Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
|
|
- Rune Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska siffrorna. Det talsystem som vi använder oss vanligen av är det som kallas decimala talsystemet. Om vi i det romerska talsystemet vill skriva ut talet 137 skriver vi det CXXXVII Romersk siffra I V X L C D M Decimal motsvarighet = = (100) + ( )+(5)+(1+1) = CXXXVII Det romerska talsystemet blir lätt ganska krångligt när man ska skriva ned och räkna på tal, vårt decimala talsystem som vi använder oss av och som vi har lärt oss känns mer naturligt och enklare att använda när vi räknar och skriver ner tal. 137 = (100) + (30) + (7) Varje siffra i vårt tal har därmed ett värde siffran 1 i början av 137 är värd 100, siffran 3 är värd 30 och siffran 7 är värd 7. Talsystem är alltså det system som vi använder oss av när vi läser & räknar ut olika tal, det är också sättet som vi skriver ner siffror till dessa tal.
2 Talsystem och datorer Datorer räknar inte tal som vi människor gör för en dator kommer inte det decimala talsystemet naturligt. Dvs en dator har svårt att förstå talet 137 om vi skriver det på vårt talsystem. Vi måste omvandla talet så att datorn förstår. I början när man programmerade datorer fick datoransvariga sitta och konvertera talen till datorerna, nuförtiden så görs oftast detta automatiskt av en dator. När man jobbar med datorer behöver man fortfarande idag kunna talsystem och veta hur andra talsystem fungerar. Talsystem används bland annat när vi jobbar med IP adresser. Och talsystem är det som ligger till grund för allting i datorer. Du kanske har undrat vad en bit egentligen är i en dator. Det är relaterat till ett talsystem som en dator använder. Datorer är baserade på något som kallas för digital teknik. Detta är något helt annorlunda än analog teknik, men vi ska inte gå in på det ämnet just nu. Digital teknik fungerar på sättet att en elektrisk komponent känner av om den får en strömsignal eller om den inte får en signal. Och detta är då grunden för det talsystem som datorer använder. Datorer använder därmed ett talsystem med enbart 2 siffor, 0 och 1. Där 0 representerar när den inte får strömsignal och 1 representerar när den får strömsignal. Varje siffra dvs 0 eller 1 är en bit, 8 bitar som nedan är det man kallar för en byte. Talet 137 skriver en dator ut såhär = = 137 Varje siffra dvs 1:a har ett värde den första har därmed värdet 128 den andra 1:an har värdet 8 och den sista har värdet 1. Vi kommer gå in närmare hur vi kan räkna ut värdet på dessa siffror
3 Basen i talsystem Talsystem har något som kallas för baser, baser är det som berättar hur många siffor som finns i talsystemet. Exempelvis använder vi i vårt talsystem 10 siffror siffrorna 0-9 och därmed har det basen 10. En dator som använder siffrorna 0-1 dvs 2 siffror har därmed basen 2. En dator använder även 2 andra talsystem ett med siffrorna 0-F dvs 16 siffror och därmed basen 16. Och ett med sifforna 0-7, dvs 8 siffror och därmed basen 8 jag kommer förklara närmare hur dessa talsystem fungerar. Det decimala talsystemet Siffrorna 0-9, Basen 10 Det decimala talsystemet är det system som vi normalt använder för att skriva ut våra tal. Det är det som från ung ålder får lära oss och därmed är vi bekanta och kan räkna ut och se tal skrivna med detta system väldigt lätt. Exempelvis har vi svårt att se vad det romerska talet CXXXVII betyder utan att leta upp en tabell som vi kan använda för att tolka det. Medan talet 137 kan vi förstå och tolka automatiskt. Det binära talsystemet Siffrorna 0-1, Basen 2 Det binära talsystemet är det system som kommer naturligt för datorer, datorer kan förstå talet lika lätt som vi förstår talet 137. Och därmed är detta det naturliga språket för datorer. Och varje siffra som vi använder kallas också för bit. 8 bitar är därmed 8 siffror. 16 bitar är 16 siffror osv. Med hjälp av att vi vet hur många bitar något är kan vi räkna ut antalet kombinationer, som går att få med bitarna. Vi kan ta 8 bitar som exempel. 8 bitar är alltså 8 siffror som antingen kan vara 0 eller 1. Dvs till Om vi kollar hur många olika kombinationer vi får av detta kan vi använda matematik dvs 2 siffror ger 2 olika kombinationer och 8 i antal ger oss 2⁸ för er som kommer ihåg hur lite från matematiken. Detta ger oss 256 olika kombinationer. 256 som ni kanske vet är ett vanligt tal i datorer, och vi kan hitta igen alla dessa datortal i det binära talsystemet. Just eftersom det är med detta system som datorer räknar.
