DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
|
|
- Barbro Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar
2 BINÄRA TALSYSTEMET Binärt Positionssystem Två symoler används, B = {, } Binära tal gör det lätt att ygga elektronik aserade på elektroniska omkopplare En algera utvecklad av Boole gör det lätt att hantera logiska uttryck aserade på inära tal 2
3 POSITIONSBASERADE TALSYSTEM Ett generellt positionsaserat talsystem med asen Låt S s, s,, s 2, s antal tillgängl iga symoler asen mängd siffror N = positivt heltal, N q = antal positioner som krävs för att representera N i asen 3
4 REPRESENTERA POSITIVA HELTAL För positiva heltal: ex., Decimalt tal N q i i s i s2 s låt =, S = s,,,8,
5 REPRESENTERA POSITIVA HELTAL exempel, Binärt tal (asen 2) 3 2 2s3 s2 s s låt = 2, S =,
6 REPRESENTERA DELAR AV HELTAL (ENG. FRACTION) Låt S s antal,, s p2, s p tillgängl iga mängd siffror symoler i S asen F p = Antal positioner som krävs för att representera F i asen, eller antal positioner som tillåts då lir F= - i=- p s i i 6
7 EXEMPEL PÅ DECIMALTAL Låt p = 3 (tre positioner till höger om decimalpunkten) Fs s 2 2 s
8 EXEMPEL PÅ BINÄRA DECIMALTAL? Låt p =
9 BAS-KONVERTERING 9 Ett tal med asen skrivs om som: En division av N med ger: En division av N med ger 2 ) ( s N s s s s s s s s N p p p p p p p p s N Resten = s = minst signifikanta siffran s N 2 Resten = s = näst minst signifikanta siffran
10 PROCEDUR FOR BAS- KONVERTERING Exempel: Omvandla 57 till inärt tal kvot rest 57 / 2 = / 2 = 4 4 / 2 = 7 7 / 2 = 3 3 / 2 = / 2 = Minst signifikanta iten (eng. Least Significant Bit) Mest signifikanta iten (eng. Most Significant Bit) Svar: 57 2
11 ATT TÄNKA PÅ VID OMVANDLING Syftet med inär representation är att erhålla tal i ett format som passar digital logik Ju större noggrannhet ett inärt tal har desto fler itar krävs mer digitala kretsar Alla tal i en as kan INTE representeras exakt i alla andra aser (avrundningsfel)
12 BINÄRA, OKTALA OCH HEXADECIMALA TAL Det är lätt att konvertera inära tal till andra, mer lättaretade format genom att gruppera itar tillsammans och sedan konvertera till lämplig as Oktala tal S={,,..., 7 }, asen = 8 3-its grupper Hexadecimal S={,..., 9, A, B, C, D, E, F }, asen = 6 4-its grupper 2
13 EXEMPEL: BINÄR TILL OKTAL OMVANDLING N 2 =. gruppera i 3-itars grupper från decimal -punkten N 2 =. fyll ut med två nollor för att få oktala tal (fulla grupper) N 2 =. Konvertera varje 3-itars grupp N 8 = N 8 = (264.4) 8 3
14 EXEMPEL: BINÄR TILL HEXADECIMAL N 2 =. gruppera i 4-itars grupper från decimal -punkten N 2 =. fyll ut med nollor för att få kompletta grupper. N 2 =. konvertera varje 4-itars grupp N 6 = 2 B 4. 8 N 6 = (2B4.8) 6 = (2B4.8) H 4
15 VIKTADE KODER Godtycklig vikt kan tilldelas varje position Binary Coded Decimal (BCD) 8, 4, 2, exempel, = 8 + _ + _ + = 9 Alla kodord används inte Enart -9 används Ej -5 5
16 ICKE-VIKTADE KODER Cykliska På varandra följande kodord skiljer sig åt med endast en it och det gäller också då de slår runt Gray Code är den vanligaste 6
17 GRAY KOD Fördelar Enkelt att konstruera för vilket antal itar som helst Cyklisk Unik 7
18 ,2 & 3-BITARS GRAY KOD Ordning Kodord 8
19 ALFANUMERISKA KODER Alfanumeriska koder representerar åde Decimala siffersymoler - 9 Alfaetets tecken A Z, a z Övriga skrivara tecken T.ex: %, &,?, Styrsymoler Escape, ny rad, etc. Standardkoder: ASCII, ANSI, etc. 9
20 ASCII ASCII kodning American Standard Code for Information Interchange ASCII-taell Ger hexadecimal kod Rad: minst signifikanta positionen Kolumn: mest signifikanta positionen Exempel: ASCII( C ) =
21 NEGATIVA TAL Teckenit Biten längst till vänster representerar talets tecken negativt positivt Bitarna till höger om teckeniten är storleken på talet S... q-itar som representerar storleken 2
22 EXEMPEL: TAL MED TECKENBIT 2 koder för noll Skiftning Ger ej mult/div med 2, Tar ej hänsyn till tecknet Decimal s (storlek)
23 TVÅ-KOMPLEMENT Två-komplement representation För ett n-itars tal är värdet för MSB -2 n- (istället för +2 n- ) Övriga itars värde är samma som för positiva tal Regler för att utföra två-komplement Invertera samtliga itar i talet Addera till talet Exempel: Bilda två-komplement till 8-itars talet 2 (=7 ) + = -7 23
24 TVÅ-KOMPLEMENT 3-BITARS TAL En kod för noll Skiftning Ger mult/div med 2, Tar hänsyn till tecknet Decimal 2-komp
25 ADDITION OCH SUBTRAKTION Exempel: =? = =? = =? = =? = -6 25
26 MULTIPLIKATION/DIVISION MED 2 Skifta det inära talet ett steg vänster = +2 = -2 = +4 = -4 Skifta det inära talet ett steg höger = +4 = -4 = +2 = -2 26
27 BOOLESK ALGEBRA Historik George Boole (85-864), en engelsk matematiker visade att logik kan uttryckas som algeraiska ekvationer. Han gav upphov till vad vi kallar Boolesk algera. (854: An Investigation of the Laws of Thought, on Which Are Founded the Mathematical Theories of Logic and Proailities) Används idag inom matematik, informationsteori, switching algera, grafteori, datorvetenskap och artificiell intelligens. Edward Huntington: ( ), en amerikansk matematiker som gav Boolesk algera sina axiom. Claude Shannon (96-2), en amerikansk matematiker som eskrev informationens minsta eståndsdel som eller. Han myntade egreppet it. Han lade grunden till informationsteorin som har haft avgörande etydelse för utvecklingen av kommunikationssystem. 27
28 BOOLESK ALGEBRA DEFINITIONER Konstanter (Falsk) (Sann) Axiom + = = + = = + = + = = = = = Operationer + (ELLER) (OCH) (ICKE) 28
29 RÄKNELAGAR FÖR EN VARIABEL x + x = x x x = x x + x = x x = x + = x = x + = x x = x (x ) = x Dessa räknelagar kan enkelt visas utifrån axiomen. 29
30 RÄKNELAGAR FÖR FLERA VARIABLER Associativa lagar x + (y + z) = (x + y) + z x (y z) = (x y) z Kommutativa lagar x + y = y + x x y = y x Distriutiva lagar x (y + z) = x y + x z x + y z = (x + y) (x + z) 3
31 RÄKNELAGAR FÖR FLERA VARIABLER Asorptionslagar x + x y = x x (x + y) = x Concensuslagen x y + x z = x y + x z + y z De Morgans lag (x + y) = x y (x y) = x + y x + x y = x ( + y) = x = x x (x + y) = x x + x y = x + x y = x ( + y) = x = x x + y = x y x y = x + y Augustus de Morgan 3
32 GRUNDLÄGGANDE LOGISKA OPERATIONER Namn/operator Symol Funktion Logisk operation OCH, eng. AND. X Y Z Z = X Y ELLER, eng. OR + X Y Z Z = X + Y ICKE, eng. NOT Z X Z Z = X 32
33 GRUNDLÄGGANDE LOGISKA OPERATIONER Namn/operator Symol Funktion Logisk operation NAND X Y Z Z = X Y Z = (X Y) NOR X Y Z Z = X + Y Z = (X + Y) XOR X Y Z Z = X Y 33
34 SLUT PÅ FÖRELÄSNING Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar 34
Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Läs merStruktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Läs merF2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
Läs merStyrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merGrundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
Läs merMattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
Läs merDatorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Läs merDatorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
Läs merDigital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska
Läs merTalsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Läs merDigitalteknik. Talsystem Grindlogik Koder Booles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram. A.Lövdahl
Digitalteknik Talsystem Grindlogik Koder ooles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram.Lövdahl 1001001100101100000001011010010 TLSYSTEM Talsystem är en angivelse på en viss position. De vanligaste talsystemen
Läs merIE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Läs merDigitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Läs merÖversikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Läs merPARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen
PARITETSKONTROLL Paritetskontroll (likhetskontroll) användes för att kontrollera att dataordet inte förändrats på sin väg via överföringsledningarna, från ett ställe till ett annat. Antag att man vill
Läs merÖvningar och datorlaborationer, Datorer i system
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer i system Institutionen för datavetenskap 2013/14 Övningar och datorlaborationer, Datorer i system Kursen Datorer i system inkluderar under läsperiod HT1 två övningar i seminariesal
Läs merD0013E Introduktion till Digitalteknik
D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn
Läs merHur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens
Läs mer2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Läs merDatoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
Läs merBinär addition papper och penna metod
EDA4 - Digital och Datorteknik 9/ EDA 4 - Digital och Datorteknik 8/9 Dagens föreläsning: Aritmetik, lärobok kapitel 6 Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man
Läs merFörenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4
Ext-6 (Ver 2010-08-09) 1(5) Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4 Tecken-beloppsrepresentation av heltal Hur skall man kunna räkna med negativa tal i ett digitalt system,
Läs merDigitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under
Läs merT1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.
Läs merBinär kodning. Binära koder. Tal och talsystem positionssystem för basen 10. Begrepp. Begrepp Tal och talsystem Talomvandling ASCII-kod NBCD Gray-kod
Binära koer Dagens föreläsning: Läroboken kapitel 3 Ur innehållet: Grunläggane binära koer Talomvanlingar Begrepp Tal och talsystem Talomvanling ASCII-ko NBCD Gray-ko 2 Begrepp begrepp betyelse exempel...
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F5 Digital aritmetik I william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algera, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kominatoriska kretsar F7
Läs merLogik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra
Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra
Läs merTalrepresentation. Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är:
Talrepresentation Ett tal kan representeras inärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Läs merPNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/19 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att
Läs merEDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011
EDA 451 - Digital och Datorteknik 2010/2011 Ur innehållet: Vi repeterar kursens lärandemål Diskussion i kring övningstentor t Övriga frågor 1 Lärandemål Det övergripande målet är att den studerande ska
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekvensiell exekvering av instruktionerna. Roger Henriksson
Läs merGrundläggande digitalteknik
Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det
Läs merIE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES
IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Läs meri LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp
Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar
Läs merTentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag
Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer 2018-10-23, lösningsförslag 1 1. (a) Sanningstabell för uttrycken p q r p q p r r q r p q 0 0 0 1 0 1 1 1 0 0 1 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 1 1 0 0 1 1 1 1 0 0 0 1 0 0 0 1
Läs merLMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
Läs merKapitel Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal
Kapitel 5 Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal Denna räknare kan utföra följande operationer som innefattar olika talsystem. Talsystemsomvandling Aritmetiska operationer Negativa
Läs merTalrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Talrepresentation Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F4 Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB
Läs merKW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen
Läs merLäsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik
Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 28 oktober 2001 1 Heltalen Det första kapitlet handlar om heltalen och deras aritmetik, dvs deras egenskaper som
Läs merÖvningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet
Läs mer6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor på boken Lunell: Datalogi-begreppen och tekniken Obs! Andra frågor än dessa kan komma på tentan! 1. Konvertera talet 186 till
Läs merAdderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra oh en minnessiffra.
Läs mer2-13 Binära talsystemet Namn:
2-13 Binära talsystemet Namn: Inledning Det finns inte bara olika taltyper som hela tal, decimaltal, bråktal osv. Det finns olika talsystem också. I det här kapitlet skall du lära dig lite om det talsystem
Läs merFlyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.
FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem
Läs merHambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0
1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Från data till digitala byggblock: Krsens inledande föreläsningarna
Läs merSMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1
SMD033 Digitalteknik Digitalteknik F1 bild 1 Vi som undervisar Anders Hansson A3209 91 230 aha@sm.luth.se Digitalteknik F1 bild 2 Registrering Registrering via email till diglabs@luth.se Digitalteknik
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Läs merDIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Läs merLaboration Kombinatoriska kretsar
Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
Läs merBlock 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder
Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Läs merHögskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.
Läs mer2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Läs merGRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse
GRUNDER I VHDL Innehåll Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse KOMPONENTMODELL Modell för att beskriva komponenter Externt interface Intern funktion
Läs merFöreläsning 8: Aritmetik och stora heltal
2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal Datum: 2006-11-06 Skribent(er): Elias Freider och Ulf Lundström Föreläsare: Per Austrin Den här föreläsningen
Läs merINNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner...12. Logiska kretsar i praktiken...19. Elektrostatisk urladdning (ESD)...
INNEHÅLL Inledning... Talsystem...2 Logiska funktioner...2 Logiska kretsar i praktiken...9 Elektrostatisk urladdning (ESD)...2 - Introduktion övningsmoduler...23 2 - NOT-grind...24 3 - ND-grind...25 4
Läs merSwitch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist
Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen = = Symbol S Implementering av logiska funktioner Switchen kan användas för att implentera logiska funktioner Power
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merStyrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner
Läs merMA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi
MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv
Läs merDE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING
DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..
Läs mer7 november 2014 Sida 1 / 21
TANA09 Föreläsning 2 Talrepresentation i datorer. Flyttalssystem. Datoraritmetik och Beräkningsfel. Beräkningsfelsanalys och Kancellation. Serier och Resttermsuppskattningar. Tillämpning - Beräkning av
Läs merEnkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg Håkan Joëlson 2007-11-22 v 2.3 DIGITALTEKNIK Laboration D164 Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner
Läs merShannon-Fano-Elias-kodning
Datakompression fö 5 p.1 Shannon-Fano-Elias-kodning Antag att vi har en minnesfri källa X i som tar värden i {1, 2,...,L}. Antag att sannolikheterna för alla symboler är strikt positiva: p(i) > 0, i. Fördelningsfunktionen
Läs merc a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11
A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse
Läs merÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist
ÖH 8.4 7-4-2-1 kod Kodomvandlare 7-4-2-1-kod till BCD-kod. Vid kodning av siffrorna 0 9 användes förr ibland en kod med vikterna 7-4-2-1 i stället för den binära kodens vikter 8-4-2-1. I de fall då en
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F6 Digital aritmetik II william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algera, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kominatoriska kretsar F7
Läs merPASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens
PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade
Läs merData, typ, selektion, iteration
Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs mermatematik Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG
matematik b Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG Övningsblad Potenser Multiplikation och division av potenser samt potens av potens Potenslagar Multiplikation av potenser med samma
Läs merRepetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.
Läs merDenna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Läs merAdderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra och en minnessiffra.
Läs merBooleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler
Vad är Boolesk algebra Lite förenklat kan man säga att Boolesk algebra är räkneregler konstruerade av den engelske matematikern Gerge Boole för att kunna räkna med logiska uttryck. I den booleska algebran
Läs merMIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar
Läs merIE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering
IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merÖvervakning & Programspråk
Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar
Läs merFöreläsning 7. Felrättande koder
Föreläsning 7 Felrättande koder Antag att vi vill skicka ett meddelande som består av bokstäver a,b,c,d. Vi kan koda a,b,c,d. Antag att det finns en viss sannolikhet att en bit i ett meddelande som skickas
Läs merLogiska Funktioner X10
Detaljerad dokumentation Logiska Funktioner X Zennio Logikmodul med logiska funktioner Ver. INDEX Sid. Inledning 3. Logikmodul 3.2 Zennioapparater med Logikmodul X 4 2. Konfigurering 2. Allmänna funktioner
Läs mer