Budget 2019 SD Järfälla

Transkript

1 SD Järfälla

2 Innehåll Förord... 3 Skattekraft... 3 Tryggheten... 4 Ekonomisk berättelse... 4 Kommunal socialhjälp... 4 Låneskuld... 5 Exploatering och befolkningsökning... 5 Kommunstyrelsen... 5 En levande demokrati... 5 Mångkulturellt bokslut... 6 En ny äldrenämnd... 6 Kommunalråd och lokal demokrati... 6 Barn- och ungdomsnämnden... 7 Svenska språkets betydelse... 7 Elevernas studiemiljö... 7 Elevernas hälsa... 7 Effektivare hemspråksundervisning... 7 Genuspedagogik... 7 Kompetensnämnden... 8 Studiero i gymnasiet... 8 Svenska i gymnasiet... 8 Svenska för invandrare... 9 SL-kort till gymnasieelever... 9 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden... 9 Etniska och religiösa föreningar... 9 Idrott... 9 Socialnämnden Äldrenämnden En ny äldrenämnd Omsorgstagarens trygghet Personal

3 Tekniska nämnden Miljö- och bygglovsnämnden Familjerättsnämnden Sammanställning av nämndernas driftbudgetramar Resultatbudget med plan Balansbudget Exploateringsbudget och plan Skattesats

4 Förord På en traditionell vänster- högerskala är Sverigedemokraterna ett parti som å ena sidan är frihets- och individorienterat, å andra sidan ett parti som också ser behovet av att vissa av ett samhälles funktioner kräver gemensamma lösningar. Frihet, stabilitet och trygghet är våra honnörsord. Sverigedemokraterna har länge varnat för de marxistiska idéströmningar som begreppen mångkultur och feminism är grundade i och vars praktiska politik nu börjat få allvarliga konsekvenser för svenska folket. Riksdagen lagstiftade dessvärre 1975 om att Sverige ska vara ett mångkulturellt samhälle. Allt fler av våra gemensamma resurser går numer åt till att hantera konsekvenserna av invandring såsom kriminalitet, arbetslöshet och många andra friktionsförluster, inte minst av ekonomisk natur. Invandringen är och har länge varit en stor ekonomisk förlustaffär för Sverige. Enbart i statens budget spenderar vi tiotals miljarder kronor för invandring och migration. Då är inte kommunernas kostnader medräknade. Detta är summor som ligger i nivå med vad vi spenderar på försvaret, eller på skolan (inklusive gymnasiet). Varje år. Skattekraft I Järfälla har vi nu problem med sjunkande skattekraft, det vill säga att antal inbetalda kronor i skatt blir allt färre än antal spenderade kronor på välfärdstjänster. Järfälla är en av de kommuner som har den sämsta utvecklingen i länet och landet avseende just skattekraft hade Järfälla en skattekraft som låg 25 % över riksgenomsnittet. Den hade 2016 sjunkit till 6 %. Om denna utveckling fortsätter kommer Järfälla år 2030 ligga under riksgenomsnittet, på minus 7 %. I diagrammet nedan visas utvecklingen när det gäller skattekraften per person nu jämfört med genomsnittet i landet. Utvecklingen är som sagt nedåtgående, enligt statistik från SCB. Utveckling av skattekraften i Järfälla 1995 SD Järfälla anser att den viktigaste frågan för kommunen är ekonomin, att kunna ha en solid utveckling som medger att vi kan sköta våra grundläggande åtaganden inom skola, omsorg och infrastruktur. Vi vill ta oss ut ur den hittills förda politiken som riskerar ge oss en sönderbyggd kommun, kommande skattehöjningar, alltför höga lån och sämre ordning och trygghet i både det offentliga rummet liksom inom skola och omsorg. 3

5 Tryggheten En trygg utomhusmiljö på alla platser i alla kommundelar anser vi borde vara självklart. Människor ska kunna röra sig fritt, ta sig till och från skola och arbete och vistas utomhus alla tider på dygnet för att det egna närområdet ska uppfattas som tryggt. Järfällas invånare ska inte behöva oroa sig för överfall, rån, misshandel eller sexuella övergrepp när de rör sig i kommunens centrala delar, i sina bostadsområden eller i friluftsområden. Ett första steg mot en tryggare utemiljö är att utöka och förbättra befintlig belysning i våra utomhusmiljöer. En trivsam och väl fungerande miljö i Järfälla kräver närvaro av polis på allmän plats. Därför bör den lokala polisstationen i Jakobsberg ha avsevärt utökat öppethållande. Vi anser också att det behövs fler poliser på gator och torg. Det är dock Polismyndigheten och Länsstyrelsen, inte en enskild kommun, som avgör hur Polisen ska prioritera sina resurser och sin personal. Sverigedemokraterna konstaterar tyvärr att tryggheten i kommunen kraftigt har försämrats på tämligen kort tid förmodligen till stor del beroende på de uteblivna insatserna från polisens och övriga rättsväsendets sida. Vi ser ett allt grövre och mer omfattande våld till och med på offentliga platser. Rättsväsendet klarar dessvärre inte av att hålla jämna steg med brottsligheten. Dels underlåter man att åtala för de brott man skulle kunna åtala för, dels döms alltför låga straff ut i de fall där man faktiskt bestämmer sig för att fälla den skyldige. I fall där man skulle kunna yrka på utvisning av den dömde låter man bli att göra det, i allt för hög utsträckning. Allt detta är saker som till stor del ligger utanför kommunens kontroll och bortom åtgärder som en enskild kommun skulle kunna vidta. I skrivande stund ser det dessutom ut som om problemen kommer att fortsätta att eskalera. Den grova vålds- och sexualbrottsligheten är till stor del relaterad till invandringen från framförallt Mellanöstern och Afrika, och invandringen kommer framöver ligga på en hög nivå eller till och med öka. Trots det stopp man aviserade för asylinvandring 2015 ligger års siffror på en väldigt hög nivå, över beviljade uppehållstillstånd hittills i år. Sveriges befolkning kommer med nuvarande nivå på invandring öka med mellan 1 miljon och 1,5 miljoner människor under det närmaste decenniet. Med bibehållen hög eller till och med ökad invandring tillkommer förstås de negativa ekonomiska konsekvenser som vi nämner ovan, och de konsekvenserna drabbar hela landet, inte minst Järfälla kommun som har haft ett högt mottagande under de senaste åren. Ekonomisk berättelse Kommunal socialhjälp Med årets förslag till budget från allianskoalitionen fortsätter den negativa utvecklingen med kraftigt ökande belåning, främst gällande exploatering i Barkarby. Vi är som kommun fortfarande beroende av det från staten utbetalda kommunala utjämningsbidraget på 500 miljoner kronor per år. Det kommunala utjämningsbidraget är en slags statlig socialhjälp till kommuner i landet. Av alla kommuner är det blott några få stycken som betalar in till detta system. Resten skjuter staten till, till de kommuner som behöver det. Järfällas behov av utjämningsbidrag har ökat varje år under det senaste decenniet. Vi i Sverigedemokraterna vill 4

6 till skillnad från övriga partiet hålla nere den ökningen så gott det går och helst göra oss av med det beroendet av statlig hjälp. Vi anser att de förutsättningar som Järfälla har med närheten till Stockholm, god infrastruktur och den mest dynamiska arbetsmarknaden i landet inte borde vara i behov av några statliga bidrag. Med ett framtida regeringsskifte och möjligheter för Sverigedemokraterna att påverka saker i rätt riktning så bör det rimligtvis vara möjligt att på sikt till och med vända utvecklingen till ett minskat bidragsberoende, för fler kommuner. Låneskuld Järfälla kommun har en låneskuld på c:a 2,5 miljarder kronor. Den har ökat dramatiskt under de senaste åren. Kommunstyrelsen har nyligen godkänt att kommunen lånar upp ännu mer pengar så att skulden hamnar på 3 miljarder kronor. Även här anser Sverigedemokraterna att Järfälla är en kommun med sådana förutsättningar att vi borde kunna minska denna skuld istället för att för att fortsätta den ansvarslösa hanteringen av kommunens ekonomi med ett ökande bidragsberoende och ökande lånebehov som fortgått under de senaste åren. Exploatering och befolkningsökning I exploateringens tecken så räknar minoritetskoalitionen också med en befolkningsökning som vida överstiger vad vi i SD Järfälla anser bra för kommunen. Vi ser att de senaste årens exploatering och förtätning av Järfälla inte har bidragit vare sig ekonomiskt eller på andra sätt. Vi ser hellre att Järfälla får behålla sina grönområden och att kommunen får växa organiskt. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har huvudansvaret för övergripande planering och administration av kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar dessutom för den politiska styrningen och det ekonomiska stödet till de politiska partierna i kommunfullmäktige. En levande demokrati Kommunstyrelsen bör utveckla en modern handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras. Sverigedemokraterna anser att en av de viktigaste punkterna i handlingsplanen bör vara att försöka öka det aktiva deltagandet och möjligheten till inflytande för invånarna.en sådan punkt är att viktiga beslut om övergripande frågor bör föregås av en lokal folkomröstning. Sammanträden från kommunfullmäktige bör göras mer tillgängliga på nätet. Sändningarna från dessa sammanträden bör vara av bättre kvalitet än nu avseende både ljud och bild. Dessutom bör dessa sändningar i efterhand vara tillgängliga och sökbara på basis av ämne, ärendepunkt och talare. Allmänheten ska snabbt kunna kolla upp vad ett visst parti har anfört i en viss fråga, utan att behöva titta igenom hela sändningen. Vidare bör kommunens hemsida öppna upp för debatt i viktiga politiska frågor där medborgarna kan få göra sin röst hörd. Här kan det vara lämpligt att hitta någon lösning för deltagare att identifiera sig, till exempel med e-legitimation, bank-id eller annan liknande lösning. 5

7 Mångkulturellt bokslut En sund debatt om invandring kräver att man har siffror och begrepp klara för sig. För att få en klarhet om invandringens påverkan borde kommunens tjänstemän få i uppdrag att göra en oberoende undersökning om invandringens ekonomiska effekter för Järfälla. Målsättningen med arbetet bör vara att det ska göras brett och inkludera i stort sett alla nämnder med tydliga uppställningar avseende intäkter och kostnader för invandringen. Redovisningen bör innefatta invandringens påverkan på bland annat välfärden, tryggheten och de totala ekonomiska konsekvenserna för kommunen. I denna redovisning bör ingå ett bokslut över den rundgång av skattepengar som kommunens invånare betalar men också till en del går tillbaka till kommunen i form av utjämningsbidrag och andra statsbidrag. Det är denna rundgång som ibland marknadsförs som satsningar från statligt håll, satsningar som inte skulle behövas om vi förde en ansvarsfull ekonomisk politik och en ansvarsfull invandringspolitik på riksnivå. En ny äldrenämnd Ett av de viktigaste områdena som Sverigedemokraterna prioriterar är äldreomsorgen. På riksnivå driver Sverigedemokraterna ett flertal reformer för att förbättra just äldreomsorgen. I Järfällas nuvarande organisation är äldreomsorgen inordnad i socialnämnden. Sverigedemokraterna kan nu konstatera att vårt förslag om att flytta över ansvaret för äldreomsorgen till en nyinrättad nämnd, äldrenämnden, nu ser ut att genomföras. Genom detta kommer vi säkerställa att resurser avsedda till våra äldre inte spenderas på annat. Vårt förslag om detta har tidigare röstats ner av övriga partier i kommunfullmäktige, men nu efter valet har den borgerliga alliansen ändrat sig och anammat vårt förslag. Kommunalråd och lokal demokrati Alla partier förutom Sverigedemokraterna har kommit överens om att utöka antalet kommunalråd, med motiveringen att denna förändring skulle gynna den lokala demokratin. Eftersom det tredje största partiet, Sverigedemokraterna, inte får något kommunalråd medan däremot mindre partier får det, ser vi inte att just demokratin gynnas genom denna tämligen dyra förändring. De pengar som utökningen av antal kommunalråd kommer att kosta vill Sverigedemokraterna istället satsa på gratis SL-kort till gymnasielever. Kommunstyrelsen Kommunbidrag 275,8 278,4 269,1 Intäkter 90,0 100,5 114,6 Summa intäkter 365,8 378,9 383,7 Kostnader -353,3-378,9-383,7 Årets resultat 12,5 0,0 0,0 6

8 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har huvudansvaret för grundskolan och barnomsorgen. Svenska språkets betydelse Det finns skolor idag där så många som 50 % av eleverna går ut grundskolan utan behörighet att kunna söka gymnasieutbildning. Vi vet att goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen. Därför vill vi låta elever med alltför bristfälliga kunskaper i svenska språket gå i särskilda förberedande klasser innan de sätts in i den ordinarie undervisningen. Elevernas studiemiljö Sverigedemokraterna vill satsa på ordningsansvariga och mentorer i grundskolan. Vi anser att om skolorna får extra personal som arbetar heltid med att förbättra studiemiljön genom att hålla ordning och stödja eleverna, vilket bidrar till att undvika stök och mobbing, så kan lärarna avlastas och fokusera mer på undervisningen. Elevernas hälsa Många elever berättar att de upplever svårigheter med att klara koncentrationen under en hel skoldag. Vi vill öka antalet idrotts-, rörelse- och friluftsaktiviteter under skoltid. Det leder till en bättre koncentrationsförmåga, mer lugn och ro och därmed förutsättningar för elever att tillgodogöra sig kunskap. Effektivare hemspråksundervisning Färdigheter i svenska språket är avgörande för hur väl man lyckas med studier, i yrkeslivet och därmed i förlängningen för ens förmåga att försörja sig själv. Vi ser hur svenska skolelevers färdigheter blir allt sämre. Detta gäller inte minst barn som invandrat och barn till invandrade föräldrar. Dåliga svenskkunskaper, kanske mer än något annat, riskerar att permanenta ett utanförskap. Sverigedemokraterna vill därför omprioritera medel inom Barnoch ungdomsnämnden så att resurser spenderas på svenskundervisning och därmed stärker elevers färdigheter i svenska språket. Färdigheter i ett annat modersmål än svenska eller föräldrars modersmål om det är annat än svenska, har definitivt ett värde. Sverigedemokraterna anser att färdigheter i modersmålet är något som är föräldrarnas ansvar och inte något som ska belasta skolans medel mer än nödvändigt. Därför vill vi effektivisera modersmålsundervisningen. Genuspedagogik Sverige har i flera kommuner genomfört genuscertifieringar av förskoleverksamheter. Syftet är att försöka strömlinjeforma alla pojkars och flickors beteende, i strid mot våra nedärvda biologiska och psykologiska förutsättningar och behov. Detta säger man sig vilja göra för att 7

9 inget kön ska missgynnas av strukturer som lärs in från barndomen. Problemet med genuspedagogik är att biologiska könsskillnader faktiskt finns och har stor betydelse för oss alla. Genom att undertrycka dessa könsskillnader anser vi att man gör barnen en stor otjänst och att man gör dem illa förberedda för vuxenlivet. Utöver detta är den praktiska förskoleverksamheten ofta mer komplex än vad genusteoretikerna på universiteten velat eller kunnat ta hänsyn till. Praktisk genuspedagogik i förskolan har knappast handlat om frigörelse för barnen. Inte heller underlättar den för personalen. Istället har fler regler införts i barnens vardag där man försökt styra barnens lekar och beteende med målet att skapa en könsneutral förskola. Men eftersom vi har de biologiska könsskillnader vi har, och till dem kopplade psykologiska skillnader, är vi ingalunda könsneutrala. Därför bör vi heller inte försöka inbilla våra barn att de är könsneutrala eller att kön saknar betydelse. Sverigedemokraterna vill avskaffa genuspedagogik och genuscertifiering och istället se en förskola som inte lägger sig i och försöker ändra barnen enligt politiska modenycker. Vi anser att barnens utveckling och fostran i första hand är föräldrarnas ansvar. Barn- och ungdomsnämnden Kommunbidrag 1571,4 1648,9 1727,8 Intäkter 209,3 195,4 215,8 Summa intäkter 1780,7 1844,3 1943,6 Kostnader -1766,6-1844,3-1943,6 Årets resultat 14,1 0 0 Kompetensnämnden Kompetensnämnden har ansvar för gymnasieskolan, arbetsmarknad, vuxenutbildningen och svenska för invandrare (SFI). Studiero i gymnasiet Sverigedemokraternas gymnasiepolitik fokuserar på att höja elevernas färdigheter genom att bl.a. förbättra studiemiljön. Det resulterar i en ökad lust till bildning. För att förbättra studiemiljön i gymnasieskolan anser vi även här att ordningsansvariga och mentorer behöver anställas. Svenska i gymnasiet Liksom i grundskolan vill vi tillföra ytterligare medel till svenskundervisning i gymnasiet genom att effektivisera modersmålsundervisningen. De medel som idag spenderas på modersmålsundervisning vill vi istället satsa på svenskundervisning. 8

10 Svenska för invandrare I Järfälla finns många invånare som har behov av att lära sig det svenska språket. Den höga invandringen ställer därför krav på god och kvalitativ undervisning i svenska. Språket är en viktig del för att komma in i samhällets gemenskap. Därför är det av högsta vikt att eleverna på ett effektivt sätt fullföljer sina studier med goda resultat och att kön till SFI därmed kan hållas till ett minimum. Större krav på resultat efter en given tid bör också ställas. Kan också uttryckas som att den lediga tid man har skall spenderas med SFI upp till en heltid. Bidrag bör begränsas om närvaro och förväntad prestation inte uppfylls i tillräcklig omfattning. SL-kort till gymnasieelever Medel för SL-kort till gymnasieelever behålls och budgetramen utökas med 1,5 miljoner. Vi anser att alla elever ska ha rätt till SL-kort oavsett vilken skola de studerar på. Kompetensnämnden Kommunbidrag 367,8 394,5 410,7 Intäkter 314,0 166,0 85,0 Summa intäkter 681,8 560,5 495,7 Kostnader -686,2-560,5-495,7 Årets resultat -4,4 0,0 0,0 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Nämnden har ansvar för en mängd verksamheter däribland bibliotek, idrott/fritid, fritidsgårdar, kultur samt kulturskolan. Etniska och religiösa föreningar Sverigedemokraterna vill ta bort bidragen till etniska och religiösa föreningar med en ickedemokratisk grundsyn. Vi anser inte att kommunen ska stödja föreningar vars ideologi och verksamhet bygger på exkluderande av människor utifrån etnicitet eller religion. Inkluderande föreningar som är öppna för alla inom t.ex. idrott har bättre förutsättningar att bidra till människors hälsa och välmående, såväl som sammanhållning. Idrott Idrott och kultur är en väsentlig del i möjligheten till en meningsfull fritid så vi anser att satsningar bör göras på detta område för att säkerställa tillgång till befintliga och tidigare beslutade anläggningar. Vi satsar ytterligare 0,7 miljoner på upprustning av idrottsanläggningen vid Viksjövallen. 9

11 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Kommunbidrag 157,8 183,1 203,0 Intäkter 18,1 15,7 18,5 Summa intäkter 175,9 198,8 221,5 Kostnader -168,2-198,8-221,5 Årets resultat 7,7 0,0 0,0 Socialnämnden Socialnämnden har det övergripande ansvaret för de sociala frågorna i kommunen. Bland annat ansvarar de för funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt serveringstillstånd, tillsyn enligt alkohollagen och tillsyn över handel med tobaksvaror. De ska även agera när människor hamnar i psykiskt eller socialt utsatta situationer. Sverigedemokraterna prioriterar i årets budgetförslag de äldres situation i kommunen och vill därför skapa en separat äldrenämnd. Socialnämnden Kommunbidrag 1 272, ,7 827,8 Intäkter 287,0 283,5 165,3 Summa intäkter 1 559, ,2 993,1 Kostnader , ,2-993,1 Årets resultat -19,3 0,0 0,0 Äldrenämnden En ny äldrenämnd Sverigedemokraterna vill skapa en ny nämnd som endast ansvarar för äldreomsorgen, äldrenämnden. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv så kan det säkerställa att det inte sker interna transfereringar mellan de tre komponenterna i dagens socialnämnd, nämligen äldreomsorgen, funktionshinder och individ-/familjeomsorg. Vi vill freda äldreomsorgens pengar. Det är ett av Sverigedemokraternas prioriterade områden. På riksnivå driver Sverigedemokraterna ett flertal reformer för att förbättra just äldreomsorgen. Omsorgstagarens trygghet Att som omsorgstagare kunna lita på och förstå personalen är i allra högsta grad en trygghetsfråga och även ett sätt att undvika att misstag sker i omsorgsarbetet. Äldre personer har ofta ett större behov av en enkel och rak kommunikation. Därför skall det vara ett 10

12 kommunalt krav att personalen talar god och tydlig svenska, likväl som att de kan dokumentera vardagliga händelser i skrift. Kommunen bör dessutom av säkerhetsskäl kräva ett utdrag ur belastningsregistret vid anställning av all omsorgspersonal, tillsvidareanställda såväl som vikarier. Personalen skall även ges möjlighet att kunna ägna mera tid åt de äldre. Som exempel kan ges att vid städning, tvättning och handling skall tiden som används vara generöst tilltagen. Speciella grupper som ägnar sig åt dessa göromål kan underlätta både för den personal som utför omvårdnadsarbetet och personen som de hjälper. Detta medför förutom mera tid hos den äldre med hjälpbehov, också mindre stress för både omsorgstagaren som personalen. Personal Schemaändringar behövs för att personalen skall orka med att jobba i äldreomsorgen, då det är ett tungt jobb både fysiskt såväl som psykiskt. Det skall finnas tillräckligt med personal för att de inte skall behöva jobba varannan helg eller ha delade turer. Eventuellt kan en arbetstidsförkortning vara en väg mot bättre personalhälsa. Rätten till heltid bör ges till all personal som så önskar. Därmed kan personalen känna en större trygghet i sitt arbete och i sin anställning och genom att de själva mår bra kan de ge mera tillbaka till de människor som de hjälper. De skall även ges en stor möjlighet till vidareutbildning för att därmed kunna bli ännu bättre omvårdnadsgivare. Sverigedemokraterna vill öka grundbemanningen och möjliggöra att fler av personalen skall kunna gå upp till heltid inom äldreomsorgen. Detta kommer att leda till att verksamheten får fler personaltimmar att fördela över de äldre vilket kommer att minska stressen för personalen och att de äldre får en bättre omvårdnad. Dessutom kommer det att med mera personal kunna vara ett minskat antal olika personer som hjälper varje omsorgstagare. Detta för att undvika den stress och oro som kan skapas för de äldre som resultat av alltför många olika personer som hjälper till, inte minst i hemtjänsten. Äldrenämnden Kommunbidrag 562,8 Intäkter 63,0 Summa intäkter 625,8 Kostnader -625,8 Årets resultat 0,0 11

13 Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för en mängd olika områden såsom kommunens gator, belysning, vatten- och avloppshantering, sophantering och parkförvaltningen. Tekniska nämnden Skattefinansierad verksamhet, Kommunbidrag 153,6 165,8 177,8 Intäkter 609,5 621,3 667,7 Summa intäkter 763,1 787,1 845,5 Kostnader -758,4-787,1-845,5 Årets resultat 4,7 0,0 0,0 Miljö- och bygglovsnämnden Miljö- och bygglovsnämnden är bl.a. lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, strålskyddslagen, livsmedelslagen och bygglovsärenden. Miljö- och bygglovsnämnden Kommunbidrag 11,3 12,2 12,2 Intäkter 20,3 18,6 18,5 Summa intäkter 31,6 30,8 30,7 Kostnader -32,6-30,8-30,7 Årets resultat -1,0 0,0 0,0 12

14 Familjerättsnämnden Familjerättens verksamhet regleras främst av Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Familjerättsnämnden Kommunbidrag 4,5 4,5 5,0 Intäkter 1,7 1,7 1,8 Summa intäkter 6,2 6,2 6,8 Kostnader -6,9-6,2-6,8 Årets resultat -0,7 0,0 0,0 Sammanställning av nämndernas driftbudgetramar I följande tabell redovisas vårt förslag till nämndernas driftbudgetar för Nämnd Kommunstyrelsen 278,4 269,1 Barn- och ungdomsnämnden 1648,9 1727,8 Kompetensnämnden 394,5 410,7 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 183,1 203,0 Socialnämnden 1 355,7 827,8 Äldrenämnden 562,8 Familjerättsnämnden 4,5 5,0 Tekniska nämnden, skattefinansierat 165,8 177,8 Miljö- och bygglovsnämnden 12,2 12,2 Summa nämnder 4043,1 4196,2 13

15 Resultatbudget med plan Resultaträkning, mnkr Prognos Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens intäkter 1 943, , , , ,5 Verksamhetens kostnader , , , ,1 030,4 Avskrivningar -201,2-229,2-243,2-288,8-325,5 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter 3 213, , , , ,6 Gen. Statsbidrag och utjämning 682,7 687,9 757,4 745,6 704,0 Verksamhetens resultat 246,3 234,4 763,1 913, ,5 Finansiella intäkter 34,0 14,2 11,6 9,6 9,1 Finansiella kostnader -31,1-48,6-44,8-47,5-46,5 Resultat efter finansiella poster 249,2 200,0 729,9 875,7 964,1 Extraordinära poster -177,0 Årets resultat 72,2 200,0 729,9 875,7 964,1 varav exploateringsredovisning 145,4 176,2 680,4 795,7 872,1 Årets resultat exkl exploaterings- netto och extraordinära poster 103,8 23,8 49,5 80,0 92,0 Resultat i % av skatter och utjämning 2,70 % 0,6% 1,2% 1,8% 2,0% 14

16 Balansbudget Balansbudget, mnkr Prognos Plan 2020 Plan 2021 Tillgångar Anläggningstillgångar 6 935, , , , ,2 Omsättningstillgångar 535,6 506,4 565,0 565,0 565,0 Summa tillgångar 7 470, , , , ,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 3 018, , , , ,0 Avsättningar 1 267, , , ,0 896,0 Skulder Långfristiga skulder 182,8 182,0 200,0 210,0 220,0 Långfristiga banklån 1 880, , , , ,0 Kortfristiga skulder 922,3 900,0 922,4 932,9 949,2 Kortfristiga banklån 200,0 550,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 470, , , , ,2 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 503, , , , ,5 Exploateringsbudget och plan Utfall nettointäkter blev 145 mnkr och prognosen för 176 mnkr. Plötsligt budgeterar man för intäkter om 680 mnkr! Man förväntar sig alltså att intäkterna ökar med nästan 300 %. En sådan ökning av kommunens intäkter är uppenbart orimlig och grovt överskattad. En sådan här investeringsplanering är rena fantasier och det är djupt oansvarigt att presentera sådana siffror i en budget utan att tydligt klargöra var de ytterligare 500 miljoner kronorna ska komma ifrån. Som kommunens egna revisorer skriver: Det krävs en mer realistisk investeringsplanering. Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Summa Drift (omsättningstillg) ,0 200, Intäkter Kostnader ,0-35,0-35,0-158,0 Nettointäkter, drift Investeringar (anläggningstillg) Inkomster 30,0 80,0 150,0 50,0 310,0 Utgifter -300,0-300,0-300,0-200,0-1100,0 Nettoutgifter, investering Summa exploateringsnetto

17 Skattesats Vi föreslår att skattesatsen kvarstår på nuvarande nivå 19,15. 16