4 Oktala talsystemet Siffrorna 0-7, Basen 8 Det oktala talsystemet är också ett system som vi använder inom datorer. Det oktala talsystemet är samma sak som 3 bitar, eftersom 3 binära siffor är 2³ = 8. Detta gör att en dator lätt kan omvandla ett oktalt tal till ett binärt tal. Eftersom man enkelt kan säga att dessa talsystem är besläktade. Det oktala talsystemet används inte så mycket i moderna datorer idag, men vissa applikationer och program använder fortfarande det oktala talsystemet. Detta talsystem har dock delvis övergetts för det mer populära hexadecimala talsystemet. Det hexadecimala talsystemet Siffrorna 0-F, Basen 16 Det hexadecimala talsystemet skiljer sig från dom andra som jag har gått igenom. Detta till stor del för att det har mer än 10 siffor. I vårt talsystem som vi fått använda oss av och det skriftspråk som vi använder har enbart 10 siffror, 0-9. Vilket innebär att när vi använder talsystem som har ett större antal siffror än 10 måste vi låna bokstäver för att representera siffror. I det hexadecimala talsystemet visar det sig på detta sätt. Bokstaven A är siffran 10, B är siffran 11, C är siffran 12, D är siffran 13, E är siffran 14 och F är siffran 15. Detta innebär om vi skriver siffran C på det hexadecimala talsystemet betyder det 12, lite likt dom romerska bokstäverna där bokstäverna betyder något annat än själva bokstaven. Om vi använder vårt tal 137 som exempel och skriver om det till det hexadecimala ser det därmed ut på detta sätt. 89 = (8*16) + 9 = = 137 Exakt hur man räknar detta kommer jag gå igenom närmare senare. Det hexadecimala talsystemet är som sagt ett talsystem som är vanligt i datorer, detta för att 2 stycken hexadecimala siffror utgör 8 bitar. En hexadecimal siffra har som sagt 16 kombinationer och 16 kombinationer är samma sak som 2⁴ = 16. Det innebär att en byte består av 2 hexadecimala siffror.
5 Adresser till datorer och talsystem Det hexadecimala talsystemet används vanligen när datorer försöker prata med varandra. Varje dator, mobil, surfplatta eller liknande har en unik adress som används för att hitta den. Precis som en lägenhet eller en villa har adress, postnummer och liknande. Detta kallas för mac-adresser och dessa adresser skrivs ut med hexadecimala siffror exempelvis 00:0a:95:9d:68:16. Denna adress används när Ittekniker ibland konfigurerar nätverk, servrar och liknande. En annan datoradress som använder det hexadecimala talsystemet är IPv6, där en adress kan se ut som detta 2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:733. Det är lätt att man tycker att en IPv6 adress er väldigt konstig ut i början men när man förstår att den är uppbyggd av hexadecimala siffror blir det lite lättare att förstå. Vilket självklart är en viktig sak om man ska arbeta med datorer i framtiden. Världen har nu börjat gå över till IPv6 systemet eftersom det som vi tidigare använt IPv4 börjar få slut adresser. IPv4 är en adress som kan se ut såhär Denna talserie är baserat på det binära talsystemet istället för på det hexadecimala även om det enkelt går att konvertera däremellan. IPv4 är baserat på bitar, för tidigare så lärde vi oss att 8 bitar är 256 kombinationer, vilket innebär att IPv4 är 256 kombinationer upphöjt till 4 vilket ger oss ca 4,3 miljarder adresser. Och dessa ska räcka till alla världens datorer, mobiler, surfplattor, tv-apparater och alla andra saker som är uppkopplade på internet. Självklart räcker inte alla dessa adresser till utan vi använder något som kallas för natade nätverk där man helt enkelt har datorer och enheter som inte är direkt uppkopplade till internet utan måste kommunicera genom en annan enhet och därmed dela på internetadressen. En del av dessa 4,3 miljarder adresser är också reserverade till olika ändamål och det gör att det finns ca 3,7 miljarder adresser som kan användas för att kommunicera direkt ut mot internet. IPv6 som ni tidigare såg är uppbyggt av 4 hexadecimala siffror i 8 par. Detta är samma sak som 16 bitar i varje par eftersom en hexadecimal siffra är 4 bitar. Det innebär att en IPv6 adress är 16 x 8 = 128 bitar. Vi kan använda många olika sätt för att se hur många IP-adresser detta är exempelvis 2¹²⁸ eftersom varje bit är 2 siffror och 128 bitar ger 128 positioner som antingen kan vara 0 eller 1. Detta ger oss ca ³⁸ (340 sextiljoner) unika IPv6 adresser.
6 Talsystem i praktiken Hur räknar man lättast mellan talsystem? Det finns olika metoder som går att använda när man räknar mellan talsystem. Det första metoder baserar sig precis som vi använda i exemplet med det romerska talsystemet på en tabell som förklarar vad vare siffra är värd. Om vi räknar i datorernas värld och omvandlar tal mellan binära, oktala eller hexadecimala kan vi använda oss av bitmetoden där vi enkelt och snabbt kan omvandla mellan dessa 3 talsystem. En viktig sak när man räknar i flera olika talsystem är att man alltid måste visa vilket talsystem som ett tal står i. Om vi skriver som i exemplet med 137 att det är samma sak som 89 som det är i det hexadecimala talsystemet, är det lätt att vi gör någon förvirrad. För att bestämt hävda att 137 = 89 ser väldigt konstigt ut om vi inte förklarar detta närmare. Det som vi använder oss av i dessa fall är basen, vi skriver basen som nedsänkt vid varje tal för att visa vilket talsystem som talet står i. 137 står i det decimala talsystemet och har basen 10 och 89 som står i det hexadecimala har basen 16. Detta innebär att vi skriver talet på detta sätt. 137₁₀ = 89₁₆ detta får oss att framstå som mindre galna och mer som att vi håller på med matematiska uträkningar. Därmed är det viktigt att du alltid anger basen på de tal som du räknar i när du omvandlar mellan talsystem. Om du inte gör detta går det inte att utläsa och förstå vilket tal du har skrivit.
7 Positioner När vi räknar med talsystem så använder vi oss av positioner. En position är egentligen bara en plats för en siffra. Vi kan ta vårt exempel 137 igen det har 3 positioner. 3 stycken olika siffror. När vi räknar på positioner så är den första positionen den siffra som har det lägsta värdet. I 137 har 1 värdet 100, 3 värdet 30 och 7 värdet 7. Pos. 3 Pos. 2 Pos Vi måste veta vad positioner är för att kunna använda oss av tabellmetoden när vi räknar mellan talsystem. Om det finns fler tal så använder man bara mer positioner, på riktigt stora tal finns det väldigt många positioner och ett stort antal positioner är vanliga på binära tal. Som ni kanske kommer ihåg är det 137₁₀ samma sak som ₂ vilket innebär att det binära talet har 8 positioner.
