Finansplan Budget 2014

Transkript

1 Finansplan - Landstingsfullmäktige juni 0

2 Finansiella mål och nyckeltal Bokslut 2012 Prognos Finansiella mål Resultatet ska vara ett överskott på minst 2% i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkterna 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, mkr Lån, mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Nyckeltal Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 2,1 5,4 2,3 2,7 3,0 2,9 Nettokostnadsutveckling, % 3,3 4,3 1) -0,8 2,2 3,6 3,1 Årets investeringar, mkr Självfinansieringsgrad, % Årets resultat, mkr Årets resultat enligt balanskrav, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och statsbidrag, % 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Resultat att återställa enligt balanskrav, mkr Soliditet, % Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % Likvida medel, inkl placerade medel, mkr Placerade pensionsmedel, mkr Lån, mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänad före 1998 inkl löneskatt, mkr Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, mkr ) Enl resultaträkningen 2,5% = exkl hänsyn till att hemsjukvårdsverksamheten övergått till kommunerna 1

3 och - sid 1. Finansiella mål och nyckeltal 1 2. Inledning 3 3. Samhällsekonomisk bild 3 4. Ekonomiska förutsättningar 4 Skattesats 4 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 4 Kostnadsutjämning 5 Statsbidrag 5 Befolkningsutveckling 6 Landstingsprisindex 6 PO-pålägg/arbetsgivaravgifter 6 5. Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag 7 6. Framtidsplan Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans 7 8. Patientavgifter i sjukvården 8 9. Pensionskostnader Balanskrav Ekonomiska ramar per styrelse/nämnd Interna poster Investeringar Lån Pensionsmedel Finansiell analys 16 Finansiella mål 16 Resultat 17 Kapacitet 21 Risk kontroll Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Driftbudget Investeringsbudget 29 2

4 BUDGET OCH PLAN - Inledning Landstingsfullmäktige fastställer i juni landstingsplan och finansplan -. I finansplanen, som är en del av landstingsplanen, anges de övergripande ekonomiska förhållandena för perioden - samt ekonomiska driftramar för styrelser och nämnder. Inför fullmäktige i november görs en översyn och eventuell korrigering av budget och plan utifrån nya kända förutsättningar, bl a nya prognoser på skatteintäkter och löne- och prisutveckling samt eventuella förslag som presenteras i regeringens budgetproposition. Prognos, som redovisas i finansplanen, är upprättad per april och visar ett plus på 67 mkr, exklusive preliminär effekt av ökad pensionsskuld på grund av sänkt diskonteringsränta (RIPS). Resultatet i den reviderade budgeten för är 139 mkr. Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning av det ekonomiska läget har presenterats i vårpropositionen för. Regeringen bedömer att finanspolitiska åtstramningar och svagt förtroende bland hushåll och företag bidrar till negativ tillväxt i euroområdet. Den globala efterfrågeutvecklingen väntas fortsatt svag och. Först väntas en internationell konjunkturåterhämtning. Enligt regeringen innebär den svaga efterfrågan från omvärlden att tillväxten för svensk export kommer att vara låg den närmaste tiden. Den svaga efterfrågan slår mot svensk arbetsmarknad. Enligt regeringens prognos minskar resursutnyttjandet i svensk ekonomi och arbetslösheten fortsätter att öka en bit in i. Därefter väntas ett uppdämt konsumtionsbehov och högt hushållssparande i utgångsläget leda till att hushållens konsumtion växer förhållandevis snabbt jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar, i linje med en fallande arbetslöshet. Eftersom resursutnyttjandet är lågt i utgångsläget och tillväxten inledningsvis svag dröjer det enligt regeringen till slutet av innan ekonomin är i balans. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,5 och 1 procent per år fram till och med. Resultatet i kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och nära 2 procent av skatter och statsbidrag. Regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtning i svensk ekonomi. Om hushållens beteende visar sig annorlunda och sparandet ligger kvar på nuvarande höga nivå kommer återhämtningen i svensk ekonomi att bli mer utdragen och med högre arbetslöshet som följd. I vårpropositionen riktas åtgärder på totalt ca 1,9 miljarder kronor och ca 1,2 miljarder för att möta den stigande arbetslösheten. Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ofinansierade reformer i den kommande budgetpropositionen. En slutlig bedömning av budgetutrymmet görs i budgetpropositionen för. Nyckeltal svensk ekonomi procentuell förändring Bedömning i regeringens vårproposition (april ) 2012 BNP 1) 1,2 1,2 2,3 3,4 3,5 3,1 Arbetade timmar 1) 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 1,3 Arbetslöshet 2) 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3 KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 3,1 1) Kalenderkorrigerade 2) Procent av arbetskraften 3

5 Ekonomiska förutsättningar Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landtingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. Skattesats I förslaget till budget- och plan är skattesatsen oförändrad; 11,16. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning I budget och plan - beräknas skatteintäkterna utifrån en utdebitering på 11,16 kronor per skattekrona. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i april, i ekonominytt nr 9/. I samma ekonominytt och i Ekonomirapporten per april gör SKL bedömningen att tillväxten i svensk ekonomi hålls tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år väntas BNP öka med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, d v s efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren och beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både och antas sysselsättningen växa med över 1 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring (SKL april ) BNP * 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar * 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Arbetslöshet 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön, KL ** 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 KPI 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 * kalenderkorrigerad utveckling ** Konjunkturlönestatistik (KL) är den officiella statistiken över löneutvecklingen SKL förutser lägre skatteunderlagstillväxt fram till än regeringen men den ackumulerade skillnaden är liten (se tabell nedan). Den snabbare skatteunderlagstillväxten i regeringens prognos beror främst på att pensionsinkomsterna ökar mer och grundavdragen mindre än vad SKL räknar med. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, april 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Regeringens VP, april 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 4

6 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. En s.k. strukturkostnad räknas fram enligt ett antal modeller för respektive landsting. Avgiften eller bidraget till kostnadsutjämningen är skillnaden mellan landstingets så kallade strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket. Fram till 2005 var Dalarna ett mottagarlandsting i kostnadsutjämningssystemet. Mellan 2006 och 2012 har landstinget bidragit till systemet. Avgiften 2006 var 8 mkr och ökade därefter till 97 mkr För 2012 skedde en vändning och avgiften minskade till 41 mkr, d v s en minskning med 56 mkr jämfört med året innan. I år,, är landstinget återigen bidragsmottagare, nu med 49 mkr. En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning och lämnade sitt slutbetänkande till regeringen april Regeringen har därefter presenterat sitt förslag till nytt utjämningssystem. Slutgiltigt beslut kan förväntas komma i riksdagen i december. Då inget beslut ännu fattats har SKL gjort beräkningar för kostnadsutjämningen utifrån nuvarande system. Där är Landstinget Dalarna bidragsmottagare med ca 150 mkr. SKL presenterar även en beräkning utifrån den nya föreslagna modellen. Där är landstinget bidragsmottagare med ca 140 mkr. Vid ett eventuellt införande av ett nytt system kommer landsting med negativa utfall, inklusive införandebidrag, att få ett införandebidrag under åren Införandebidraget finansieras av samtliga landsting via det generella statsbidraget och uppgår till 95 kronor per invånare. Därefter sänks bidraget successivt fram till För Landstinget Dalarna innebär det en kostnad på ca 25 mkr. I budget och planförslaget har hänsyn tagits till det nya systemets effekter utgående från försiktighetsprincipen, eftersom det nya systemet ger lägre intäkter än nuvarande system. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag (mkr) Bokslut 2012 Prognos Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Landstingsskatt Avräkning föregående år Avräkning innevarande år Inkomstutjämning Regleringsavgift Kostnadsutjämning Införandebidrag delsumma Statsbidrag för läkemedel Summa Förändring i % jmf föreg år 2,1 5,3 5,3 2,5 2,7 3,0 2,9 Statsbidrag Läkemedel Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget för och åren framöver. SKL ser det svårt att i nuläget bedöma när en ny överenskommelse kan slutas. I vårpropositionen bedömer regeringen att utgifterna inom det område där läkemedelsförmånerna ingår kommer att bli lägre än vad som anvisats. En av 5

7 förklaringarna är att förmånskostnaderna under årets första månader är lägre än tidigare prognostiserats. Landstingets bidrag för läkemedel 2012 var 663 mkr. erat bidrag och ligger på samma nivå, 660 mkr. Åren - budgeteras en ökning med 10 mkr per år mot bakgrund av förväntad kostnads- och volymökning. Övriga specialdestinerade statsbidrag I årets reviderade budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 mkr. Intäkter för statsbidragen sjukskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 mkr. erade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidrag uppgår till 35 mkr. Motsvarande belopp, både intäkter och kostnader, ingår respektive år under planperioden. Statsbidrag från den s k kömiljarden budgeteras med 30 mkr per år, utgående från att uppdraget kösatsning (finansierat via särskilda medel, 50 mkr) beräknas nå målbilden om en vårdgaranti- och kömiljardsuppfyllelse under. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Förändring med invånare motsvarar ca 20 mkr i intäkter. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från april. För Dalarna antas invånarantalet minska år för att sedan öka med totalt 1350 personer under planperioden. Antalet invånare i Dalarna 1995 var Därefter minskade befolkningsantalet varje år fram till 2007 för att sedan öka åren År Antal invånare 1 nov resp år Förändring från föregående år Löne- och prisförändringar för landsting (LPI) I landstingsprisindex (LPI) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivits ovan. SKL räknar med samma löneutveckling i landstingen som för hela arbetsmarknaden. Läkemedelspriserna beräknas falla bl a beroende på patentutgångar. Förändringen i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna än tidigare vilket påverkar priset som landstinget får betala. För beräknas den sammanvägda löne- och prisutvecklingen inkl läkemedel till 2,5 procent. Löne- och prisutveckling exkl läkemedel beräknas till 2,9 procent LPI, årlig procentuell förändring (procent) Landstingsprisindex inkl läkemedel 1,9 2,5 1,9 2,9 - Timlön 2,7 2,7 3,0 3,6 - Sociala avgifter 2,7 5,2 1,2 4,5 - Läkemedel -0,7-0,3-0,2-0,2 - Förbrukning 1,3 1,6 1,9 2,2 Landstingsprisindex exkl läkemedel 2,3 2,9 2,3 3,4 PO-pålägg I budget räknas med ett PO-pålägg på 43,63 procent. Höjningen jämfört med beror på ökade kostnader för avtalspensioner. Arbetsgivaravgifterna och avtalsförsäkringarna är oförändrade, 31,42 respektive 0,21 procent. Pålägget för pensioner är höjt till 12 procent. 6

8 Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag I landstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida vård och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. Ordning och reda ska känneteckna landstingets ekonomi. Uppdragen är Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin God ekonomisk hushållning finansiellt mål Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. (läs mer i Landstingsplan -) Framtidsplan 2025 Beslut om Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 tas av landstingsfullmäktige i juni. Framtidsplanen är tänkt som ett långsiktigt inriktningsdokument för landstingets utveckling som behöver brytas ned och samordnas i ordinarie planeringsprocess. Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans En stor utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting. Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer, modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och spänst i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver beräknas landstinget stå inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripande åtgärder. Åtgärderna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbetsmiljö och patientsäkerhet samt modernisera sjukvårdsutbudet. Under 2012 urholkades delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas för att infria de ekonomiska målen. Åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvård och inom områdena bemanning, läkemedel och vårdgaranti där en ökad kostnadseffektivitet skall eftersträvas. 7

9 Beslut kopplade till åtgärdsplan för ekonomi i balans har hitintills tagits i form av steg I-II samt delar av ett steg III, och därutöver planeras för ytterligare åtgärder, steg IV, under. Den ekonomiska målbilden är att åtgärdsplanen sammantaget skall ge effekter som stärker landstingets ekonomi med i storleksordningen mkr jämfört läget Under har betydande effekter uppnåtts, ca 175 mkr, men samtidigt lägre jämfört med målbilden. I ett omfattande förändringsarbete ingår åtgärder som från och med beräknas ge ytterligare mkr inom följande fokusområden; - vårdgaranti; minst i nivå med vårdgarantiuppfyllelse och ökat antal verksamheter i nivå med kriterierna för den s k kömiljarden - bemanningsstruktur; verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv - läkemedel; kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader Samtidigt med kraven på besparingar togs beslut om skattehöjning med 50 öre för att möta framtidens ökade krav på hälso- och sjukvården. Kraven kommer från den demografiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står också inför ökade behov av investeringar i fastigheter, IT-struktur och medicinteknisk utrustning som bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behov ur ett kvalitativt och patientsäkerhetsperspektiv. För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen. En modernisering och utveckling av ekonomistyrningen har påbörjats och kommer att fortsätta. För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivisera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet och med så låg kostnad som möjligt. Omvärldsbevakning och jämförelser kommer att förbättras. Den traditionella ekonomistyrningen behöver kompletteras med uppföljning på sjukdomsgrupps- och patientnivå. En långsiktigt strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 har utarbetats och kommer att behandlas på fullmäktige i juni. Framtidsplanen kommer att vara vägledande för landstings- och verksamhetsplaneringen. Patientavgifter i sjukvården I förslaget till budget och plan - är patientavgifterna oförändrade jämfört med. Pensionskostnader Landstingets pensionsåtagande regleras genom avtalen PA-KL som gäller pensioner intjänade före 1998, PFA98 som gäller och KAP-KL som gäller från Pensionsavtalet KAP-KL är uppsagt utifrån ett uppdrag att träffa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Förhandlingar pågår och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt avtal. I anslutning därtill har överenskommelse om förlängning av KAP-KL träffats. Parternas gemensamma målsättning är att ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal ska gälla från och med. Den lagstadgade blandmodellen detaljreglerar redovisningen av pensioner i kommuner och landsting och innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Redovisning inom linjen innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Pensionsskulden beräknas enligt regelverket riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen enligt PIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från och med, (SKL ekonominytt 08/13). Pensionskostnaderna under budget och planperioden baseras på prognos från KPA i mars, d v s innan förändringen av diskonteringsräntan (RIPS) var känd och dess effekter ingår därför inte i prognosen. Ny prognos från KPA kommer i augusti och den kommer att vara underlag för budgetärendet i november. 8

10 Pensionskostnader och ansvarförbindelse, mkr Prognos Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och finansiell kostnad Ökning av pensionsskuld preliminär uppskattad effekt av sänkt diskonteringsränta (RIPS) 230 Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (BR) Ansvarsförbindelsen Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m Med de resultat som budgeteras under planperioden tillsammans med prognostiserat resultat så återställs det ackumulerade underskottet. Regeringen har lagt propositionen (prop 2011/12:172) Kommunala resultatutjämningsreserver. De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk om God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras med belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i stället uppgå till 2 procent. 9

11 Ekonomiska ramar Driftbudgeten omsluter tkr som fördelas till styrelser och nämnder enligt tabellen nedan. Förändringar i förhållande till budget framgår i kommentarer och tabeller. tkr Landstingstyrelsen; Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 Summa driftbudget Landstingsstyrelsen / hälso- och sjukvård För löne- och prisökningar har hälso- och sjukvårdsramen, exklusive läkemedel, räknats upp med 2,9 procent. För läkemedel har ramen minskats med 0,3 procent. Antaganden om löne- och prisutvecklingen är enligt SKL:s landstingsprisindex. För att kompensera för förseningar i omställningsarbete med arbetstidsmodeller m m beviljades hälsooch sjukvården en tillfällig förstärkning med 100 mkr. Merparten av effekterna av planerade åtgärder beräknas uppstå vid ingången av och de 100 miljonerna ingår därför inte i års ram. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheter. För hälso- och sjukvården uppgår det till 20 mkr. Högspecialiserad vård och läkemedel är undantagna det generella sparkravet. För förstärkning av psykosocial kompetens för förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar inom primärvården tillfördes ramen 4 mkr per år 2012 och. Ytterligare 4 mkr tillförs. Motsvarande satsning gjordes för några år sedan för vuxnas omhändertagande. Hälso- och sjukvård, tkr Landstingsbidrag föregående år, exkl förmånsläkemedel Tilläggsbudget (LF april) Löne- och prisuppräkning 2,9% Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel -0,3% Generellt sparkrav Psykosocial komp barn/ungdomar

12 Landstingsstyrelsen / Hälsoval I hälsovalsersättningen för ingår 18 mkr för en satsning att stärka primärvården. I budget och i planen - ingår ytterligare 11 mkr per år. Satsningen innebär bl a en målbild om 1 distriktsläkare per 1500 patienter I förhållande till har hälsovalsersättningen, exklusive läkemedel, räknats upp med landstingsprisindex, 2,9 procent. Beräknad ram för läkemedel har minskats med 0,3 procent i enlighet med antaganden i landstingsprisindex. erad omslutning för hälsovalsersättningen är tkr. Hälsoval, tkr Hälsovalsersättning föregående år, exkl förmånsläkemedel Löne- och prisuppräkning 2,9% Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel -0,3% Summa hälsovalsersättning Hälsoval övrigt föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9% 630 Summa hälsoval övrigt Landstingsstyrelsen / Central förvaltning Anslagen för trafik, bidragsgivning i övrigt samt partistöd är nominellt oförändrade i budgetförslaget. I övrigt har centralförvaltningens budgetram räknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på en halv procent uppgår till 2 mkr, varav 700 tkr inom hjälpmedelsverksamheten. I fullmäktiges beslut om reviderad budget ingår avkastningskrav på hjälpmedelsverksamheten mot bakgrund av att verksamheten i jämförelse med andra, liknande, landsting visar högre kostnader än genomsnittet. Utredning om storlek på avkastningskrav pågår och slutligt beslut om nivå tas i november. I liggande budgetförslag är avkastningskravet 5 mkr. Nytt avtal med Microsoft om licenser ska tecknas. Kostnadsökningen beräknas till 20 mkr per år. För vidareutveckling av ledningsinformationssystemet BILD föreslås en utökning av ramen med 3 mkr. Fr o m 1 januari 2012 har en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen skett som innebär att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska vara i förvaltningsform, som kommunalförbund eller gemensam nämnd. I Dalarna är Region Dalarna trafikmyndighet. Framtida kostnader är i dagsläget svårbedömda, dels beroende på att nuvarande avtal med entreprenörer för busstrafiken upphör 1 juli, dels på översyn av trafiklinjer. Kostnaderna kommer även att påverkas av hur den fria marknaden för kollektivtrafiken utvecklas. I planen har inte hänsyn tagits till eventuella kostnadsökningar. ramen ligger oförändrad jämfört med. Central förvaltning exkl hälsoval, tkr Landstingsbidrag föregående år Tilläggsbudget (LF april) Kösatsning Löne- och prisuppräkning 2,9% Avkastningskrav Hjälpmedel Generellt sparkrav Ledningsinfo.system BILD Licenser

13 Landstingstyrelsen / finansförvaltningen Pensionskostnader har budgeterats i enlighet med KPA:s prognos från mars. Jämfört med KPA:s prognos från augusti 2012 som låg till grund för budgetbeslutet i november är pensionskostnaderna 36 mkr högre. Räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna är däremot 12 mkr lägre. I budgetförslaget har 91 mkr avsatts centralt för fördelning till berörda verksamheter när kostnaderna blir kända. Det är i huvudsak en buffert för att hantera omställningskostnader samt ökade kostnader i samband med inflyttning i nya vårdblocket, nytt patienthotell samt palliativa vårdplatser. I avsättningen ingår även medel för lönestrategiska satsningar utöver avtal samt kostnadsökningar för medicinsk utveckling utöver landstingsprisindex och dyra läkemedel. Intäkter och kostnader relaterade till de specialdestinerade statsbidragen sjuskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår i budgetförslaget med netto 25 mkr. Därutöver har budgeterats statsbidrag från den s k kömiljarden med 30 mkr., tkr Pensionskostnader inkl löneskatt Internt påslag för pensioner, schablon (12%) Patientförsäkring, premie Förändring löneskuld Interna räntor Statsbidrag kömiljard Specialdestinerade statsbidrag Kostnader rel till statsbidrag Avsättning för senare fördelning Moms, tandvård Placeringsråd m m Fastighetsnämnden Avkastningskravet uppgår till 18,7 mkr. Det är en minskning från med 2,3 mkr och en konsekvens av försäljningen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed avveckling av Landstingsfastigheters förvaltaransvar som innebär förändringar av driftkostnader och -intäkter., tkr Avkastningskrav föregående år Justerat avkastningskrav Servicenämnden Servicenämndens avkastningskrav är oförändrat 2 mkr., tkr Avkastningskrav föregående år

14 Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsnämndens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår till 0,5 mkr. Kultur- och bildningsnämnden har ansvarat för att ta fram Dalarnas regionala kulturplan - som bl a ska utgöra underlag vid dialog med Statens Kulturråd om fördelning av de statliga kulturmedlen till Dalarna. Landstinget utökade kulturbudgeten med 850 tkr för prioriterade områden i planen. Motsvarande belopp ligger oförändrat i års ram., tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Generellt sparkrav Tandvårdsnämnden Folktandvårdens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 mkr. I fullmäktiges beslut om reviderad budget ingår avkastningskrav på tandvårdsverksamheten mot bakgrund av att verksamheten i jämförelse med andra, liknande, landsting visar högre kostnader än genomsnittet. Utredning och analys av jämförbara kostnader i statistiksammanhang pågår och slutligt beslut om nivå på avkastningskrav tas i november. I liggande budgetförslag är avkastningskravet 5 mkr. För Tredje steget i tandvårdsreformen har det generella statsbidraget tillförts 205 mkr (21 kr per invånare) vilket innebär ca 5,8 mkr för Landstinget Dalarna. Beställarenhetens budgetram utökades med 2,5 mkr. För tillförs ytterligare 3,3 mkr. För löne- och prisökningar är beställarenhetens ram uppräknad med 2,9 procent. Folktandvård, tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Generellt sparkrav Avkastningskrav Beställartandvård, tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % 930 Tredje steget i tandvårdsreformen

15 Patientnämnden har räknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar., tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Interna poster För interna mellanhavanden i landstinget förutsätts eventuella kostnadsökningar hållas inom den generella uppräkningen i budget, d v s 2,9 procent, under förutsättning att inga andra överenskommelser gäller. Internräntan sänks från 2,9 till 2,5 procent enligt SKLs rekommendation i ekonominytt 16/2012. Internräntan på fastighetsinvesteringar beräknas med ett genomsnitt av räntan på statsobligationer de senaste 10 åren, 3,25 procent. 14

16 Investeringar Landstinget Dalarna står inför ett betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, utifrån flera års besparingar på investeringsbudgeten. Detta bedöms särskilt avse behov av fastighetsinvesteringar, delvis förklarat av ålderstigna anläggningar, samt ett behov av IT-strukturella utvecklingsinsatser. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om en ny investeringspolicy och kopplat till denna har direktiv tagits fram. Målet är att identifiera långsiktiga behov och förbättra beslutsunderlag i de strategiska investerings- och utvecklingsfrågorna. Ett koncernövergripande investeringsråd är bildat. Sammantaget innebär detta en mer välutvecklad investeringsprocess och -strategi för att förbättra övergripande värderings-, prioriterings- och beslutsprocesser. Förtydligade krav på att investeringar i normalläget ska vara självfinansierade och leda till ökad effektivitet för att säkra framtida sjukvårdsbehov. En samlad bedömning har gjorts av investeringsbehoven samt ekonomiskt investeringsutrymme för åren -. I förslaget till budget och plan redovisas en totalram för investeringar respektive år. Utgående från föreslagna ramar sker en övergripande objektsmässig prioritering av investeringsrådet och förslag till beslut läggs till landstingsfullmäktige i november. Investeringar i fastigheter Förslag till investeringsbudget för fastigheter omsluter mkr under perioden -. För planeras för investeringar i följande anläggningar och utgörs i huvudsak av ombyggnationer; Falu lasarett 108 mkr, Mora lasarett 52 mkr, Ludvika lasarett 59 mkr, Avesta lasarett 32 mkr. I övriga anläggningar totalt 57 mkr. I investeringsplanen ingår ny vårdbyggnad Mora lasarett med beräknad investering på 380 mkr (- 2018) Övriga investeringsobjekt i planen understiger 50 mkr.. Investeringar i IT Merparten av investeringsbudgeten riktas mot fortsatt modernisering av infrastrukturen, utveckling av e-hälsotjänster samt reinvesteringar. Investeringar inom hälso- och sjukvård I budget upptas 100 mkr för investeringar inom hälso- och sjukvård. Merparten avser reinvesteringar i befintlig medicinteknisk och övrig utrustning. Lån I fullmäktiges beslut i september 2009 om uppförande av ny vårdbyggnad vid Falu lasarett ingår att upplåning kan ske om behov uppstår. I budgeten för 2011 upptogs lån med 300 mkr, varav 250 mkr verkställdes. Prognosen för är att ligga kvar med lånet på 250 mkr. Amortering av lånet planeras åren och med 100 respektive 150 mkr. Pensionsmedel Vid årsskiftet 2012/ var 300 mkr placerade för pensioner. I budget- och planförslaget ingår ytterligare placeringar med 100 mkr per år. 15

17 Finansiell analys I analysen ingår bokslut 2012, prognos upprättad per april, budget för (reviderad april, LF 41) och plan för åren -. RK-modellen en modell för finansiell analys Syftet med den finansiella analysen, RK-modellen, är att klargöra om landstinget har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. De fyra perspektiven; Resultat Kapacitet och Risk Kontroll är hörnstenar i modellen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Finansiella mål För planperioden är utgångspunkten en oförändrad skattesats (11,16). Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finansiella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. De finansiella målen ska vara styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå. Målen som landstinget valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen nedan. Bokslut 2012 Prognos Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatteoch statsbidragsintäkter 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, mkr Lån, mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod

18 Resultat Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Bokslut 2012 Prognos Skatte- och statsbidragsutveckling, procent 2,1 5,4 2,3 2,7 3,0 2,9 Nettokostnadsutveckling, procent 3,3 2,5 (4,3) -0,8 2,2 3,6 3,1 6,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutv 4,0 procent 2,0 0,0-2, Progn Skatte- och statsbidragutv Nettokostnadsutv För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. en för innebär en nettokostnadsminskning med 0,8 procent jämfört med prognos. En avgörande förutsättning för att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är att kostnaderna, i förhållande till prognos, minskas i storleksordningen 200 mkr. Detta ställer omfattande krav på hälso- och sjukvårdsverksamheten att pågående åtgärder inom områdena bemanning, vårdgaranti och läkemedel ger förväntade effekter och att effektiviseringsarbetet, generella och selektiva, därutöver också ger betydande kostnadsminskningar. Prognosen för visar på en kraftig ökning av skatteintäkter jämfört med Det beror i huvudsak på skattehöjningen. Skattesatsen 2012 var 10,89. Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården minskade skattesatsen med 23 öre och tillsammans med skattehöjning med 50 öre innebär det en skattesats på 11,16, d v s en nettoförändring med 27 öre. Nettokostnadsökningen enligt resultaträkningen är 2,5 procent. Med hänsyn till att hemsjukvårdsverksamhet motsvarande ca 130 mkr övergått till kommunerna är ökningen 4,3 procent. År 2012 var nettokostnadsutvecklingen 1 procent högre än intäktsutvecklingen. Åren var förhållandena de motsatta. Landstingets relativt låga kostnadsutveckling, 2009 den lägsta bland landstingen, samtidigt med statens konjunkturstöd 2010 och en tillfällig höjning av de generella statsbidragen 2010 och 2011bidrog till den positiva utvecklingen. 17

19 Driftkostnadsandel För att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till landstingets skatteintäkter och statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter och utrymme skapas för att finansiera investeringar. Generellt brukar en driftkostnadsandel på 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta landsting då klarar av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Driftkostnadsandelen har de senaste åren legat på 100 och däröver vilket visar på negativt resultat i förhållande till målen. Under budget- och planperioden ligger driftkostnadsandelen på procent. Det är väsentligt att driftkostnadsandelen inte försämras då detta innebär att kostnaderna för landstingets löpande verksamhet ökar snabbare än skatteintäkter och statsbidrag Driftkostnadsandel procent Progn Driftkostnadsandel Mål Investeringar Bokslut 2012 Prognos Nettoinvesteringar, mkr Investeringsvolym/verksamhetens nettokostnad, procent 7,1 7,6 7,8 7,0 6,9 6,7 Investeringarna under budget- och planperioden uppgår till drygt 2 miljarder. Den relativt höga investeringsnivån kan ses som en konsekvens av flera års sparkrav på investeringsbudgeten. En ökad investeringstakt innebär en högre belastning på ekonomin i framtiden i form av ökade driftkostnader. Fastighetsinvesteringarna innebär tillkommande kapitalkostnader (avskrivning och ränta) under planperioden. Kapitalkostnaderna förväntas täckas av berörda verksamheter i form av ökad hyra. Det är viktigt att understryka att det ska finnas utrymme för den ökade hyreskostnaden inom den ram som gäller det aktuella året. För att hantera de ökade driftkostnaderna behövs det effektiviseringar. 18

20 Investeringar (mkr) mkr Självfinansieringsgrad av investeringar Bokslut 2012 Prognos Självfinansieringsgrad, procent Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter och statsbidrag som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att landstinget inte behöver låna till investeringarna och att landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. På grund av de senaste årens höga investeringsnivåer, bl a ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, har landstinget tvingats låna 250 mkr. Återbetalning av lånet planeras och. Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppnås. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i landstingets ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin. 200 Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent 150 procent Progn Självfinansieringsgrad Mål 19

21 Resultat Bokslut 2012 Prognos Årets resultat, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera. erat resultat är 292 mkr, motsvarande 3,9 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Landstingets finansiella mål att resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter uppfylls varje år under planperioden Resultat mkr procent Progn Resultat, mkr Årets resultat i % av skatt och stb Mål 2 % Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget Dalarna har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat innebär att det ackumulerade underskottet återställs Återställande av eget kapital, mkr mkr Resultat Ackumulerat underskott 20

22 Kapacitet Soliditet Bokslut 2012 Prognos Soliditet, procent Soliditet inkl ansvarsförbindelse, procent Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka och stabilitet i ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap finns det. Prognos för soliditeten är 8 procent. Fram till bedöms soliditeten öka till 22 procent. Förklaringen till detta är landstingets positiva resultat i budget och plan och att en större del av tillgångarna kan finansieras via ökat eget kapital. Om ansvarsförbindelsen, pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet är soliditeten negativ och uppgår till -115 procent och till -72 procent. Landstingets finansiella mål att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år under budgetoch planperioden uppfylls samtliga år under planperioden. 40 Soliditet procent Progn Soliditet Soliditet inkl ansvarförbindelse 21

23 Risk kontroll Här redovisas hur landstinget står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning innebär att landstinget inte behöver vidta alltför drastiska åtgärder vid finansiella svängningar. Likviditet ur ett riskperspektiv Bokslut 2012 Prognos Likvida medel inkl placerade medel, mkr (exkl pensionsmedel) Pensionsmedel, mkr Lån, mkr Amortering, mkr Vid årsskiftet 2012/ uppgick likvida medel inkl kortfristiga placeringar till 189 mkr. Därutöver var 300 mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan 2011 förstärkt med lån på 250 mkr. Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling vilket gör att lånet kan återbetalas. Resultaten möjliggör även placering av pensionsmedel med 100 mkr per år. Målet att likviditeten skall vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske uppnås inte i början av planperioden. För att lösa finansiering av bl a investering i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett upplånades 250 mkr under Återbetalning av lånet ingår i planen med 100 respektive 150 mkr åren -. Likvida medel mkr Progn Likvida medel inkl lån Placerade pensionsmedel Lån 22

24 Pensionsåtagande Bokslut 2012 Prognos Pensionsavsättning inkl individuell del 1998 och 1999 samt löneskatt, mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt, mkr Placerade pensionsmedel, mkr Landstingets totala pensionsskuld beräknas uppgå till 7,2 mdr år varav 5,1 mdr avser pensioner intjänade före 1998 och som ligger utanför balansräkningen. All nyintjänad förmånspension (inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp) kostnadsförs och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Även avgiftsbestämd del (individuell del) för 1998 och 1999 ingår i avsättningen. Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talet. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första delmålet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden och uppnås under planperioden. Vid årsskiftet 2012/ var 300 mkr placerade för pensionsändamål och under budget- och planperioden planeras ytterligare placeringar med 100 mkr per år. Känslighetsanalys I sammanställningen redovisas hur ett antal faktorer påverkar landstingets ekonomi. Händelser Förändring i mkr Löneförändring med 1% inkl sociala avgifter för samtlig personal i landstinget +/- 42 Förändring av kostnader för läkemedel med 1% +/- 9 Förändring av generella statsbidrag inkl läkemedel med 1% +/- 17 Förändring av utdebitering med 10 öre +/- 50 Förändring av antalet invånare i länet med 1000 invånare +/

25 för och planer för åren De ekonomiska riktlinjerna för det fortsatta planeringsarbetet framgår av dokumenten Resultatbudget, Balansbudget, Finansieringsbudget, Driftbudget och Investeringsbudget Resultatbudget Resultatbudgeten visar verksamhetens beräknade kostnader och intäkter, beräknade skatteintäkter och statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör årets resultat. RESULTATBUDGET, mkr Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt 101 Verksamhetens kostnader Prognos Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 1) Utjämningsbidrag och statsbidrag 2) Finansiella intäkter Jämförelsestörande reavinst 50 Finansiella kostnader 3) Sa sk atteintäk ter och finansnetto Årets resultat Återställande av tidigare års balanskravsresultat Ack balanskravsresultat ) Skatteintäkter: Preliminära skatteintäkter Avräkning föregående år Avräkning innevarande år Summa ) Utjämningsbidrag och statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift/-bidrag Statsbidrag för läkemedel Stb minskad sjukfrånvaro Summa ) Finansiella kostnader Ränta på pensionsavsättning Ränta LÖF, lån och övrigt Summa

26 Balansbudget Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. BALANSBUDGET, mkr Bokslut Prognos 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående investeringar 594 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, pensionsmedel Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Pensionsavsättning Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER