Min syn på. Förändringsarbetet. och dess innehåll. Produkt- och processutveckling, kpp Mikael Mattsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min syn på. Förändringsarbetet. och dess innehåll. Produkt- och processutveckling, kpp306 2008-04-21 Mikael Mattsson"

Transkript

1 Min syn på t och dess innehåll Produkt- och processutveckling, kpp Mikael Mattsson

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VAD ÄR EN FÖRÄNDRING?... 3 VARFÖR FÖRÄNDRING?... 4 FÖRÄNDRINGSPROCESSEN... 5 TVÅ OLIKA FÖRÄNDRINGSMODELLER... 5 FÖRÄNDRINGSSTRATEGIER... 7 VIKTIGA DELAR FÖR ATT LYCKAS MED FÖRÄNDRINGSPROCESSEN... 8 LEDARENS EGENSKAPER... 9 VISION OCH MÅL MOTSTÅND ELLER MOTIVATION? SLUTSATS REFERENSER OCH INSPIRATION

3 Inledning Förändringar är något som människan och världen levt med i alla tider och något som pågår hela tiden, både i små och stora delar. Med en enkel förklaring kan man säga att förändringar är som att något nytt tillkommer. Antingen som ett tillägg eller utbyta av något eller något existerande som upphör. I dagens samhälle sker kontinuerliga förändringar i en rask takt vilket har lett till att kraven på företagens förmåga att jobba med förändringsarbetet har ökat kraftigt. t har blivit en strategi och verktyg för att bevara konkurrenskraft och därmed överlevnad. Därför har jag valt att i denna essä undersöka vad ett förändringsarbete kan innehålla och vilka faktorer som bör vara med och vilka svårigheter som kan dyka upp under ett större förändringsarbete. Jag har valt att inte behandla de personliga förändringarna eller de löpande förändringarna. Jag har istället valt att fokuserat på de större förändringsarbetena som företagsvärlden allt oftare tvingas arbeta med Vad är en förändring? Begreppet förändring kan definieras som att någonting ändras från ett tillstånd till ett annat. Alltså är inte en förändring något som sker mellan långa tidsperioder utan sker vid varje beslut, val och varje handling. Förr ansåg man att förändringar och förändringsarbeten var en mellandel i en relativt stabil företagsvärld. På grund av omvärldens tryck på utveckling och ökad konkurrens så tycks numera förändring istället vara ett naturligt tillstånd som de flesta företagen får arbeta hårt med. Förändringar inom organisationen kan ske på många olika sätt. Bo Ahrenfelt förklarar i boken Förändring som tillstånd att förändringar kan delas upp på två olika sätt. Han delar upp förändringen som första ordningen och andra ordningen. Den första ordningen kan beskrivas som om att man förnyar något som redan finns inom organisationen. Man går alltså från ett tillstånd till ett annat utan att förändra organisationens En planerad eller oplanerad ändring av jämviktsförhållande i en organism, situation eller process Lippits (1973) uppbyggda system. Man kan se första ordningen som interna förändringar där man inte påverkas av omvärlden i någon större grad. Man jobbar med sin förändring med samma verktyg som man alltid gjort och försöker bara ändra på vanor, mönster och genomför enbart vissa anpassningar. En förändring av andra ordningen blir däremot ofta mer kaosartad för en organisation. Då man oftast arbetar med att förändra hela systemet inom organisationen. Man förändrar hela organisationens agerande och tänkesätt. Detta förändringsarbete sker ofta på grund av tryck från omvärlden. Genom förändring av andra ordningen så skapas ofta en ny bild för 3

