Datum _ 16 Sida 1 (3) 1. Finansplan för åren och budget för 2016 enligt bilaga b) godkänns.

Transkript

1 I ~ Landstinget Il DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum _ 16 Sida 1 (3) Dnr LD15/01594 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Budget Finansplan Ordförandens förslag 1. Finansplan för åren och budget för 2016 enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för Skatteintäkter har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11, 16. Det budgeterade resultatet 2016 är ett överskott på 115 mkr, vilket innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet under budget- och planperioden tillsammans med prognostiserat resultat 2015 innebär att det justerade ackumulerade underskottet återställs senast Föreliggande förslag till budget och plan är preliminär och sammanfattande och anger övergripande ekonomiska förhållanden samt planeringsförutsättningar för det fortsatta budget- och planarbetet. Fullmäktige i november fastställer landtingsplan inklusive budget och plan samt ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. I budget och plan ingår förslag enligt struktur- och förändringsplan samt uppdrag till förvaltningar om besparingar. Detta ska vara vägledande för det fortsatta verksamhetsplanearbetet. lnvesteringsramarna ligger oförändrade jämfört med beslutet i november 2014 och uppgår till 520 mkr per år Ett definitivt beslut om ianspråktagande av investeringsutrymmet behöver dock samordnas med effekterna av struktur- och förändringsplanen och presenteras inför beslut i november. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Finansplan och budget 2016 Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun, ~':;El,~,;<:v,:::c'311\~~\i\;l'.~~li:f: I Kontakt Handläggare Jansson Nordell Eva Britt Org.nr: Funktionssamord eva-britt.jansson@ltdalarna.se

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr LD15/ Sida 2 (3) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget De ekonomiska förutsättningarna i finansplanen baseras på en oförändrad utdebitering, 11, 16, samt Sveriges kommuners och landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och löne- och prisutveckling. Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för I finansplanen redovisas drift-, investerings-, resultat-, balans- och finansieringsbudget. Det budgeterade resultatet 2016 är ett överskott på 115 mkr, vilket i sin tur innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat 2015 innebär att det justerade ackumulerade underskottet återställs under planperioden. Förslaget till budget och plan är preliminär och sammanfattande och anger övergripande ekonomiska förhållanden samt planeringsförutsättningar för det fortsatta budget- och planarbetet. Fullmäktige i november fastställer landtingsplan inklusive budget och finansplan samt ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Inför kommande planperiod har ett omfattande arbete med genomlysning av landstingets verksamheter genomförts, i synnerhet inom hälso- och sjukvården samt även för administrationen. Arbetet har resulterat i ett förslag till struktur- och förändringsplan enligt separat beslutsunderlag till fullmäktige i juni. I budget och finansplan ingår förslag enligt struktur- och förändringsplan samt uppdrag till förvaltningar om besparingar. Detta ska vara vägledande för det fortsatta verksamhetsplanearbetet. Förvaltningarna ska lämna en åtgärds- och handlingsplan för slutligt ställningstagande inför fullmäktiges budgetbeslut i november. Struktur- och förändringsplanens genomförande beräknas pågå under hela planperioden och sammantaget ge en positiv ekonomisk effekt i storleksordningen 700 mkr till och med I förslaget till struktur- och förändringsplan ingår ett uppdrag att utreda utbudsstruktur och nivåstruktureringen av Landstinget Dalarnas samtliga sjukhus. Uppdraget skall redovisas till landstingsstyrelsen i november lnvesteringsramarna uppgår till 520 mkr per år , varav fastighetsinvesteringar 360 mkr per år. Ett definitivt beslut om ianspråktagande av investeringsutrymmet behöver dock samordnas med effekterna av struktur- och förändringsplanen och presenteras inför beslut i november.

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr LD15/ Sida 3 (3) Juridik Enligt 8 kap 4 kommunallagen ska landstinget varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Enligt 5 ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Budgeten följs upp genom delårsrapport och årsredovisning.

