. Detta förutsätter att frågan om radikalitet har kunnat besvaras efter histopatologisk undersökning. Resultat : I 98 % av fallen kan frågan besvaras vid primär malignitet eller metastatisk sjukdom (tabell 9). Slutsats: Finns en tillfredsställande hög andel där värdering av radikalitet kan göras. Mål 2: Att 90 % blir radikalt opererade. Resultat : Vid primär malignitet eller levermetastaser uppnås radikalitet i 82 % av fallen (figur 5). Slutsats: Det finns flera regioner som uppnår mål, vilket är utmärkt. Förbättrad teknik och noggrannhet vid undersökning kan minska andel som bedöms som radikal. Detta och andra faktorer medför att avsaknad av radikalitet bör bedömas tillsammans med en rad andra faktorer, och kan vara förenligt med god kirurgi! Tabell 9. Ifyllande av information om radikalitet för patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgick ingrepp. Enbart fall där komplikationsformulär finns. Fråga om radikaltet besvarat? Ja (%) Nej (%) Total (92.1) 146 ( 7.9) 1839 ( 100 ) 382 (97.4) 10 ( 2.6) 392 ( 100 ) Total 2075 (93.0) 156 ( 7.0) 2231 ( 100 ) Figur 5. Andel radikalt genomförd resektion hos patienter med primär malignitet eller levermetastser som genomgick ingrepp. Enbart poster där information om radikalitet finns. Sjukvårdsregion anger den region det vårdgivande sjukhuset (det sjukhus som registrerar tumöringreppet) tillhör. Sjukvårdsregion År N % Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Uppsala/Örebro Väst RIKET Andel 23

24 4 Processmått Figur 6. Andel radikalt genomförd resektion per hanterande/anmälande sjukhus och ingreppsår hos patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgått ingrepp Enbart poster där information om radikalitet finns. Observera att enbart sjukhus som rapporterat resektioner för minst 10 fall varje år redovisas. Sjukhus År N % Akademiska US KS Danderyd/Huddinge Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska RIKET Andel 24 SweLiv - Årsrapport

25 4.6 Komplikationer av behandling 4.6 Komplikationer av behandling Kvalitetsindikator: 30 dagars rapporterad komplikationsfrekvens efter resektion, transplantation eller ablativ behandling. Mål: 10 % vid ablativ behandling, 30 % vid resektion samt 50 % vid transplantation. Resultat : 21 % vid ablativ behandling (figur 7), vid resektion % vid primär malignitet eller levermetastaser beroende på resektionens omfattning (figur 7). Vid transplantation rapporteras 58 % komplikationsfrekvens (figur 7). 30-dagars rapporterad mortalitet (tabell 10) Slutsats: Rapporterad andel med komplikationer har ökat. Detta kan vara en konsekvens av införande av Claviens komplikationsregistreringssystem. Registreringar av komplikationer bör sällan användas för att jämföra enheter. En hög komplikationsfrekvens kan bero på god registrering, tex om speciellt avsatta sjuksköterskor registrerar komplikationer. Vår slutsats är därför att det är svårt att jämföra mellan olika enheter. Ett förebyggande arbete måste kombineras med en hög medvetenhet om de komplikationer för att ge optimal behandling. Tabell 10. Antal och andel patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgått ingrepp där komplikationer rapporteras. Komplikationer Ingreppsår Totalt Totalt Antal formulär Antal rapporterade fall med komplikationer Andel med komplikationer 28.9% 36.1% 30.3% Antal döda av komplikationer Andel döda av komplikationer 1.4% 1.7% 1.5% Primära maligniteter Antal formulär Antal rapporterade fall med komplikationer Andel med komplikationer 34.9% 38.2% 35.6% Antal döda av komplikationer Andel döda av komplikationer 2.9% 1.6% 2.7% Levermetastaser Antal formulär Antal rapporterade fall med komplikationer Andel med komplikationer 26.2% 34.9% 27.7% Antal döda av komplikationer Andel döda av komplikationer 0.7% 1.8% 0.9% 25

26 4 Processmått Tabell 11. Förekommande komplikationer (antal fall) hos patienter som genomgått ingrepp Inom parentes anges vilken andel utav de 2819 patienter som genomgått ingrepp och där komplikationsformulär har rapporterats har fått komplikationen i fråga. Komplikationer Ingreppsår Totalt Gallläckage 144 ( 6.3 ) 33 ( 6.3 ) 177 ( 6.3 ) Gallvägsstriktur 12 ( 0.5 ) 1 ( 0.2 ) 13 ( 0.5 ) Leversvikt 32 ( 1.4 ) 17 ( 3.3 ) 49 ( 1.7 ) Gastrointestinal perforation/läckage 19 ( 0.8 ) 2 ( 0.4 ) 21 ( 0.7 ) Annan tarmkomplikation 18 ( 0.8 ) 8 ( 1.5 ) 26 ( 0.9 ) Bukväggskomplikation 32 ( 1.4 ) 9 ( 1.7 ) 41 ( 1.5 ) Njursvikt (som krävt dialys etc) 19 ( 0.8 ) 6 ( 1.1 ) 25 ( 0.9 ) Blödning 48 ( 2.1 ) 10 ( 1.9 ) 58 ( 2.1 ) Pleuravätska 22 ( 1.0 ) 35 ( 6.7 ) 57 ( 2.0 ) Kardiovaskulär komplikation 69 ( 3.0 ) 16 ( 3.1 ) 85 ( 3.0 ) Tromboembolisk händelse 51 ( 2.2 ) 17 ( 3.3 ) 68 ( 2.4 ) Misstänkt bakteriell infektion 120 ( 5.2 ) 69 ( 13.2 ) 189 ( 6.7 ) Annat 285 ( 12.4 ) 39 ( 7.5 ) 324 ( 11.5 ) Komplikationer införda som variabel under Postoperativ njurpåverkan (jfr även njursvikt) 9 ( 1.7 ) 11 ( 0.4 ) Kärlkomplikation (kring lever) 1 ( 0.2 ) 2 ( 0.1 ) Ascites 18 ( 3.4 ) 19 ( 0.7 ) Annan lungkompl. (inkl. pneumothorax, atelektaser, resp.insuff etc) 13 ( 2.5 ) 13 ( 0.5 ) 26 SweLiv - Årsrapport

27 4.6 Komplikationer av behandling Figur 7. Andel rapporterade komplikationer per typ av ingrepp hos patienter med primär malignitet eller levermetastaser som genomgått ingrepp Enbart poster där komplikations/pad formulär finns. Typ av ingrepp År N % Ablation Kilresektion Res, >2 segment Res, 1 2 segment Transplantation Alla op Andel 27

28 4 Processmått Figur 8. Andel rapporterade komplikation per hanterande/anmälande sjukhus och typ av ingrepp hos patienter med primära maligniteter eller levermetastaser som genomgått ingrepp Enbart poster där komplikations/pad formulär finns. Typ av ingrepp Ablation Kilresektion Res, >2 segment Res, 1 2 segment Transplantation Sjukhus Akademiska US KS D.ryd/Hudd Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska Akademiska US KS D.ryd/Hudd Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska Akademiska US KS D.ryd/Hudd Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska Akademiska US KS D.ryd/Hudd Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska N Akademiska US 174 KS D.ryd/Hudd 276 Linköping US 63 Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska % Alla op Akademiska US 453 KS D.ryd/Hudd 897 Linköping US 281 Lund US 260 NUS Umeå 226 SU/Sahlgrenska Andel 28 SweLiv - Årsrapport

29 4.6 Komplikationer av behandling Clavien gradering av komplikationer finns för närvarande registrerat för 184 patienter med primära maligniteter eller levermetastaser som genomgått ingrepp under och fått komplikationer. Fördelningen av Clavien graderingen hos dessa ses i tabell 12. I tabellen visar kategorien Ej angivet antalet patienter som där komplikationsformulär finns men inga komplikationer är anmälda. Tabell 12. Clavien gradering av komplikationer för patienter med primära maligniteter eller levermetastaser som genomgått ingrepp och där information om Clavien gradering finns. Clavien grad Text Antal (%) 2 Medicinsk behandling 105 ( 20.3) 3a Kräver kirurgisk/endoskopisk/perkutan intervention, 40 ( 7.8) EJ under generell anestesi 3b Kräver kirurgisk/endoskopisk/perkutan intervention, 22 ( 4.3) UNDER generell anestesi 4a Livshotande komplikation med organsvikt, Singel organdysfunktion 8 ( 1.6) (inkl. dialys) 5 Död 9 ( 1.7) Ej angivet Inga komplikationer 332 ( 64.3) Total 516 (100.0) 29

30 4 Processmått 4.7 Vårdtid efter behandling Vårdtid efter resektion, definierat som vårdtid från ingrepp till utskrivning till hemmet eller motsvarande. Figur 9. Vårdtid per sjukhus och år (2009-) vid resektion, för patienter med primär malignitet eller levermetastaser. Observera att enbart sjukhus som rapporterat fler än 10 resektioner per år redovisas. Till vänster anges antal fall (N), median vårdtid samt kvartilavstånd (IQR). Till höger illustreras detta med en med en cirkel för median, samt en linje för 25 % till 75 %-kvartil. Sjukhus År N Median IQR Akademiska US KS D.ryd/Hudd Linköping US Lund US NUS Umeå SU/Sahlgrenska RIKET Median samt första och tredje kvartil (dagar) Sedan 2009 har vårdtiden varit relativt konstant. Först för noteras en trend mot kortare vårdtider. 30 SweLiv - Årsrapport

31 5 Primär cancer 5.1 Incidens primär levercancer Figur 10 visar åldersstandardiserad incidens för primär levercancer (C22.0,C22.1) enligt cancerregistret för diagnosår Figur 10. Åldersstandardiserad incidens för primär levercancer (C22.0,C22.1) per män respektive kvinnor per boenderegion och diagnosår. Källa: Cancerregistret. Observera Hela Region Halland räknas till Västra sjukvårdsregionen i denna figur. I parantes under x-axeln anges det totala antal fall av primär levercancer för män respektive kvinnor i riket per år. Män Kvinnor åldersstandardiserad incidens per män/kvinnor Sthlm/Gotland Uppsala/Örebro Sydöstra Syd exkl. Halland Väst inkl. Halland Norr (323) (335) (375) (81) Diagnosår (176) (162) (167) (46) Diagnosår 31

32 5 Primär cancer Figur 11. Åldersspecifik incidens för primär levercancer (diagnoskoder ICD-O-3=C22.0, C22.1), diagnosdatum i riket. Källa: Cancerregistret. Åldersspecifik incidens per Män Kvinnor Åldersgrupp 32 SweLiv - Årsrapport