SD Järfälla Budget 2017 Sida 2

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förord... 4 Ekonomisk berättelse... 5 Kommunstyrelsen... 6 Marknadsföring... 6 En levande demokrati... 6 Trygghet i kommunen... 6 Mångkulturellt bokslut... 6 En ny äldrenämnd... 7 Avsteg från koalitionens förslag... 7 Barn- och ungdomsnämnden... 8 Svenska språkets betydelse... 8 Elevernas studiemiljö... 8 Elevernas hälsa... 8 God kosthållning... 8 Effektivare hemspråksundervisning... 8 Genuspedagogik... 9 Kompetensnämnden Studiero i gymnasiet Svenska för invandrare Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Etniska och religiösa föreningar Idrott Socialnämnden En ny äldrenämnd Äldreomsorg Vårdnadstagarens trygghet Kosten Avsteg från koalitionens förslag Tekniska nämnden Parkbänkar Förbättrad belysning Sammanfattning av förändringar i nämnderna Sammanställning av förslag till nämndernas driftbudgetramar Investeringsbudget Sida 2

3 Exploateringsbudget Skattesats Resultat- och Balansbudget Ekonomisk flerårsplan Sida 3

4 Förord Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn. Vi prioriterar trygghet och välfärd och ser oss som ett mittenparti på den traditionella högervänsterskalan tog riksdagen beslutet att Sverige skulle bli ett mångkulturellt samhälle. Idag 2016 ser vi resultatet av detta beslut. Invandringen kostar idag så mycket att den tränger undan alltmer av våra välfärdsåtaganden. Det saknas behöriga lärare och elever presterar allt sämre i skolan. Polisen får allt svårare att hantera en grövre och ökande brottslighet. Vi ser grova sexuella övergrepp av unga män i grupp mot unga flickor på offentliga platser och festivaler, en form av övergrepp som tidigare inte förekommit i Sverige. Bilar brinner varje vecka i våra städer och förorter i en omfattning som inte tidigare skådats. Även Järfälla drabbas av bilbränder. Det växer fram än fler så kallade utanförskapsområden och väsentliga välfärdsområden saknar resurser. Allt detta gör att Sverige får allt svårare att frambringa och attrahera kompetens samt att producera och upprätthålla det välstånd som behövs för att kunna kalla sig ett välfärdsland. Sverigedemokraterna vill bidra till att Järfälla blir ett samhälle där invånarna känner sig trygga vid alla platser och tidpunkter på dygnet. Sociala klyftor och segregation bidrar till allt större klyftor, ökad brottslighet och sämre sammanhållning. Vi har sett hur dessa problem har kommit att prägla Järfälla alltmer under de senaste åren. Järfälla har idag en låneskuld på drygt två miljarder kronor och den förväntas öka. Kommunen kommer att 2017 ta emot drygt en halv miljard i kommunalt utjämningsbidrag. Vi har utöver det en skattekraftsutveckling som placerar oss bland de sämsta kommunerna i Stockholms län. Skatten som betalas in minskar i förhållande till spenderade medel, per person, trots att antalet invånare i Järfälla ökar. Vi måste göra halt i överexploateringen av Järfälla och genomföra en konsekvensanalys baserad på rimliga nivåer för både skatt och investeringar samt för prognosticerad arbetsmarknadsutveckling. Därefter kan vi fortsätta i en mer hållbar takt med det som är mest angeläget och sedan successivt införa ytterligare projekt i en takt som bättre rimmar med en hållbar ekonomi. Sida 4

5 Ekonomisk berättelse Järfälla kommun befinner sig i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Idag har kommunen en låneskuld på drygt två miljarder kronor och enligt revisionsbyrån PwC förväntas den uppgå till över åtta miljarder innan år Detta på grund av den enorma exploateringen, förtätningen och satsningen på att Järfälla ska bli en stadsliknande kommun som samtliga övriga partier är överens om är rätt väg att gå. Det kommer att krävas stora investeringar i infrastruktur och skolor. För att illustrera vilka summor det handlar kan vi anta att om Järfälla har en låneskuld på åtta miljarder och är invånare så har varje person en skuld på kronor. Gammal som ung. Då hamnar vi i toppen av tabellen över låneskuld per invånare. Det borde inte vara något att sträva efter. Ska denna utbyggnad fortsätta krävs det även en successiv skattehöjning på närmare fem kronor per hundralapp. Den största delen av skattemedlen används till grundskolan, barnomsorgen och äldreomsorgen. Att betala en högre skatt borde innebära att kommuninvånarna får en bättre service men idag används allt större del av våra gemensamma medel till att finansiera en befolkningstillväxt genom invandring som Sverigedemokraterna är mycket tveksam till. Järfälla får idag ett kommunalt utjämningsbidrag på över 500 miljoner kronor per år och bidraget kommer att öka de närmaste åren. Det innebär i klartext att kommunen behöver en halv miljard i bidrag från staten för att klara sin budget. En kommun som är belägen i en storstadsregion med närhet till flygplatser, järnvägsförbindelser, motorvägar och landets mest välutvecklade kollektivtrafik. En kommun som trots allt detta inte kan få finanserna att gå ihop på egen hand utan blir mer och mer beroende av statliga bidrag bör inte kalla sig en tillväxtkommun. En mycket oroande parameter är utvecklingen när det gäller skattekraften, alltså inbetald skatt per invånare. Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun och visst flyttar det in människor till vår kommun men alltför stor del av dessa hamnar i bidragsberoende och kan därför inte bidra till den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Järfälla tillhör avseende skattekraft de med sämst utveckling i Stockholms län. Allt detta överskuggas av den pågående invandringen till Sverige. En handlingsförlamad regering har sett till att det kommunala självstyret ytterligare urholkats genom utökat tvång för kommuner att ta emot än fler invandrare som inte har sin försörjning ordnad. Järfälla och övriga kommuner i landet tvingas hantera en situation de själva inte borde ansvara för. Det kommer att innebära ekonomiska konsekvenser som är svåra att överblicka. Järfälla bör försöka hålla nere invandringsvolymerna till ett minimum och samtidigt öppet redovisa alla indirekta kostnader som drabbar kommunen nu och framgent utöver de som täcks direkt av staten via dess myndigheter, pengar som även dessa kommer från olika skatter. Vi Sverigedemokrater anser att det är viktigt att ha en ärlig och öppen dialog gentemot våra invånare. Sida 5

6 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har huvudansvaret för övergripande planering och administration av kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar dessutom för den politiska styrningen och det ekonomiska stödet till de politiska partierna i kommunfullmäktige. Marknadsföring Järfälla lägger årligen 4 miljoner kronor på att marknadsföra kommunen. Marknadsföringen berör främst Järfällas utbyggnad och förtätning, men även kommunen som arbetsgivare. Merparten av dessa pengar kan istället satsas på kommunens kärnverksamhet såsom vård, skola och omsorg. Besparing 3 mkr. En levande demokrati Kommunstyrelsen bör utveckla en modern handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras. Sverigedemokraterna anser att en av de viktigaste punkterna i handlingsplanen bör vara att försöka öka det aktiva deltagandet och möjligheten till inflytande för invånarna. En sådan punkt är att viktiga beslut om övergripande frågor bör föregås av en lokal folkomröstning. Slutligen bör sändningarna från kommunfullmäktiges sammanträden marknadsföras bättre på hemsidan för att få fler att ta del av de politiska besluten. Kommunens hemsida kan med befintliga medel användas bättre för att lyfta aktuella frågor. Trygghet i kommunen Sverigedemokraterna anser att tryggheten i kommunen måste förbättras. Vi vill göra en satsning för att byta ut befintliga kameror mot högupplösta, så kallade 4K-kameror med inspelningsfunktion och dessutom installera nya kameror i Jakobsberg och Kallhäll på särskilda platser. Det i sin tur bör även leda till att fler människor upplever trygghet på gator och torg. Kostnad 1mkr. Mångkulturellt bokslut Debatten om invandringens påverkan pågår för fullt. Tyvärr är antalet vetenskapliga studier endast ett fåtal och studier på kommunnivå existerar nästan inte alls. För att få en klarhet om invandringens effekter borde kommunens tjänstemän tillsammans med externa konsulter få i uppdrag att göra en oberoende undersökning om invandringens ekonomiska effekter på Järfälla. Målsättningen med arbetet är att det ska göras brett och inkludera i stort sett alla nämnder med tydliga uppställningar avseende intäkter och kostnader. Redovisningen bör innefatta bl.a. påverkan på välfärden, tryggheten i kommunen och de totala ekonomiska effekterna. Kostnad 320 tkr. Sida 6

7 En ny äldrenämnd Ett av de viktigaste områdena som Sverigedemokraterna prioriterar är äldreomsorgen. På riksnivå driver Sverigedemokraterna ett flertal reformer för att förbättra just äldreomsorgen. I Järfällas nuvarande organisation är äldreomsorgen inordnad i socialnämnden. Sverigedemokraterna vill flytta över ansvaret för äldreomsorgen till en nyinrättad nämnd, äldrenämnden, som framöver får ansvaret för äldreomsorgen. Genom detta vill vi säkerställa att resurser avsedda till våra äldre inte spenderas på annat. Kostnad 800 tkr. Avsteg från koalitionens förslag Vi anser att ett flertal av de satsningar som koalitionen föreslår ska utgå för att istället läggas på andra mer prioriterade områden och även användas för att förbättra 2017 års resultat. Följande av koalitionen föreslagna satsningar vill vi använda till mer angelägna områden: Flyktingboenden, minskning med 19 mkr. Införande av beslutsstöd utgår, 500 tkr. Utredning kring inrättande av kommunal lantmäterienhet utgår, 500 tkr. Programförslag för idrottsområdet vid Mjölnarvägen utgår, 500 tkr. Kommunövergripande utredningar utgår, tkr. Nya krav kring social- och ekologisk hållbarhet i upphandlingar utgår, 500 tkr. Utökade satsningar inom kommunens näringslivsutveckling utgår, tkr. Avsättning för oförutsedda händelser utgår, tkr. Sverigedemokraterna vill: få fler invånare att engagera sig i den demokratiska beslutsprocessen och med möjlighet att påverka. att tryggheten i kommunen ökar för enskilda individer och näringsidkare. genomföra ett första mångkulturellt bokslut. skapa en ny äldrenämnd. Sida 7

8 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har huvudansvaret för grundskolan och barnomsorgen. Svenska språkets betydelse Järfälla tillhör de kommuner som satsar minst pengar per grundskoleelev och år. Tallbohovsskolan har idag omkring 50 % elever som går ut grundskolan med så svaga betyg att de inte är behöriga att kunna söka gymnasieutbildning. Vi vet att goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen. Därför vill vi satsa 4 miljoner kronor på att stärka svenskundervisningen. Elevernas studiemiljö Sverigedemokraterna vill satsa 4 miljoner på ordningsansvariga i grundskolan. Vi anser att om skolorna får extra personal som arbetar heltid med att förbättra studiemiljön, hålla ordning på eleverna och undvika stök och mobbing, så kan lärarna avlastas och börja fokusera mer på själva undervisningen. Elevernas hälsa Många elever berättar att de upplever svårigheter med att klara koncentrationen under en hel skoldag. Vi vill öka antalet idrotts-, rörelse- och friluftsaktiviteter under skoltid. Det leder till en bättre koncentrationsförmåga, mer lugn och ro och därmed förutsättningar för elever att tillgodogöra sig kunskap. God kosthållning En god kosthållning är också viktigt för elevernas koncentrationsförmåga. Lokal ekologiskt framställd skolmat bör prioriteras. Viktigt är också att säkerställa att det kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren. Målsättningen i hela kommunens verksamhet bör vara närproducerat från lokala svenska gårdar. Effektivare hemspråksundervisning Färdigheter i svenska språket är avgörande för hur väl man lyckas med studier, i yrkeslivet och därmed i förlängningen för ens förmåga att försörja sig själv. Vi ser hur svenska skolelevers färdigheter blir allt sämre. Detta gäller inte minst barn som invandrat och barn till invandrade föräldrar. Dåliga svenskkunskaper, kanske mer än något annat, riskerar att permanenta ett utanförskap. Sverigedemokraterna vill därför omprioritera medel inom Barnoch ungdomsnämnden så att resurser spenderas på svenskundervisning och därmed stärker elevers färdigheter i svenska språket. Färdigheter i ett annat modersmål än svenska eller föräldrars modersmål om det är annat än svenska, har definitivt ett värde. Dock anser Sverigedemokraterna att färdigheter i modersmålet då det i förekommande fall är ett annat än svenska, är något som till övervägande del är föräldrarnas ansvar och inte något som ska Sida 8

9 belasta skolans medel mer än nödvändigt. Därför vill vi effektivisera modersmålsundervisningen med 3 mkr för att istället satsa motsvarande belopp på svenskundervisningen. Genuspedagogik Sverige har i flera kommuner genomfört genuscertifieringar av förskoleverksamheter. Syftet är att försöka strömlinjeforma alla pojkars och flickors beteende. Detta för att inget kön ska missgynnas av strukturer som lärs in från barndomen. Problemet är att den praktiska förskoleverksamheten ofta är mer komplex än vad genusteoretikerna på universiteten kunnat ta hänsyn till. Praktisk genuspedagogik i förskolan har knappast handlat om frigörelse för barnen. Istället har fler regler införts i barnens vardag där de anställda försökt styra barnens lekar och beteende med målet att skapa en könsneutral förskola. Sverigedemokraterna vill avskaffa genuspedagogik och genuscertifiering och istället se en förskola som inte lägger sig i och försöker ändra barnen enligt dylika politiska idéer, utan anser att barnens utveckling och fostran är föräldrarnas ansvar. Sverigedemokraterna vill: anställa ordningsansvariga i några av Järfällas skolor. öka elevers schemalagda fysiska aktiviteter i skolan. prioritera svenskundervisning framför modersmålsundervisning. avskaffa genuspedagogik och genuscertifiering. Sida 9

10 Kompetensnämnden Kompetensnämnden har ett flertal ansvarsområden däribland gymnasieskolan, de arbetsmarknadspolitiska programmen och integrationen i kommunen. Studiero i gymnasiet Sverigedemokraternas gymnasiepolitik fokuserar på att höja elevernas färdigheter genom att bl.a. förbättra studiemiljön. Det resulterar i en ökad lust till bildning. För att förbättra studiemiljön i gymnasieskolan anser vi att ett antal ordningsansvariga behöver anställas till en kostnad av 1 mkr. Svenska i gymnasiet Liksom i grundskolan vill vi tillföra ytterligare medel till svenskundervisning i gymnasiet genom att effektivisera modersmålsundervisningen. De medel som idag spenderas på modersmålsundervisning vill istället satsa på svenskundervisning. Svenska för invandrare I Järfälla finns många invånare som har behov av att lära sig det svenska språket. Den höga invandringen ställer därför krav på god och kvalitativ undervisning i svenska. Språket är en viktig del för att komma in i samhällets gemenskap. Därför är det av högsta vikt att eleverna på ett effektivt sätt fullföljer sina studier med goda resultat och kön till SFI därmed kan hållas till ett minimum. Klasserna bör delas upp baserat på vilken utbildningsnivå och allmänna språkkunskaper eleverna har så att utbildningstakten och pedagogiken bättre kan anpassas efter förutsättningarna i en relativt homogen grupp. Större krav på resultat efter en given tid bör också ställas. Besparing 5 mkr. Sverigedemokraterna vill: att det ska finnas ordningsansvariga ska finnas i varje gymnasium prioritera svenskundervisningen framför modersmålsundervisning att SFI effektiviseras Sida 10

11 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Nämnden har ansvar för en mängd verksamheter däribland bibliotek, idrott/fritid, fritidsgårdar, kultur samt kulturskolan. Etniska och religiösa föreningar Sverigedemokraterna vill ta bort bidragen till etniska och religiösa föreningar. Vi anser inte att kommunen ska stödja föreningar vars ideologi och verksamhet bygger på exkluderande av människor utifrån etnicitet eller religion. Inkluderande föreningar som är öppna för alla inom t.ex. idrott har bättre förutsättningar att bidra till människors hälsa och välmående, såväl som sammanhållning. Idrott Dra bort den av koalitionen generella budgetramsökningen och istället satsa pengarna på kommunens idrottsföreningar. Kostnad 4 mkr. Avsteg från koalitionens förslag Vi anser inte att budgetramen ska utökas med 8,425. Sverigedemokraterna vill att: föreningslivet ska få ekonomiskt stöd för inkluderande verksamheter kommunen utökar satsningen på idrotten Sida 11

12 Socialnämnden Socialnämnden har det övergripande ansvaret för de sociala frågorna i kommunen. En ny äldrenämnd Sverigedemokraterna vill skapa en ny nämnd som endast ansvarar för äldreomsorgen, äldrenämnden. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv så kan det säkerställa att det inte sker interna transfereringar mellan de tre komponenterna i dagens socialnämnd, nämligen äldreomsorgen, funktionshinder och individ-/familjeomsorg. Vi vill freda äldreomsorgens pengar. Ett av Sverigedemokraternas prioriterade områden är äldreomsorgen. På riksnivå driver Sverigedemokraterna ett flertal reformer för att förbättra just äldreomsorgen. Kostnad 800 tkr. Äldreomsorg Sverigedemokraterna vill se ett samhälle där generationerna knyts närmare varandra och den äldre generationen är en naturlig del av familj och samhälle. Äldreomsorgen skall erbjuda en värdig, trygg och meningsfull tillvaro. Den som är gammal och i behov av omsorg och stöd skall kunna välja om han eller hon skall erbjudas hjälp i hemmet eller på ett äldreboende. Hemtjänsten och hemsjukvården skall möjliggöra boende i hemmet så länge detta är möjligt och önskat av omsorgstagaren. En lokal parboendegaranti ska införas. Äldre par som har olika behov av omsorg men som vill bo tillsammans ska givetvis kunna göra det. För att kunna erbjuda detta är det bl.a. viktigt att personalen känner en trygghet i sin anställning och ges erforderlig tid i sitt vårdande arbete. Sverigedemokraterna vill skjuta till 13,2 miljoner för att öka grundbemanningen inom äldreomsorgen och för att möjliggöra att fler av den nuvarande personalen ska kunna gå upp till heltid. Detta kommer leda till att verksamheten har fler personaltimmar att fördela över alla äldre vilket kommer minska stressen för personalen och att de äldre får bättre service. Vårdnadstagarens trygghet Att som omsorgstagare lita på och förstå personalen är i högsta grad en trygghetsfråga. Därför skall det vara ett kommunalt krav att personalen talar god och tydlig svenska. Äldre personer har ofta ett större behov av just detta. Kommunen bör dessutom av säkerhetsskäl kräva ett utdrag ur belastningsregistret vid anställning av omsorgspersonal. Kostnad 2,35 mkr. Kosten Lokalt producerad, nylagad varm, välsmakande och näringsrik mat, med hänsyn tagen till de äldres önskemål. Ekologiskt framställd mat liksom kött från svenska gårdar ska prioriteras. Precis som i barnomsorgen och inom skolan är det även viktigt att köttet som köps in, inte slaktats på ett sätt som innebär onödigt lidande för djuren. Sida 12

13 Avsteg från koalitionens förslag Vi anser att satsningen på 8,65 mkr på bl.a. äldreboende med språkprofil, nya boendeformer och förstärkning av IFO-verksamheten ska tas bort. Resurserna ska istället läggas på äldreomsorgen och en satsning på att personal talar god svenska. Sverigedemokraterna vill att: äldres trygghet och inflytande över den egna vardagen ska öka. parboendegarantin ska upprätthållas. grundbemanningen ska öka. svensktalande personal till alla äldreboenden och i hemtjänsten ska prioriteras. rätt till heltid ska införas för de anställda inom äldreomsorgen. lokalt producerad mat ska prioriteras. Sida 13

14 Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för en mängd olika områden såsom kommunens gator, belysning, vatten- och avloppshantering, sophantering och parkförvaltningen. Parkbänkar Sverigedemokraterna vill placera ut ca 100 bänkar i kommunen. Kostnad 1 mkr. Förbättrad belysning Som ett led i att göra kommunen tryggare så vill Sverigedemokraterna stegvis förbättra belysningen på offentliga platser. Kostnad 1 mkr. Sverigedemokraterna vill att: gatubelysningen utökas för ökad trygghet nattetid. antalet parkbänkar utökas för att utöka möjligheten till vila för de som behöver det. Sida 14

15 Sammanfattning av förändringar i nämnderna Satsningar Besparingar 13.2 miljoner extra till äldreomsorgen, SN 27,672 miljoner mindre än koalitionens förslag till KS 4 miljoner extra till ordningsansvariga i föroch grundskolan, BUN 1 miljon extra till ordningsansvariga i gymnasieskolan, KN 4 miljoner extra till förbättrad svenskundervisning i för-, grund- och gymnasieskolan 1 miljon extra till investeringar för fler parkbänkar 3 miljoner mindre än koalitionens förslag till BUN 6 miljoner mindre än koalitionens förslag till KN 8,425 miljoner mindre än koalitionens förslag till KDFN 8,65 miljoner mindre än koalitionens förslag till SN 1 miljon extra till investeringar i fler övervakningskameror 1 miljon extra för förbättrad belysning på offentliga platser 800 tkr till en nyinrättad äldrenämnd 1 miljon extra till förbättrad svenskundervisning, KN 320 tkr till utredning om invandringens kostnader/intäkter 4 miljoner extra till idrottsföreningar, KDFN 2,35 miljoner extra för att säkerställa att personal talar god i kontakten med äldre, SN Totalt = 33,67 miljoner Totalt = miljoner Netto besparingar: 20,077 miljoner Sida 15

16 Sammanställning av förslag till nämndernas driftbudgetramar Nedan redovisas förslaget till nämndernas driftbudgetar Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Kompetensnämnden Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden, skattefinansierad Miljö- och bygglovsnämnden Summa (Nettokostnad = kommunbidrag) Tekniska nämnden Vatten och avlopp Tekniska nämnden Avfall Totalt Investeringsbudget 2017 Nämnd, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt Kommunstyrelsen inkomster Kommunstyrelsen utgifter Tekniska nämnden exkl fastighet Tekniska nämnden fastighet Barn- och ungdomsnämnden Kompetensnämnden Kultur-, demokrati och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Summa inkomster Summa utgifter Totalt investeringsnetto kommunen Sida 16

17 Exploateringsbudget 2017 Projekt Budget 2017 Omsättningstillgångar Intäkter Kostnader Nettointäkter, drift Anläggningstillgångar Inkomster Utgifter Nettoutgifter, investering Summa exploateringsnetto Skattesats 2017 Skattesatsen föreslås bli 19,15 kr, vilket är oförändrat mot föregående år. Resultat- och Balansbudget 2017 Årets resultat presenteras i två nivåer, en inklusive exploateringsnettot och en exklusive detsamma som visar verksamhetens resultat. Utgångspunkter för resultat- och balansbudget 2017 är: Nämndernas driftbudgetramar, Investeringsbudget, Exploateringsredovisning, Skattesatsen 19,15 kr, Sveriges Kommuner och Landstings prognos och modell för beräkning av skatter och utjämningssystem samt Statisticons befolkningsprognos för åren levererad i mars 2016, Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos per augusti Sida 17

18 Nedan redovisas resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för bokslut 2015, prognos 2 (per augusti) 2016 och förslag till budget Resultatbudget, mnkr Bokslut 2015 Prognos Förslag 2017 Nämndernas intäkter 800, ,3 936,8 Nämndernas kostnader , , ,7 Resultatregleringsanslag -- Nämndernas nettokostnder , , ,9 Gemensamma intäkter Exploateringsnetto 374,0 747,4 Reavinster 218,4 AFA-återbetalning 18,9 Välfärdtjänster/migration 47,5 Intern ränta 92,0 109,8 121,0 Personalomkostnadspålägg 545,0 614,3 631,0 Summa gemensamma intäkter 874, , ,9 Gemensamma kostnader Intern avskrivning 147,5 171,7 196,0 Kompetensutvecklingsmedel -5,0-5,0 Disposition eget kapital -2,4-5,0 Semesterskuldsförändring -0,2 Marksaneringskostnader -37,4 Prognososäkerheter -5,3 Pensionskostnader -192,1-204,6-221,5 Arbetsgivaravgifter -439,6-490,6-509,0 Gemensamma kostnader netto -521,8-536,2-544,5 Verksamhetens intäkter 1 675, , ,7 Verksamhetens bruttokostnader , , ,2 Avskrivningar -147,5-171,7-196,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,5 Skatteintäkter 2 900, , ,3 Gen. statsbidrag och utjämning 482,5 558,4 629,4 Finansiella intäkter 48,7 21,7 22,6 Sida 18

19 Finansiella kostnader -54,7-37,1-44,4 Årets resultat 209,6 377,6 824,4 varav exploateringsnetto 0,0 374,0 747,4 Årets resultat exkl exploateringsnetto 209,6 3,6 77,0 Finansieringsbudget, mnkr Bokslut 2015 Prognos 2016 Förslag 2017 Årets resultat 209,6 377,6 824,4 Justering för ej likviditetspåverkande kostnader Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -50,1 226,2 232,8 159,5 603, ,2 Förändring av rörelsekapital 407,1-204,1 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 566,6 399, ,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -755,3-958,9-948,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 37,1 98,6-84,6 Årets kassaflöde -151,6-460,6 29,0 Likvida medel från årets början 703,2 551,6 91,0 Likvida medel vid årets slut 551,6 91,0 120,0 Balansbudget, mnkr Tillgångar Bokslut 2015 Prognos 2016 Förslag 2017 Anläggningstillgångar 5 988, , ,9 Omsättningstillgångar 880,6 471,0 475,0 Summa tillgångar 6 868, , ,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2 547, , ,5 Avsättningar 1 128, , ,3 Skulder Långfristiga skulder 1 281, , ,1 Kortfristiga skulder 1 911, , ,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse, pensioner 6 868, , , , , ,5 Sida 19

20 Ekonomisk flerårsplan Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen är: Nämndernas driftbudgetramar 2017, Investeringsbudget 2017 och plan , Exploateringsredovisning 2017 och plan , Skattesatsen 19,15 kr, Sveriges Kommuner och Landstings prognos och modell för beräkning av skatter och utjämningssystem samt Statisticons befolkningsprognos för åren levererad i mars 2016, Prognoser och kalkyler avseende barnomsorg, skola och äldreomsorg baserade på befolkningsprognosen ovan vilket innebär kostnadsökningar om cirka 135 mnkr år 2018 och cirka 165 mnkr år 2019, Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos per augusti Resultatbudget, mnkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter 2 483, Verksamhetens kostnader , Avskrivningar -196, Verksamhetens nettokostnader , Skatteintäkter 3 191, Gen. Statsbidrag och utjämning 629, Finansiella intäkter 22,6 7 7 Finansiella kostnader -44, Årets resultat 824, varav exploateringsnetto 747, Resultat exklusive exploateringsnetto 77,0 60,0 60,0 Sida 20

21 Finansieringsbudget, mnkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Årets resultat 824, Justering för ej likviditetspåverkande kostnader 232, Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 057, Förändring av rörelsekapital 5, Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 062, Kassaflöde från investeringsverksamheten -948, Kassaflöde från finansieringsverksamheten -84, Årets kassaflöde 29,0 0 0 Likvida medel från årets början 91, Likvida medel vid årets slut 120, Balansbudget, mnkr Tillgångar Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Anläggningstillgångar 7 527, Omsättningstillgångar 475, Summa tillgångar 8 002, Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 3 729, Avsättningar 1 065, Skulder Långfristiga skulder 1 448, Kortfristiga skulder 1 760, Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse, pensioner 8 002, , Sida 21