4 organisationen och därmed så dyker nya problem upp, men även nya lösningar för gamla problem. Enligt mig så innebär inte första ordningens förändringar några revolutionerande förändringsåtgärder, vilket i och för sig inte alltid är nödvändigt för en organisation. Jag ser första ordningens förändring som mer av en anpassning, där förändringen sker gradvis och mindre djupgående. I andra ordningen sker däremot mer dramatiska förändringar där man arbetar med mer kraftfulla åtgärder som att ändra hela organisationens beteende vilket känns mer kaosartat för de inblandade men säkert nödvändigt i många fall. Vilken metod man ska använda sig av beror såklart från fall till fall och vilka mål man vill uppnå med sitt förändringsarbete. Är pressen utifrån stor eller om man har hamnat helt snett inom organisation så kanske man bör använda sig av den andra ordningens förbättringar. Jag tror att den första ordningens förbättringar kan vara ett bra sätt och verktyg för att motverka monotoni och slentrian inom en organisation. Varför förändring? Vad kan de vara för orsaker som ligger i grund till en förändring? Eftersom dagens moderna samhälle innehar ett kontinuerligt och relativt snabbt förändringstillstånd, så leder självklart detta till att anpassningskraven ökar för organisationerna om de ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga. Orsaker till nya anpassningskrav kan t.ex. vara samhällstrender, ny teknologi eller ökad konkurrens på grund av omvärldens utveckling och prispress. I boken Arbetsgruppens psykologi delar man upp orsaker till ett större förändringsarbete i tre delar. Utifrån: från ett förändringstryck i omvärlden som exempelvis ökad konkurrens, ny lagstiftning, nya forskningsresultat, krav från patientorganisationer eller av andra skäl. Ovanifrån: genom politiska beslut, nya statliga direktiv eller initiativ från styrelser eller chefer. Nerifrån: från medarbetarna själva. Enligt denna bok så kommer det övergripande flest initiativ från punkt nummer två, alltså ovanifrån och då främst från ledningsnivån där de flesta skälen till förändring handlade om ökade lönsamhetskrav. Oavsett varifrån förändringsbeskeden kommer ifrån och vilka faktorer det beror på så kan det lätt skapa oroligheter inom en organisation. Såklart sker det ett ständigt förändringsarbete för att motverka dessa oroligheter, men det är inte säkert att detta arbete alltid innehar allt som krävs för att lyckas med anpassningen av dagens samhällskrav. Därför tvingas man allt oftare genomföra en större förändring. Men en större förändring kan inte genomföras över en natt för att lyckas. Då ett mer omfattande förändringsarbete kräver mer planering och analysering innan de kan genomföras. För att klara detta förändringsarbete och svara på samhällets krav behövs en hög förståelse för vad en förändring innebär och innehåller. Det kan vara skillnaden mellan överlevnad eller icke överlevnad för en 4

5 organisation. Men såklart är det önskvärt att dessa större förändringsarbeten sker i ett förebyggande syfte som ska motverka det eventuella kaostillstånd som kan uppkomma. Förändringsprocessen En förändringsprocess är inget enkelt arbete, utan kräver hög förståelse om hur organisationen är uppbyggd och vilka steg som ska tas för att lyckas med förändringen. Enlig Bo Ahrenfelt i boken Förändring som tillstånd så kan man inte bara nöja sig med att förstå förändringsprocessen. Man behöver också den andra sidan av förloppet alltså strukturen. Enligt Ahrenfelt så finns de en rad olika metoder och modeller att tillgå. Han menar på att de liknar mer varandra än skiljer sig åt. Två olika förändringsmodeller Jag har tittat på två olika modeller som beskriver en förändringsprocess. Den första modellen är skapad av författaren Gerry Dessler och beskrivs i boken Organization theory Integration structure and behavior som visualiserar enligt mig en väldigt tydlig modell över hur stegen tas inom en förändringsprocess. Detta är Desslers modell av förändringsprocessen beskrivet i sex delar. Enligt mig så är denna uppdelning relativt korrekt men såklart så skiljer de lite mellan olika förändringsarbeten och dess mål. Jag har lagt till några kommentarer som jag anser är viktiga för processen. Påtryckning från omvärlden. De flesta förändringsarbeten beror på tryck från omvärlden eller på grund av påtryckningar från ledningsnivå. Denna fas skulle ja vilja koppla ihop med de tre orsakerna till förändring som nämns i boken Arbetsgruppens Psykologi. Som ja nämnde tidigare så kunde orsakerna komma från tre ställen, utifrån, ovanifrån eller nerifrån. 5