4 I Il ~ Landstinget DALARNA Finansplan Budget 2016 Landstingsstyrelsen 1 juni 2015 Landstingsfullmäktige juni

5 Finansiella mål Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Skattesats 11, 16 11, 16 11, 16 11, 16 11, 16 11, 16 Arets resultat, mkr (enl balanskrav) Resultatet, enl balanskrawt, ska vara ett öwrskott på minst 1 % per år i genomsnitt öwr en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäktema -2,3-1,7 1,4 2,3 0,8 0,9 Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år i genomsnitt öwr en fyraårsperiod Likviditeten, exkl placerade pensionsmedel, ska fortlöpande ha en positiv utwckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap, mkr Den skattefinansierade wrksamhetens nettoinwsteringar ska till 80% vara självfinansierade i genomsnitt öwr en fyraårsperiod, % Placerade pensionsmedel ska öka med minst 100 mkr per år i genomsnitt öwr en fyraårsperiod Nyckeltal Skatteintäkts- och generella statsbidragsutwckling, % 3,0 3,6 3,8 3, 1 2,9 3,0 Nettokostnadsutwckling, % 6,3 3,4 0,4 1,6 3,9 2,6 Arets inwsteringar, mkr Resultat att återställa, justerat ack underskott, mkr Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % Lån vid årets slut, mkr Amortering under året, mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänad före 1998 inkl löneskatt, mkr Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, mkr

6 Budget 2016 och Plan Politikens inriktning och uppdrag - ekonomi 3 2. Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans 3 3. God ekonomisk hushållning - Finansiella mål 5 Skattesats 5 Resultat, balanskrav 6 Soliditet 6 Likviditet 7 Investeringar, självfinansiering 7 Pensionsmedel 7 4. Ekonomiska förutsättningar 8 SKL:s bild av den samhällsekonomiska utvecklingen 8 Skatteintäkter 8 Statsbidrag 9 Befolkningsutveckling 9 Löne- och prisförändringar 9 Arbetsgivaravgifter 9 Patientavgifter 10 Pensionskostnader Investeringar Lån Driftbudget Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget lnvesteringsbudget 18 sid 2

7 BUDGET 2016 OCH PLAN Politikens inriktning och uppdrag - ekonomi I landstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Det är av stor vikt att landstingsplanens inriktning harmoniseras i förhållande till givna ekonomiska förutsättningar som en utgångspunkt för en hållbar och balanserad verksamhet och ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida värd och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälsooch sjukvård. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för en god, säker och rättvis utveckling av Dalarnas hälso- och sjukvård. För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nä en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. Landstingsplanen för 2016 kommer att fastställas under hösten. Föreliggande budget och plan är preliminär och sammanfattande och anger övergripande ekonomiska förhållanden samt planeringsförutsättningar för det fortsatta budget- och planarbetet. I budget och plan ingår förslag enligt struktur- och förändringsplan samt uppdrag till förvaltningar om besparingar. Detta ska vara vägledande för det fortsatta verksamhetsplanearbetet. Inför fullmäktiges budgetbeslut i november 2015 ska respektive förvaltning lämna en åtgärds- och handlingsplan för besparingarna. Till novemberbeslutet görs även en översyn och korrigering av planen utifrån nya kända förutsättningar, bl a nya prognoser på skatteintäkter och löne- och prisutveckling samt ny bedömning av landstingets ekonomiska läge. Fullmäktige i november fastställer landstingsplan inklusive budget och finansplan samt ekonomiska ramar för styrelser och nämnder. Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans En stor kvarvarande utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv i förhållande till identifierade behov. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting. Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer och modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och "spänst" i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver står landstinget inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. Inför kommande planperiod har ett omfattande arbete med genomlysning av landstingets verksamheter genomförts, i synnerhet inom hälso- och sjukvården samt även för administrationen. Arbetet har resulterat i ett förslag till struktur- och förändringsplan enligt separat beslutsunderlag till fullmäktige i juni. 3

8 Struktur- och förändtingsplanens övergripande målbilder är: En högkvalitativ hälso- och sjukvård En hållbar ekonomi i balans Kvalitet och säkerhet Hållbar och god arbetsmiljö Struktur- och förändringsplanens genomförande beräknas pågå under hela planperioden och sammantaget ge en positiv ekonomisk effekt på i storleksordningen 700 mkr till och med I förslaget till struktur- och förändringsplan ingår ett uppdrag om att utreda utbudsstruktur och nivåstrukturering av Landstinget Dalarnas samtliga sjukhus. Uppdraget skall redovisas till landstingsstyrelsen i november. Uppföljning av åtgärdsplan Uppföljning av struktur- och förändringsplan kommer att intensifieras bland annat med stöd av ledningsinformationssystemet BILD. Därutöver sker en översyn av landstingets planerings- och styrmodell med målbild att under planperioden implementera en effektiv, transparant modell där en tydligare koppling mellan verksamhetsplan och ekonomiska förutsättningar skapas. 4

9 God ekonomisk hushållning - Finansiella mål Skattesatsen 2015 är 11, 16. I förslaget till budget- och plan är skattesatsen oförändrad. I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för medborgarna med de resurser som står till förfogande. För att ge verksamheterna bra ekonomiska förutsättningar har ekonomiska mål formulerats. Dessa uttrycks i finansiella nyckeltal, mål, som utgör riktlinjer för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen ska vara styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå. Målen som landstinget valt framgår av tabellen nedan. Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Resultat, enligt balanskrav mkr Resultatet enligt balanskravet ska vara ett överskott på minst 1 procent per år i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- o statsbidragsintäkter % -2,3-1,7 1,4 2,3 0,8 0,9 Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år i genomsnitt över en fyraårsperiod % Likviditeten, exkl placerade pensionsmedel, ska fortlöpande ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap, mkr mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till minst 80 procent vara självfinansierade i genomsnitt över en fyraårsperiod % Placerade pensionsmedel ska öka med minst 100 mkr per år i genomsnitt över en fyraårsperiod mkr Not: Definition av finansiella mål inom respektive avsnitt nedan. 5

10 Resultat Det finansiella målet att resultatet ska vara ett överskott på minst 1 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter uppnås. Budgeterat resultat 2016 är 115 mkr och motsvarar 1,4 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera. Med resultatmål avses resultat enligt balanskravet. Balanskravsresultatet är det mest relevanta måttet på landstingets egen förmåga att planera och styra ekonomin och där opåverkbara, jämförelsestörande poster i normalfallet exkluderas. Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Budgeten för 2016 innebär en nettokostnadsökning med 0,4 procent jämfört med prognos Aren ligger nettokostnadsökningarna mellan 1,6 och 3,9 procent per år. För att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen förutsätts att pågående och planerade besparingsåtgärder ger beräknade ekonomiska effekter. Under planperioden ökar skatteintäkterna med mellan 2,7 och 3,8 procent per år. Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomi i balans, vilket innebär att budgeterat och redovisat resultat ska visa ett överskott. I de fall ett underskott redovisas skall det enligt kommunlagen och dess balanskrav ske ett återställande av underskottet senast inom tre år. Landstinget Dalarna har vid årsskiftet 2014/2015 ett underskott på 299 mkr att återställa. Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat 2015 innebär att det ackumulerade underskottet återställs under planperioden. Resultatutjämningsreserv (RUR) Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ger möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Om landstinget har ett negativt eget kapital får den del av resultatet som överstiger två procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning reserveras. Landstinget Dalarna uppfyller inte kriteriet för att reservera i budget Soliditet Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka och stabilitet i ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap finns det. Landstinget har sedan ett par år negativ soliditet och det ansträngda ekonomiska läget gör att soliditeten bedöms vara negativ fram till och med Den genomsnittliga soliditeten för landstingssektorn ligger för närvarande på cirka 20 procent. Om ansvarsförbindelsen, pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet är soliditeten -133 procent 2016 och -92 procent Målet att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år i genomsnitt över 4 år uppfylls under planperioden. 6

11 Soliditet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar. Resultatet som påverkar eget kapital är det bokförda resultatet. I det finansiella målet att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter beräknas soliditeten utifrån balanskravsresultatet. Likviditet Ett kortsiktigt mål med likviditeten, exkl placerade pensionsmedel, är att den fortlöpande ska ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick likvida medel, exkl pensionsmedel, till 68 mkr. Därutöver var 415 mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan 2011 förstärkt med lån på 200 mkr. Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling. Resultaten möjliggör även ytterligare placering av pensionsmedel med totalt 400 mkr under planperioden. Ett långsiktigt mål med likviditeten är att begränsa behoven av extern upplåning. Investeringar, självfinansiering Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till minst 80 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter och statsbidrag som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Investeringarna under budget- och planperioden uppgår högst preliminärt till 2 miljarder. Den relativt höga investeringsnivån kan ses som en konsekvens av tidigare års relativt låga investeringsnivåer. En ökad investeringstakt innebär en högre belastning på ekonomin i framtiden i form av ökade driftkostnader. Fastighetsinvesteringarna innebär tillkommande kapitalkostnader (avskrivning och ränta) under planperioden. Kapitalkostnaderna förväntas täckas av berörda verksamheter i form av ökad hyra. Det är viktigt att understryka att det ska finnas utrymme för den ökade hyreskostnaden inom den ram som gäller det aktuella året. För att hantera de ökade driftkostnaderna behövs effektiviseringar. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i landstingets ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin. Självfinansieringsgraden beräknas: balanskravsresultat + avskrivningar I investeringar. Måttet är ett uttryck för landstingets finansiella förmåga och handlingsutrymme. Pensionsmedel Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talet. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första delmålet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden. Målet uppnås under planperioden. Vid årsskiftet 2014/2015 var 415 mkr placerade för pensionsändamål och under budgetoch planperioden planeras ytterligare placeringar med 400 mkr. Placeringar 2019 uppgår då till 815 mkr. 7

12 Ekonomiska förutsättningar Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) bedömning av den ekonomiska utvecklingen presenteras i Ekonomirapporten och Ekonominytt i april Den svenska ekonomin avslutade 2014 mycket starkt. Aven 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden bedöms ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. För antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Prisutvecklingen i år är fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år bedöms inflationen enligt KPIX (KPI exkl hushållens räntekostnader) nå upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs efter avdrag för löne- och prisökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2, 1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landstingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. I budget 2016 och plan beräknas skatteintäkterna utifrån oförändrad skattesats, 11, 16. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i april, ekonominytt nr 9/2015. (mkr) Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Plan Utdebitering 11, 16 11, 16 11, 16 11,16 11, 16 11, 16 11,16 Landstingsskatt Avräkning innevarande år Avräkning föregående år lnkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift Strukturbidrag Summa

13 Generella statsbidrag, läkemedel överenskommelse har träffats mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om statsbidrag för läkemedelsförmånen För Landstinget Dalarna uppgår statsbidraget 2015 till 655 mkr (2014: 650 mkr). Under budget- och planperioden upptas 655 mkr per år. Specialdestinerade statsbidrag I budget och plan ingår specialdestinerade statsbidrag med 95 mkr, varav; rehabiliteringsgarantin minskad sjukskrivning psykisk ohälsa tillgänglighet/samordningsmiljard cancervård kvinnosjukvård 20 mkr 10 mkr 11 mkr 30 mkr 12 mkr 12 mkr Kostnader för att uppnå kraven för att få statsbidragen är budgeterade med 43 mkr och nettointäkten är därmed 52 mkr. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Förändring med invånare motsvarar ca 20 mkr i intäkter. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från april Antalet invånare i Dalarna är och beräknas öka med cirka 4000 under planperioden. Dalarnas invånarantal 2015 motsvarar ca 2,9 procent av Sveriges befolkning. Löne- och prisförändringar för landsting (LPIK) I landstingsprisindex (LPIK) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivs i SKLs Ekonomirapport. Samma löneutveckling beräknas för landsting som för hela arbetsmarknaden. SKL räknar med fallande läkemedelspriser under hela perioden, undantaget Detta år införs reformen med kostnadsfria läkemedel för unga vilket ökar landstingens kostnader. Beräkningarna är rena prisförändringar på befintligt sortiment inklusive generika. Merkostnad för nya läkemedel ingår inte i prisförändringen. För löne- och prisökningar 2016, exklusive förmånsläkemedel, gäller generellt en uppräkning med 2,7 procent. För läkemedel antas prisökningen bli 0,3 procent. Antaganden om löne- och prisutvecklingen är enligt SKL:s landstingsprisindex (LPIK) i april En slutlig värdering av kompensation för löneoch prisökningar 2016, framförallt avseende utrymme för löneökningar, kommer att ske senast under augusti. Arbetsgivaravgifter Avseende arbetsgivaravgifter from 2016 finns ännu ingen information om eventuell förändring. Därför antas de vara oförändrade 43,63 procent hela planperioden, varav lagstadgade arbetsgivaravgifter 31,42 procent, avtalsförsäkringar 0,21 procent, pålägg för pensioner inkl löneskatt 12 procent. När det gäller arbetsgivaravgifter för unga sker förändring i år. Riksdagen fattade beslut i mars om nya lagstadgade arbetsgivaravgifter från 1 maj I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar som inte fyllt 25 år vid årets början tas bort. Avskaffandet föreslås ske i två steg, en minskad nedsättning från augusti 2015 och ingen nedsättning alls för ungdomar från den 1juli

