INNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner Logiska kretsar i praktiken Elektrostatisk urladdning (ESD)...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner...12. Logiska kretsar i praktiken...19. Elektrostatisk urladdning (ESD)..."

Transkript

1 INNEHÅLL Inledning... Talsystem...2 Logiska funktioner...2 Logiska kretsar i praktiken...9 Elektrostatisk urladdning (ESD) Introduktion övningsmoduler NOT-grind ND-grind OR-grind Ekvivalenta symboler...27 Grindnät Reaktionstest...3 Fler logiska grindar NND-grind NOR-grind NOR och NND-grindar...34 Kretsar med enbart NND eller NOR-grindar ND och OR med NND-grindar SR låskrets med NOR grindar SR låskrets med NND grindar...39 Kodare / vkodare Kodare / vkodare BCD 7-segmentavkodare...42 Vippor...44 Räknare Räknare (4-räknare) Räknare (6-räknare)...52 Serie och parallellöverföring...53 D/ och /D omvandlare...54 Repetitionsuppgifter...55

2 Om innehållet... Denna läro- arbets- och övningsbok är avsedd för kursen Digitalteknik i Elektronik för gymnasieskolan. Läromedlet är i huvudsak självinstruerande och kräver inga förkunskaper i elektronik. I avsnitt som eleven finner svåra bör dock läraren ge kompletterande undervisning. I boken behandlas först grundläggande talsystem och de logiska funktionerna NOT, ND och OR, åtföljt av ett antal teoriuppgifter. Efter avsnitt som beskriver logiska kretsar i praktiken och faran med elektrostatisk laddning följer ett antal praktiska övningar skrivna för laborationssystemet Modulab. Här ges också exempel på sökning av information och data på INTERNET. Därefter behandlas grindnät och övriga grundläggande grindfunktioner, NND, NOR, XNOR och XOR, blandat med teoriuppgifter och praktiska uppgifter. Eftersom det är vanligt att man bygger upp kretsar med enbart NND eller NOR grindar behandlas detta med både teori och praktik, där även SR låskretsar byggs upp med med denna teknik. Vi beskriver enkelt hur kodare och avkodare omvandlar decimalt/binärt och binärt/decimalt både teoretiskt och praktiskt. Vippor/räknare utgör ett stort kapitel som i teori och praktik på ett enkelt sätt visar utveckling från SR vippan till JK vippan och slutligen räknare med JK vippor. Boken avslutas med avsnitt som behandlar principer för serie och parallell dataöverföring samt analog till digital (/D) och digital till analog (D/) omvandling. Fyren indikerar huvudavsnitt med upplysande text, medan pilen förtydligar underrubriker. Handen med pennan påminner om ifyllnadsuppgifter. Uppgifter där miniräknare skall användas markeras med en miniräknare och en dator illustrerar internetuppgifter. De praktiska övningarna är skrivna för laborationssystemet Modulab, men kan också kopplas upp på valfritt laborationsdäck. Modulab säljs av: MODUL i Linköping B Lispundgatan LINKÖPING Tel/Fax: ll kopiering av delar eller hela boken förbjuds. Roger ndersson, Jerry Grahn, Per-Ola Johansson, OraSoft HB 22 ISBN nummer

3 Talsystem Decimala talsystemet Det decimala talsystemet är det system vi dagligen använder och är vana vid. Därför tänker vi vanligtvis inte på att detta är ett positionssystem där siffrans position (placering) i talet bestämmer dess värde (vikt). Normalt skriver man decimala tal utan index exempelvis 237. Man förutsätter att det är ett decimalt tal. När man arbetar med olika talsystem måste man dock ange vilket system man menar. Det decimala talet bör då skrivas 237. Basen i alla positionssystem är lika med antalet siffror i talsystemet. Det decimala talsystemet har tio siffror,,2,3,4,5,6,7,8 och 9. Basen är således. I det decimala talsystemet - liksom i andra talsystem - multiplicerar man siffran i respektive position med positionens vikt. Siffran längst till höger är minst betydelsefull (position ) och den längst till vänster mest betydelsefull. Vikten i en viss position är alltid basen upphöjt i positionsnummer. Till exempel är vikten i position alltid. ntalet fingrar är förmodligen anledningen till att vi valt decimalsystemet. Decimala positionssystemet Basen. Siffrorna,, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Tabellen nedan visar att de tre tvåorna i det decimala talet 222 ger olika värden beroende på siffrans placering (position) i talet. Position 2 2 Positionsvikt = = = Decimalt tal Siffra * vikt 2 * 2 * 2 * Summa: = 222 Basen upphöjt till är alltid oavsett vilket värde basen har ( =, 2 =, 8 =, 6 =) I det decimala talet 2356 kallas siffran (2) längst till vänster MSD (Most Significant Digit), på svenska mest betydelsefulla siffra. Siffran längst till höger (6) kallas LSD ( Least Significant Digit), på svenska minst betydelsefulla siffra.

4 Logiska funktioner Engelsmannen George Boole beskrev redan 854 matematiska teorier för logik och sannolikhet. Det var lagar för korrekt logiskt tänkande där varje påstående kunde vara antingen sant eller falskt. Den Booleska algebran föll i glömska, men på 93 talet upptäcktes att Booles teorier gick att tillämpa tekniskt i kontakt- och relänät. Eftersom den Booleska algebran bygger på principen att ett påstående är falskt eller sant passar det exakt till de elektriska kretsarnas tillstånd TILL / FRÅN. I och med transistorernas och senare de integrerade kretsarnas (IC kretsar) tillkomst kunde Boolesk algebra tillämpas i nya digitala system som t.ex telekommunikationssystem, digitala mätinstrument, videospel, kalkylatorer och datorer. Det gemensamma för alla dessa system är de så kallade grindarna. Dessa följer de elementära lagar som Boole en gång angav i sin algebra. I varje grind fattas beslut av typen sant eller falskt. Grindarna har gjort den logiska algebran praktiskt användbar. En GRIND (GTE) är en krets som kan utföra logiska operationer. De grundläggande logiska funktionerna är NOT, ND och OR. Grinden har ett antal ingångar men endast en utgång. Ingångarna brukar man beteckna med, B, C osv. och utgången med. Beroende på om ingångsvärdena är sanna eller falska fattar grinden ett logiskt beslut och resultatet presenteras på utgången. För att kunna beskriva en grinds funktion matematiskt och utföra beräkningar med Boolesk algebra låter man det binära talsystemets etta symbolisera sanna påståenden och nolla falska påståenden. Sant =. Falskt =. NOT grind (ICKE eller INVERS) Grinden har bara en ingång. NOT-grinden inverterar alltid insignalen. D.v.s om insignalen är en etta så blir utsignalen en nolla och omvänt. Nedan visas en elektrisk krets med NOT funktion IEC symbol *) + - Brytaren opåverkad () - lampan tänd. Brytaren påverkad () - lampan släckt. merikansk En ring i grindsymbolerna betyder att signalen inverteras. Ringen på NOT symbolens utgång illustrerar att inverteringen sker just där. = *) International Electrotechnical Commission (IEC) Internationella Elektrotekniska Kommissionen är en organisation som handlägger standardisering inom elektroteknikområdet. Svensk kommitté för IEC är Svenska Elektriska Kommissionen (SEK), som överför de internationella resultaten till svenska normer. Trots detta regelverk ritas symbolerna olika och beteckningen IEC är i detta fall svensk standard.

5 Logiska kretsar i praktiken En digital grind kan som tidigare visats kopplas upp med hjälp av dioder och transistorer. Vanligare är att man bygger in fl era grindar i samma hölje och får då så kallade integrerade kretsar (IC kretsar). Bilden visar IC kretsen SN74LS8, som innehåller fyra ND grindar, kopplade enligt figuren. Vcc 4 4B 4Y 3 3B 3Y B Y 2 2B 2Y GND Den engelska beteckningen för IC kretsen är uad 2-input ND gate vilket kan översättas till 4 stycken 2-ingångars ND grind. Man ser också att utgångarna kallas Y, vi använder för utgångar. Vcc och GND är anslutning för spänningsmatningen till kretsen, där GND är minusanslutningen (jord). Standardlogikkretsar indelas i två huvudgrupper, bipolära och CMOS kretsar. De vanligaste bipolära kretsarna är TTL (Transistor Transistor Logik). De har ofta en beteckning som börjar med SN74. TTL kretsar har matningsspänningen 5 volt. 748 I beteckning SN74LS32 betyder SN Semiconductor Network 74 Temperaturområde (74 Standard C - +7C) (54 Militär -55C - +25C) LS Speciella egenskaper (se nedan) 32 Funktion (OR) 4 Denna benkonfiguration kallas DUL IN LINE och är den vanligaste. 7 Kretsen märks så att man kan se tillverkningsår/månad. Dessutom finns någon form av markering för att man skall kunna identifiera benens numrering. Med markeringen till vänster blir numreringen enligt figuren. Tillverkad 996, vecka SN74S2 Exempel på speciella egenskaper Pricken markerar pin- 7 SN 742 H SN 742 L SN 742 S SN 742 LS SN 742S SN 742LS SN 742 F High Speed, snabb, hög effektförbrukning Low Power, långsam, låg effektförbrukning Schottky, snabb, hög effektförbrukning Schottky, extra snabb, låg effektförbrukning Schottky dvanced, hög effektförbrukning Schottky dvanced, låg effektförbrukning Fast (snabb), 22 mw/grind mw/grind 2 mw/grind 2 mw/grind 22 mw/grind mw/grind 4 mw/grind Förkortningar : L=Low power, S=Schottky, H=High speed, =dvanced, F=Fast Beroende på antalet funktioner har kretsen olika förkortningar : SSI MSI LSI VLSI VV- Small Scale Integration funktioner Medium Scale Integation > funktioner Large Scale Integration > funktioner Very Large Scale Integration > funktioner Very Very Scale Integration > funktioner

6 ÖVNING 3 Grundläggande logiska funktioner ND grind Vcc 4 4B 4Y 3 3B 3Y IC kretsen 748 innehåller 4 st ND grindar. Kretsschema: +5V B 2 3 F Övning 3. Rita förbindningsschema, följ det i schemat angivna beteckningarna och pin numreringarna. IC-D D C B F E D C B U +5V U U 748 Drivsteg IC-D6 F E D C B Övning 3.2 Montera modulerna på kopplingsbordet, gör en uppkoppling och testa. Vänd IC kretsen rätt i kapseln. Komplettera sanningstabellen och signaldiagrammet samt ange logiskt uttryck för kretsen. Sanningstabell B B Signaldiagram Logiskt uttryck = OBS! Behåll uppkopplingen för nästa övning!

7 Kretsar med enbart NND eller NOR grindar ND-OR-INVERS logik med NND grindar Vid närmare studier kan man se att man enbart med NND grindar kan konstruera ND-OR och INVERS funktioner. Nackdelen är att det åtgår fl era grindar. NND grind som NOT funktion Om man kopplar samman ingångarna på NND grinden kommer den att fungera som en NOTgrind (INVERTERRE). = * = NND grindar som ND funktion Om man kopplar en inversfunktionen från föregående exempel till en NND grinds utgång erhålls en ND funktion på -utgången. = *B. B *B = *B = *B NND grindar som OR funktion Dubbla inverteringar tar ut varandra. Genom att invertera ingångarna till en NND grind med hjälp av NND grindar i INVERS koppling får man på utgången en OR funktion. Enligt de Morgans teorem gäller följande regler om vill invertera ett helt uttryck :. lla variabler inverteras 2. lla + byts mot * och * byts mot +. I detta fall ( * B) innebär det att i uttrycket * B skall alla variabler inverteras = * B och * byts mot +. Detta ger + B, vilket motsvarar OR funktionen. B B = *B +B Dessa räknelagar är utvecklade av den engelske matematikern de Morgan och kallas därför de Morgans teorem. v ovanstående följer att om ett logiskt problem går att lösa med ND, OR eller INVERS grindar, så kan samma logiska problem också lösas, enbart med hjälp av samma typ av grindar = NND grindar. ND-OR-INVERS logik med NOR grindar På motsvarande sätt kan man också med enbart NOR grindar konstruera ND-OR och INVERS funktioner. Nackdelen även här är att det åtgår fl era grindar. NOR grind som NOT funktion Om man kopplar samman ingångarna på NOR grinden kommer den att fungera som en NOTgrind (INVERTERRE). > = + =