8 Tabellmetoden Nu när vi lärt oss om positioner kan vi börja att förstå hur vi ska göra våra tabeller. Tabeller går att använda på alla talsystem. Position Tabellerna fungerar enligt principen att varje Värde position har ett värde eller en vikt som den Tal också kallas. Talet 137 har 3 positioner, de 3 Värde x Tal 100 x 1 10 x 3 1 x 7 positionerna har vikterna 100,10 och 1. Summa Här ser vi att varje positions värde gångras med siffran som finns i den positionen för att få ut summan. Exempelvis siffran 3 gångras med positions 2 s vikt som är 10 och ger summan 30. Svårare än så är det inte. Vi tar sedan summan från de olika positionerna och räknar ihop dom =137 så fungerar det ungefär när vi tänker, fast vi gör det så fort och med så stor vana att vi oftast inte reflekterar över det. Vikter i positioner För att kunna använda en tabell måste man självklart kunna räkna ut vikten i varje position. Annars vet vi inte vad varje siffra i vårt tal har får för värde eller summa. Det går att förklara detta på olika sätt. Den matematiska förklaringen är att man tar basen upphöjt till (positionen -1). Om vi gör en tabell för det decimala talsystemet ser den ut på detta sätt. Vi vet att siffrorna i det decimala är 0-9 dvs 10 stycken olika vilket ger basen 10. Och vi tar sedan positionen -1 i en upphöjning och ser då summan. Position Vikt (1 1) el 10 0 Summa I mindre matematiska varianten utgår vi ifrån att första positionen i alla talsystem har vikten 1. Och att alla positioner efter den första gångras summan av positionen med basen för att få ut summan på positionens vikt. Med hjälp av detta kan vi då räkna ut alla positionstabeller för alla talsystem, gör gärna positionstabellsövningarna för att öva på att räkna ut summan på positionerna. Om du kan räkna ut vikten samt summan på alla positioner i talsystemen du arbetar med kan du räkna ut i stort sett alla tal. Position Vikt 100x10 10x10 1x10 1 Summa
9 Räkneexempel i tabellmetoden omvandling till decimala tal Om vi nu använder vårt tidigare binära tal dvs ett 8 bitars tal eller en datorbyte. Om vi ska räkna ut vad detta tal betyder i vårt vanliga talsystem börjar vi då självklart med att skapa en tabell. Vi ser att det är 8 positioner vilket innebär att vår tabell måste ha 8 positioner. Efter att vi har gjort tabellen positionerar vi in talet i tabellen. Position Potens Vikt 64x2 32x2 16x2 8x2 4x2 2x2 1x2 1 Viktsumma Tal Talräkning 128x1 64x0 32x0 16x0 8x1 4x0 2x0 1x1 Talsumma Efter detta räknar vi då ihop dom olika talsummorna vilket blir 137. Denna metod kan användas i alla talsystem för att räkna ut alla tal vi kan även ta det hexadecimala talet 89 och visa hur uträkningen ser ut. Det hexadecimala talsystemet hade siffrorna 0-F dvs 16 olika siffror och har därmed basen 16. Position Potens Vikt 16x16 1x16 1 Viktsumma Tal 8 9 Talräkning 16x8 9x1 Talsumma Vi slår sedan ihop dom olika talsummorna 128 och 9 vilket blir 137. Har vi en större positionstabell än talet som i detta fall behöver vi helt enkelt inte räkna på dom positionerna som inte används. Gör gärna några övningar med tabellmetoden och omvandla några tal till det decimala talsystemet.
10 Räkneexempel tabellmetoden omvandling från decimala tal Precis som när man omvandlar från andra talsystem till vårt decimala talsystem så använder man sig av tabeller. Däremot gör vi detta på ett litet annorlunda sätt vi kan ta talet 137 och omvandla det till binärt. Vi börjar med att rita upp en tabell för detta så att vi enkelt kan omvandla talet. Position Potens Vikt 128 x2 64x2 32x2 16x2 8x2 4x2 2x2 1x2 1 Viktsumma Steg Steg Steg Omvandlat Steg 1. Vi tar talet 137 och börjar på den högsta viktsumman i detta fall är det 256 vi kollar om viktsumman får plats i talet. Dvs vi ser direkt att det blir ett negativt tal och därmed får talet 256 inte plats i 137, vi antecknar en 0, talet får inte plats. Vi fortsätter till nästa position (8) och viktsumman 128 där ser vi att går utmärkt, vi får inget negativt tal. Vi antecknar därmed en 1 på den positionen för att markera att vi reserverar 128 i vikt i den positionen. Det innebär att vi nu har kvar = 9. Steg 2. Vi har nu kvar 9 av vårt tal och för detta över tabellen vi gör samma sak på position 7,6 och 5. I position 7 ser vi att 64 inte får plats i 9 (9-64). I position 6 ser vi att 32 inte får plats (9-32) i position 5 ser vi att 16 inte får plats (9-16). Men i position 4 ser vi att viktsumman 8 får plats (9-1), vi antecknar en 1 där och ser att vi nu har kvar 9-8=1 av vårt tal då vi nu reserverad 8 i position 4. Steg 3. Vi har nu kvar 1 av vårt tal och 3 positioner, vi kollar först om position 3 dvs viktsumman 4 får plats i 1 (4-1), vilket det självklart inte gör. Vi fortsätter med position 2 (2-1) och ser att även där får viktsumman inte plats. Sista positionen position 1 ser vi däremot att viktsumman får plats dvs (1-1) vi antecknar en etta på positionen och vi har sedan kvar 1-1= 0 av vårt tal vilket innebär att vi har omvandlat talet till ett binärt tal. Vi har nu omvandlat det decimala talet 137 till det binära talet Vi ska dock tänka på precis som när vi räknar våra vanliga tal att om talet börjar med siffran 0 så ska den inte skrivas ut. Precis som att vi inte skriver utan istället skriver 137 skriver vi istället för Dvs alla nollor innan den första talsiffran tar vi bort precis som när vi räknar vanlig tal.
11 Ett till exempel med tabellmetoden oktalt till decimalt Vi kan ta ett till exempel när vi omvandlar ett decimalt tal till ett oktalt tal. Vi vet att det oktala talsystemet har siffrorna 0-7 dvs 8 siffror och därmed basen 8. Vi börjar som vanligt med att göra en tabell. Position Potens Vikt 8x8 1x8 1 Viktsumma Steg 1 2 Steg 2 1 Steg 3 1 Omvandlat Vi gör precis som förra gången vi börjar med det decimala talet 137 som då har den totala vikten 137, vi ska nu försöka placera ut den på rätt positioner i tabellen. Steg 1. Vi börjar med position 3 och kollar om viktsumman 64 får plats i talet 137, dvs Vi ser att det får plats = 73, vi ser då också att talet 73 också får plats i position = 9. Vi Kunde alltså placera talet ggr i position 3, vi antecknar då en 2:a på position 3. Och vi ser nu att vi har använd 64 2 ggr från det ursprungliga talet dvs 137-(64+64)=9 Steg 2. Nu har vi kvar 9 och ser om vi kan placera in det i position 2 som har viktsumman 8. Vi ser direkt att 9-8 går utmärkt dvs vi kan placera in det en gång under position 2. Vi antecknar då en 1:a på den positionen och vet att vi har kvar 9-8=1. Steg 3. Vi är nu vid position 1 och har kvar 1 av vårt tal. Position 1 har viktsumman 1 och vi ser att vårt tal går in en gång i den positionen 1-1 = 0. Vi antecknar då även där en etta och eftersom vi har 0 kvar av talet har vi omvandlat det klart. Det decimala talet 137 omvandlas därmed till det oktala talet 211 när vi omvandlar det som vi gjorde i denna tabellmetod. Gör nu några omvandlingsövningar där du omvandlar några oktala, binära och hexadecimala tal till decimala tal.
12 Bitmetoden omvandling mellan binära, hexadecimala och oktala När vi omvandlar hexadecimal, oktala och binära tal mellan varandra kan vi använda bitmetoden. Där kan vi enkelt omvandla dessa tal på ett smidigt sätt. Vi vet att ett oktalt tal är 3 bitar och ett hexadecimalt tal är 4 bitar. Bitarna är som tidigare förklarat baserat på de binära talsystemet. Ett oktalt med sina 3 bitar kan alltså representeras av 3 stycken binära siffror Det hexadecimala talet med sina 4 bitar kan representeras av 4 stycken binära siffror Detta innebär att vi lätt kan omvandla hexadecimala och oktala tal till binära och tvärt om. Det enda vi behöver vita är den positionstabellen för Position de 4 första binära talen om vi jobbar med hexadecimalt till Viktsumma binärt eller med de 3 första talen om vi jobbar med oktalt till binärt. Vi kan ta det binära talet och omvandla det till hexadecimalt på följande sätt. Vi placerar 4 siffror i varje position eftersom varje hexadecimal siffra är 4 binära siffror. Det binära talet 1000 ser vi snabbt på Position 2 1 Binärt Hexadecimalt 8 9 en liten tabell att det betyder 8 decimalt och därmed också 8 hexadecimalt. Samma med talet 1001 där ser vi snabbt att det betyder 9. Vi kan använda samma sätt när vi omvandlar det binära talet till oktalt. Här vet vi att varje oktal siffra motsvarar 3 binära siffror. Vi Position lägger till en nolla framför talet så att varje tal precis som Binärt i datorer representeras av 3 binära bitar. Vi använder oss av tabellen och omvandlar talet snabbt. Oktalt Det är därmed enkelt att omvandla binära tal till oktala och hexadecimala tal eller tvärtom. Så länge vi kommer ihåg att en oktal siffra motsvarar 3 binära siffror och att en hexadecimal siffra motsvarar 4 binära siffror. Detta underlättar väldigt mycket när vi omvandlar större tal mellan dessa system. Det går också utmärkt att använda denna metod till att omvandla binära, oktala och hexadecimala tal till ett system som man anser sig vara lätta att sedan omvandla till decimalt. Men det går inte att direkt omvandla till decimalt med detta system.
13 Addition med andra talsystem Det är inte bara omvandling av tal som är vanligt när man jobbar med talsystem, även addition och subtraktion är vanliga räknesätt. Exempelvis använder vi subtraktion när vi konfigurerar datornätverk. Det enklaste sättet att använda sig av är att ställa upp talen precis som man kan göra i vårt vanliga decimala talsystem. Vi kan ställa upp dom oktala talen 25 och 47 dvs Vi gör precis på samma sätt som vi räknar vanligtvis det viktiga vi måste komma ihåg är att vi enbart har siffrorna 0-7 vilket innebär att när vi plussar ihop 2 tal och siffran kommer till 8 eller över så ska denna placeras i minnet Här har vi plussat ihop talet = 12, vi vet att så fort vi kommer över 8 ska vi flytta upp en siffra till minnet i positionen framför och dra av 8 för varje siffra vi flyttar upp. Vid addition av flera tal kan det hända att flera siffror flyttas upp till en högre position. Nu lägger vi ihop och får talet 7, eftersom det inte är högre än 8 skriver vi ner det direkt. Vi har nu räknat klart vår oktala addition 25+47= På samma sätt kan vi räkna binära tal. Vi gör på samma satt men i det binära har vi enbart 2 siffror 0-1. Det innebär att vi lägger ihop talen och för upp ett tal om talet blir mer än 2. Här är ett exempel med binära talen Först flyttar vi upp en siffra Sedan flyttar vi upp och behåller en siffra Sedan flyttar vi upp en siffra till Till sist skriver vi ner sista siffran Lägger vi ihop de binära talen får vi alltså svaret Gör gärna några övningar så du lättare lär dig hur man gör.
14 Subtraktion med andra talsystem Som tidigare berättat används subtraktion i andra talsystem när det kommet till datorer. Delvis används subtraktion och addition när vi jobbar med färger enligt den 24 bitars färgskala som finns. Där kan vi genom att öka eller minska talet. Blanda olika färger och få våra skärmar att lysa på olika sätt. När vi subtraherar använder vi oss av samma metod som när vi lägger ihop tal. Skillnaden här är att vi ibland måste ta tal från dom högre positionerna för att sedan använda dom till lägre positioner. Här har vi det hexadecimala talet A7-5F. I detta exempel har vi 7-F vilket innebär 7-15=-8 vi måste vi ta en siffra från positionen ovanför och dela upp den. Siffran som vi tar har värdet 16 eftersom en siffra i andra positionen i ett hexadecimalt system, vilket innebär att det är A som vi minskar med 1 så att det återstår 9 (A(10)- 1=9). Vi har nu fått 16 extra i värde och tar då dom återstående -8 och drar bort om från detta och får då kvar 8. Nu gäller det bara för oss att dra bort 5 från 9 för att ha räknat klart allting. Vilket är precis lika enkelt som det låter. A7-5F är alltså 48 i det hexadecimala talsystemet. 9 A 7-5 F 8 9 A 7-5 F 4 8 Öva nu på att göra några subtraktionsövningar så att du lättare kan förstå hur subtraktion i andra talsystem fungerar.
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Läs mer2-13 Binära talsystemet Namn:
2-13 Binära talsystemet Namn: Inledning Det finns inte bara olika taltyper som hela tal, decimaltal, bråktal osv. Det finns olika talsystem också. I det här kapitlet skall du lära dig lite om det talsystem
Läs merIntroduktion till logik
Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det
Läs mer1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Läs merStruktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Läs merMatteläxa v.6. Hundratal Tiotal Ental
U=upphöjt i Matteläxa v.6 Talet 42 blir 32 i fembas och 000 i tvåbas. Det finns tre olika system som vi har lärt oss om i matematiken hittills, tiobassystemet, fembassystemet och tvåbassystemet (det binära
Läs mer2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Läs mer2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?
2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.
Läs merDIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Läs mer2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merMattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
Läs mer3-3 Skriftliga räknemetoder
Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
Läs merKapitel Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal
Kapitel 5 Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal Denna räknare kan utföra följande operationer som innefattar olika talsystem. Talsystemsomvandling Aritmetiska operationer Negativa
Läs merMoment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Läs merDenna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Läs merFlyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.
FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merAlgebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merDatorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs merLathund, bråk och procent åk 7
Lathund, bråk och procent åk 7 Är samma som / som är samma som en tredjedel och samma som en av tre. är täljaren (den säger hur många delar vi har), tänk täljare = taket = uppåt är nämnaren (den säger
Läs merTalföljer och cirklar: Algoritmer, geometri och mönster 2 av 4
Talföljer och cirklar: Algoritmer, geometri och mönster 2 av 4 Lektionen handlar om hur algoritmer kan användas för att skapa geometriska mönster. Lektionsförfattare: Måns Jonasson Till läraren En digital
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Läs merDra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merTAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Läs merAlla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php
Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är
Läs merMattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet
Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan
Läs merMatematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation
LÄRARHANDLEDNING LH Tärningsövningar innehåller blandade matematikövningar inriktade på skolår F - 5 och kan med stor fördel användas som extra resursmaterial och idébank. Med korten som bas går det lätt
Läs mer1(15) Bilaga 1. Av Projekt Neuronnätverk, ABB Industrigymnasium, Västerås Vt-05
1(15) Bilaga 1 2(15) Neuronnätslaboration Räknare Denna laboration riktar sig till gymnasieelever som går en teknisk utbildning och som helst har läst digitalteknik samt någon form av styrteknik eller
Läs mermatematik Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG
matematik b Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG Övningsblad Potenser Multiplikation och division av potenser samt potens av potens Potenslagar Multiplikation av potenser med samma
Läs merMatematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1
Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merUnder läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
Läs merExtra-bok nummer 3. i matematik
Extra-bok nummer 3 i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femte tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. -70-65 -35-25 -20 0 25 75 Sätt ut < = eller > i rutan.
Läs merIPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se
IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter En rapport från.se Inledning.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) arbetar i enlighet med sin stiftelseurkund för en positiv utveckling av Internet
Läs merDigitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekvensiell exekvering av instruktionerna. Roger Henriksson
Läs merDigitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Läs merMatematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merExtra-bok nummer 3B. i matematik
Extra-bok nummer 3B i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femtonde tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. 0 15 30 90 240 390 540 Större än, mindre än eller
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merMatematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Läs mer3-5 Miniräknaren Namn:
3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,
Läs merAnvändarhandledning Version 1.2
Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...
Läs merData, typ, selektion, iteration
Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens
Läs mer4 Fler deriveringsregler
4 Fler deriveringsregler 4. Dagens Teori Derivatan av potensfunktioner. Potensfunktioner med heltalsexponenter, som du redan kan derivera, kallas polynomfunktioner, som till exempel: f(x) = 2x4 x3 + 2x
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merMatematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt
Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du
Läs merArbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)
Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)
Läs merDelprov G: Skriftliga räknemetoder
Delprov G: Skriftliga räknemetoder Nedan finns instruktioner för genomförandet av Delprov G, som handlar om skriftliga räknemetoder. Eleverna ska arbeta individuellt med uppgifterna, och de ska inte ha
Läs merTentamen EDAA05 Datorer i system
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Tentamen EDAA05 Datorer i system 2011 10 17, 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: bifogad formel- och symbolsamling. För godkänt betyg på tentamen
Läs merDatorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Läs merProgrammering. Den första datorn hette ENIAC.
Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och
Läs merFör att skriva CSS-kod använder man sig av olika kommandon. Ett exempel på hur man kan skriva kod för att ändra textfärg kan vara:
Hemsida CSS Introduktion till Cascading Style Sheets (CSS) Detta är en mycket kort genomgång av CSS med exempel på hur sådan kod ska läsas och hur den kan användas på IdrottOnline-sidor. Är man ute efter
Läs merMultiplikation genom århundraden
Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för
Läs merKonfigurera Xenta från Babs
Konfigurera Xenta från Babs Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Babs PayLink med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data-
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merIntroduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Läs mer100 tips till 100-rutan
100 tips till 100-rutan 1. Säg gemensamt alla tal i hundrarutan, uppåt från 1 till 100. 2. Säg gemensamt alla tal i hundrarutan, nedåt från 100 till 1. 3. Ställ er i en ring, deltagare A säger talet 1,
Läs merUtematte och kamratövningar
Utematte och kamratövningar Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73565 08 520 38590 Mats 070 6388590 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Viaskolan, Naturskolan Slutet
Läs merFörenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4
Ext-6 (Ver 2010-08-09) 1(5) Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4 Tecken-beloppsrepresentation av heltal Hur skall man kunna räkna med negativa tal i ett digitalt system,
Läs merMatte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.
Läs merMatematik Formula, kap 3 Tal och enheter
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå
Läs merMatematikundervisningen har under
bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera
Läs merKonfigurera Xenta från Point
Konfigurera Xenta från Point Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Point med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data- och nätverkstekniker.
Läs merKapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Läs merIdentifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Läs merInternets historia Tillämpningar
1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik 7,5 högskolepoäng läsperiod 1+2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursens organisation Föreläsningar (29
Läs merÖvervakning & Programspråk
Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merProgrammering. Analogt och med smårobotar. Nina Bergin
Programmering Analogt och med smårobotar Nina Bergin Programmering i Läroplanen Tre ämnen i grundskolan som har huvudansvaret för programmering: matematik, teknik och samhällskunskap. Ämnesövergripande
Läs merLäsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik
Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 28 oktober 2001 1 Heltalen Det första kapitlet handlar om heltalen och deras aritmetik, dvs deras egenskaper som
Läs merDel 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:
Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen
Läs mer2-9: Bråktal: gemensam nämnare
Namn:... -9: Bråktal: gemensam nämnare Inledning I kapitlet om förlängning lärde du dig att om nämnarna passade ihop så att den ena var en multipel av den andra, då gick det lätt att addera två eller fler
Läs merÖvningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merSjälvvärdering The big five
Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merkom igång med Maestro 100
kom igång med Maestro 100 Maestro 100 Kom igång med Maestro 100 1 Förberedelser Du behöver ett simkort för att använda modemet, om Du bara ska skicka sms så fungerar ett kontantkort, men har Du tänkt att
Läs merManual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
Läs mer