14 Kompensation till landstingen för kostnadsökningar i samband med förändrade avgifter för unga föreslås ske inom ramen för det generella statsbidraget. I budget 2016 ingår det föreslagna statsbidraget. Motsvarande medel budgeteras som kostnad och kommer att fördelas till berörda förvaltningar i samband med budgetbeslut i november. Patientavgifter i sjukvården I särskilt ärende till fullmäktige i juni föreslås ändrade patientavgifter fr o m 1 juli Avgifterna i öppen vård föreslås höjas med 50 kr per besök och avgifterna i sluten vård från 80 till 100 kronor per vårddygn. Dessa förändringar beräknas innebära 36 mkr i ökade intäkter. I förslag till budget och plan ingår de föreslagna patientavgifterna. Pensionskostnader För redovisning av pensioner används den lagstadgade blandmodellen som innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Det innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Kostnaden uppstår vid utbetalningstillfället. Pensioner intjänade efter 1998 kostnadsförs i samband med intjänandet. All nyintjänad förmånspension kostnadsförs och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Aven avgiftsbestämd del (individuell del) för 1998 och 1999 ingår i avsättningen. Pensionskostnaderna under planperioden är i enlighet med KPA:s prognos från april Kostnadsökningen 2016 är drygt 6 procent. Aren 2017 och 2018 ligger kostnadsökningen inkl löneskatt och ränta på ca 16 procent per år. Pensionskostnader och ansvarsförbindelse, mkr Prognos Budget Plan Plan Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och finansiell kostnad (Resultaträkningen) Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (Balansräkningen) Ansvarsförbindelsen Plan

15 Investeringar Landstinget står inför betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, utifrån tidigare års relativt låga investeringsnivåer. Detta bedöms särskilt avse behov av fastighetsinvesteringar, främst förklarat av ålderstigna anläggningar samt en icke ändamålsenlig utbudsstruktur. Under 2014 har nya långsiktiga fastighetsvecklingsplaner för samtliga sjukhus tagits fram. Dessa planer behöver samordnas med effekterna av struktur- och förändringsplanen och utgöra bas för ianspråktagande av anvisade investeringsutrymmen för att slutligen presenteras inför beslut om budget och plan i november. Motsvarande process gäller för övriga verksamheter och då i synnerhet hälso- och sjukvårdens övriga investeringsbehov samt IT-investeringar. I nvesteringsrådet bereder denna process. Målbilden är således att investeringsutrymmet ska fokuseras på att stödja strukturoch förändringsplanens intentioner. I förslag till budget och plan ligger oförändrade ramar för investeringar under planperioden jämfört med beslutet i november Diagram: Totala investeringar Investeringar (mkr) 400 -i !.i i E 200 -l-r"'.1---1'" ~o ~1 ~2 ~3 ~4 ~5 ~6 ~7 ~8 ~9 Lån För uppförande av ny vårdbyggnad vid Falu lasarett upptogs lån 2011 med 250 mkr. Under 2013 amorterades 50 mkr. I november 2014, 129, beslutade fullmäktige om kapitaltillskott med 213 mkr till Landstingens ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Landstingsstyrelsens förslag till finansiering var nyupplåning med 200 mkr och egna medel 13 mkr. Beslut om lån dock togs inte vid detta tillfälle utan kommer att behandlas under hösten I budget antas nyupplåning med 200 mkr för kapitaltillskott till LÖF. Den totala låneskulden ligger därefter på 400 mkr och är oförändrad hela planperioden. Bedömning av eventuella övriga lånebehov tas i samband med definitivt budgetbeslut i november. Den höga investeringsnivån gör att det inte finns utrymme för amortering. 11

16 Driftbudget 2016 Driftbudgeten 2016 omsluter mkr. Fördelning till styrelser och nämnder sker i budgetbeslutet i november. Beloppen per förvaltning i tabellen nedan är i princip budget 2015 och uppräknad med preliminär kompensation för löne- och prisutveckling övriga förändringar 2016 redovisas summariskt i tabellen. Landstingstyrelsen; Budget2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Hjälpmedel LD Finansförvaltning Fastighetsnämnden ~ Servicenämnden 3> Kultur- och bildningsnämnden 1435~ Tandvårds nämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd Hjälpmedel Dalarna Gemensam nämnd för kostsamverkan Höjda patientavgifter Trafik Administration Förvaltningar, exkl hälso- och sjukvård *) Övrigt Central fv/finansiering/avsättning Hälso- och sjukvård, effekter av struktur- och förändrings pi an *) Summa driftbudget *) se specifikation nästa sida 12

17 Besparingar hälso- och sjukvård I nedanstående tabell redovisas effekter av förslagen i struktur- och förändringsplanen. Hälso- och sjukvård Division Medicin Division Kirurgi Division Psykiatri Division Primärvård Division övrigt Patientavgifter öppen vård Patientavgifter sluten vård Utredningsuppdrag utbudsstruktur och nivåstrukturering röfålt Effekt 2015, mkr Effekt 2016, mkr j\3$;~/ Besparingar övriga förvaltningar I nedanstående tabell redovisas sparkraven i mkr för respektive förvaltning utanför hälso- och sjukvård. Uppdragen om besparingar skall konkretiseras i åtgärder och handlingsplaner inför slutligt ställningstagande i budgetbeslutet i november. Förutom uppdragen kan krav på anpassningar i förhållande till hälso- och sjukvårdens struktur- och förändringsplan bli aktuella. Förvaltning Effekt 2015, Effekt 2016, mkr mkr Kultur- och bildning 2,0 3,0 Landstingsfastig heter 10,0 Landstingsservice 1,8 6,0 Hjälpmedel LD, egna verksamheter 1,5 5,0 Hjälpmedel LD, gemensam nämnd 2,0 1,0 Tandvård 2,0 4,0 MiT 6,0 6,0 Totalt >153,- -;,,_ :, - _. '.-,"..; ~ ',. 35,0 Trafik På uppdrag av Region Dalarna har Dalatrafik genomfört en ny trafikupphandling som gäller fr o m juli 2016 t o m juni Det totala anbudspriset för trafikkostnaderna ligger 100 mkr lägre än 2015 års budgeterade trafikkostnader. Stor osäkerhet råder dock kring landstingets del av trafikkostnaderna eftersom det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. I budget 2016 görs antagandet att kostnaderna minskar med 40 mkr jämfört med budget

18 Omställningskostnader Under hösten kommer värdering att ske av eventuella omställningskostnader som en konsekvens av struktur- och förändringsplan. I samband med budgetbeslut i november utreds möjlighet att omdisponera medel för omställningskostnader. Interna poster För interna mellanhavanden i landstinget förutsätts eventuella kostnadsökningar hållas inom den generella uppräkningen i budget 2016, dvs 2,7 procent. Internräntan 2016 är 2,4 procent i enlighet med SKLs rekommendation. Internräntan på fastighetsinvesteringar beräknas med ett genomsnitt av räntan på statsobligationer de senaste 10 åren, 2,72 procent. För serviceverksamheter övervägs ersättningsmodell i form av anslagsfinansiering utgående från ett övergripande uppdrag och tjänstekatalog/sla eller motsvarande. 14

19 Budget för 2016 och planer för åren De ekonomiska riktlinjerna för det fortsatta planeringsarbetet framgår av Resultatbudget, Balansbudget, Finansieringsbudget, Driftbudget och lnvesteringsbudget Resultatbudget Resultatbudgeten visar verksamhetens beräknade kostnader och intäkter, beräknade skatteintäkter och statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör årets resultat. RESUL TA TBUDGET, mkr Bokslut Budget Prognos Budge,t Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 1) Utjämningsbidrag och statsbidrag 2) Finansiella intäkter Finansiella kostnader 3) Jämförelsestörande finansiell kostnad Sa skatteintäkter och finansnetto Arets resultat 4) ) Skatteintäkter: Preliminära skatteintäkter Avräkning innevarande är Avräkning föregående är Summa ) Utjämningsbidrag och statsbidrag lnkomstutjämningsbidrag Regleringsa'vgift Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Statsbidrag läkemedel Statsbidrag läkemedel Generella statsbidrag 4 Summa ) Finansiella kostnader Ränta på pensionsavsättning Ränta övrigt Summa ) Arets resultat enl balanskrav Återställande av tidigare års balanskravs resultat Ackumulerat balanskrav

20 Balansbudget Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. BALANSBUDGET, mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner, inventarier, immateriella Pågående investeringar 140 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placerade pensionsmedel Kassa/bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Pens ionsavsättni ng Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER

21 Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar betalningsflödet från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel. FINANSIERINGSBUDGET, mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Avskrivningar Försäljningar/utrangeringar/justering -3 Avsättning pensionsskuld Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Förändring avförråd Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Totalt kassaflöde från löpande verksamhet I nvesteringsverk sam het Investeringar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverk sam het Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet Arets kassaflöde Likvida medel, inkl plac medel vid årets början Likvida medel, inkl plac medel vid årets slut Förändring likvida medel

22 lnvesteringsbudget lnvesteringsbudgeten omfattar investeringar i fastigheter, utrustning och IT. Beloppen i mkr. INVESTERINGSBUDGET, mkr Landstingsstyrelsen lnvest lnvest- lnvest- lnvest- Bokslut Prognos ram ram ram ram Hälso och sjukvård Ambulanshelikopter Central förvaltning, IT Hjälpmedel LD 1 S:a landstingsstyre/sen Servicenämnden 2 4 2,6 2,6 2,6 2,6 Tandvårdsnämnden Kultur- och bildningsnämnden Konstnärlig utsmyckning 3 1 1,4 1,4 1,4 1,4 Gemensam nämnd hjälpmedel Gemensam nämnd, kostsamv. 0 S:a utrustningsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Summa investeringar

23 I ~ Landstinget PROTOKOLLSUTDRAG - DALARNA OBS! OJUSTERAT PROTOKOLL Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (2) Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden 62 Budget Finansplan Diarienummer LD15/01594 Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Finansplan för åren och budget för 2016 enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning av ärendet Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för Skatteintäkter har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11, 16. Det budgeterade resultatet 2016 är ett överskott på 115 mkr, vilket innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet under budget- och planperioden tillsammans med prognostiserat resultat 2015 innebär att det justerade ackumulerade underskottet återställs senast Föreliggande förslag till budget och plan är preliminär och sammanfattande och anger övergripande ekonomiska förhållanden samt planeringsförutsättningar för det fortsatta budget- och planarbetet. Fullmäktige i november fastställer landstingsplan inklusive budget och plan samt ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. I budget och plan ingår förslag enligt struktur- och förändringsplan samt uppdrag till förvaltningar om besparingar. Detta ska vara vägledande för det fortsatta verksamhetsplanearbetet. Utdrag exp till 1. LF Vid protokollet: Eva Bergfeldt Bestyrkes i tjänsten [lntygarens namn]

24 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Sammanträde Sida 2 (2) lnvesteringsramarna ligger oförändrade jämfört med beslutet i november 2014 och uppgår till 520 mkr per år Ett definitivt beslut om ianspråktagande av investeringsutrymmet behöver dock samordnas med effekterna av struktur- och förändringsplanen och presenteras inför beslut i november. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 62 A b) Finansplan och budget Bilaga 62 B Ekonomidirektör Peter Hansson föredrar ärendet. De bilder som visades finns redovisade under informationspunkten 56 B. Yrkanden Lena Reyier (C) yrkar med instämmande av Lena Olsson (V) bifall till ordförandens förslag. Protokollsanteckning Clas Jacobsson meddelar att Moderaterna, Dalarnas Sjukvårdsparti, Kristdemokraterna och Folkpartiet avser att lämna ett eget förslag till fullmäktiges sammanträde. Jenny Nordahl meddelar att även Sverigedemokraterna avser att lämna ett eget förslag till fullmäktiges sammanträde. Clas Jacobsson (M), Gunilla Franklin (M), Håkan Frank (M), Bo Brännström (FP) och Lisbeth Mörk Amnelius (DSP) samt Jenny Nordahl (SD) deltar inte i beslutet till förmån för egna förslag.

25 Budget sverigedemokraterna 2016, 2011, 2018 Vi utgår i vår budget från majoriteten i landstingsstyrelsens (LS) budgetförslag, som vi anser i många delar är bra. D ock vill vi ändra på en del prioriteringar och ibland prioritera annorlunda. Som framgår av de komm.ande sidorna så har vi flera frågor där vi driver en annan linje än majoriteten i LS. Sverigedemokraterna anser Inställelsetiden för ambulanserna variera kraftigt i länet. Vi vet redan om att vi har många äldre i vårt län och fler kommer de att bli. För att klara av att bem.öta den ökningen anser vi att det är ett stort behov att öka ambulanserna i länet. D et är ju inte bara de äldre som blir fler, vi har en prognos över hela Sverige att vi blir fler och fler. För att öka tryggheten och svara upp till ett ökande behov vill vi satsa på två extra ambulanser. Besparingar hälso- o sjukvård I nedanstående tabell redovisas effekter av förslagen t ill förändring. Skillnaden mellan LS besparingar och Sverigedemokraternas besparingar är att SD vill bevara primärvården i hela länet. Detta orsakar kostnader år 2016 på 41 miljoner kr. Hälso- och sjukvård effekt 2015 effekt 2016 Mkr Mkr Division medicin Division kirurgi Division psykiatri Division primärvård, SD vill bevara primärvården i hela länet. Division övrigt 10 Patientavgift öppen vård Patientavgift sluten vård 2 4 Utredningsuppdrag utbudsstruktur Och nivåst ruktur 120 Utökad verksamhet 2 ambulanser -2 Totalt Kostnad jämfört med majoritetens budget, { ) 43 miljoner mindre besparing. SYerigedemokraterna E-post: dalarna@s, erigedemokraterna.se I H emsida:

26 Besparingar övriga förvaltningar I nedanstående tabell redovisas sparkrav i miljoner kr för respektive förvaltning utanför hälso- och sjukvård. Sverigedemokraterna vill göra en besparing på Kultur- och bildningsförvaltningen med totalt 43,8 miljoner kr. Vi anser att det är viktigt att ha kvar primärvård i hela länet och därför gör vi en kraftig prioritering av detta. I övrigt så tvingas vi till samma besparingar som majoritetsbudgeten från LS. Förvaltning Kultur o bildning Landstingsfastigheter Landstingsservice Hjälpmedel LD, egna verksamhet Hjälpmedel LD. Gemensam nämnd Tandvård MiT Partistöd och mandatstöd sänks 20% Totalt effekt 2015 Mkr 2 1,8 1, ,3 effekt 2016 Mkr 43, ,2 78 Kost nad jämfört med majoritet ens budget, (35-78) 43 miljoner större besparing. Budgetplan Under kommande år, och 2018 så höjs och sänks ramen i enlighet med tabellen. Utifrån majoriteten i LSs budget så blir förändringarna på samma områden som under D et vill säga att Kultur- och bildningsförvaltningen sänks med 43,8 miljoner istället för 3 miljoner och partistödet 2,2 nllijoner. Primärvården får 41 miljoner mer för att kunna hålla öppet i hela länet och till de extra ambulansernas bemanning tillskjuts 2 milj oner. SYcrigedernokratcrna E -post: dalarna@s1 erigcdernokraterna.sc I 1-lernsicla: erigeclernokraterna. se

27 ~.~ ~tterlj~~~~ Motivering till att inte göra visa besparingar. Primärvården. Tyvärr är det så att Landstinget Dalarna sitter i en förblödande ekonomisk situation som medför att det behövs sparas på alla nivåer. Alla besparingar som görs är tyvärr nödvändiga för att landstinget ska ha en möjlighet att överhuvudtaget överleva. Men frågan är alltid vem som ska betala priset på en icke god ekonomi? Vi sverigedemokrater vill inte att vi ska bestraffa de som väljer att leva och bo på landsbygden. Att stänga ner våra mindre vårdcentraler för att man har missköt ekonomin i landstinget är inte en lösning på tidigare ogenomtänkta beslut. Vi anser att vi måste behålla våra vårdcentraler i landsbygden för att ha möjlighet att ha en levande landsbygd. På landsbygden har vi många äldre som lever och bor och är ofta i behov av att komma i kontakt med sjukvårdskunnig personal på ett eller annat sätt. Att stänga ner vårdcentral på landsbygden vore att fatta ännu ett ogenomtänkt beslut. Givetvis så vill vi arbeta på att vårdcentralerna har sin egna läkare. Då stafett läkarna kosta r idag landstinget ca 120 miljoner kr/år. s, erigedemokraterna E-post: dalarna@s, erigedemokraterna.se I H emsida: W\V\\.dalarna.syerigedemokraterna.se

28 I nvesteringsbudget I investeringsbudgeten vill vi öron märka SM kr till 2st nya ambulanser. Vi vill alltså utöka ambulanserna i Dalarna. En ny ambulans kostar 1,2mkr och innehållet kostar ca 400 OOOsek och personal kostnaden blir ca lmkr/enhet/år. lnvesteringsbudget omfattar investeringar i fastigheter, utrustning och IT. Belopp i Mkr. Prognos invest. ram invest. ram invest. ram La ndsti ngsstyre Isen Hälso- sjukvård Ambulanshelikopter so Centralförvalt, IT Hjälpmedel LD 2 st nya ambulanser 3,2 Totalt , Servicenämnd 4 2,6 2,6 2,6 Tandvårdsnämnd Kultur - o bildning Konstnärlig utsmyckning Gemensam nämnd hjälpm Gemensam nämnd, kostsamv Totalt Utrustni ngsi nvesteri nga r ,6 157,6 157,6 Fastighetsinvesteringar , Den totala summan av investeringar SYerigedernokraterna E-post: dalarna@s,-crigedernokraterna.se I H emsida: ww\v.clalarna.syerigedernokraterna.se

29 _~,~ Sverij~~~enr~ sverigedemokraternas yrkande: Att kultur och bildningsförvaltningens ram minskas med 43,8 miljoner. Att parti- och mandatstödet sänks med 20% (2,2 miljoner). Att samtliga vårdcentraler ska vara kvar, kostnad 41 miljoner. Att två ambulanser införskaffas, kostnad 2 miljoner drift och 3,6 investering. SD Gruppen genom Jenny Nordahl SYerigedemokraterna E-post: dalarna@s, erigedemokraterna.se I H emsida: w\\w.dalarna.s, erigedemokratcrna.se