8 Logiska kretsar ÖVNING SR-låskrets (latch) med NOR-grindar Låskretsen (latchen) är en variant av den så kallade bistabila vippan. Bistabila vippor behandlas utförligare längre fram i boken. SR-låskretsen finns att få som färdig krets, men i denna övning skall vi bygga upp den med hjälp av NOR-grindar. Kretsen har två ingångar S (set) och R (reset). S och R kommer från det engelskans set (sätta) och reset (återställa). Utgången har två stabila lägen, ett eller noll. En etta på S ettställer utgången. En etta på R nollställer utgången. I kretsschemat ser man att utsignalerna återkopplas till grindarnas ingångar, denna återkoppling gör att kretsen minns det tidigare tillståndet. Kretsen innehåller en minnesfunktion. 742 S > Symbol S R R > Övning. Rita in förbindningar enligt ovanstående schema. Skriv in pin nummer och beteckningar för omkopplare och lysdioder. Låt lysdiod indikera utgång och lysdiod B utgång -invers. + > Övning.2 > Gör en uppkoppling efter förbindningsschemat. Undersök sedan hur låskretsen fungerar om du ger insignaler i den turordning som visas i funktionstabellen. Du behöver bara ge korta spänningspulser till S och R ingångarna för att låskretsen skall vippa om. Enligt tidigare skall ju utgångarna vara varandras inverser dvs. om = så är -invers =. Om båda ingångarna S och R är kommer de båda utgångarna och -invers att bli. För låskretsen är detta en otillåten kombination, eftersom den ger en felfunktion. Starta undersökningen med S,R och =. Funktionstabell S R

9 Vippor Vippan är en elektronisk koppling där utgången kan anta två lägen. ntingen logisk eller logisk. stabil vippa (stable multivibrator) har som namnet anger inget stabilt läge utan utgången växlar alltid mellan och. Vippan används för att generera klockpulser. Monostabil vippa (Monostable multivibrator) har ett stabilt läge där utgången antingen är eller. Bistabil vippa (Bistable multivibrator) har två stabila lägen och. SR vippa Den bistabila vippan användes i digitala kopplingar som låskrets (latch) och kallas då SR låskrets eller SR vippa. S:et är en förkortning för SET d.v.s ettställ vippans utgång och R står för RESET, nollställ vippans utgång. (Se Övning 2) Symbol Signaldiagram Funktionstabell S R S R S R X X T T Då SR = sker ingen ändring på utgångarna och invers. (behåller sina tidigare värden Tidigare ) Då SR =, noll-ställs utgången. (Reset) Då SR =, ett-ställs utgången. (Set) SR = är en otillåten kombination som ej får förekomma. Klockad (grindad) SR vippa I de fl esta sammanhang använder man en puls för att verkställa (trigga) ett- respektive nollställningen av SR vippans utgång. Denna verkställande puls kallas klockpuls och har många förkortningar exempelvis Cp, G (grindpuls) eller C. ntag SR =. Den första klockpulsen ettställer då vippans utgång. Om SR ändras till, behåller utgången sitt värde, oavsett klockpulser. För att nollställa vippans utgång krävs en klockpuls efter att resetingången får d.v.s SR =. Den klockade SR vippan påverkas endast under den tid då klockpulsen (C) är etta och C kallas därför verkställande ingång. S och R ingångarna är underställda C och kallas förberedande ingångar. Symbol Klockad SR vippa Signaldiagram S C R Cp S R

10 Denna läro-, arbets- och övningsbok är avsedd för kursen Digitalteknik i Elektronik för gymnasieskolan. (ISBN ) Läromedlet är i huvudsak självinstruerande och kräver inga förkunskaper i elektronik. I avsnitt som eleven finner svåra bör dock läraren ge kompletterande undervisning. I boken behandlas först grundläggande talsystem och de logiska funktionerna NOT, ND och OR, åtföljt av ett antal teoriuppgifter. Efter avsnitt som beskriver logiska kretsar i praktiken och faran med elektrostatisk laddning följer ett antal praktiska övningar skrivna för laborationssystemet Modulab. Här ges också exempel på sökning av information och data med hjälp av INTERNET. Därefter behandlas grindnät och övriga grundläggande grindfunktioner, NND, NOR, XNOR och XOR, blandat med teoriuppgifter och praktiska uppgifter. Eftersom det är vanligt att man bygger upp kretsar med enbart NND eller NOR grindar behandlas detta med både teori och praktik, där även SR låskretsar byggs upp med med denna teknik. Vi beskriver enkelt hur kodare och avkodare omvandlar decimalt/binärt och binärt/ decimalt både teoretiskt och praktiskt. Vippor/räknare utgör ett stort kapitel som i teori och praktik på ett enkelt sätt visar utveckling från SR vippan till JK vippan och slutligen räknare med JK vippor. Boken avslutas med avsnitt som behandlar principer för seriell och parallell dataöverföring samt analog till digital (/D) och digital till analog (D/) omvandling. Övriga läroböcker: Läromedelspaketet Ellära och B (ISBN ) innehåller fakta- arbetsbok och laborationer samt en laborationsenhet för alla laborationer. Laborationerna kan också utföras i Electronics Workbench. Till läromedelspaketet hör också ett häftat Kunskapstest med över 2 uppgifter. Förfrågningar ring: OraSoft HB rmévägen BODEN E-post:

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen 5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning I en dator representeras det binära talsystemet med signaler i form av elektriska spänningar. 0 = 0 V (låg spänning), 1 = 5 V(hög spänning). Datorn kombinerar

Läs mer

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984

Läs mer

D0013E Introduktion till Digitalteknik

D0013E Introduktion till Digitalteknik D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

Översikt, kursinnehåll

Översikt, kursinnehåll Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod

Läs mer

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:

Läs mer

Sanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false)

Sanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false) Sanningstabell En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false) ND OR Logiska grindar ND-grinden (OCH) IEC Symbol (International

Läs mer

Grundläggande digitalteknik

Grundläggande digitalteknik Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det

Läs mer

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: 2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt

Läs mer

PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen

PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen PARITETSKONTROLL Paritetskontroll (likhetskontroll) användes för att kontrollera att dataordet inte förändrats på sin väg via överföringsledningarna, från ett ställe till ett annat. Antag att man vill

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

Digitalteknik. Talsystem Grindlogik Koder Booles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram. A.Lövdahl

Digitalteknik. Talsystem Grindlogik Koder Booles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram. A.Lövdahl Digitalteknik Talsystem Grindlogik Koder ooles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram.Lövdahl 1001001100101100000001011010010 TLSYSTEM Talsystem är en angivelse på en viss position. De vanligaste talsystemen

Läs mer

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1 SMD033 Digitalteknik Digitalteknik F1 bild 1 Vi som undervisar Anders Hansson A3209 91 230 aha@sm.luth.se Digitalteknik F1 bild 2 Registrering Registrering via email till diglabs@luth.se Digitalteknik

Läs mer

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x

Läs mer

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska

Läs mer

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen = = Symbol S Implementering av logiska funktioner Switchen kan användas för att implentera logiska funktioner Power

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista

Läs mer

Låskretsar och Vippor

Låskretsar och Vippor Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Sekvensnät. William Sandqvist

Sekvensnät. William Sandqvist Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande

Läs mer

De grundläggande logiska grindarna

De grundläggande logiska grindarna dlab00a Namn Datum Handledarens sign. Laboration De grundläggande logiska grindarna Varför denna laboration? Till de grundläggande digitala kretsarna brukar man räkna kretsar som innehåller NND- och NORgrindar.

Läs mer

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital

Läs mer

Mattias Wiggberg Collaboration

Mattias Wiggberg Collaboration Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser

Läs mer

Sekvensnät vippor, register och bussar

Sekvensnät vippor, register och bussar ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell

Läs mer

2-13 Binära talsystemet Namn:

2-13 Binära talsystemet Namn: 2-13 Binära talsystemet Namn: Inledning Det finns inte bara olika taltyper som hela tal, decimaltal, bråktal osv. Det finns olika talsystem också. I det här kapitlet skall du lära dig lite om det talsystem

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System 1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg Håkan Joëlson 2007-11-22 v 2.3 DIGITALTEKNIK Laboration D164 Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Övningar och datorlaborationer, Datorer i system

Övningar och datorlaborationer, Datorer i system LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer i system Institutionen för datavetenskap 2013/14 Övningar och datorlaborationer, Datorer i system Kursen Datorer i system inkluderar under läsperiod HT1 två övningar i seminariesal

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I Flervalsfrågor. A 2. C 3. B 4. D 5. A 6. B 7. C 8. D 9. C 0. B. B 2. C 3. A 4. C 5. A Problemuppgifter. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8

Läs mer

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).

Läs mer

Laborationshandledning

Laborationshandledning Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 3 Kombinatoriska nät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens namn: Kommentarer

Läs mer

Laboration i digitalteknik Allmänna anvisningar

Laboration i digitalteknik Allmänna anvisningar Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 206 Laboration i digitalteknik Allmänna anvisningar TSEA22 Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75 Diskreta

Läs mer

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska

Läs mer

Följddiagram för händelsestyrda rörelser

Följddiagram för händelsestyrda rörelser Följddiagram för händelsestyrda rörelser 2 STYROBJEKT UNIKA FASER Två arbetscylindrar ska röra sig i följande ordning. När man ger startkommando ska kolvstången i cylinder gå ut. När den har nått sitt

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Kortlaboration DIK. Digitalteknik, kombinatorik.

Kortlaboration DIK. Digitalteknik, kombinatorik. MMK, KTH Kortlaborationer 1 Kortlaboration DIK Digitalteknik, kombinatorik. I denna laboration bekantar vi oss med datorprogrammet LabVIEW. Programmet har blivit något av en industristandard för att automatisera

Läs mer

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18 Kodlås I den här uppgiften skall du konstruera ett kodlås med hjälp av ett litet tangentbord. Varje gång man trycker på en tangent skall det pipa i summern och när man tryckt in den rätta fyrsiffriga koden

Läs mer

Grindar och transistorer

Grindar och transistorer Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.

Läs mer

Ladderprogrammering steg för steg

Ladderprogrammering steg för steg Ladderprogrammering steg för steg En introduktion till LD-programmering för kursen MIE 012 Elektroteknikens Grunder vid LTH. Gunnar Lindstedt Introduktion Den dominerande typen av styrsystem för binära

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/10 2015 9.00-13.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

IE1205 Digital Design: F5 : Digital aritmetik 1

IE1205 Digital Design: F5 : Digital aritmetik 1 IE1205 Digital Design: F5 : Digital aritmetik 1 Heltal Positiva Heltal: 2 6 2 5 2 4 2 3 2 2 2 1 2 0 1 1 0 1 1 0 1 = 1*2 6 + 1*2 5 + 0*2 4 + 1*2 3 + 1*2 2 + 0*2 1 + 1*2 0 = 64 + 32 + 0*16 + 8 + 4 + 0*2

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Repetition delay-element

Repetition delay-element Repetition delay-element Synkront sekvensnät Klockad vippa Asynkront sekvensnät ett konstgrepp: Delay-element Andra beteckningar: Y och y Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras Exitationstabell

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Övervakning & Programspråk

Övervakning & Programspråk Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar

Läs mer

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra

Läs mer

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010 EDA45 - Digital och Datorteknik 29/2 EDA 45 - Digital och Datorteknik 29/2, lärobokens kapitel 3 Ur innehållet: Satslogik och Boolesk algebra Grindar Funktionstabell Binär evaluering Normal orm/förenklad

Läs mer

Innehållsförteckning. Digitalteknik B

Innehållsförteckning. Digitalteknik B ii Innehållsförteckning Digitalteknik B - ENK1204...5 Talsystem med viktade positioner...6 Binära och hexadecimala talsystem...7 Digitala ord...7 Negativa tal...7 Hexadecimalt...8 Grindar...9 Diskreta

Läs mer

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer 2004-10-28, kl 8 13, TER1 och TERC Inga hjälpmedel är tillåtna Kom ihåg att svaren på samtliga uppgifter måste MOTIVERAS, och att motiveringarna skall vara uppställda

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet

Läs mer

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE

Läs mer

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät Sekvensnät = ihopkoppling av sekvenskretsar Består i praktiken av - minnesdel (sekvenskretsar) - kombinatorisk del. Sekvenskretsar = kretsar

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Från data till digitala byggblock: Krsens inledande föreläsningarna

Läs mer

IE1204/IE1205 Digital Design

IE1204/IE1205 Digital Design TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller

Läs mer

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.

Läs mer

LABORATIONER I STYRTEKNIK. Grundläggande PLC- programmering

LABORATIONER I STYRTEKNIK. Grundläggande PLC- programmering 1 LABORATIONER I STYRTEKNIK LABORATION : Grundläggande PLC- programmering 2 Övning 1. Rita ur reläschemat nedan ett ladderschema i GX IEC Developer. Kör programmet och prova funktionen med hjälp av ingångssimulatorn.

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik LEU Digital- och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad 6 september, Digital- och datorteknik Föreläsning # Biträdande professor Jan Jonsson SP- och PS-form: Vid förra föreläsningen konstaterade

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Dessa sidor innehåller ett antal typ-prov som delas ut vid laborationerna. Syfte med dessa prov är att du skall känna att du hänger med på kursen att vi som godkänner dig på laborationsmomenten ser att

Läs mer

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som

Läs mer

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans 1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist Mintermer OR f 2 3 En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som tillsammans gör att termen antar värdet. SP-form med tre mintermer. f = m

Läs mer

Tentamen EDAA05 Datorer i system

Tentamen EDAA05 Datorer i system LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Tentamen EDAA05 Datorer i system 2011 10 17, 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: bifogad formel- och symbolsamling. För godkänt betyg på tentamen

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer