Innehåll. Viktiga händelser under året. GD har ordet 1. Resultatredovisning 3

Transkript

1 Årsredovisning 2007

2 Innehåll GD har ordet 1 3 Verksamhetsområde Säker och bra mat Säkra livsmedel 4 Matvanorna i Sverige 6 Redlighet i livsmedelshanteringen 8 Verksamhetsgrenar Säkra livsmedel 9 Bra matvanor 21 Redlig hantering 25 Övrig verksamhet 29 Noter till resultatredovisning 42 Finansiell redovisning Ekonomisk analys 44 Tilläggsupplysningar 45 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Anslagsredovisning 48 Noter 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter 51 Viktiga händelser under året o De nya råden om bra mat i skolan, förskolan och på jobbet publiceras. o En ny förordning om närings- och hälsopåståenden om livsmedel träder i kraft den 1 juli o Livsmedelsverkets styrelse fattar beslut om att påbörja planering av informationsinsatser och fri utdelning av folsyra till kvinnor i barnafödande ålder. o Redligheten är i fokus, bland annat åtalsanmäler Livsmedelsverket Ica-butiker för olaglig ompaketering och ommärkning. o Livsmedelsverket påbörjar en miljöanpassning av kostråden. o EU-kommissionens kontor för livsmedelsoch veterinära frågor (FVO) riktar kritik mot livsmedelskontrollen i Sverige på främst kommunal nivå. o Riskerna inom olika grenar av primärproduktion klassificeras i ett samarbete mellan myndigheterna i livsmedelskedjan.

3 GD har ordet 2007 var ett innehållsrikt år då en hel del frågor inom Livsmedelsverkets tre verksamhetsområden bra matvanor, redlig livsmedelshantering och säker mat stod i centrum. Många viktiga insatser för konsumenternas bästa har genomförts under året och jag vill gärna nämna några. Nya råd i arbetet för bra matvanor En av Livsmedelsverkets huvuduppgifter är att verka för bra matvanor och att fungera som kunskapsnav i kostfrågor. Livsmedelsverket ägnar mycket tid åt att stödja dem som arbetar för bra matvanor. Under året har vi tagit fram och presenterat råd om bra mat i förskolan och skolan, liksom råd om bra mat på jobbet. Miljö- och klimatfrågan har varit central i samhällsdebatten, även ur ett livsmedelsperspektiv. I samarbete med Naturvårdsverket har Livsmedelsverket inlett arbetet med att miljöanpassa verkets kostråd. De färdiga miljöanpassade kostråden ska presenteras under Ett omfattande vetenskapligt underlag har dessutom tagits fram inför den pågående revideringen av kostråden till gravida och ammande. Även om mycket har uträttats inom området kost och hälsa återstår en hel del att göra. Vi bedömer att matvanorna i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt, fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsoproblem förknippade med livsmedel beror sammanfattningsvis i högre grad på dåliga matvanor än på förekomst av gifter i maten. En annan fråga som behandlades under året var folsyra till kvinnor i barnafödande ålder, i syfte att minska antalet barn som föds med eller foster som aborteras på grund av ryggmärgsbråck. Frågan har diskuterats under många år och det var mycket positivt och uppskattat att Livsmedelsverkets styrelse fattade ett inriktningsbeslut om informationsinsatser och fri utdelning av folsyra. Målsättningen är att utdelningen och informationsinsatserna sätter igång vid årsskiftet 2008/2009 om finansiering av projektet ges. Fokus på redlighet När det gäller redlighet i livsmedelshanteringen, som i stor utsträckning handlar om märkningsfrågor och att livsmedlen verkligen är vad de utges att vara, så har flera brister uppmärksammats. SVTs granskning av köttfärshantering har fått stor uppmärksamhet och ledde till att Livsmedelsverket åtalsanmälde flera butiker för olaglig ommärkning av köttfärs och brott mot livsmedelslagen. Under året har även andra märkningsfrågor väckt stort intresse, till exempel märkning av fisk. Flera anmälningar som rör större importörer av fisk har kommit in till verket. Den 1 juli 2007 trädde en ny förordning om närings- och hälsopåståenden i kraft. Förordningen ställer nya krav på såväl företagens märkning och marknadsföring som kontrollmyndigheternas tillsynsarbete. Livsmedelsverket har lagt ned stor möda på att ta fram underlag för de EU-gemensamma listorna över vilka påståenden som ska vara tillåtna. 1

4 Ändrad finansiering av kontrollen Livsmedelsverket arbetar, tillsammans med de kommunala kontrollmyndigheterna, kontinuerligt med att förbättra livsmedelssäkerheten. Under 2007 tog länsstyrelserna över ansvaret för att revidera och följa upp kommunernas kontrollverksamhet. En annan förändring är att kontrollen från 2007 är fullt ut avgiftsfinansierad, det vill säga inga skattemedel skjuts till. Det innebär en avgiftshöjning för de flesta. Livsmedelsverket har tagit fram en riskklassificeringsmodell, där verksamheterna placeras i olika riskklasser, vilket avgör avgiftens storlek. Systemet bygger på att de företag som sköter sig bra kan sänka sina årliga kontrollkostnader. En viktig fråga är arbetet med att förenkla företagandet, både i regelverket och i tillämpningen av det. Inom Livsmedelsverket sker intensivt arbete för att bidra till regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till Samarbete i livsmedelskedjan Arbetet med den s k nationella kontrollplanen har fortsatt under året. I arbetet, som koordineras av Livsmedelsverket, deltar såväl Jordbruksverket som Statens veterinärmedicinska anstalt. Ett annat samarbetsprojekt under året är den riskklassificering som gjorts av olika verksamheter i primärproduktionen. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten fyller fem år Det europeiska samarbetet när det gäller riskvärdering är av stort värde för Livsmedelsverket. Många av de mer omfattande riskvärderingarna utförs av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens, Efsas, expertpaneler. Dessa instanser har ledamöter som består av medlemsstaternas främsta experter inom respektive område. I november 2007 firade Efsa femårsjubileum. Sänkt sjukfrånvaro Under flera år har Livsmedelsverket målmedvetet arbetat för att sänka sjukfrånvarotalen. I år kan vi se ett tydligt resultat av detta genom att vi har gått från 5,5 till 4,9 procent. Den största sänkningen har ägt rum bland gruppen besiktningsveterinärer och besiktningsassistenter, vilka utöver allmänt hög arbetsbelastning också har en krävande fysisk arbetsmiljö. Livsmedelsverket en myndighet med hög trovärdighet Att allmänheten uppfattar Livsmedelsverket som en trovärdig och kompetent myndighet är ett övergripande mål för oss. I 2007 års mätning ansåg hela 80 procent att verkets råd och rekommendationer är mycket eller ganska trovärdiga. Det är en hög siffra jämfört med andra myndigheter. Det är också en ökning med en procentenhet jämfört med året innan, vilket jag naturligtvis är både glad och stolt över. Under året beslutade regeringen att göra en översyn av myndigheterna inom livsmedelskedjan Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Fiskeriverket. Utredarens uppgift är att bland annat förtydliga ansvarsfördelningen och se över möjliga effektiviseringar av verksamheten. Den nya livsmedelslagstiftningen omfattar nu hela livsmedelskedjan och det är därför naturligt med en översyn. Vi välkomnar utredningen och det är med tillförsikt som jag ser fram emot kommande år ett år då vi med konsumenten i fokus fortsätter arbetet för bra matvanor, redlig livsmedelshantering och säker mat. Inger Andersson Generaldirektör 2

5 Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren % 6 % 87 % % 6 % 87 % 2007 Redlig Bra hantering matvanor 8 % 5 % Säkra livsmedel 87 % Livsmedelsverkets kostnader och intäkter (tkr) Kostnader Intäkter Intäkter av anslag Verksamhetsgrenar Kostnader Intäkter utöver anslag 1 Säkra livsmedel Bra matvanor Redlig hantering Summa Transfereringar Årets kapitalförändring Från och med 2007 uppskattas att 15 % av den löpande livsmedelskontrollen, som till stor del är avgiftsfinansierad, avser kontroll av redlighet. Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar: Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Livsmedelspolitik Säker och bra mat Säkra livsmedel Bra matvanor Redlig hantering I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksamhetsmässiga resultat för Mål, uppdrag och återrapporteringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för myndigheten (Jo 2006/07:1, utg.omr. 23, bet. 2006/07:MJU2, rskr. 2006/07:67). 3

6 Verksamhetsområde Säker och bra mat Säkra livsmedel Mål: Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanornas betydelse för att kunna göra medvetna val. Återrapportering: En översiktlig bedömning av hur säkra livsmedlen i Sverige är Bedömning av måluppfyllelse: Livsmedelsverket bedömer att livsmedlen i Sverige är säkra. Den snabba utvecklingen av nya livsmedel, produktionssätt, förpackningar, global handel och nya forskningsrön genererar dock insikt om att livsmedelssäkerhetsmyndigheternas ansvarsområden ständigt blir bredare och mer komplexa. Regelverket inom livsmedelsområdet och tilllämpningen fungerar i stort sett bra och ger konsumenten gott skydd. I vissa fall kompletteras regelverket med kostråd till olika grupper i befolkningen. Under 2007 färdigställdes ett omfattande vetenskapligt underlag inför revideringen av kostråden till gravida och ammande. Med den globala handeln och det snabbt växande utbudet av livsmedel och nya förpackningsmaterial kan nya risker uppstå. Det är därför viktigt att följa utvecklingen för att kontinuerligt förbättra regelverket, så att konsumentskyddet även fortsättningsvis är bra. Vtec är en samling E. coli-bakterier som bildar giftet verotoxin och som kallas Ehec när smittan finns hos människor. Antalet rapporterade fall av Ehec-infektion har ökat de senaste åren. Smittan har bl a överförts via kött och köttprodukter, opastöriserade mjölkprodukter, grönsaker och frukt. Den vanligaste smittkällan är idisslare, framför allt nötkreatur. En kartläggning av förekomsten av verotoxinbildande E.coli (Vtec) på slaktkroppar av nötkreatur har därför gjorts. Både sjukdomsframkallande bakterier och sådana bakterier som är indikatorer på bristande hygien eller fekal förorening analyserades. Inför kartläggningen utvecklades en analysmetod som säkerställer att alla typer av Vtec upptäcks. Några av slutsatserna är att Vtec utgör ett hälsoproblem och hot för människor. God hygien vid slakt är central för att förebygga förekomst av bakterien i animaliska produkter. Livsmedelsverket har under året fattat beslut om föreläggande mot sju slakterier där slakthygienen behöver förbättras. I Riksprojekt 2005 Centralt producerad mat till enskilt och särskilt boende samarbetade Livsmedelsverket med 73 kommuner, som mätte temperaturen i 700 prov av varmhållen och kall mat. I proven av kall mat analyserades också halter av bakterier. Undersökningen visade att det finns uppenbara brister i egenkontrollen hos livsmedelsföretagarna. Rutiner för temperaturmätning av maten vid avhämtning, servering och avlämnande saknades ofta. Eftersom äldre personer är en speciellt känslig konsumentgrupp kan det få allvarliga konsekvenser. I Riksprojekt 2006 om mögel och mykotoxiner (mögelgifter) undersöktes innehållet av mögelsvamp och mögelgifter i bl a vissa baljväxter, mandlar, nötter och bovete. Med hjälp av inspektörer från 56 kommuner samlades 224 prover in för analys. Generellt sett var de prover som inkom till projektet av god kvalitet med avseende på mögel och mykotoxiner. Det internationella forskningsprojektet Heatox inom EUs 6e ramprogram slutfördes under Upptäckten av att höga halter akrylamid förekommer i vissa livsmedel, som bröd, kex, flingor och friterade potatisprodukter, har initierat sökandet efter andra ämnen som bildas vid upphettning av mat. Heatoxprojektets slutresultat kan sammanfattas i följande punkter: Ett växande toxikologiskt underlag stöder misstanken om att akrylamid i livsmedel är en riskfaktor för cancer hos människa. Det finns metoder för att minska exponeringen, men inte för att helt eliminera den. Det finns lämpliga analysmetoder för att mäta akrylamidhalter i alla relevanta livsmedel. Akrylamid är inte den enda kemiska riskfak- 4 Verksamhetsområde Säker och bra mat

7 torn i värmebehandlade livsmedel, utan är en indikator på flera liknande riskfaktorer. Kunskapen om hur flera olika kemiska ämnen i maten tillsammans påverkar människans hälsa har ökat under de senaste åren, men är fortfarande otillräcklig för att kunna användas för riskvärderingar, tillståndsprövningar och förbättringar av lagstiftningen. Försäljningen av kosttillskott via bl a internet ökar och det finns anledning att undersöka produkternas kvalitet och säkerhet. Av denna anledning kommer kosttillskott och närbesläktade produkter att kartläggas. Under våren 2006 upptäcktes förhöjda halter av mögelgift i branschens egenkontroll av mjölk från Skåne. Livsmedelsverket kontaktades och ett intensivt arbete startades för att spåra källan och stoppa leveransen av mjölk med förhöjda halter. Ganska snart konstaterades att källan till problemet var att mjölkkor hade utfodrats med kraftfoder som innehöll risskal med mögelgift. Under året kartlade Livsmedelsverket till följd av denna händelse ris med avseende på mögelgift. Resultatet visade att basmatiris från Indien och Pakistan oftare än annat ris hade förhöjd halt av mögelgift. EU-kommissionen överväger att, med Sveriges underlag som grund, införa krav på offentlig kontroll i gränskontrollen för basmatiris från Pakistan och Indien. Detta är ett tydligt exempel på hur kontrollen kan bidra till förbättrad EU-lagstiftning för att konsumenten ska erbjudas säkra livsmedel. Nanoteknologin har nu börjat användas vid tillverkning av förpackningsmaterial och i livsmedel. Konsumenter kommer således att exponeras för nanopartiklar via maten. I dag är kunskapen om eventuella risker i stort sett obefintlig, varför ny kunskap behöver tas fram inom detta område. Verksamhetsområde Säker och bra mat 5

8 Verksamhetsområde Säker och bra mat Matvanorna i Sverige Mål: Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanornas betydelse för att kunna göra medvetna val. Återrapportering: En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige Bedömning av måluppfyllelse: Livsmedelsverket bedömer att matvanorna i Sverige behöver förbättras. Hälsoproblem förknippade med livsmedel är i mycket högre grad kopplade till dåliga matvanor än till förekomst av gifter i maten. Även om vissa förbättringar har skett under de senaste åren behöver kosten förbättras i flera avseenden. För befolkningen som helhet gäller fortfarande att intaget av mättat fett, transfett, salt och tillsatt socker bör minska, medan intaget av kostfiber bör öka. Det innebär bl a ökad konsumtion av frukt, bär, grönsaker, fullkornsprodukter, att fetare kött- och mejeriprodukter ersätts av magrare varianter och att konsumtionen av godis, söta drycker, snacks, glass och bakverk begränsas. Valet av matfett bör inriktas på mjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt att öka den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen. Skillnaderna i matvanor mellan olika åldersgrupper är i vissa fall betydande. Även om konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, juice, ris, pasta och viss mån frukt ökat något bland vuxna under 1990-talet, når endast en av tio rekommendationen om frukt och grönsaker. Även konsumtionen av godis, snacks, läsk, saft och alkoholdrycker ökade under 1990-talet. Speciellt markant är den låga konsumtionen av frukt och grönsaker hos unga män, liksom den förhållandevis höga och ökande konsumtionen av sockerrika livsmedel, t ex läsk och godis. Resultaten från intervjuundersökningar på vuxna under 2005 och 2006 bekräftar i huvudsak fynden från Låg utbildningsnivå är fortfarande förknippad med sämre matvanor, främst hos män, medan skillnaderna förefaller ha minskat något bland kvinnorna. Intaget av vitaminer och mineralämnen är i allmänhet tillfredsställande. Intaget av järn och folat är för lågt hos kvinnor i barnafödande ålder. Undersökningar visar att barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar med en stor del mättat fett och socker. Intaget av mättat fett, socker och salt är generellt för stort, medan intaget av kostfiber är för litet. Barn äter i genomsnitt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent når upp till rekommendationen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framför allt för att få i sig mer fibrer och äta mer välbalanserat. Barn dricker i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och äter 1,5 hekto godis i veckan. Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och äter mer än tre hekto godis i veckan. Huvudkällor för tillsatt socker är godis, läsk, glass och bakverk. En halvering av konsumtionen skulle förbättra barnens kost avsevärt. Resultat från enkätundersökningar av skolbarn i åldrarna år som genomfördes visar att fler äter frukt och grönsaker varje dag jämfört med Samtidigt är det färre som dagligen äter godis och dricker läsk. I jämförelse med den senaste kostundersökningen på vuxna, , äter barn mer socker, men mindre fett och fibrer. Däremot är intaget av mättat fett på samma nivå. Ett par studier har gjorts i Sverige under senare år, som visar ett trendbrott vad gäller ökningen av övervikt och fetma hos barn. De utvecklingstrender i livsmedelskonsumtionen som ses i de nationella kostundersökningarna ses i huvudsak även i Jordbruksverkets konsumtionsstatistik. Under 2000-talet har konsumtionen av grönsaker och frukt fortsatt att öka, liksom konsumtionen av pasta och ris. Konsumtionen av färsk, fryst och beredd fisk 6 Verksamhetsområde Säker och bra mat

9 har också ökat. Konsumtionen av grädde och matfett har totalt sett minskat, medan en trend mot ökad konsumtion av matolja ses. Ökningen av konsumtionen av både läsk, choklad och annat godis förefaller ha avstannat. Under året har en debatt förekommit i media om huruvida de näringsrekommendationer och kostråd som publiceras av Livsmedelsverket är baserade på vetenskaplig grund. Flera alternativa kostråd och dieter har presenterats i både vetenskaplig och populär press. Mycket av det som presenterats stämmer emellertid väl överens med Livsmedelsverkets kostråd. Det handlar om att välja rätt sorts kolhydrater och fett snarare än om att ändra den totala mängden. När det gäller så kallade lågkolhydratkoster, så handlar dessa om att minska i vikt. Flera studier har kommit som visar att viktminskningen på kort sikt är något större med sådan diet än med den som traditionellt har rekommenderats. Efter ett år är det emellertid ingen skillnad i viktnedgång mellan olika typer av koster. Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och kostråd är framför allt utformade för att etablera livslånga matvanor som säkerställer bra balans mellan protein, rätt sorts fett, kolhydrater liksom tillräckligt intag av fibrer, vitaminer och mineraler. Livsmedelsverket följer noga utvecklingen av den vetenskapliga litteraturen och de nya studierna kommer att ingå i den planerade revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna från Vid en sådan revidering bedöms all vetenskaplig litteratur med avseende på relevans och kvalitet av forskare i Norden. Ett omfattande remissförfarande sker också innan rekommendationerna antas av Nordiska ministerrådet. Verksamhetsområde Säker och bra mat 7

10 Verksamhetsområde Säker och bra mat Redlighet i livsmedelshanteringen Mål: Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanornas betydelse för att kunna göra medvetna val. Återrapportering: En översiktlig bedömning av redligheten i livsmedelshanteringen Bedömning av måluppfyllelse: Livsmedelsverket bedömer att redligheten i livsmedelshanteringen kan bli bättre och att arbetet med märknings- och redlighetsfrågorna behöver få mer plats i den offentliga kontrollen. Under året har mycket arbete ägnats åt uppenbart fusk med märkning, men även åt hur livsmedel presenteras för konsumenterna. Sverige har deltagit i ett nordiskt samarbete och under våren 2007 färdigställdes en rapport angående en kvantitativ studie om nordiska konsumenters inställning till märkning av livsmedel. Undersökningen används av EU-kommissionen i arbetet med översynen av de generella märkningsreglerna. Den visar att en mycket stor majoritet av konsumenterna i Norden anser att följande information är viktig på en livsmedelsförpackning: ingredienser, näringsinnehåll (socker, fett, salt, energi etc), hållbarhet (bäst före-datum), allergiframkallande ämnen och ursprung. TV-programmet Uppdrag granskning i Sveriges television beskrev i december att det i fyra angivna Icabutiker förekommit att ommärkning av köttfärs skett med senareläggning av sista förbrukningsdag och att köttfärsen därvid förpackades om. Sådant är olagligt, varför Livsmedelsverket, och även de berörda kommunerna, har åtalsanmält Ica-butikerna. Livsmedelsverket har tagit fram en indikator för att bättre kunna bedöma redligheten i livsmedelshanteringen. Underlaget är relativt litet, men förväntas öka. Resultatet pekar ändå på att redlighetsaspekten tas upp i liten utsträckning i kontrollen, ca tio procent av kontrollerna. Se även sidan 28. Detta bekräftas ytterligare av att inga rapporter eller sammanställningar av projekt inom redlighetsområdet under 2007 från lokala kontrollmyndigheter har kommit in till Livsmedelsverket. De senaste fyra åren har 39 projekt rapporterats till Livsmedelsverket, men ingen har handlat om redlighet eller märkning. I den kontrollverksamhet som verket har bedrivit under året har bl a ett kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning genomförts. Syftet med projektet var att få kunskap om hur reglerna för märkning av färdigförpackade livsmedel med nyckelhålet efterlevs, öka kunskapen om den hos inspektörerna och få till stånd ökad kontroll. Överlag har smärre brister noterats. Ett sjuttiotal produkter har kontrollerats, bl a olika typer av färdigmat, bröd och flytande livsmedel. Företagen kunde i ett par fall inte uppvisa dokumentation som styrkte märkningen. I ett fall av färdigmat var produkten felaktigt märkt med nyckelhålet och i något fall i varje livsmedelsgrupp hade man inte angivit korrekt näringsvärdesdeklaration. Uppföljning av felaktigheter görs inom ramen för respektive kontrollmyndighets kontrollansvar. En studie av rester av bekämpningsmedel i ekologiskt producerade färska frukter och grönsaker har slutförts. Av 148 prover hade två rester av bekämpningsmedel. Åtgärder har vidtagits. Det har visat sig att revision av detaljhandelns huvudkontor är ett effektivt sätt att kontrollera märkning. Under året har Livsmedelsverket tillsammans med Solna kommun gjort en revision av en detaljhandelskedjas huvudkontor. Genom att inhandla ett antal produkter och diskutera märkningen av dessa direkt med ansvariga personer på huvudkontoret kan kontrollmyndigheten snabbt få rättelse till stånd. Några exempel på felaktig märkning som har uppmärksammats är avsaknad av hanteringsanvisning, felaktig nyckelhålssymbol, dålig läsbarhet, felaktigt hälsopåstående och felaktig spår av -märkning, som inte bara är en redlighetsfråga, utan i högsta grad från allergisynpunkt en fråga om säker mat. Under året har märkning av fisk rönt stort intresse. Anmälningar som berör tre större importföretag som använt felaktig handelsbeteckning har kommit in till Livsmedelsverket. Kommuner och Livsmedelsverket har agerat mot ett halvdussin större företag angående ett tiotal fall av annan felaktig märkning av fisk. Rättelse har skett i samtliga fall. I gränskontrollen görs dokument- och identitetskontroll av livsmedel. Av totalt 25 avvisade sändningar under året berodde fyra på bristande identitetsmärkning av förpackningar i sändningar. Samtliga avvisade sändningar var fisk från Kina. 8 Verksamhetsområde Säker och bra mat

11 Verksamhetsgren Säkra livsmedel 9

12 Säkra livsmedel Arbetet för säkra livsmedel kan inledas med att ett nytt livsmedelsrelaterat hälsoproblem upptäcks. Det kan exempelvis ske genom nya forskningsrön eller upptäckas inom kontrollen, nationellt eller internationellt. Beroende på hur allvarligt och akut problemet bedöms vara vidtas olika åtgärder. Är det ett allvarligt och akut hälsoproblem vidtas åtgärder direkt. Försiktighetsprincipen råder och åtgärderna utvärderas noga i efterhand. Bedöms problemet inte vara akut görs en riskvärdering på vetenskaplig grund. Därefter bedömer verket hur problemet ska hanteras. Det kan bl a röra sig om nya regler, kontroll, råd eller information. Ofta samordnas arbetet inom EU, särskilt när det gäller riskvärdering. I dag är livsmedelslagstiftningen i stort sett gemensam inom hela EU. Lagstiftningen för att uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedelskedjan, från jord till bord, och omfattar såväl regler för hygien och kontroll som gränsvärden för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livsmedel, t ex bekämpningsmedel, veterinärmedicinska läkemedel och tillsatser. I EU-arbetet deltar Livsmedelsverket i rådets arbetsgrupper, kommissionens arbetsgrupper och kommittéer och Efsa. Livsmedelsverket har experter i olika paneler och flera arbetsgrupper inom Efsa. I Codexarbetet deltar verket i möten med Codexkommissionen och i de flesta av dess underkommittéer och är också svenskt kontaktorgan för Codex Alimentarius. Verket deltar vidare i det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet på livsmedelsområdet. Nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan omfattar livsmedelskontrollen i hela landet. Införandet av riskbaserad kontroll hos flertalet kontrollmyndigheter förutsätts bidra till riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell kontroll. Inom ramen för kontrollplanen pågår aktiviteter med övriga kontrollmyndigheter i livsmedelskedjan för att förbättra kontrollen. Med informationen i kontrollplanen som grund har FVO (kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågor) låtit upprätta en Efsa The European Food Safety Authority Efsa är Europas myndighet för livsmedelssäkerhet och arbetar med riskvärderingar på uppdrag av EU-kommissionen. Efsas vetenskapliga arbete utförs av experter från medlemsländerna. Codex Alimentarius Codex Alimentarius är ett regelverk för livsmedel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Codexkommissionen är det högsta beslutande organet och är sammansatt av representanter för medlemsländerna. landsprofil för Sverige. Landsprofilen utgör grund för FVOs bedömning av hur livsmedelskontrollen i landet uppfyller lagstiftningens krav. Merparten av Livsmedelsverkets arbete syftar till att livsmedlen ska vara säkra. Detta sker genom den löpande livsmedelskontroll som verket, länsstyrelserna och kommunerna medverkar i. I Sverige finns livsmedelsanläggningar och uppskattningsvis primärproducenter. Livsmedelsverket ansvarar för kontrollen av 555 större anläggningar. För kontrollen av alla övriga anläggningar ansvarar kommunerna. Länsstyrelserna har från och med 2007 övertagit ansvaret för att revidera och följa upp kommunernas livsmedelskontroll inom länet, medan Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för hela landet. Inom köttkontrollen svarar Livsmedelsverket för daglig kontroll vid landets slakterier och besiktning av samtliga slaktkroppar. Vid verkets gränskontrollstationer sker kontroll av främst 10 Säkra livsmedel

13 Säkra livsmedel; kostnader (tkr) Säkra livsmedel, kostnader och intäkter (tkr) Intäkter utöver anslag Kostnader Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 87,3 87,6 86,7 Antal årsarbetskrafter Från och med 2007 uppskattas att 15 % av den löpande livsmedelskontrollen, som till stor del är avgiftsfinansierad, avser kontroll av redlighet animaliska livsmedel som förs in till Sverige från länder utanför EU. Genom stickprov av animaliska livsmedel kontrollerar Livsmedelsverket att förekomsten av veterinärmedicinska läkemedelsrester och andra främmande ämnen inte överskrider gällande gränsvärden. På samma sätt kontrollerar verket att bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel inte överskrider gällande gränsvärden. Stickprovskontrollen kräver ständigt nya analysmetoder för att vara effektiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya metoder som både är billigare och omfattar fler substanser. Livsmedelsverket är s k nationellt referenslaboratorium inom 24 områden. Uppgiften innebär att ge stöd till övriga livsmedelslaboratorier i landet. Att informera och kommunicera är viktigt för att nå målet säkra livsmedel. Verket arbetar med ett brett spektrum av kanaler för att nå konsumenter, lokala och regionala kontrollmyndigheter och livsmedelsbranschen. Viktiga källor till information är verkets webbplatser och Livsmedelsverkets föreskrifter, vägledningar och riktlinjer, trycksaker, tidskriften Vår föda, kurser och konferenser, presstjänst och upplysningstjänst. Krisberedskapen syftar till att minska konsekvenserna av kriser och hot, så att konsumenten så långt möjligt har tillgång till säker mat och säkert vatten även i dessa situationer. Livsmedelsverket har en nationellt samordnande och pådrivande roll i detta arbete. Mål: Ett tydligt och enkelt regelverk på livsmedelsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar Bedömning av måluppfyllelse: Livsmedelsverket bedömer att målet delvis är uppfyllt. Resultaten av förhandlingarna om tillämpningsregler för EUs hygienförordningar har uppfyllt vårt krav att skapa enklare och framför allt tydligare regler som är lättare att tillämpa i små företag. Även de nya tillsatsbestämmelserna innebär att verket har nått målet. Återrapportering: En redovisning av de särskilda insatser som gjorts för att förenkla och modernisera regelverket Livsmedelsverket startade 2007 ett regelförenklingsprojekt för att bistå regeringen i arbetet med att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till För att fånga upp idéer och synpunkter hade projektet fyra möten med branschorganisationer och andra intressenter under Projektet har inriktats på kraven på spårbarhet, tillämpning av reglerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP), märkning, ansökan om godkännande av livsmedelsanläggning samt kostnader för att bistå myndigheten vid offentlig kontroll. Dessa regler står för en stor del av företagens administrativa kostnader. Säkra livsmedel 11

14 Exempel på förenkling av Livsmedelsverkets föreskrifter under 2007 är att kravet på skriftligt tillstånd för berikning av livsmedel och vissa märkningsuppgifter i samband med sådan berikning har tagits bort. Dessutom har föreskriften moderniserats och förenklats. Vissa informationskrav angående handelsnormer för ägg har även tagits bort och de möjligheter till undantag som finns i EU-förordningen har utnyttjats för att underlätta för små och medelstora företag. Även för fäbodar har Livsmedelsverket utnyttjat möjligheten att göra undantag från förordningarna, för att möjliggöra viss leverans av mjölkprodukter direkt till konsument. Exempel på förenkling i tillämpningen av EU-regler är Livsmedelsverkets vägledningar som har tydliggjort vad som utgör små mängder levande vilt eller kött från frilevande vilt som överlämnas direkt till konsument samt vad som utgör små mängder primärprodukter till konsumenter eller till den lokala detaljhandeln. På EU-nivå har exempelvis direktivet om material och produkter av regenererad cellulosafilm avsedd att komma i kontakt med livsmedel konsoliderats. Detta gör det enklare att hitta i regelverket. Återrapportering: En redovisning av viktigare EG-bestämmelser som har beslutats under året samt i vilken mån svenska krav har tillgodosetts Ytterligare tillämpningsregler till EUs hygienförordningar har beslutats under året. Nya regler om visuell besiktning innebär förenkling och förbättring av köttbesiktningen i linje med svenska önskemål. Dessutom möjliggörs vissa undantag från kraven på ständig närvaro av veterinär i små slakterier, något som kan medföra lägre besiktningskostnader. Nya tillsatsbestämmelser har förhandlats fram, där Sverige har haft framgångar då användningsområdet för ett nytt emulgeringsmedel som innebär risk för allergi har begränsats väsentligt. Sverige har även fått gehör för en metod att tillsätta nitrat till ost, som gör det möjligt att även fortsättningsvis använda vassle vid framställning av andra produkter, bl a barnmat. Sverige har även fått gehör för att ett nytt sötningsmedel måste märkas med uppgift om att det kan ha laxerande effekt. Fjorton direktiv med nya och ändrade EGgränsvärden för bekämpningsmedelsrester har beslutats och fem direktiv har införlivats i verkets föreskrifter. Förordningen om mikrobiologiska kriterier för vissa livsmedel har ändrats bl a så att även modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska vara fria från salmonella. En EG-förordning om mjukgörare i förpackningslock i kontakt med livsmedel har tagits fram. En ändring har också gjorts i EG-direktivet om material och produkter av plast i kontakt med livsmedel. Återrapportering: En redovisning av viktigare insatser som Livsmedelsverket har gjort för att underlätta förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion Reglerna i föreskrifterna om livsmedelshygien har fått en ny paragraf som gör undantag från kraven i hygienförordningen för verksamhet som bedrivs på fäbod med traditionella metoder. I stället för att uppfylla hygienförordningens krav ska fäbodföretagaren genom dokumenterade särskilda rutiner visa hur syftet med kraven ändå kan tillgodoses. Fäbodföretagaren ska dock åtminstone uppfylla kraven som gäller för rörliga och/eller tillfälliga livsmedelslokaler. Myndighetsbedömning av branschriktlinjerna för fäbodar pågår. En ny rådsförordning om handelsnormer för ägg ska tillämpas från den 1 juli Livsmedelsverket utnyttjar möjligheten att medge undantag från vissa krav i förordningen genom ändringar i verkets föreskrifter om livsmedelshygien. Undantagen gäller försäljning av ägg direkt till konsument samt märkning av ägg. Tyngdpunkten i verkets arbete på köttområdet har legat på rådgivning till företag i sam- 12 Säkra livsmedel

15 band med nyetablering av slakteriverksamhet samt på arbetet med branschriktlinjer. Branschriktlinjer ska underlätta för företag som bedriver småskalig verksamhet med t ex slakt, styckning och tillverkning av köttprodukter att uppfylla kraven i lagstiftningen. Totalt 46 registrerade förfrågningar om att starta nya slakterier har kommit in till Livsmedelsverket och behandlats under året. Tjugotvå stödinsatser på plats har genomförts. Hittills har tio ansökningar om godkännande av slakteri lämnats in till verket. Under året har Livsmedelsverket medverkat i ett projekt om branschriktlinjer för egenkontroll och HACCP i småskalig slakt och styckning, ett projekt om branschriktlinjer för charkuteritillverkning, ett projekt om framtagning av en idéhandbok om småskalig slakt och förädling och i ett samnordiskt projekt (med Finland, Island, Norge och Sverige) om Slaughtering at farm in Nordic Countries. Idéhandboken innehåller viktiga upplysningar, tips och information om styckning och om att bygga och driva ett småskaligt slakteri. Verket leder ett nordiskt projekt om småskalig produktion av ost med syfte att förenkla för företagen att etablera och utveckla säker livsmedelsproduktion av hantverksmässigt tillverkade ostprodukter. Inom projektet ska en gemensam mall för tillsynsvägledning på området också tas fram. Myndighetsbedömning av Eldrimners (nationellt resurscentrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling) och fäbodarnas branschriktlinjer för tillverkning av ost och andra mjölkprodukter pågår. En ny branschriktlinje för företag som bedriver räkfiske har också myndighetsgranskats. Inom området primärproduktion har Livsmedelsverket medverkat i och bedömt branschriktlinjer för mjölkproduktion och stött framtagning av branschriktlinjer för bl a honungs-, spannmåls-, ägg- och grisproduktion samt småskalig mejeriverksamhet. Satsningar har också gjorts på utbildning av företag. Två utbildningsdagar med fiskbranschen och tre utbildningsdagar i samarbete med små äggpackeriföretag har genomförts för att öka kunskapen om lagstiftningens krav hos respektive bransch. Inom verkets regelförenklingsprojekt tas hänsyn till små företags situation. Genom en ändring i EUs tillämpningsförordning ges möjlighet till lättnader i kravet på närvaro av veterinär vid små slakterier. Sverige har inom EUkommissionen drivit ett förslag om att tilllåta försäljning av små mängder icke besiktigat strutskött direkt till konsument, utan att ha nått framgång. Livsmedelsverket arbetar dock med ett förslag om utökad möjlighet till avlivning av slaktdjur på gården. Under året drevs ett projekt som anknyter till färsk och korttidslagrad ost från svenska gårdsmejerier och projektet Mikroprofil nöt. Båda projekten syftar till att kartlägga förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer i dessa produkter och att ta fram underlag för att förbättra livsmedelssäkerheten vid tillverkningen. Projektet Mikroprofil nöt avslutades under året. I studien togs prov på förekomsten av verotoxinbildande E.coli (Vtec) på slaktkroppar av nötkreatur från både storskaliga och småskaliga slakterier. Även om det fanns skillnader mellan olika anläggningar visar resultaten att anläggningens storlek inte är avgörande för god slakthygien. Se även sidan 4. Mål: En riskbaserad och effektiv livsmedelskontroll i hela landet Bedömning av måluppfyllelse: Livsmedelsverket bedömer att livsmedelskontrollen i landet inte är riskbaserad och effektiv. Den nya EU-lagstiftningen inom livsmedelsområdet har ännu inte fullt ut fått genomslagskraft hos samtliga berörda myndigheter. Under året har den nya modellen för att riskklassificera tillsynsobjekt använts och en kontrollavgift har kopplats till modellen ett uppskattat hjälpmedel för att riskbasera kontrollen i kommunerna. En stor Säkra livsmedel 13

16 Syftet med Riksprojekt 2007 är att stimulera de lokala kontrollmyndigheterna att undersöka hur gränsvärdena för kvicksilver i saluhållen fisk efterlevs. Projektet ökar också kunskapen om förekomsten av kvicksilver i fisk som omfattas av Livsmedelsverkets kostråd. del av kontrollmyndigheterna har fokuserat på att omgodkänna livsmedelsverksamheter, vilket innebär att den löpande inspektionsverksamheten släpar efter. Vid FVOs senaste inspektion under året riktades kritik mot att främst de lokala tillsynsmyndigheterna inte prioriterat sina insatser utifrån ett risktänkande. Återrapportering: En redovisning av Livsmedelsverkets stöd till lokala och regionala kontrollmyndigheter Från och med 2007 har ansvaret för att revidera och följa upp kommunernas livsmedelskontroll överförts från Livsmedelsverket till länsstyrelserna. Verket har fortsatt ansvar för att stödja den kommunala kontrollen, bl a genom rådgivning, vägledningar och genom att medverka vid länsmöten. Livsmedelsverkets inspektörer har under året medverkat vid ett tjugotal revisioner av kommuner. Det finns stora variationer mellan olika länsstyrelser hur många revisioner som har utförts. Livsmedelverkets deltagande fortsätter under Genom revision av kommunernas kontrollsystem kan felaktigheter och brister i den kommunala kontrollverksamheten rättas till. Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till såväl en checklista som en hjälpreda till länsstyrelserna för att stödja deras revisionsarbete. Verket kommer att fortsätta genomföra normerande kontroller för att övervaka hur den kommunala kontrollen fungerar inom specifika områden. En ny instruktion för dessa kontroller har tagits fram. Under året har verket deltagit i ett fyrtiotal länsmöten. Frågor som har diskuterats har bl a rört godkännande- och registreringsprocessen. Vidare svarar verket på frågor från kommunala inspektörer via en särskild telefonjour och via e-post. Under året har ca telefonförfrågningar från inspektörer och ca 750 frågor via e-post registrerats. Särskilt intressanta frågor har lagts ut på Livsmedelsverkets webbplats livsteck.net, som är tillgänglig för landets samtliga livsmedelsinspektörer. Kontrollmyndigheterna i de fem nordiska länderna ordnade tillsammans en nordisk tillsynskonferens i Finland inspektörer samlades till föreläsningar och workshops om gemensamma kontrollfrågor, t ex hur företagaren upplever kontrollen eller hur opartisk kontroll säkerställs. Konferensen arrangeras för femte året i rad med stöd av Nordiska ministerrådet och är ett betydelsefullt inslag i livsmedelsinspektörernas kunskapsuppbyggnad. En tvådagars, grundläggande kurs i hygienoch kontrollagstiftningen för kommunernas kontrollpersonal har genomförts under året. Behovet av sådan utbildning är stort, eftersom många kommuner nyanställer kontrollpersonal. Sex handledarutbildningar för kommunala livsmedelsinspektörer inom området datorbaserade kontroller har genomförts tillsammans med yrkesföreningen Miljö och hälsa. Kursen syftar till att utbilda handledare i varje län, som sedan kan leda kurser för övrig kontrollpersonal. Syftet med Riksprojekt 2007 om kvicksilver i saluhållen fisk är att stimulera de lokala kontrollmyndigheterna att undersöka efterlevnaden av gällande gränsvärden för kvicksilver i saluhållen fisk samt att bidra till ett förbättrat underlag om förekomsten av kvicksilver i fisk som omfattas av Livsmedelsverkets kostråd. Riksprojektet bygger på att de kommuner som är intresserade samlar in och själva låter analysera livsmedelsprover enligt en plan som tas fram av Livsmedelsverket. Projektet avrapporteras den 31 mars Återrapportering: En redovisning av viktigare insatser inom området kontroll av dricksvatten Genom normerande kontroll övervakar Livsmedelsverket att den kommunala kontrollen vid anläggningar för dricksvatten är riskbaserad och ändamålsenlig samt att kontrollmyndighe- 14 Säkra livsmedel

17 Lokal livsmedelskontroll; prestationer Årsarbetskrafter Antal livsmedelsanläggningar Antal kontrollbesök Antal kontrollbesök/årsarbetskraft Antal kontrollbesök/livsmedelsanläggning 0,73 0,67 0,57 1 Statistiken bygger på kommunernas rapportering till Livsmedelsverket med ett års eftersläpning. Den senaste statistiken härrör från ten säkerställer att dricksvattnet är säkert, dvs att dricksvattenproducenterna uppfyller kraven i lagstiftningen. Under 2007 genomförde Livsmedelsverket normerande kontroll i 20 kommuner med avseende på dricksvatten. Resultatet visar att det finns brister i planerad och systematisk kontroll inom dricksvattenområdet både vad gäller kommunernas kontroll av vattenverken och vattenverkens egenkontroll. Verket inväntar nu åtgärdssvar från kommunerna på kontrollrapporterna. I syfte att förbättra kontrollen inom dricksvattenområdet har följande åtgärder vidtagits: En intern instruktion för normerande kontroll har tagits fram. Checklistan för offentlig kontroll av dricksvattenanläggningar har anpassats för datorbaserad kontroll. Dokumenten består av en hjälpreda med bedömningsgrunder och själva checklistan. Dokumenten finns att hämta på Livsmedelsverkets webbplats för inspektörer, livsteck.net. För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricksvatten har Livsmedelsverket informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid åtta länsmöten. En grundläggande utbildning för ca 100 kommunala inspektörer hölls om dricksvattenföreskrifterna och kontroll av vattenverk. Membranteknik blir vanligare för dricksvattenrening, både för avsaltning av havsvatten och för reducering av bl a fluorid. Därför anordnades ett efterfrågat seminarium för 25 kommunala inspektörer om kontroll av denna teknik. Livsmedelsverkets rapport om kommunernas dricksvattenkontroll 2006 (nr 17/2007) omfattar allmänna och övriga dricksvattenanläggningar i 256 kommuner. Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men det finns undantag, främst vid mindre anläggningar. Ett projekt pågår för att ta fram föreskrifter i syfte att förebygga och avhjälpa skadeverkningarna av sabotage eller annan skadegörelse som kan påverka Sveriges dricksvattenförsörjning samt utveckla kontrollen av efterlevnaden av de nya föreskrifterna. Återrapportering: En bedömning av hur kontrollen i Sverige fungerar samt en bedömning av hur effektiv kontrollen är baserad på indikatorer dels från den senaste rapporteringen från kommuner och länsstyrelser, dels indikatorer från Livsmedelsverkets egen kontroll Kommunrapporteringen för 2006 visar att antalet livsmedelsansläggningar i landet ökar. För 2006 redovisas anläggningar. Antalet kontrollbesök, besök per inspektörsårsarbetskraft och kontrollbesök per anläggning har minskat. Sannolikt beror detta på att antalet revisioner, som tar längre tid än inspektioner, har ökat. Bedömningen är dock att detta gynnar förståelsen för livsmedelslagstiftningen hos företagen. Det lägger grunden för att företagens grundläggande system för att hantera faror i sin anläggning håller måttet och det bör gynna effektiviteten i kontrollen. Jämfört med 2005 har antalet årsarbetskrafter minskat något. Kommunerna bedömer själva att ytterligare drygt 200 årsarbetskrafter skulle behövas i den kommunala kontrollen. Livsmedelsverkets egna kontroller under året har bl a resulterat i 14 förelägganden. Tio av dessa gäller slakterier, där fekal förorening upptäcktes på slaktkroppar vid sju anläggningar, två gäller rutiner för hygien och en rör brister i arbetsmiljön. Tre av föreläggandena gäller äggpackerier som har brustit i egenkontroll och kvalitetsklassning och ett gäller ett ostpackeri som har brustit i bl a märkning och egenkontroll. Verket har genomfört tio normerande kontroller i syfte att följa upp kommunernas kontroll inom mjölkproduktområdet. Revision gjordes av kommunens kontrollplan, riskklassificering, resurstillgång, resultat av kontroller, åtgärder vid bristande efterlevnad m m och en av de mjölkproduktanläggningar som ingår i kom- Säkra livsmedel 15

18 Indikatorn för mikrobiologiskt säker mat utgörs av andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas datorbaserade inspektioner i restauranger och storhushåll. Andelen allvarliga avvikelser var 16 procent, vilket är högre än munens kontrollansvar besöktes. Syftet med anläggningsbesöket var att se hur kommunens kontrollverksamhet fungerar. Resultatet visar att det är svårt och kostsamt för de lokala myndigheterna att upprätthålla tillräcklig kompetens för att bedriva kontroll inom specialområden, t ex småskaliga ysterier. Oftast finns bara ett kontrollobjekt inom kommunen med denna typ av verksamhet. Vissa kommuner har samarbete över kommungränsen, men oftast behövs större regioner för att antalet anläggningar ska bli tillräckligt stort för att upprätthålla bra kontroll. Vid årets EU-revision inom kött- och mjölkområdet noterade FVO stora brister vad gäller de lokala kontrollmyndigheternas kompetens. Sverige rekommenderades att i betydande grad förbättra den lokala tillsynsnivån vid livsmedelsanläggningarna genom att använda tillräckligt med personal med lämplig sakkunskap. Livsmedelsverket har i svar till FVO meddelat att verket kommer att följa upp kommunernas åtgärdsplaner och diskutera eventuella åtgärder på nationell nivå. Även möjligheten att förelägga kommunerna kommer att utnyttjas. Återrapportering: Andelen avvikelser från de viktigaste kontrollpunkterna vid datorstödda inspektioner i restaurang och storhushåll Under 2005 utvecklades en indikator för mikrobiologiskt säker mat som ett mått på livsmedelssäkerheten i landet. Indikatorn utgörs av andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas datorbaserade inspektioner i restauranger och storhushåll. Från den senaste rapporteringsperioden 1 november 2006 till 31 oktober 2007 har 41 kommuner skickat in resultat från inspektioner till Livsmedelsverket. Andelen allvarliga avvikelser var 16 procent. Detta är högre än vid den förra rapporteringen (från 2006), men lägre än vid den första inrapporteringen Flera års mätningar krävs för att kunna säga om det sker någon förändring av hur väl företagen följer livsmedelslagstiftningen. Återrapportering: Ett indexvärde som speglar akrylamidinnehållet i riskprodukter En flerårig uppföljning av akrylamidhalter som indikator för verksamhetsområdet säkra livsmedel inleddes Undersökningen bygger på jämförelse mellan indextal som tas fram två gånger per år. Indextalen beräknas genom att akrylamidhalter har analyserats i ett antal utvalda livsmedelsgrupper och vägts samman på ett sätt som speglar hur mycket akrylamid en svensk medelkonsument dagligen exponeras för. I provtagningen ingår kaffe, friterade potatisprodukter (chips och pommes frites) och cerealieprodukter (bröd, kex och frukostflingor). Tillsammans står dessa produkter för merparten av den akrylamid som vi exponeras för. Tabellen visar de indextal som hittills har tagits fram, inklusive två nya värden från Högre värden vid provtagning på våren jämfört med hösten förklaras av att lagrad potatis bildar mer akrylamid än färsk. Förmågan att bilda akrylamid kan också variera påtagligt i potatis och cerealier från olika odlingssäsonger. Det krävs därför flera års mätningar innan man kan se om livsmedelsproducenternas pågående ansträngningar att minska akrylamidhalterna i sina produkter ger någon varaktig generell sänkning. Uppmätta indextal för akrylamid i svenska livsmedelsprodukter Vårprovtagning 20 µg 20 µg Höstprovtagning 21 µg 18 µg 19 µg 16 Säkra livsmedel

19 Akrylamidhalter har analyserats i ett antal utvalda livsmedelsgrupper och vägts samman på ett sätt som speglar hur mycket akrylamid en svensk medelkonsument dagligen exponeras för. I provtagningen ingår kaffe, friterade potatisprodukter samt cerealieprodukter. Återrapportering: En redogörelse för viktigare riskvärderingar som utförts I september fattade Livsmedelsverkets styrelse ett inriktningsbeslut om fri utdelning av folsyratillskott till kvinnor i barnafödande ålder och kompletterande informationsinsatser. Under förutsättning att finansiering säkerställs startar projektet vid årsskiftet 2008/2009. Tillskott av folsyra minskar sannolikt risken för att barn föds med eller att foster aborteras på grund av ryggmärgsbråck (neuralrörsdefekter, NTD). Projektet innebär olika åtgärder, i första hand under en femårsperiod. Det första året, 2008, omfattar planering och detaljbeslut kring aktiviteterna. Med start 2009 kommer alla kvinnor i åldern år att årligen få ett brev med information om vikten av att ta folsyra inför en graviditet för att minska risken för ryggmärgsbråck. De kommer också att få ett erbjudande om gratis folsyratabletter. Under hela perioden ska löpande utvärdering av resultaten ske och en vetenskaplig diskussion föras om folsyra. Livsmedelsverket gör löpande ett stort antal riskvärderingar av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier (58 st) och veterinärmedicinska läkemedel i animalier (60 st) som säkerställer konsumentsäkerheten för dessa reglerade områden. Större riskvärderingsunderlag som har tagits fram är en riskvärdering av dioxiner hos barn efter födseln, nationell exponeringsanalys av dioxiner, kvicksilver och perfluorerade ämnen i livsmedel, bensen i olika söta livsmedel t ex läsk, barns exponering för akrylamid, blyutlösning från hushållskeramik, riskvärdering av ett potentiellt naturligt förekommande gift (BMAA) i bl a dricksvatten, internetbaserat verktyg för riskvärdering av GMO med avseende på allergi samt tidstrend och förändringar av bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Verket fortsätter sina undersökningar av miljöföroreningar i bröstmjölk hos svenska kvinnor. För att kunna genomföra riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv kontroll har en modell för riskklassificering av primärproduktion av livsmedel och foder utarbetats tillsammans med Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt. Modellen är baserad på expertbedömningar och utgår från ett folkhälsoperspektiv, men också ett djurhälsoperspektiv när det gäller foders eventuella negativa inverkan på djurhälsan. En kartläggningsstudie av relevanta mykotoxiner (mögelgifter) och mykotoxinbildande mögelsvampar i ca 100 risprover från butiksledet har utförts. Omkring 40 procent av risproverna innehöll det cancerogena mögelgiftet aflatoxin och ca tio procent av proverna hade halter över lagstadgade gränsvärden. Basmatiris hade oftare än annat ris förhöjda halter av mögelgift. Intagsberäkningar tyder på att storkonsumenter av ris hamnar över det tolerabla dagliga intaget av aflatoxin. EU-kommissionen ö- verväger, med Sveriges underlag som grund, att införa krav på offentlig kontroll av basmatiris. Prognosmodeller har tagits fram för aflatoxinbildande mögelsvamp och aflatoxin i paranötter. Livsmedelsverket har genom dessa studier fått kunskap som möjliggör insatser för att minska förekomsten av aflatoxin i paranötter. Arbetet är en del av det FN-finansierade projektet SafeNut, som syftar till att avhjälpa exportproblem för paranötter från Amazonasregionen till EU på grund av för höga halter aflatoxin. Livsmedelsverket anordnade under året ett internationellt seminarium om värdering av risk kontra nytta när det gäller livsmedelskonsumtion riktlinjer för framtiden. I framtiden kommer Efsa att ha en ledande roll i arbetet med analys av risk kontra nytta, samtidigt som nationella insatser också är viktiga för att göra framsteg. Områden som kan komma att vara aktuella för sådan analys är bekämpningsmedel för frukt och grönsaker, berikning av livsmedel och jämförelser av olika tillagningsmetoder. Säkra livsmedel 17

20 Kursverksamhet Besökta/inspekterade anläggningar Stöd till den lokala livsmedelskontrollen Antal inspekterade/reviderade kommuner Antal länsmöten Antal normerande inspektioner varav inom dricksvattenområdet Fr o m 2007 ansvarar länsstyrelserna för kommunrevision och Livsmedelsverket har medverkat som stöd. Antal kurser om livsmedelslagstiftningen varav regionala antal kursdeltagare kursernas betyg på en femgradig skala 3,9 3,9 4,1 Antal kurser om dricksvatten varav regionala antal deltagare kursernas betyg på en femgradig skala 3,9 3,8 3,8 1 Införandet av de nya hygien- och kontrollförordningarna innebar kraftfulla utbildningsinsatser 2005 och Antal köttanläggningar Antal besökta köttanläggningar Andel besökta köttanläggningar/ samtliga köttanläggningar (%) Antal övriga livsmedelsanläggningar Antal insp./rev. av övriga livsmedelsanläggningar Andel insp./rev. av samtliga övriga anläggningar (%) I årsredovisningar t o m 2005 har Livsmedelsverket presenterat måttet inspektion/anläggning. Detta mått är inte längre relevant, eftersom inspektion av köttanläggningar ofta sker som en del i den löpande kontrollen. Exempelvis genomfördes inspektioner/revisioner av köttanläggningar under I stället har måttet besökta köttanläggningar införts. 2 Elva anläggningar är vilande, dvs har inte haft någon produktion under Säkra livsmedel