Innehåll. Viktiga händelser under året. EU:s stora översyn av den svenska livsmedelskedjan (General Audit) genomfördes.

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Innehåll GD har ordet 1 Resultatredovisning 2 Ekonomisk översikt 2 Omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsområdet 4 Maten är säker 7 Livsmedelshanteringen är redlig 25 Matvanorna är bra 31 Livsmedelsverket uppfattas som trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt 39 Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser 43 Bruka utan att förbruka 47 Landsgodkännanden vid livsmedelsexport 49 Insatser för att underlätta för mindre slakterier 51 Insatser enligt klimat- och miljöpropositionen 52 Särskilda uppgifter 55 Regeringsuppdrag 58 Avgiftsfinansierad verksamhet 61 Noter till resultatredovisningen 62 Finansiell redovisning 63 Tilläggsupplysningar 63 Resultaträkning 65 Balansräkning 66 Anslagsredovisning 67 Noter 68 Sammanställning över väsentliga uppgifter 70 Viktiga händelser under året EU:s stora översyn av den svenska livsmedelskedjan (General Audit) genomfördes. EU:s granskning av hälsopåståenden på livsmedel visade att det bara fanns grund för ett fåtal av dessa påståenden. Livsmedelsverket tog fram råd om bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverkets stora matvaneundersökning, Riksmaten 2010, drog igång. Den ska ge kunskap om hur de vuxna svenskarna äter och resultaten är viktiga för framtida kostråd. Livsmedelsverket fick rätt i domstol när det gäller att det inte ska vara tillåtet med utan -märkning, exempelvis utan onödiga tillsatser, eftersom det vilseleder konsumenten. Livsmedelsverkets notifiering av förslaget till miljösmarta matval drogs tillbaka av regeringen. Dricksvattenburet utbrott av parasiten Cryptosporidium i Östersund i december medförde stora kostnader för såväl enskilda och företag som för samhället. Livsmedelsverket bistod med expertkunskaper. Kostråd för gravida och ammande startade på Facebook.

3 GD har ordet Viktigt att kunna lita på maten Svenskarna är trygga när det gäller maten. Det säger de på direkt fråga från oss på Livsmedelsverket eller när EU gör liknande undersökningar. Nio av tio konsumenter i Sverige litar på att maten är mycket eller ganska säker. Fler än åtta av tio litar på Livsmedelsverket och på våra råd och rekommendationer. Inom EU utmärker sig svenskarna genom att vara bland dem som har högst förtroende både för nationella och europeiska livsmedelsmyndigheter. De vill också i högre grad än andra EU-medborgare att vi ska göra ännu mer för säker mat och för att informera om hälsosamma matvanor. Vi ser siffrorna som en bekräftelse på att svenska folket tycker att vi arbetar med rätt saker. Och vi tycker att det finns grund för deras tillit. Livsmedelsverket tog under 2010 flera fajter som ytterst handlade om att konsumenten ska kunna lita på maten. Den som köper en vara ska genom att läsa på paketet kunna vara säker på att den innehåller det som står i ingrediensförteckningen varken mer eller mindre. Även när det gäller GMO-fritt kött har vi tagit debatten om att det vilseleder att påstå att visst kött i butiken är GMO-fritt. Det finns inget kött i Sverige som är genmodifierat och genom att märka köttet på det viset lurar man konsumenten att tro det. Livsmedelsverket deltar aktivt i EU:s arbete med att lägga fast vad en producent får påstå och inte påstå om en matvaras positiva effekt på hälsan. Det måste finnas vetenskaplig grund för ett påstående, allt annat är felaktigt eller vilseledande. Årets genomgång av över hälsopåståenden visade att det bara finns grund för ett fåtal av de påståenden som används eller företagen vill använda. En förutsättning för att svenska konsumenter ska kunna lita på maten är väl fungerade kontroll. Under året har EU:s revision granskat den svenska livsmedelskontrollen. Genomgångar av det här slaget är ovärderliga för att utveckla kontrollen. Så här långt visar granskningen att kontrollen har blivit bättre, men vi fick kritik på några punkter. Nu arbetar vi intensivt för att ännu bättre leva upp till EU:s krav, bland annat genom att på olika sätt utveckla kompetensen i livsmedelskontrollen. Under året har vi lagt grunden för det kompetensförsörjningsprojekt som vi kör igång skarpt 2011, då vi erbjuder både verktyg och utbildning för kommunernas och länsstyrelsernas inspektörer. Svenska konsumenter är vetgiriga och mattrenden håller i sig. Det ger oss goda förutsättningar att nå ut med våra kostråd om bra matvanor. Och vi prövar nya sätt. Vår Facebook-sida om kostråd för gravida och ammande har varit framgångsrik. På drygt en månad fick vi 350 vänner och det kommer många frågor och inlägg. Äldremat och skolmat har länge varit heta frågor. Vi har tagit fram råd om bra mat i äldreomsorgen och de ska spridas våren Vi hoppas också att landets skolledare ska ta ökat ansvar för bra skolmat med hjälp av de verktyg vi erbjuder. Avslutningsvis vill jag tacka alla mina medarbetare för det kompetenta och engagerade arbete de har lagt ner under året för att konsumenterna ska må bra av maten. Inger Andersson, generaldirektör 1

4 Resultatredovisning I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksamhetsmässiga resultat för Livsmedelsverkets uppdrag utgår från förordningarna med instruktion för Livsmedelsverket SFS 2007:1043 och 2009:1426 samt riksdagens beslut om Livsmedelsverkets verksamhet för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 23, bet. 2009/10:MJU2, rskr. 2009/10:130). Livsmedelsverket har som förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor till uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Härmed intygas att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning för år Uppsala den 18 februari 2011 Generaldirektör Inger Andersson Ekonomisk översikt Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsmål % 8 % 82 % % 8 % 82 % 2010 Livsmedelshanteringen Matvanorna är bra 8 % är redlig 11 % Maten är säker 81 % Livsmedelsverkets kostnader och intäkter (tkr) Kostnader Intäkter Anslag Verksamhetsmål Kostnader Intäkter utöver anslag Maten är säker Livsmedelshanteringen är redlig Matvanorna är bra Summa Summa kostnader/intäkter Årets kapitalförändring Ekonomisk översikt

5 Ekonomisk analys Livsmedelsverket omsätter cirka 440 miljoner kronor och verksamheten finansieras till 43 procent av anslag, 46 procent av avgifter och 11 procent av bidrag. Årets kapitalförändring uppgår till 8,3 miljoner kronor och avser till största del den avgiftsfinansierade verksamheten. Av anslagsredovisningen framgår att 192 miljoner kronor har förbrukats av disponibla anslagsmedel om 205,5 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande på 13,4 miljoner kronor. Anslagssparande Pris- och löneuppräkningen av anslaget 2010 var 6,3 miljoner kronor och därmed betydligt större än de 0,3 miljoner, som anslaget räknas upp med För att utjämna kostnaderna mellan åren budgeterades ett överskott 2010 om 2,5 miljoner kronor i den anslagsfinansierade verksamheten. Överskottet skulle bland annat täcka kostnader i samband med omorganisationen Flera omständigheter gjorde dock att anslagssparandet blev betydligt större. Främst berodde detta på att särskilda medel för arbetet med livsmedelskedjans klimatpåverkan inte har hunnit förbrukas (2,7 mnkr) och att lönekostnaderna har blivit lägre än planerat (3,3 mnkr), delvis beroende på att ett par personer slutade och inte ersattes under året. Driftsättningen av flera större IT-investeringar har skjutits framåt i tiden, vilket har lett till att avskrivningskostnaderna har blivit lägre (2,5 mnkr). Anslag Personalkostnaderna 2010 var högre än 2009, men något lägre än den avtalsmässiga löneutvecklingen. Detta beror bland annat på att lönekostnaderna i immateriella utvecklingsprojekt har redovisats som investeringskostnader och att personer som slutade under året inte ersattes fullt ut. Övriga driftskostnader var något lägre än Avskrivningskostnaderna har minskat betydligt. De höga kostnaderna 2009 berodde på att arbetet med utvecklingen av ett system för analysdata (LIMS) avbröts och kostnaderna belastade anslaget. Avgifter Inom den avgiftsfinansierade verksamheten fanns vid årets början ett ackumulerat överskott på 7,4 miljoner kronor. Resultatet 2010 uppgår till 8,5 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner bättre än Förändringen berör främst resultatområdet köttkontroll. Ökningen beror främst på högre intäkter, eftersom antalet köttanläggningar har ökat, och lägre kostnader för kompetensförsörjning. Avskrivningskostnaderna var dessutom ovanligt höga 2009 (avveckling av LIMS, se ovan). Bidrag Under 2010 ökade omsättningen av den bidragsfinansierade verksamheten med 9,6 miljoner kronor eller 26 procent. Bidragsintäkterna från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Naturvårdsverket ökade mest. Ekonomisk översikt 3

6 Omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsområdet Ett flertal förändringar i omvärlden påverkar Livsmedelsverkets möjligheter att nå sina mål. Här presenteras några av de viktigaste för Vällevnadssjukdomar och livsstil Västvärldens vällevnadssjukdomar, som övervikt och fetma, har ökat under lång tid och är i dag ett stort problem. Problemet ökar på grund av vår livsstil, men bilden kompliceras av att det finns starka samband mellan övervikt och fetma och låg socioekonomisk tillhörighet. Intresset för hälsa, kost och motion ökar konstant. Många vill leva sunt, naturligt och miljövänligt. Man efterfrågar allt mer naturliga och närproducerade livsmedel och är misstänksam mot tillsatser och industriellt framställda livsmedel. Den svenska allmänhetens engagemang för djurskyddsfrågor växer. Tilltron till myndigheterna utmanas Mätningar inom EU visar att allmänheten i Sverige har stort förtroende för sina livsmedelsmyndigheter jämfört med många andra länder. Samtidigt minskar tron på auktoriteter och många föredrar i dag individuella i stället för kollektiva lösningar på olika samhällsproblem. Även Internet och sociala mediers ökade betydelse innebär nya utmaningar för myndigheter att kommunicera och nå ut med sin information. Sverige folkmängd växer och befolkningen blir äldre Sveriges folkmängd är nu omkring 9,4 miljoner personer. Den stora ökningen beror på fortsatt stort antal födda och många invandrare. Det faktum att vi lever allt längre medför att antalet äldre ökar var 1,6 miljoner (18 procent) personer i Sverige äldre än 65 år. Den äldre delen av befolkningen ökar både i antal och andel av befolkningen, en ökning som kommer att fortsätta under lång tid. Livsmedelsbranschen förändras Livsmedelshandeln blir mer global samtidigt som fler mindre livsmedelsföretag etablerar sig på lokala marknader. Utvecklingen av nya livsmedelsprodukter, produktionssätt och förpackningar går fort och gör det svårt för konsumenten att göra medvetna val. Försäljningen av livsmedel via Internet ökar, men är ännu inget reellt hot mot den relativt stabila näringsstruktur som finns inom försäljnings- och distributionsleden för vanliga livsmedel. Internet innebär ökad, och många gånger oacceptabel, internationell handel med bland annat kosttillskott. Sju av tio kosttillskott som säljs bryter mot lagstiftningen, till exempel när det gäller rättvisande ingrediensförteckning. 4 Omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsområdet

7 Nya vetenskapsområden Det sker i dag forskning om nanoteknik, men sannolikt har bara få produkter nått marknaden. Osäkerheten om nanoteknikens effekter på människan är stor. Ett annat område, där mer forskning krävs, är hur människan påverkas av samtidig exponering för flera kemiska ämnen. Bekämpningsmedel, tillsatser, persistenta organiska miljögifter, förpackningsmaterial och naturliga gifter är områden där samverkanseffekter diskuteras. Det vetenskapliga arbetet inom EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, utvecklas positivt och nutritionsområdet inkluderas alltmer. Dock är den höga arbetsbelastningen inom Efsa ett problem, vilket gör att många frågor som är viktiga för konsumenten skjuts på framtiden. Ökning av allvarliga tillbud inom dricksvattenförsörjningen Under 2010 förekom flera allvarliga tillbud inom landets dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverkets utrustning för nödvattenförsörjning användes vid fem dricksvattenkriser under året. Miljö- och klimatförändringar Produktionen av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom bruk av växtskyddsmedel, förändrad markanvändning, utfiskning och övergödning. Under året har fortsatt höga halter av miljögifter uppmätts i Östersjöfisk. Debatten om olika livsmedels miljöpåverkan är fortsatt livlig och konsumenterna vill ha råd om miljöriktiga matval. Intresset är också stort när det gäller frågor om matsvinn. Klimatförändringen kan på sikt komma att leda till att förekomsten ökar av sjukdomsframkallande mikroorganismer inom den svenska primärproduktionen av livsmedel. Livsmedelskontrollen kritiseras och utvecklas EU skärper successivt kraven på livsmedelskontrollen i medlemsländerna. Under 2010 granskades den svenska livsmedelskedjan för första gången i en stor EU-revision. Granskningen visade att Sverige står sig väl i internationell jämförelse, men också att det finns brister. Livsmedelskontrollen har utvecklats positivt sedan den nya livsmedelslagstiftningen trädde i kraft 2006, men Sverige behöver bland annat förbättra ledningen av kontrollen på nationell nivå och både öka antalet inspektörer och deras kompetens. Det finns även en fortsatt och förstärkt kritik från livsmedelsföretag om att livsmedelskontrollen inte är likvärdig och att den inte är anpassad till mindre företag. Omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsområdet 5

8 Vill du äta hälsosamt? Ät mycket frukt och grönt gärna 500 gram per dag! 6

9 Maten är säker Bedömning av måluppfyllelse Livsmedelsverket bedömer att målet Maten är säker har uppnåtts. En undersökning visar att nio av tio svenska konsumenter upplever att maten i Sverige är mycket eller ganska säker. Ny livsmedelslagstiftning infördes 2006 och kontrollen har sedan dess stadigt utvecklats i positiv riktning både vad gäller resurser, kvalitet och kompetens. Däremot skulle takten i utvecklingen kunna vara något högre. Begränsande faktorer är bristen på utbildade livsmedelsinspektörer och otillräckliga resurser hos länsstyrelserna för deras uppgifter. Under 2010 har Food and Veterinary Office (FVO) genomfört en så kallad General Audit. Tio områden inom livsmedelskedjan har blivit reviderade och resultaten visar att livsmedelskontrollen i många avseenden fungerar tillfredsställande, men skulle kunna vara mer riskbaserad och effektiv. I Riksprojekt 2009 har Livsmedelsverket och Sveriges kommuner tillsammans undersökt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i färska kryddor och bladgrönsaker från Asien. I fyra procent av proverna fanns salmonella, vilket medförde att Livsmedelverket rekommenderade importföretag att salmonella ska ingå som en identifierad fara i deras egenkontroll. Antalet personer som matförgiftas, inklusive via vatten, i Sverige uppskattas till minst per år. Antalet matförgiftningar och andel av befolkningen som varje år drabbas av matförgiftningar i Sverige har inte förändrats nämnvärt jämfört med den uppskattning som gjordes i en liknande undersökning Verksamhetsbeskrivning En viktig grund för Livsmedelsverkets arbete för säkra livsmedel, såväl under normala förhållanden som i kris, är att följa riskanalysens principer, som består av stegen riskvärdering, riskhantering och riskkommunikation. Principerna för riskanalys på livsmedelsområdet har tagits fram inom Codex Alimentarius och anammats av EU. Efsa The European Food Safety Authority Efsa är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och arbetar med riskvärderingar på uppdrag av främst EU-kommissionen. Efsa:s vetenskapliga arbete utförs av experter från medlemsländerna. FVO Food and Veterinary Office FVO är EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågor och följer upp medlemsländernas kontroll i livsmedelskedjan. Codex Alimentarius Codex Alimentarius är ett regelverk för livsmedel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Codexkommissionen är det högsta beslutande organet och är sammansatt av representanter för medlemsländerna. Steg 1: Riskvärdering Riskvärdering är ett vetenskapligt förfarande som består av olika moment bestämma och beskriva faror, bedöma hur mycket den svenska konsumenten får i sig via livsmedel och beskriva risken. I egenskap av nationellt kompetenscentrum för livsmedelsrelaterad riskvärdering och analys av livsmedel utför Livsmedelsverket årligen ett stort antal riskvärderingar, analyser av ämnen i livsmedel och metodutveckling inom områdena kemi och mikrobiologi. Riskvärderingsarbetet baseras dels på befintliga data, dels på egna kartläggande studier. Livsmedelsver- Maten är säker 7

10 Maten är säker; kostnader (tkr) Maten är säker, kostnader och intäkter (tkr) Intäkter utöver anslag Kostnader Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 82,5 81,7 81,4 Antal årsarbetskrafter Fr o m årsredovisningen 2009 redovisas kostnader och intäkter, inklusive transfereringar ket bidrar även till riskkaraktärisering av exempelvis akrylamid och persistenta organiska miljögifter. Detta arbete används sedan av Efsa, vars riskvärderingar är underlag för lagstiftning inom EU. Livsmedelsverket bidrar även i detta arbete genom att ha experter i olika paneler och arbetsgrupper inom Efsa och vara nationell kontaktpunkt för Efsa. Livsmedelsverket bidrar även med experter i WHO/FAO-expertgrupper som tar fram underlag för riskvärdering. Steg 2: Riskhantering När riskvärderingen är gjord är frågan hur ett eventuellt problem ska hanteras. Behövs till exempel nya regler, kontrollinsatser, råd eller information? I dag är livsmedelslagstiftningen i stort sett gemensam inom hela EU och arbetet är ofta samordnat inom EU. Lagstiftningen för att uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedelskedjan och omfattar såväl regler för hygien och kontroll som gränsvärden för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livsmedel. I EU-arbetet deltar Livsmedelsverket i rådet och kommissionen. Livsmedelsverket deltar i arbetet inom Codex Alimentarius och är också svensk kontaktpunkt. Utgångspunkten för livsmedelskontrollen är att den ska vara riskbaserad. Den nationella kontrollplanen omfattar kontrollen i hela livsmedelskedjan och samordnas av Livsmedelsverket. Med informationen i kontrollplanen som grund bedömer EU genom sitt revisionsorgan Food and Veterinary Office, FVO, hur den svenska livsmedelskontrollen uppfyller lagstiftningens krav. I Sverige finns cirka livsmedelsanläggningar och uppskattningsvis primärproducenter. Den löpande livsmedelskontrollen utförs framför allt av kommunerna. Länsstyrelserna ansvarar för att stödja och följa upp kommunernas livsmedelskontroll inom länet, men ansvarar också sedan 2009 för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för livsmedelskontrollen i hela landet. Verket ansvarar för kontrollen av cirka 700 anläggningar, inklusive slakterier. Vid Livsmedelsverkets gränskontrollstationer kontrolleras livsmedel som förs in till Sverige från länder utanför EU. Genom stickprov kontrollerar Livsmedelsverket att rester av bland annat veterinärmedicinska läkemedel och bekämpningsmedel inte överskrider gällande gränsvärden. Stickprovskontrollen kräver ständigt nya analysmetoder för att vara effektiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya metoder som både är billigare och omfattar fler substanser. Livsmedelsverket är nationellt referenslaboratorium inom 24 områden. Uppgiften innebär att sam- 8 Maten är säker

11 ordna verksamheten inom kompetensområdet och stödja andra myndigheter och livsmedelslaboratorier i landet för att säkra analysernas kvalitet. Steg 3: Riskkommunikation Riskkommunikation är en viktig del i riskanalysen och omfattar både extern och intern kommunikation. I riskkommunikation ingår även att om möjligt inhämta information och synpunkter från berörda parter innan beslut fattas. Se även sidorna Indikatorer Undersökning av om konsumenterna tycker att maten är säker En hög andel, nio av tio konsumenter, anser att maten är mycket eller ganska säker i Sverige. Det visade den undersökning som Livsmedelsverket lät Synovate göra i november. Drygt personer telefonintervjuades. Det är ungefär samma resultat som föregående år. Män är något tryggare än kvinnor och yngre är tryggare än äldre. Rapportering från kontrollmyndigheterna 2009 om livsmedelskontrollen Varje år sammanställer Livsmedelsverket hur livsmedelskontrollen bedrivs i Sverige. Sammanställningen bygger på de uppgifter som kontrollmyndigheterna har lämnat till Livsmedelsverket om 2009 års kontroll. Med utgångspunkt i 2009 års rapportering bedömer verket att variationerna fortfarande är stora när det gäller hur livsmedelskontrollen sköts i olika delar av landet. Exempelvis är det stora skillnader i hur myndigheterna använder sig av sanktioner när de upptäcker brister hos ett livsmedelsföretag. Liksom tidigare år behövs mer kontrollpersonal. Alla livsmedelsanläggningar är indelade i riskklasser som grundas på hur känslig företagets verksamhet är. I primärproduktionen har i huvudsak företag i prioritetsklass 2 kontrollerats. Endast en mindre andel av företagen i prioritetsklass 1 har kontrollerats. Urvalet av kontrollobjekt har främst styrts av kontrollen av tvärvillkor inom systemet för jordbrukarstöd i stället för av Livsmedelsverkets modell för riskbaserad kontroll. Positivt är att andelen besökta anläggningar i leden efter primärproduktionen ökade från 50 procent 2008 till 57 procent Av företagen i riskklass 1 besöktes 93 procent under 2009, vilket är en ökning med 8 procentenheter sedan I riskklass 2 ökade besöksfrekvensen med 11 procentenheter till 80 procent. Livsmedelsverket anser att det är ytterst allvarligt att inte alla företag i de högsta riskklasserna besöks varje år. Rapportering från kontrollmyndigheterna 2009 om dricksvattenkontrollen Den årliga rapporteringen av dricksvattenkontrollen i Sverige görs för att man ska få en samlad bild av hur kontrollen bedrivs. Sammanställ- Maten är säker 9

12 ningen bygger på uppgifter från kontrollmyndigheterna om 2009 års kontroll. Rapporteringen omfattar allmänna och övriga dricksvattenanläggningar från 268 kommunala kontrollmyndigheter. Den genomsnittliga kontrolltiden för dricksvattenanläggningarna är fortfarande låg, men har ökat något under 2009 till 4,0 timmar per anläggning och år. Men det är långt kvar till de 16 timmar som behövs för att kontrollera en normalstor anläggning. Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men det finns undantag, främst vid mindre anläggningar. Det finns anledning för många dricksvattenproducenter att se över hur effektiva de befintliga säkerhetsbarriärerna är. Avvikelser i kontrollpunkter för säker mat Sedan 2005 har en indikator för säker mat följts upp årligen som ett mått på livsmedelssäkerheten i landet. Indikatorn har utgjorts av andelen allvarliga avvikelser av det totala antalet av de viktigaste kontrollpunkterna från kommunernas datorbaserade kontroller i detaljhandeln (restauranger och andra storhushåll och butiker). Från och med 2010 har ett nytt rapporteringssystem införts, vilket bland annat innebär att rapporteringsformuläret för kontrollresultat ändrats. Begreppet allvarlig avvikelse finns inte längre kvar, utan kontrollresultat rapporteras numera som endast som avvikelse eller utan avvikelse. En ny indikator för säker mat har därför tagits fram. Den utgörs av andelen avvikelser för ett urval av de viktigaste rapporteringspunkterna, ungefär motsvarande de som tidigare kunde resultera i allvarlig avvikelse. Under 2010 rapporterades flest avvikelser inom kontrollområdena HACCP-baserade förfaranden, temperatur och utbildning, medan det var ovanligare med avvikelser för personlig hygien och information om hälsorisker Antal rapporterande kommuner Antal kontrollpunkter Antal avvikelser Andel avvikelser (%) Den årliga mätperioden startar första november och slutar 31 oktober. Rapportering av matförgiftningar 2009 Kommunernas rapportering av matförgiftningar 2009 sammanställdes och rapporterades vidare till Efsa. Från totalt 61 kommuner rapporterades 220 utbrott och 99 enstaka fall. Det totala antalet insjuknade var knappt 3 000, vilket var den högsta siffran sedan rapporteringen startade En starkt bidragande orsak till ökningen var att Stockholms miljöförvaltning har infört en e-tjänst som gör det lättare att anmäla matförgiftningar som gäller livsmedelsföretag inom Stockholms stad. 10 Maten är säker

13 Regelarbete Tillsatser och aromer I och med en omfattande ändring av tillsatsdirektivet har EU godkänt ett femtiotal nya tillsatser under året för användning i livsmedel. Parlamentets beslut att inte godkänna användningen av trombin/fibrinogen (populärt kallat köttklister) i köttvaror har dock lett till att alla godkännanden måste göras om. Kommissionen har beslutat om ett program för att alla godkända livsmedelstillsatser ska genomgå en ny riskvärdering. Samtliga tillsatser ska vara omprövade senast Sverige fick igenom krav på att även miljöskäl ska kunna beaktas när man godkänner tillsatser, aromer eller enzymer. Den nya tillsatslistan innehåller även reducering av användningen av tillsatser som innehåller aluminium. Omfattande arbete har gjorts för att färdigställa en lista över godkända aromsubstanser. Listan omfattar omkring substanser som ska utvärderas av Efsa till och med En uttömmande förteckning över primära substanser till rökaromer är nästan färdig för omröstning. Sverige har arbetat för att så långt möjligt skapa förutsättningar för att utnyttja processer som använder sig av återskapad rök och sålunda undvika traditionell rökning. Nappflaskor Som en följd av flera nationella beslut om begränsningar av bisfenol A i material i kontakt med livsmedel och ett utlåtande från Efsa har lämpliga åtgärder diskuterats i en kommissionsarbetsgrupp. Slutligen antog kommissionen ett direktiv om förbud mot bisfenol A i nappflaskor av plast. Akrylamid Kommissionen har beslutat om att förlänga övervakningen av akrylamidhalten i livsmedel under de kommande tre åren. En ny rekommendation för bevakning av riktvärde för akrylamidhalt i livsmedel har tagits fram och diskussioner med industrin har inletts om hur den ska tillämpas. Syftet är att få en klar bild av och begränsa förekomsten av akrylamid. Allergenmärkning För vin finns ett tillfälligt undantag från kravet att ange allergener, det vill säga ämnen som kan ge allergiska reaktioner. Sulfit och svaveldioxid är i dag de enda tillsatser som måste anges på vinförpackningar. Vinindustrin har fått ytterligare tid till juni 2012 att visa att vissa ingredienser i vin som bland annat används som klarningsmedel inte ger allergiska reaktioner. Det gäller ägg och äggprodukter, som lysozym och albumin, liksom mjölk och kasein. Det beror på att det inte är troligt att de finns i halter som kan ge reaktioner. Vin är undantaget från kravet på ingrediensförteckning, men är inte permanent undantaget från kravet att ange allergener. Maten är säker 11

14 Riskbaserad köttkontroll Inom rådet har en diskussion om moderniseringen av köttkontrollen förts under året, utifrån de rådsslutsatser som togs fram under det svenska ordförandeskapet. För att skapa allianser och kunna driva arbetet vidare har en informell grupp med Sverige och några andra medlemsstater skapats. Arbete mot en mer riskbaserad köttkontroll har påbörjats i form av en serie möten med intressenter från bransch och myndigheter. Dessutom har Efsa fått ett riskvärderingsuppdrag. Några resultat i form av nya regler förväntas först om några år, men kan då även inbegripa regelförenklingar. Småskalig verksamhet För hägnat vilt införs en möjlighet att göra undantag från ett krav som innebär att en veterinär måste vara på plats medan slakt och avblodning pågår och intyga att det har gått korrekt till. När det gäller frilevande vilt görs några viktiga förtydliganden i fråga om det intyg som ska medfölja det skjutna viltet. Intyget behöver inte var fäst på djurkroppen och kan omfatta fler än ett djur. Antibiotikaresistens Inom Codex Alimentarius har man tagit fram en internationell standard för att rätt kunna bedöma risken för att antibiotikaresistens sprids med livsmedel i internationell handel. Den antas Vägledningar Livsmedelsverket har utarbetat eller reviderat tio vägledningar under Vägledningen om offentlig kontroll innebär bland annat utförligare beskrivning av kontrollmetoder, riktlinjer för kontrollplaner och den årliga rapporteringen av kontrollen. Andra vägledningar som har tagits fram under året är om mjölk, honung, primärproduktion, Nyckelhålet, kontroll i butik, dricksvatten, export respektive riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Kommissionens vägledande dokument till en förordning om bland annat livsmedelsäkerhet (178/2002) har reviderats. Ett helt nytt avsnitt har tillkommit med exempel på när livsmedel ska bedömas som inte säkra. Texten om spårbarhet har ändrats så att det tydligare framgår att intern spårbarhet inom företaget inte är något krav. Dessutom har texten om tillbakadraganden av icke säkra livsmedel förtydligats. Vägledande dokument till förordningarna om offentlig kontroll 852/ 2004 och 853/2004 har reviderats. Där klargörs bland annat att ren betraktas som hägnat vilt. Branschriktlinjer Nationella branschriktlinjer är branschens egna beskrivningar av hur företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav, men är frivilliga att följa. Branschriktlinjer kan bedömas av Livsmedelsverket och publiceras på verkets webbplats. Under året har verket publicerat fyra nya riktlinjer, nämligen Säker honung, biodlarnas riktlinjer för hantering av honung, och branschriktlinjer för vendingbranschen (livsmedelsautomater). Vidare en om hygienisk produktion av mjölkprodukter och 12 Maten är säker

15 en om riktlinjer för att undvika fusariumtoxiner i spannmål. Branschriktlinjerna om säker mat i din butik har reviderats. Totalt är ett tjugotal nationella branschriktlinjer publicerade på Livsmedelsverkets webbplats. Livsmedelsverkets kontroll Anläggningar under Livsmedelsverkets kontroll Livsmedelsverket har följt upp kontrollrapporterna från inspektion/revision av de anläggningar som har verket som kontrollmyndighet under perioden april till december I 568 kontrollrapporter har resultat från 1930 kontrollområden rapporterats, varav 69 procent var utan avvikelser och 31 procent med avvikelser. Den främsta anledningen till att avvikelse rapporterats var att företagets rutiner och utformning av lokalerna inte varit ändamålsenliga (63 procent), att rutiner inte följdes (21 procent) och att rutiner saknades (16 procent). Kontrollområden där många brister iakttagits var lokaler och utrustning, rengöring, information och HACCP. Köttanläggningar Under 2010 fokuserade Livsmedelsverket på att utveckla sin kontrollverksamhet till att bli mer likvärdig, ändamålsenlig och effektiv. I denna strävan har verktyg för att beräkna kontrolltid tagits fram. Vidare har Livsmedelsverket fokuserat på att utveckla kompetensen hos den egna kontrollpersonalen inom områdena köttbedömning, grundläggande revisionsteknik och revision av företags kritiska kontrollpunkter i produktionen (HACCP). Utbildningsinsatser har genomförts inom dessa områden. Ett viktigt sätt att öka kompetensen och skapa en god grund för utveckling och standardisering av offentlig kontroll är att arbeta med gemensamma kontrollprojekt. Resultat från ett gemensamt kontrollprojekt med Jordbruksverket inom området djurskydd sammanställdes och visar generellt ett gott djurskyddsläge vid svenska slakterier. Överbeläggningen i stallar för nötkreatur och får, liksom hård drivning av grisar och får, förekommer dock i liten omfattning. Bedövningsresultaten har varit goda för samtliga djurslag. God bedövningskvalitet är mycket viktig för att säkerställa att djur inte lider när slakten påbörjas. Resultaten visar att insatser krävs vid flera företag som slaktar nötkreatur, för att minska förekomsten av hård drivning. Projektet har ökat kunskaperna om djurs välbefinnande vid slakterier. Ett kontrollprojekt med syfte att kontrollera att företagen rensar bort de sjukliga förändringar på slaktkroppen som Livsmedelsverkets personal markerat för rensning genomfördes på 22 slakterier. Inga avvikelser noterades på 14 av anläggningar. En klar majoritet av avvikelserna (74 procent) gällde otillräcklig rensning av brösthinnor med pleurit (brösthinneinflammation). Produktiviteten inom köttkontrollen för hela perioden är negativ, men beror på stora satsningar på kompetensutveckling och utbildning av tillsynstekniker under 2008 och Under 2010 minskade dessa satsningar, vilket också produktivitetsutvecklingen visar. Maten är säker 13

16 Köttkontroll, besiktningsverksamhet Kostnader, löpande pris (öre/kg besiktigat slaktkött) 26,43 28,88 27,39 Livsmedelsverkets prisindex 0,9428 0,9889 1,000 Kostnader, fastprisberäknade (öre/kg besiktigat kött) 28,03 29,20 27,39 Produktivitetsutveckling (%, basår 2008) 0,0-4,0 2, Köttkontroll; kostnad per kilo besiktigat slaktkött (öre), fastprisberäknat med basår 2010 Om kostnaderna för kompetensförsörjning exkluderas skulle köttkontrollen ha en positiv produktivitetsutveckling med drygt en procent under denna period. Detta trots att det inom slakterinäringen pågår en strukturförändring som innebär en ökning av slakten vid flera små och medelstora slakterier och en ökning av antalet små och medelstora slakterier och vilthanteringsanläggningar. Vid utgången av 2010 hade Livsmedelsverket kontrollansvar för drygt 100 fler köttanläggningar än vid utgången av 2008 och 40 fler än Detta innebär att kostnaden per kontrolltimme ökar, eftersom restid och tid för inställelse ökar. Övriga livsmedelsanläggningar Under året hade Livsmedelsverkets kontroll av övriga anläggningar (bland annat mejerier, äggpackerier, större rikstäckande livsmedelsindustrier och fiskanläggningar) olika teman inom ramen för den planerade kontrollen. Dessa teman har varit märkning på modersmjölksersättningar och kosttillskott, rutiner för hantering av animaliska biprodukter och Listeria monocytogenes. Förutom EU-förordningarna och de övergripande märkningsföreskrifterna finns det speciallagstiftning för modersmjölksersättning och kosttillskott. Livsmedelsverket har under året granskat märkningsuppgifter i denna produktgrupp. Brister har bland annat hittats i hur hälsopåståenden används för vissa av produkterna och ingrediensförteckningens läsbarhet. På anläggningar som hanterar mjölk, fisk och ägg har kartlagts hur väl företagen uppfyller kraven vid hantering och förvaring av animaliska biprodukter. Livsmedelsverket har noterat brister, framför allt vad gäller dokumentation som ska medfölja vid transport. Som en del av Riksprojekt 2010 om Listeria monocytogenes har utökad provtagning skett vid några av Livsmedelsverkets kontrollobjekt. Dessutom har en fördjupad kontroll av företagets egna rutiner i kontrollen av listeria genomförts. Det har visat sig vara problem med bakterien i kallrökt och gravad fisk. För att minska problemet arbetar fiskbranschen redan med att revidera sin branschriktlinje när det gäller märkning med bäst före-dag. Hållbarhetstiden rekommenderas till högst 21 dagar. Livsmedelsverket har deltagit i möte med Svensk dagligvaruhandel och fiskbranschen för att informera om hur viktig denna åtgärd är. Hela projektet rapporteras Under året har beslut fattats om två förelägganden. Det ena gäller brister i viktklassificering av ägg. Det andra gällde en anläggning som hade allvarliga brister i grundläggande utbildning av personal i livsmedelshygien och rutiner för att skilja hantering av livsmedel och foder på ett hygieniskt tillfredsställande sätt. 14 Maten är säker

17 Gränskontroll Antalet kontroller ökade kraftigt Hos de avvisade sändningarna av animaliskt ursprung var framför allt brister i dokumentation eller identitetsmärkning orsak till avvisning. Merparten av de sändningar som avvisades av icke animaliska livsmedel avvisades på grund av fynd av aflatoxin eller bekämpningsmedelsrester. Livsmedelsverket anordnade också, med anledning av de nya reglerna om importkontroll av vegetabilier, ett nordiskt seminarium för att diskutera tillämpningen av de nya reglerna. Gränskontrollen är helt avgiftsfinansierad. Eftersom avgifterna för gränskontrollen inte har höjts sedan förstatligandet 2001 tog verket under hösten 2010 fram ett förslag till nya avgiftsföreskrifter. Dessa träder i kraft den 1 januari Antalet analyser ökade 2010, eftersom kontrollen av icke animaliska livsmedel har förstärkts och importen har ökat. Kostnaderna för kontrollen har inte ökat i samma omfattning, vilket har lett till en positiv produktivitetsutveckling. Gränskontroll av livsmedel Antal kontroller Kostnader, löpande pris (tkr) Livsmedlesverkets prisindex 0,9428 0,9889 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) Kostnad per kontroll (kr) Produktionsutveckling (%, basår 2008) 0,0 1,1 9, Nationella provtagningsprogram Rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel Provtagningen har i stort sett följt planen. Villkor för saluhållande har utfärdats för 32 partier representerande tio olika varor. I den uppföljande kontrollen stoppades två partier om sammanlagt 1,9 ton. I fyra fall har Livsmedelsverket rapporterat till berörd kommun och länsstyrelse om misstänkt otillåten användning av bekämpningsmedel. Sex RASFFnotifieringar har gjorts, där funna halter bedömdes kunna utgöra hälsofara. Den 25 januari 2010 infördes strängare offentlig bekämpningsmedelskontroll av vissa vegetabilier. Kontrollen innebär att ett antal produkter från vissa utpekade länder kontrolleras vid EU-gränsen. Inom ramen för denna kontroll avvisades tio partier. Gränskontroll; kostnad per kontroll (kr), fastprisberäknat med basår 2010 Rester av främmande ämnen i animaliska livsmedel Provtagningen har följt planen. Förhöjda halter konstaterades i fyra av 45 prov för ochratoxin i svinnjure (gränsvärde saknas). Överskridandena är ett fall av koccidiostatika i kyckling, ett av kloramfenikol i svin, ett av fenylbutazon i häst och ett fall av överskridande av PCB:er i ägg. I fallen med kloramfenikol och fenylbutazon rör det sig om förbjudna medel och dessa fall har åtalsanmälts. Maten är säker 15

18 Nationella provtagningsprogram, stickprov och överskridanden/pos. prov Kostnad (tkr) Rester av bekämpningsmedel i vegetabilier Antal prov Antal överskridanden Läkemedelsrester och andra främmande ämnen i animalier Antal prov Antal överskridanden Främmande ämnen i vegetabilier 1 Antal prov Antal överskridanden Salmonella Antal prov Antal positiva prov Dioxin Antal prov Antal överskridanden PAH i rökta livsmedel Antal prov Antal överskridanden Toxin i musslor Antal prov Antal överskridanden t.ex. aflatoxin, mykotoxin, nitrat, bly, och kadmium. Under 2008 togs ett antal prover för analys av kadmium, för att ge underlag till verkets regelarbete, eftersom gränsvärde saknades. 2 varav 12 prov från 2010 ännu inte analyserats 3 Det finns ingen enkel förklaring till ökningen av antalet överskridanden. Många faktorer samverkar. Ledning och samordning av lokala och regionala kontrollmyndigheter Livsteck.net Livsteck.net är verkets webbplats för den kommunala och regionala kontrollen. Antalet aktiva, registrerade användare uppgick under året till och antalet besök på livsteck.net var Arbetet har under året mest inneburit löpande uppgifter med nyheter, RASFF och viss uppdatering av material. Frågelådan har uppdaterats med nytt material och verket har också prioriterat mötesplatsen, där olika projekt har sina egna digitala arenor och diskussionen på olika ämnesområden kan ske mellan inspektörer med verket som moderator. Rådgivning via telefon och e-post Verket ger särskilt stöd till kommunala och regionala kontrollmyndigheter via e-post och telefon. Stödinsatserna har ökat jämfört med föregåen- Stöd till lokal och regional livsmedelskontroll Livsteck.net, besök/dag Frågor via telefon och e-post Länsmöten Revision av lokal och regional kontroll Normerande kontroller varav dricksvatten RASSF-ärenden Maten är säker

19 den år. Totalt togs frågor från inspektörer emot under året jämfört med under De flesta frågorna handlar om kontroll, märkning och begreppet livsmedelsföretagare. Länsmöten Livsmedelsverket deltog i 36 länsmöten under året. Samtliga län hade möte någon gång under året med representanter från Livsmedelsverket. Verket har på länsmötena bland annat fört ut information om nya vägledningar, den nya rapporteringsproceduren, RASFF, nationell samordning om dricksvatten och GMO. Livsmedelsverkets revision av regional och lokal kontroll Livsmedelsverkets revisioner av länsstyrelser och av den kommunala kontrollen av animalieanläggningar ingår som delar i verkets revision av kontrollmyndigheter i livsmedelskedjan enligt kontrollförordningen (EG) nr 882/2004. Revisionerna utfördes enligt kommissionsvägledning 2006/677/EG och relevanta delar av Livsmedelsverkets vägledningar och instruktioner. Årets åtta revisioner visar att bara två granskade länsstyrelser har genomfört revision av kommunal verksamhet med tillräcklig frekvens under hela perioden Sex av åtta reviderade länsstyrelser bedömdes ha tillräckliga resurser för att genomföra revision av samtliga lokala myndigheter inom en femårsperiod. Vanliga avvikelser och iakttagelser i övrigt har varit: avsaknad av revisionsplan som säkerställer att samtliga lokala myndigheter revideras under en femårsperiod, avsaknad av systematisk och dokumenterad kompetensförsörjning baserad på behovsinventering och avsaknad av, eller ofullständiga, dokumenterade rutiner för att genomföra revisionsprocessen. Under året genomfördes 13 normerande kontroller inom områdena köttprodukter, mjölk och fisk. Kontrollen i de reviderade kommunerna uppfyllde huvudsakligen målen i kontrollförordningen. Brister fanns främst inom områdena: resurser för offentlig kontroll myndighetens kompetensförsörjning inom sakområdet verksamhetsplan som säkerställer regelbuden kontroll med tillräcklig frekvens kontroll av HACCP och mikrobiologiska kriterier RASFF Under året har Livsmedelsverket notifierat kommissionen vid ett 60-tal tillfällen om hälsofarliga varor i Sverige. Verket har under året handlagt 120 ärenden, vilket är lika många som De största grupperna av ärenden som hanteras handlar om fynd av salmonella i kött, otillåten GMO i risprodukter från Kina, pesticider i frukt och grönt och om material i kontakt med livsmedel. De senare har ökat kraftigt i antal och utgör nu runt 20 procent av Sveriges ärenden mot tidigare års 3 6 procent. Antalet notifieringar där bristen kopplas till märkningen av en produkt (exempelvis allergener eller innehållet i kosttillskott) har Normerande kontroll Normerande kontroller är inspektioner av anläggningar som står under kommunal tillsyn. De genomförs av Livsmedelsverket och berörd kommun tillsammans och syftet är att följa upp hur den kommunala kontrollen bedrivs, att stödja lokala kontrollmyndigheter och därigenom göra kontrollen mer likvärdig. RASSF Rapid Alert System for Food and Feed. EU har ett system för varning om hälsovådliga livsmedel. Systemet är ett särskilt förfarande, s.k. notifiering, för kontrollmyndigheterna för att informera varandra om hälsofarliga livsmedel på marknaden. Informationen sprids via europeiska kommissionen till ett nätverk av kontrollmyndigheter. Maten är säker 17

20 också ökat. Negativt är att kommunerna inte notifierar fynd av livsmedelsburen fara i någon större utsträckning och att de i många fall har svårt att hantera inkomna ärenden, främst sådana som rör lämpliga åtgärder och kontroll av spårbarhet. Kompetensförsörjningsprojektet Arbetet med att utveckla en strategi för kompetensförsörjningen inom livsmedelskontrollen intensifierades under året. Projektet har resulterat i en rapport med underlag och förslag till hur Livsmedelsverket ska utveckla kompetensen i kontrollen med avseende på kommunikativ kompetens. Förslaget innebär i korthet att Livsmedelsverket, inom ramen för sitt uppdrag att leda och samordna kontrollen, utvecklar ett nytt verktyg för kontrollen det professionella samtalet. Vidare har en förteckning över strategiska hinder tagits fram. Det rör sig bland annat om att tydligare identifiera olika begrepp som flexibilitet, ändamålsenlig kontroll och att klargöra vad myndighetsrollen ställer för särskilda krav på livsmedelskontrollen. Därutöver har ett nytt verktyg, Kontrollhandbok för butik, i stort sett färdigställts. Den har utvecklats i dialog med övriga kontrollmyndigheter och livsmedelsbranschen. En kurs riktad till regionala och lokala chefer har hållits i planering av livsmedelskontrollen. Kursen har inneburit att frågan om kompetens och kompetensförsörjning har aktualiserats. Nätverket Livssamverkan i Sverige På initiativ av kommunerna har ett samverkansprojekt, Livssamverkan i Sverige, inletts inom livsmedelskontrollen mellan ett antal kommuner, Livsmedelsverket och Sveriges kommuner och landsting. Samverkan kommer att handla om lednings- och strategifrågor. Målet med samarbetet är att livsmedelskontrollen ska fungera lika bra och likvärdigt i hela landet. Underlag som olika kommuner tar fram, och som skulle kunna vara gemensamt för flera kommuner, görs tillgängligt för att underlätta arbetet i respektive kommun. Primärproduktion Livsmedelskontrollen i primärproduktionen har utvecklats under året och regelbundna möten om strategier för och genomförande av kontrollen har hållits med länsstyrelserna. En grundläggande tvådagarsutbildning för länsstyrelserna om kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen har genomförts. Även en fortsättningskurs om kontroll av livsmedel respektive om foder i praktiken med fokus på fallstudier och praktikfall har genomförts vid två tillfällen. Målgrupper för båda kurserna var länsveterinärer, handläggare och kontrollpersonal vid länsstyrelserna. Vidare har en grundkurs för tvärvillkorsrådgivare genomförts. Samtliga kurser genomfördes i samarbete med Jordbruksverket. Totalt deltog cirka 50 personer i de olika kurserna. Dricksvattenkontroll Sedan den 1 januari 2010 har Livsmedelsverket ansvar för nationell samordning av dricksvattenfrågor, i synnerhet med avseende på klimatförändringar och krisberedskapsplanering. En utförligare redovisning av detta arbete finns på sidan Maten är säker

21 Under 2010 genomförde Livsmedelsverket normerande kontroll i 20 kommuner med avseende på dricksvatten och på en kommun avseende naturligt mineralvatten. Resultatet visar att det finns brister i den planerade och systematiska kontrollen inom dricksvattenområdet och inom området naturligt mineralvatten. För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricksvattenkontroll har Livsmedelsverket informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid möten i fyra län med totalt cirka 60 kommunala inspektörer. En grundläggande utbildning om dricksvattenföreskrifterna och kontroll av vattenverk genomfördes i mars för 50 kommunala inspektörer. I samarbete med Sveriges kommuner och landsting genomförde Livsmedelsverket en utbildning om offentlig kontroll och kontrollmetodik av dricksvattenanläggningar. Totalt deltog cirka 50 kommunala inspektörer. I samarbete med Svenskt vatten AB medverkade Livsmedelsverket vid en tvådagarsutbildning, Utbildning i dricksvattenhygien, som riktade sig till personal som arbetar vid dricksvattenanläggningar. Under maj månad arrangerade Livsmedelsverket ett tvådagarsmöte med ett trettiotal experter på regler och kontroll av dricksvatten i nätverket Endware (European Network of Drinking Water Regulators). Se även sidan 52. Krisberedskap Krisportalen: Livsmedelsverket har sedan 2009 arbetat med att utveckla Krisportalen på livsteck.net som är en samordnande informationskanal för smittskydd och krishantering vid händelser inom livsmedelsområdet. Här finns också information om kontaktuppgifter till Livsmedelsverket. Under 2010 låg fokus på att skapa struktur och färdigställa utkast till material och underlag. Vidare inrättades en utbrottstelefon, som är bemannad under vardagar klockan 8 16 i syfte att ge stöd till lokala och regionala myndigheter vid livsmedelsrelaterade utbrott. Livsmedelsområdet: Inom livsmedelsområdet har Livsmedelsverket haft tre möten om säkerhetsfrågor för den tvärsektoriella samverkansgruppen för säkerhet och beredskap. För att utveckla förmågan att hantera radiakhändelser inom livsmedelskedjan utarbetades 2010 ett förslag till plan för snabb information till livsmedelsföretag vid en radiakolycka i samverkan med Jordbruksverket. För att öka säkerheten och krisberedskapsförmågan hos livsmedelsföretag har en övningshandbok utarbetats och ytterligare arbetshäften till Säkerhetshandboken kommer att kunna tillhandahållas branschen. Andra insatser på livsmedelsområdet är tre regionala övningar för att öka krishanteringsförmågan regionalt och lokalt. Varje övning genomfördes som en samverkansövning om smitta i livsmedel och varje övning har inbegripit livsmedelsföretag och kontrollmyndigheter med flera aktörer inom två län. Mikrobiologisk diagnostik i livsmedel: Sedan några år har Livsmedelsverket identifierat brister vad gäller mikrobiologiska analyser av livsmedel i samband med sjukdomsutbrott. Med hjälp av medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har Livsmedelsverket Maten är säker 19