6 Identifiera behovet. Vilket innebär att ledningen måste urskilja och acceptera behovet av förändring. Sker inte detta så kommer antagligen inte förändringsprocessen genomföras eller bli väldigt missvisande. Denna fas är även första gången som medarbetarna kommer i kontakt med förändringen och det är här en första förståelse ska skapas. Fastställa problemet. I detta steg ska en identifiering för vad som är orsaken till problemet. För att därefter kunna skapa en förändringsplan. Blir inte detta steg korrekt så kommer inte ett korrekt mål med förändringen att kunna sättas upp. Planera förändringen. För att lyckas med detta steg krävs det att man kan svara på frågorna, vad ska förändras? när ska detta ske? hur ska detta ske? Genomför förändringen. I denna implementeringsfas är det stor risk att förändringsledaren möter stort motstånd bland sina medarbetare. Därför är det viktigt att förändringsledaren skapar en god kommunikation genom hela förändringsprocessen och på så sätt motverkar eventuellt motstånd. Uppföljning och analysering av förändringen. Denna avslutningsfas är alltså en granskning om målen är uppfyllda och vad som kunde ha gjorts bättre och vad som fungerade bra. Detta steg är något som lätt glöms bort eller lågprioriteras. Jag skulle vilja påpeka att man egentligen aldrig går ur en förändringsprocess eftersom när man har genomfört förändringen så blir den ett tillstånd som man lever och arbetar med. Det kommer även genomföras små kontinuerliga förnyelser i denna process.. I boken Arbetets psykologi beskriver man Kurt Lewins förändringsmodell som är uppdelad i tre steg. Dessa steg skiljer sig mot Desslers då Lewin arbetar mer med det psykologiska planet för att få med alla medarbetare i förändringen. Lewins modell bygger mycket på acceptans och motivation till förändringar. Den första fasen är upptiningsfasen som börjar med att något som existera idag ifrågasätts och granskas. Nästa steg är att kartlägga vilka behov eller problem som man ska fokusera på. I upptiningsfasen vill man minska organisationens inbyggda motstånd och skapa motivation till förändring. För att övervinna motståndet till förändring så menar Lewin att det är viktigt att alla som är inblandade i förändringen måste förstå syftet med förändringen. Detta sker enligt Lewin med hjälp av tydlighet och pedagogiskförmedling om förändringen. Detta är något som jag helt och hållet kan hålla med om. Utan kunskap och förståelse så är det väldigt lätt att bara se de negativa i en förändring. Men frågan är hur man går tillväga om förändringen t.ex. handlar om personalnedskärningar. Ligger detta hot över en medarbetare så kan det vara väldigt svårt att skapa motivation och acceptans. 6

7 Efter upptiningsfasen uppkommer förändringsfasen och för att kunna genomföra denna fas så vill man enligt Lewins modell ha överkommit allt motstånd för att få ett lyckat förändringsarbete. Anledningen till att man vill ha bort allt motstånd i denna fas är för att få så mycket energi som möjligt till nya idéer för förändringen. Förändringsfasen är en mer konkret fas där det krävs att en god struktur utarbetas. Den sista fasen är återfrysningsfasen. Denna fas är stabiliseringsfasen där de nya förändringarna ska få chans att rota sig, så att organisationen ej får ett återfall och glider tillbaks till den gamla strukturen. Här är förändringsledarens roll viktig då det är hans arbete att leverera fortsatt stimulans till den nya förändringen. Båda modellerna ovan är bra på olika sätt. Desslers visualisering visar enligt mig en ganska korrekt förändringsprocess även om den kanske inte går så linjärt och smärtfritt som Dessler visar med denna modell. Lewins modell som redan uppstod i mitten av 40-talet, kanske inte riktigt hänger med i dagens samhällsutveckling och dess snabba förändringstillstånd. Men Lewins modell bygger mycket mer på acceptans och motivation än vad Desslers gör. Vilket är en väldigt viktig faktor för en lyckad förändringsprocess. Lewin påpekar även vikten av mål och syfte med förändringen och dessutom att ledarens roll ska vara stöttande och inneha pedagogiskförmedling med information till alla medarbetare. Att kombinera Desslers modell med Lewins kanske kan vara önskvärt. Genom att använda sig av Desslers klara struktur och därefter föra in Lewins mer psykologiska delar. Förändringsstrategier När förändring kommer på talan så upplevs det såklart olika mellan människor, men det som blir gemensamt för alla människor är att något tryggt och välkänt byts ut mot något nytt. Eftersom människan oftast fungerar bäst i en trygg och välkänd miljö så blir de oftast starka reaktioner när en förändring kommer på talan. Denna reaktion kan såklart både vara positiv och negativ. Men som regel blir de en negativ reaktion och ett kraftigt motstånd uppkommer. Precis som jag nämnde tidigare så bygger Lewins förändringsprocess mycket på att överkomma motståndet och istället skapa acceptans och motivation till förändringen. Men resultatet av förändringsarbetet bygger även mycket på vad organisationen och förändringsledaren väljer för förändringsstrategi. Därför är det viktigt att organisationen och förändringsledaren har väl utvecklade tankar över vilken strategi som man tänkt använda sig av innan man påbörjar sin förändringsprocess. I boken Hur moderna organisationer fungerar så beskriver författarna två olika strategier för att genomföra ett förändringsarbete. Den ena metoden kallas för programmatisk strategi och är den mest använda strategin inom förändringsarbeten. Den andra strategin kallas för inlärningsstrategi och är ett mer gemensamt arbete där hela organisationen är delaktig. 7

8 Den programmatiska strategin bygger på det finns ett fastställt mål och plan för förändringsarbetet. Därmed skapas organisationen en högre effektivitet i sitt förändringsarbete. Detta är en hierarkisk metod där förändringen startas från ledningen. Därför krävs det en stark och målinriktad förändringsledare för att denna ska lyckas med förändringsarbetet. Andra viktiga framgångsfaktorer är att förändringsledaren måste ha kunskap om hur han eller hon ska kunna kommunicera ut informationen om de blivande förändringar och dess innehåll. Detta är ett viktigt verktyg eftersom medarbetarna inte är medverkande i uppbyggnaden av förändringsarbetet och därmed saknar kunskap om förändringens riktning och struktur. Den andra strategin kallas för inlärningsstrategin och brukar även kallas den lärande strategin. Den bygger på analyser och undersökningar av krav från omvärlden. Dessa krav ställer nya krav på organisationen som därmed tvingas skapa en vision för att anpassa sig till de nya kraven. Strategin präglas av att alla medarbetare ska förstå varför en förändring är nödvändig och därmed minskar risken för motstånd och man kan i och med detta öka motivationen för förändringsarbetet genom hela organisationen. Denna strategi startar också på ledningsnivå men i denna strategi får alla medarbetare vara med och ta fram olika lösningsförslag till de ny krav som ställts. Denna strategi skapar alltså en större samverkan mellan medarbetare och ledningen. Vilken strategi man väljer beror såklart på vilken typ av förändring som ska genomföras och vilket mål man har med förändringen. Enligt mig så verkar inlärningsstrategin vara en bättre metod att använda sig av men de är inte säkert att den passar i alla situationer. Behövs ett snabbare förändringsgenomförande så är nog den programmatiska strategin att föredra eller om förändringarna handlar om personalnedskärningar. Då kan man inte tillåta att hela organisationen får vara med och ta fram lösningsförslag. Jag anser att nackdelen med den programmatiska strategin är att det finns en stor risk att förändringsarbetet blir trögt i sitt genomförande. Detta på grund av att medarbetarna kan ha svårt att skapa sig en förståelse för förändringsarbetet och därmed ökar säkerligen risken för motstånd. Vilket i sin tur medför att förändringsledaren antagligen kan få minskat stöd för de lösningar som tas fram. Detta borde inte vara något större bekymmer med inlärningsstrategin där alla får vara med och bestämma och därmed kan bara motivationen öka. Viktiga delar för att lyckas med förändringsprocessen Ett förändringsarbetes påverkas inte enbart av vilket val av processväg och strategi som organisationen valt att använda sig av. t innebär även faktorer som är mer kopplade till den enskilde individen. Därför har jag valt att plockat ut några punkter som jag anser är viktiga för att lyckas med sitt förändringsarbete. 8

9 Ledarens egenskaper Precis som jag nämnt tidigare så innehar dagens samhälle ett kontinuerligt förändringstillstånd, vilket också har medför att förändringen har blivit en slags norm för organisationerna. En ledare eller en såkallad förändringsledare tvingas utforma organisationen så att denna klarar ständiga utvecklingar och omställningar. Eftersom förändringsledaren blir en nyckelperson inom organisationen och kommer ha stor inverkan på hur lyckad en förändringsprocess blir, så har ledaren tvingats skapa en ledarstil som passar dagens förändringstillstånd. Ordet ledare väcker ofta starka reaktioner och en mängd olika associationer för de flesta människorna. Vissa förknippar ordet ledare med något starkt och hjälpande medans andra får motsatta associationer så som förtryck, rädsla och kritik. Dag Ingvar Jacobsen och Jan Thorsvik förklarar i boken Hur moderna organisationer fungerar, att en ledare är en person som har till avsikt att få andra människor att göra något. Ledarskapet ska även bidra till att organisationen når sina uppsatta mål. Men de finns såklart fler infallsvinklar över vad en ledare är och vad dess uppgifter är. En ledare kan ha en rad olika funktioner, roller och ledarstilar. Typiska ledaruppgifter kan vara att planera och sätta upp långsiktiga mål, lösa problem och ta beslut. Inom de moderna En ledare i en grupp är den individen, som vid en viss tidpunkt eller under en viss tidsrymd utövar mer inflytande än övriga gruppmedlemmar Arbetsgruppens psykologi ledarskapsteorierna handlar de även mycket om att organisationens ledarskap formulerar såväl vision som värderingar för hela organisationen för att på så sätt öka de anställdas engagemang. Detta är även viktiga egenskaper för en ledare inom ett förändringsarbete. Då en stor del av arbetet handlar om att förebygga motstånd och istället skapa engagemang och motivation. Det finns en rad olika ledarstilar som även kan kopplas till förändringsledarens egenskaper och arbetssätt. Boken Arbetsgruppens psykologi beskriver fyra olika ledarstilar som är helt oberoende av om ledarskapet har inriktningen mot produktion, förändring eller personal. Nedan beskriver jag Arbetsgruppens psykologis fyra olika ledarstilar Auktoritär styrning Den första ledarstilen som beskrivs är den auktoritära ledaren vilket kan liknas med den gamla ledarstilen. En auktoritär ledare litar inte på sina medarbetares omdöme och kompetens. Vilket tvingar ledaren att lägga sig i stort som smått. Denna ledarstil styr, bestämmer, ger order och kontrollerar. Låt-gå-ledaren Den andra ledarstilen är Låt-gå-ledaren. Denna ledarstil sätter oftast inte gränser och lämnar inga klara besked. Problem som dyker upp skjuts ofta på framtiden och beslut blir ofta segdragna. 9

10 Demokratiskt eller flexibelt ledarskap Den tredje ledarstilen är den demokratiska eller flexibla ledarstilen. Denna ledarstil är lyhörd för synpunkter från sin grupp och låter sig gärna påverkas av den. En demokratisk ledare har ofta goda egenskaper så som bred kunskap om arbetsområdet och en hög socialkompetens. Detta ledarskap är ett prestigelöst ledarskap där även ledaren kan erkänna sina fel och misstag. Karismatiskt ledarskap Den sista ledarstilen som boken tar upp är den karismatiska ledaren. Egenskaper som speglar denna ledarstil är en person som lätt engagerar och väcker positiva känslor hos medarbetarna. Denna typ av ledarstil framstår som den som ska rädda en arbetsgrupp, ordna upp tillvaron, hitta på nya metoder eller veta bäst. Egenskaper som jag skulle önska av en ledare vid ett förändringsarbete är en ledare som är lyhörd, öppen och duktig på att förmedla information. Jag vill såklart kunna känna ett förtroende och ärlighet hos förändringsledaren. Dessa egenskaper speglar den demokratiska och flexibla ledarens egenskaper. Vilket är den ledarstil som jag tycker passar bäst vid ett förändringsarbete eftersom förändringar oftast skapar höga påfrestningar hos de flesta medarbetarna. Det karismatiska ledarskapet tror jag också skulle passa bra vid ett förändringsarbete,. Eftersom denna ledarstil är bra på att skapa engagemang och positiva känslor hos medarbetarna. Enligt boken Arbetsgruppens psykologi så kan denna ledarstil uppfattas som den som ska rädda en arbetsgrupp och ordna upp tillvaron. Därför kanske inte denna ledarstil passar så bra i det långa loppet utan kanske kan vara till god nytta en kortare tid. Ledarens roll och ledarstil beror såklart på vilken typ av förändringsstrategi som ledaren och organisationen har valt att arbeta med. Använder sig organisationen av den programmatiska strategin så bör kanske ledarskapet vara av den klassiska auktoritära stilen där ledarens roll bygger på ordergivning och styrning. Men för att den auktoritära stilen ska fungera så tror jag att ledaren också ska inneha goda kunskaper om hur man säljer in förändringen hos medarbetarna. Annars kommer med all säkerhet ett stort motstånd mot både ledaren och förändringen att uppstå. Båda den programmatiska strategin och inlärningsstrategin startar på ledningsnivå vilket medför att ledarna får ett försprång i kunskap om behoven till förändringen jämfört med hans eller hennes medarbetare. I detta stadium har alltså ledarna lagt sina egna tveksamheter och motstånd bakom sig. Vilket medfört att ledarenas medvetenhet om att organisationen måste förändras har ökat. Denna energi som frigjorts kan bli en fälla för ledaren då denne kan falla i tron om att hans eller hennes medarbetare även besitter denna förståelse och motivation. Det är i detta läge som förändringsledarens stora roll och arbete uppkommer. Ledarens roll blir som en 10

11 kommunikatör där han eller hon måste skapa en god kommunikation mellan sig och sina medarbetare. Där ledaren kan förmedla den kunskap, förståelse som ledaren besitter för att därefter kunna skapa ökad motivation och acceptans till förändringen. Det är även viktigt att ledaren ger klara och raka besked i ett tidigt stadium. Eftersom alla medarbetare mår bäst av att slippa leva i ovisshet som annars bara leder till oroligheter inom organisationen som i sin tur skapar ett ineffektivt arbete. Vision och mål Människan lever hela sitt liv i ett förändringstillstånd och för att känna behag med detta tillstånd behövs det ett mål och syfte för att kunna hantera vardagen. Utan mål och syfte med livet skulle man lätt kunna hamna i en kaossituation där man tillslut inte skulle kunna se meningen med någonting och därmed utebliven motivation. Ett mål kan ses som själva motorn och drivkraften till något. Vision och mål är ett nödvändigt verktyg genom livets alla skeden. Detta gäller för både den enskilda individen, organisationen och framförallt vid ett förändringsarbete. Genom att sätta upp en vision för organisationens förändringsarbete underlättas arbetet med att få med sig alla medarbetare mot det uppsatta målet med förändringen. En smart steg av förändringsledaren kan vara att låta alla medarbetare vara med i arbetet med visionen för förändringen. Genom detta arbete kan man på ett enklare sätt skapa förståelse för det framtida förändringsarbetet. Jag skulle även vilja påpeka att även ledaren kan sätta sig ner enskilt med sina medarbetare och hjälpa dessa att skapa en förståelse för deras vinst med förändringen så att även dem kan skapa sig egna personliga mål och på så sätt stärka sin motivation En vision är en mental bild av en situation i framtiden. Ett mål ska vara realistiskt, mätbart och tidsbundet. Det är även viktigt att förändringsledaren förmedlar organisationens och dess förändringsarbetes vision och mål på ett enkelt och lättförståligt sätt. Är målen och den uppsatta visionen för förändringen otydlig så skapas det lätt en negativ stämning, där rykten och missförstånd kan uppstå. Ledaren skulle även kunna försöka skapa utrymme där alla inblandade kan diskutera och ventilera de uppsatta målen. En annan viktig uppgift för förändringsledaren är att ge riklig och konsekvent information om mål och vision till alla inblandade och ge detta kontinuerligt under hela förändringsprocessen. Motstånd eller motivation? Under förändringsarbetet uppkommer lätt en stressad och pressad situation inom organisationen. Vilket leder till att de inblandade människornas undermedvetna aktiveras mer än vanligt och på så sätt sker reaktionen på ett nytt sätt. Det är oftast inte den tekniska förändringen som människan känner motstånd inför. Utan de sociala och psykologiska konsekvenserna förändringen skapar. 11

12 En vanlig uppfattning är att alla människor reagerar negativt och skapar motstånd till en förändring. Förändringsmotståndet varierar dock från fall till fall beroende på vad förändringen gäller, hur omfattande den är och hur bra förändringsarbetet och processen hanteras. Självklart blir motståndet värst när en större förändring är på gång. Motståndet ökar såklart ännu mer om förändringen bara påverkar vissa personer och att dessa får känslan av dem förlorar på detta. Hur pass van man är med förändringar spelar även en stor roll över hur personer reagerar. En person som inte är van med förändringar kan reagerar väldigt kraftigt på relativt små förändringar. Medan en van person inte reagerar speciellt mycket eller till och med skapar positiva tankar. Motstånd anses i den gamla auktoritära traditionen som enbart besvärligt och utan nytta. Men både cheferna och medarbetarnas motstånd mot förändringar kan både vara kreativt och nödvändigt. Författaren Bo Ahrenfelt beskriver i boken Förändring som tillstånd att det inte bara finns negativa konsekvenser av motstånd mot förändringar. Han menar på att förändringsarbetet kräver ett visst motstånd för att generera en positiv energi som i slutändan skapar kreativ kritik där nya anfallsvinklar och synsätt kan skapas. Alltså ska inte förändringsledaren enbart arbeta med att övervinna motståndet, utan också hålla sina ögon och öron öppna för att kunna ta in all kritik mot förändringen. Detta eftersom det är medarbetarna som har bäst koll inom sitt område och kan därmed förhindra fallgropar med sin kritik. Förändringsledaren kan alltså använda detta motstånd som en kvalitetssäkring. Denna kvalitetssäkring kan liknas med kvalitetssäkringen som görs när man förändrar och utvecklar en produkt. Ett alltför långvarigt motstånd hos medarbetarna är såklart inte bra eller acceptabelt för att lyckas med förändringsarbete. Det finns en rad olika arbetssätt som förändringsledaren kan ta till för att övervinna ett för stort motstånd. Först och främst bör förändringsledaren hitta orsaken till motståndet, därefter måste förändringsledaren försöka hitta en metod som tillslut kan resultera i åtminstone acceptans eller till och med motivation till förändringen. Ett första steg som förändringsledaren måste ta är att skapa god kommunikation mellan sig själv och de medarbetare som besitter motstånd. I många fall handlar motståndet om oförståelse om orsakerna till förändringen och vad förändringen innehåller och vad målet är. Därför är det viktigt att förändringsledaren blir kommunikatör i detta läge och skapar kontinuerlig information om dessa bitar och på så skapa en acceptans hos medarbetarna. Beroende på vilken strategi som organisationen och förändringsledaren valt att använda sig av så kommer motståndet att skilja sig åt. Har man valt att använda sig av den programmatiska så kan man räkna med starkt motstånd, därför är det viktigt att medarbetarna får de stöd de behöver genom hela processen. Verktyg för detta kan t.ex. vara stödgrupper, rådgivning och utbildning. Har man däremot valt inlärningsstrategin så kommer antagligen att motståndet vara klart mindre. Detta beror på att en deltagande medarbetare känner klart mindre oro och desto mer engagemang för förändringen. Men 12

13 precis som jag nämnt tidigare som är det inte alltid möjligt att använda sig av inlärningsstrategin. Man ska även vara noggrann med förberedelserna inför ett förändringsarbete. Förändringledaren bör lägga ett stort fokus på information om vad förändringen kommer att innebära och vad målet är med arbetet. Eftersom mycket av motståndet handlar om kommunikation och kunskap. Vet förändringsledaren om att de är troligt att motstånd kommer uppstå så kan ledaren och organisationen ta till knepet där man använder sig av ord som inte är lika laddade som ordet förändring. Istället för att uttala en förändring kan man t.ex. använda sig av ord som förbättringar eller anpassningar. En anledning till motstånd som ja tror kan vara svår att motverka är när förändringen handlar om personalnedskärningar. Jag kan inte komma på några metoder som skulle kunna skapa acceptans eller motivation när man vet att det kommer att beröra en själv. Det jag skulle önska i detta fall är att det kommer klara och tydliga besked. Eftersom en otydlighet i detta pressade fall med all säkerhet skulle innebära en negativ känsla och därmed en ineffektiv arbetsinsatts. Slutsats Förändringar och förändringsarbeten har människan arbetat med i alla tider. Men dagens företagsvärld tvingas genomföra förändringar i en större grad än tidigare. Ett förändringsarbete är inget enkelt arbete utan innehåller en rad olika steg och komplikationer. I denna essä har jag försökt framställa de faktorer som jag anser är viktiga inom ett förändringsarbete. Men såklart behöver inte detta innebära att dessa faktorer infinner sig i andras syn på förändringsarbetet. En strategi kan bli lyckad på ett företag men detta behöver inte innebära att den passar på ett annat företags förändringsarbete. Egna upplevelser om förändringsarbetet är på mitt förra sommarjobb. Där hade ledningen lyckats genomföra två olika förändringsarbeten på de anställdas arbetsstruktur inom bara ett år. Detta är ett bevis på hur lätt det är att misslyckas med ett förändringsarbete. Dessa två förändringar skapade bara osäkerhet, irritationer och dåligt flyt på arbetsplatsen. Denna förändringsledning skulle nog ha låtit den första förändringen rotat sig och sedan genomfört en analys av förändring. Istället valde man att i panik genomföra ytterligare en förändring som i sin tur bara skapade kaos inom företaget. Det finns många faktorer som påverkar ett förändringsarbete. God kommunikation och information är nödvändiga verktyg för att kunna genomföra ett förändringsarbete med positiv utgång. Andra viktiga faktorer är ett bra ledarskap och även ett deltagande i processen som kan leda till motivation och därmed arbetstillfredsställelse. Men framförallt är det viktigt att avsätta tid för förändringen eftersom detta är ett arbete som ej kan genomföras över en natt. 13

14 Referenser och inspiration Litteratur Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur Lennér Axelson, Barbro & Thylefors, Ingela, (2005) Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur Internet 14

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5 Min syn på Att leda förändringsarbete Av Ulrika Jonsson, INPRE4 Kurs KN3060, Produktutveckling med formgivning Datum: 24 April 2006 Innehållsförteckning Diskussion 1 Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Förändringsarbete. Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator

Förändringsarbete. Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator Förändringsarbete Bo Ahrenfelt Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator Förändring av andra ordningen en genomgripande förändring T.ex organisationsförändring Förändringsprocessens

Läs mer

Xxxx Förändring och projekt

Xxxx Förändring och projekt Förändring och projekt Sida 1 Om förändring och projekt Att arbeta i projekt innebär förändringar för inblandade parter. Det krävs grundläggande förståelse för förändringens möjligheter och svårigheter.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65575 Totalt har 14 av 18 slutfört analysen (78 %) Analysdatum: 2013-02-11 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Hur lyckas med förändring?

Hur lyckas med förändring? 1 Hur lyckas med förändring? Mattias Hermansson, förändringsledare 2 Agenda förändringsmättnad förändringsledning ledarskap och samarbete fokus 3 Vem är Mattias Hermansson? Förändringsledare Chef Föreläsare

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Innehåll 1 Inledning 3 2 Vad är förändring? 3 3 Planerad förändring 6 4 Motstånd mot förändring 7 5 Strategier för förändring 8

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

En essä om ledarskap och förändringsledning. Produkt och processutveckling KPP306

En essä om ledarskap och förändringsledning. Produkt och processutveckling KPP306 En essä om ledarskap och förändringsledning Produkt och processutveckling KPP306 Sandra Karlsson, Inpre 4 2008 04 20 Innehållsförteckning LEDARSKAP OCH FÖRÄNDRINGSLEDNING - INLEDNING... 3 LEDARE... 4 NATIONALENCYKLOPEDINS

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan Starta fortsätt - håll ut Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan JUNE 21, 2016 2 Våga möta obehaget Problemet är inte studierna utan obehaget. Ibland hamnar vi i situationer där vi skjuter

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Från beslut till faktisk förändring

Från beslut till faktisk förändring Från beslut till faktisk förändring 2015-03-11 Magnus Staxäng Hypergene AB Om mig Bohuslänning Managementkonsult Preera Konsultchef Hypergene Beslutsstöd som det borde vara Ledning, Chefer, Ekonomer, Controllers,

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015 Att leda förändring Jostein Langstrand Daniel Lundqvist Helixdagen 2015 Det är farligt, Frodo, att gå ut genom dörren och ut på vägen. Håller du inte fötterna i styr, vet ingen vart du kan svepas i väg.

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Case: ICA Träffpunkten

Case: ICA Träffpunkten Högskolan i Gävle 2001-03-29 Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5p Handledare: Pär Vilhelmson Case: ICA Träffpunkten Författare: Karin Gussing Kristina Lindberg Per Molin Nedin Zlatarac ICA

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Den konservativa organisationen

Den konservativa organisationen Den konservativa organisationen Marcus Ekström Inpre 4 VARNING! Användning sker på egen risk Tillämpning av materialet i detta dokument kan påverka företaget eller organisationens framgång och framtid

Läs mer

Chefens glasögon och två områden för framgång

Chefens glasögon och två områden för framgång Chefens glasögon och två områden för framgång Författare Anna Ahrenfelt Chefens uppgift är att leda och utveckla verksamheten för att nå önskade resultat. Det finns en uppsjö av teorier, modeller och verktyg

Läs mer

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar

Läs mer

HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA)

HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA) Högskolan i Gävle Ekonomiinstitutionen Organisationsteori B 5 p Handledare: Jaana Kurvinen, Pär Vilhelmsson HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA) Grupp 1 Gävle Maria Blomström Erika Brännholm Hans Östman Bakgrund

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Vi utvecklar kvalitet och effektivitet

Vi utvecklar kvalitet och effektivitet Vi utvecklar kvalitet och effektivitet Enkelt, handfast och jordnära utvecklar vi kvalitet och effektivitet i företagets vardag! Progress hjälper bostadsföretag att utveckla kvalitet och effektivitet i

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Lönsam Hälsosam Lyckosam

Lönsam Hälsosam Lyckosam Lönsam Hälsosam Lyckosam Ledarskapets och medarbetarskapets betydelse för en uthålligt framgångsrik verksamhet Luleå 2011 02 16 Birger Rexed Om du inte vet vart du är på väg kommer du att hamna någon annanstans!

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting Värdet av att leda med värderingar Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting Värdet av att leda med värderingar Vad är värderingar? Varför värderingar? Hur kan man jobba med värderingar Definitioner

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring

En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring Vem är Myrtle Nestander? Rektor och förskolechef i Umeå kommun sedan 4 år tillbaka Grundutbildning MaNo lärare 4-9 Varit skolledare i 10

Läs mer

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem ATT LEVA NÄRA OCD Forskning och erfarenheter kring anhöriga och tvångsproblem OCD - Tvångsproblem Svåraste av ångestproblem Den ångestdiagnos som oftast leder till inläggning På WHOs lista över diagnoser

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer