100 år. Hyresgästföreningen. l Jonas: Delvis samma frågor idag. fokus: TEMA Det startade i Nynäshamn. OMVÄRLD Satsning på hyresrätter i Wien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "100 år. Hyresgästföreningen. l Jonas: Delvis samma frågor idag. fokus: TEMA Det startade i Nynäshamn. OMVÄRLD Satsning på hyresrätter i Wien"

Transkript

1 HYRESGÄSTEN TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 3/2015 EXPERTERNA Semesterbyte av bostad TEMA Det startade i Nynäshamn OMVÄRLD Satsning på hyresrätter i Wien SKOLAN Dörröppnare för bostadsfrågan fokus: Hyresgästföreningen 100 år l Jonas: Delvis samma frågor idag

2 LEDAREN MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE 100 år med nya utmaningar T ålamodet tog slut på årets sista dag, en torsdag i december I kylan samlades ett antal allvarsamma män för möte. Innan kvällen var över hade de bildat Hyresgästföreningen i Nynäshamn. Bakgrunden var att trots löften om annat så plågades hyresgästerna av kalla och dragiga lägenheter, uteblivna reparationer och höga hyror i kombination med nonchalans från hyresvärdens sida. Det står att läsa i den jubileumsskrift som Hyresgästföreningen i Nynäshamn tagit fram till 100 års-jubiléet. Så föddes alltså den svenska hyresgäströrelsen utifrån en idé att om vi tillsammans hjälps åt, så får också var och en det bättre. En solidarisk tanke. Då var hyresgästernas verklighet kalla och dragiga lägenheter, utedass på gården och risken att bli vräkt på dagen. Idag ser det annorlunda ut. Både villkor och standard har avsevärt förbättrats. Men vår tid har nya utmaningar. Idag är bostadsbristen gigantisk. Över unga längtar efter att få en egen bostad, att få bli vuxna och flytta hemifrån. De längtar efter ett förstahandskontrakt med en hyra som är rimlig och att slippa vara hänvisad till en dyr andrahandsmarknad. Men det är inte bara de unga som drabbas när bostäderna är få. Den som får det nya jobbet i storstaden men bor långt ifrån tvingas allt oftare tacka nej eftersom det inte finns någonstans att bo. Och många av våra äldre är oroliga för hur de ska få pengarna att räcka till hyran. Mycket har förändrats sedan vi startade Hyresgästföreningen och mycket har blivit bättre för att vi förhandlat hyror, påverkat politiken och tillsammans stått upp för hyresgästerna och hyresrätten. Men än finns det stora utmaningar att ta tag i. Kampen för hyresgästernas rättigheter är lika aktuell nu som för hundra år sedan. I MITT BOSTADSOMRÅDE hämtar vi kraften från varandra. Det gäller både när vi inte är nöjda med någonting och vill ha en förändring och när vi kommer på idéer som vi vill förverkliga. Just nu så jobbar vi både för att få bostadsbolaget att gilla våra förslag om odling på kolonilotter och för att vi tillsammans med några andra bostadsområden ska kunna starta dagkolloverksamhet för yngre barn i Hyresgästföreningens regi. I andra områden är det en annan kamp som pågår. Då handlar det om att alla ska ha råd att bo kvar när husen renoveras. Där jobbar Hyresgästföreningen för att människor ska kunna påverka omfattningen på renoveringar som ska göras och att hyrorna inte ska bli orimliga. Men vi har inte bara ett ansvar för de som redan har en bostad. Vi har också konkreta förslag på vad politikerna borde göra för att få fart på byggandet av fler hyresrätter. Glädjande nog har landets nya bostadsminister lyssnat. Regeringen har presenterat förslag på investeringsstimulanser som ska underlätta byggandet av nya hyresrätter till rimliga hyror. Lika glädjande är att idag är det inte bara män som är aktiva och påverkar livet i våra bostadsområden. Idag är det lika mycket kvinnorna som är med. Vi är många och tillsammans gör vi skillnad. Vi har gjort det i 100 år och vi ska fortsätta i minst 100 år till. Vi ska naturligtvis ta vara på och lära av vår historia. Men vi ska också blicka framåt, utvecklas och bli ännu bättre. För det är bara på så sätt Hyresgästföreningen kan betyda mer för fler. Tack för det fina arbete du gör för Hyresgästföreningen - och grattis till 100 framgångsrika år! n FÖLJ OSS! FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på twitter och facebook: twitter.com/ hyresgasterna och facebook. com/hyresgastforeningen Vi är många och tillsammans gör vi skillnad. Vi har gjort det i 100 år och vi ska fortsätta i minst 100 år till. HYRESGÄSTEN utkommer i exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda. Grundad POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, Stockholm. ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Peter Forsman, E-post: GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Peter Forsman Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Sörmlands Grafiska AB ISSN: HYRESGÄSTEN

3 INSIDAN Lägesrapport från Framtidsbyrån ARBETET MED Hyresgästföreningens framtidsarbete går vidare. Ledordet är att Hyresgästföreningen ska betyda mer för fler. De sex utvecklingsgrupperna är i full igång med att genomföra sina uppdrag, varav flertalet ska vara klara med sina förslag till sommaren. De sex grupperna är: Medlemmar och Hyresgäster, Ambassadörskap, Kultur och värdegrund, Varumärke och retorik, Historik, nutid och framtid samt Ledarskap. Grupperna är bemannade med både förtroendevalda och tjänstemän och med en spridning över landet. Grupperna arbetar var för sig för att ta fram underlag och förslag inom respektive område. Men man har också under våren genomfört en gemensam trendspaning tillsammans för att ta fram vilka frågor som är de stora trenderna i vår omvärld och som Hyresgästföreningen kommer att påverkas av. Framtidsbyrån har identifierat ett antal ytterligare frågor som vi särskilt behöver utreda för att fundera på hur vi ska betyda mer för fler. Vi behöver till exempel lära oss mer om hållbarhet, hemlöshet, trångboddhet och segregation för att veta vilken roll Hyresgästföreningen ska ha framöver, berättar Anna Lönn Lundbäck som leder arbetet med Framtidsbyrån. En annan grupp är de så kallade gräsrotsstrategerna som utgörs En av de sex grupperna är Historik, nutid och framtid som ska ta fram viktiga vägval för Hyresgästföreningen både i historien och idag. Gruppen leds av Ronny Bengtsson t.v., förtroendevald från Göteborg. Här i samtal med Pär Svanberg från riksförbundet och Åse Richard från Uppsala. FOTO: PETER FORSMAN av hyresgäster och medlemmar utan förtroendeuppdrag eller med engagemang på lokal nivå, som har fått svara på ett antal frågor vad de tycker om Hyresgästföreningen och hur de ser att föreningen kan betyda mer för fler. DERAS BERÄTTELSER ser lite olika ut med både bra och mindre bra inslag i mötet med Hyresgästföreningen. Några exempel är att man upplever att Hyresgästföreningen känns lite instängda. Det kan också vara svårt att bli insläppt i organisationen om man vill aktivera sig. Det går inte heller alltid så snabbt i kontakterna med föreningen, även om företrädarna oftast är trevliga. Man upplever inte Hyresgästföreningen som en enda organisation, den spretar. Andra frågor är var tog kamporganisationen vägen? Var finns vi när det är kris i ett område? FÖR ATT FÖRANKRA ARBETET med Framtidsbyrån, vilket så småningom kommer att leda fram till ett förslag på en ny Agenda Agenda 2022 som ska antas på förbundsstämman 2016, så att det sker en ordentlig förankringsprocess i organisationen, både bland förtroendevalda och anställda. En bred dialog har skett under våren på föreningarnas årsmöten, regionfullmäktige och med anställda. Det kommer även att öppnas en digital medlemsida på nätet där vanliga medlemmar också ska kunna gå in och kommentera och ge sina synpunkter, berättar Anna Lönn Lundbäck. n Följ Framtidsbyråns egen blogg ETT UTMÄRKT SÄTT att följa Framtidsbyråns arbete är att via intranätet Bosse gå in på Framtidsbyråns egen blogg. Den gör att du snabbt och enkelt kan hålla dig uppdaterad om Hyresgästföreningens framtidsarbete. Här finns korta inlägg, berättelser, foton och filmer som på ett lättillgängligt sätt gör det möjligt att följa Framtidsbyråns fortlöpande arbete fram till förbundsstämman Profilprodukter och profilkläder I WEBBUTIKEN kan du beställa både profilprodukter och profilkläder. Allt följer vår grafiska profil och håller bra kvalitet. Region Stockholm driver Hyresgästföreningens webbutik och hälsar alla förtroendevalda och anställda välkomna in. Här når du nationella webbutiken: HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2015 NR 4 v 36 NR 5 v 43 NR 6 v 50 Ladda ned appen TA DEL AV HYRESGÄSTEN på mobiltelefoner och läsplattor med hjälp av tidningens app. Finns både för Android, Iphone och Ipad. Ta del av verksamhetsberättelsen DET GÖRS MYCKET BRA och det finns ett stort engagemang inom Hyresgästföreningen. En bra överblick ges genom att ta del av verksamhetsberättelsen med årsredovisning. Där kan man bland annat läsa om arbetet med lyfta fram bostadsfrågan i valet genom Bostadslyftet. I verksamhetsberättelsen redovisas också hur Hyresgästföreningen hittills lyckats med Verksamhetsberättelse 2014 med årsredovisning de långsiktiga mål som finns i Agenda Av årsredovisningen framgår också att Hyresgästföreningen har en god och välskött ekonomi. Nu finns verksamhetsberättelsen för 2014 tillgänglig som pdf på hyresgastforeningen.se/om oss och på intranätet Bosse. Den kommer också att skickas ut till de medlemmar som har lämnat e-postadress. n ANTAL MEDLEMMAR Den 20 maj 2015 hade Hyresgästföreningen medlemmar. HYRESGÄSTEN 3

4 PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN Dörröppnare till fler hyresrätter FOTO: PETER FORSMAN DÖRRAR I mitten av april drog en landsomfattade dörrkampanj igång som förbundsordförande Marie Linder tillsammans med flera regionordföranden invigde på Norrmalmstorg i Stockholm. Kampanjen fortsätter runt om i landet. I DÖRRKAMPANJEN ställs frågan Kan man bo här? i 30 kommuner från Trelleborg i syd till Gällivare i norr. Där är dock dörrarna mer i naturlig storlek, av praktiska skäl. Budskapet är att det är viktigt att landets kommuner nu tar över stafettpinnen från regeringen när det gäller att öka byggandet av hyresrätter. Dörren är en symbol för hemmet, något som hundratusentals unga saknar idag. Vi vill på detta sätt påminna politikerna om att det behövs byggas fler hyresrätter. Regeringen har tagit ett första steg med sitt investeringsstöd till byggandet av hyresrätter. Nu krävs det också att kommunerna tar nästa steg och gör sitt när det gäller att ta fram byggbar mark till rimliga kostnader, sade Marie Linder. Dörrkampanjen förstärks med tre filmer på YouTube med ett mer humoristiskt anslag på var man kan bo, där skådespelaren Olle Sarri möter olika experter. Filmerna sprids också via annonser på Facebook. Vi kommer att öka vårt engagemang på sociala medier, så hjälp gärna till. I samband med dörrkampanjen har sajten flerhem. nu förnyats. Gå gärna in och se vad som hänt. Här kan du peppa politiker med mejl, och twitter. Följ Hyresgästföreningen på Twitter, Facebook och Instagram. Där kan du både dela innehåll och bidra med eget. Använd gärna #flerhem. Några regioner har också använt specialannonser på Facebook för att bjuda in lokalpolitiker att delta i diskussioner om bostadssituationen i berörda kommuner. n Tillsammans med flera av regionordförandena invigde förbundsordförande Marie Linder dörrkampanjen med en fyra meter hög och två meter bred dörr som stod uppställd på Norrmalmstorg och som väckte uppmärksamhet mitt i lunchrusningen. Ny chef för Boendeenheten MARIELL JUHLIN börjar i juni som chefsekonom och chef för Boendeenheten på förbundskontoret. Som chef för boendeenheten efterträder hon Anders Konradsson som går i pension. Mariell Juhlin kommer närmast från konsultföretaget Ramböll. Som konsult har Mariell Juhlin bland annat arbetat med flera bostadspolitiska uppdrag för Hyresgästföreningen och med olika statliga utredningar. Nya telefonnummer på Hyresgästföreningen FRÅN MAJ har alla anställda på Hyresgästföreningen i Sverige nya telefonnummer som börjar med 010. Om du ringer ett gammalt nummer får du information om nytt nummer. Alla mobilnummer är samma som förut. Fungerar det inte, var vänlig kontakta växeln på Hallå konsument TOLV MYNDIGHETER MEDVERKAR i den nya upplysningstjänsten Hallå konsument som drivs av Konsumentverket. Syftet är att det ska bli lättare att hitta det stöd som i dag finns hos kommunernas konsumentverksamhet, konsumentbyråer och myndigheter. Vägledarna i Hallå konsument svarar på övergripande frågor om köp, avtal, reklamationer och hållbara val. Konsumenterna kan nå Hallå konsuments vägledare vardagar klockan 9:00 17:00 på telefon eller via chatt, e-post, brev eller Facebook. 4 HYRESGÄSTEN

5 LANDET RUNT FOTO: NILS-OLOF LARSSON Delar av styrelsen tillsammans med några av gårdens barn. Nästan 100 aktiviteter i Assberg DEN LOKALA HYRESGÄSTFÖRENINGEN Assberg i Skene är högaktiv de har nästan 100 aktiviteter om året! Samverkan, bra lokal och aktiv styrelse är tre ingredienser i receptet. Några exempel på aktiviteter är fotokurs, matlagningskurs, stickcafé och odlingslotter. Assberg är ett trevligt område med låga trähus runt åtta gårdar, i utkanten av Skene. Man räknar in omkring 350 lägenheter. I styrelsen för den lokala föreningen är man nio personer. Runt gårdarna har man bra sammanhållning, där lokalen utgör navet. Den är hjärtat i mycket av verksamheten. Och ett av skälen till att vi har så mycket aktivitet är att vi i styrelsen vill förbättra hela tiden, säger LH-ordföranden Christer Erlandsson. Multiarena invigs i Hammarkullen PLATSER FÖR BOENDE att mötas och umgås främjar såväl trivsel som trygghet. Det är grunden för Bostadsbolagets och den lokala Hyresgästföreningens satsning på en multiarena för hyresgäster i Sandeslätt, Hammarkullen i Göteborg som invigs i maj. På arenan kan boende i alla åldrar utöva fotboll, basket, bandy eller volleyboll. Allt på mjukt konstgräs. Multiarenan är resultat av ett lyckat lokalt samarbete, säger Kristofer Lundgren i Sandeslätts lokala hyresgästförening namn mot vinstuttag från MKB NÄRMARE PERSONER har via namnunderskrifter protesterat mot att Malmö stad tar 30 miljoner ur det kommunala bostadsbolaget MKB:s kassa. Det är Hyresgästföreningen som står bakom aktionen. Hyrorna för 2015 är klara och ger MKB cirka 29 miljoner i ökade intäkter. MKB:s vinst består av hyresgästernas inbetalda hyror. Vinst som är till för att bygga nya Majbrasa med fackeltåg i Hamringe PÅ VALBORG ORDNAS på många ställen i landet valborgsmässofirande med majbrasor i Hyresgästföreningens regi. En av dessa valborgsmässoeldar tändes i Hamringe i Botkyrka. Det var den lokala hyresgästföreningen Seppan som ordnade fackeltåg genom området till fotbollsplanen där elden tändes. Vid brasan bjöds det på fiskdamm och godisregn för barnen samt lotteri för de vuxna efter det att elden hade tänts. Radondrabbad hyresgäst bör kompenseras I FJOL SLOG HOVRÄTTEN fast att Uppsalahem inte behöver ersätta en hyresgäst som blivit exponerad för höga radonvärden. Hyresgästföreningen överklagade till Högsta domstolen, som kommer att pröva målet. Gustaf Lantz, regionjurist på Hyresgästföreningen region Aros-Gävle kommenterar Högsta domstolens prövningstillstånd i radonmål. Nu är det upp till Högsta hyresrätter och för att renovera och sköta de som redan finns. Hela hyreshöjningen går nu till kommunkassan istället. Skatten gäller för oss alla, oavsett om vi bor i villa bostadsrätt eller i hyresrätt. Därför blir det helt orimligt att MKB:s hyresgäster förväntas bidra mer till den kommunala budgeten än alla andra, säger Kenneth Gustavsson, regionordförande för Hyresgästföreningen i södra Skåne. domstolen om en hyresvärd ska kunna komma undan med att låta hyresgäster bo i skadliga halter av radon. En hyresgäst ska inte utsättas för radonhalter som bedömts vara skadliga av myndigheter. Om detta ändå sker borde hyresgästen kompenseras ekonomiskt. Jag och min klient hoppas att Högsta domstolen delar denna uppfattning när man nu tar upp målet till prövning. Det säger Gustaf Lantz. FOTO PETER FORSMAN NOTERAT Halmstadprotest mot vinstuttag HALMSTADS KOMMUN har beslutat om en värdeöverföring på 27 miljoner kronor av HFAB:s vinst under Vid en noggrann granskning av HFAB:s årsredovisning upptäckte dock Hyresgästföreningen att den totala värdeöverföringen till Halmstads kommun är på 57,8 miljoner under 2015 och inte 27 miljoner som tidigare rapporterats i media. Detta innebär att HFAB:s hyresgäster betalar motsvarande kronor per lägenhet och år till Halmstads kommun. Den totala värdeöverföringen motsvarar elva års hyreshöjningar. Vi är väldigt kritiska till denna mycket höga värdeöverföring som enligt vår mening kommer att gå till kommunal verksamhet som borde finansieras av hela skattekollektivet och inte endast av HFAB:s hyresgäster. Kommunens beslut kan inte ses som något annat än en dubbelbeskattning av hyresgästerna, säger Peter Olsén, förhandlare på Hyresgästföreningen. Vi uppmanar Halmstads kommun att avstå från detta orimliga vinstuttag och har kontaktat kommunstyrelsens ordförande. Pengarna behöver stanna kvar i bolaget för att användas till nyproduktion och underhåll. Ingen av dessa utdelningar är i sig olagliga däremot är de helt orimliga, säger Peter Olsén. Medlemmarna har informerats om vinstuttaget via brev och e-post samt på årsmötet i Halmstad. Det har också gått att protestera via facebook, namnlistor och genom att skicka protestvykort. HYRESGÄSTEN 5

6 Televerksbostäderna på 1910-talet och i dag, med Hyresgästföreningens ordförande Jonas Carlsson, även omslagsbilden. Styrelsen, bakre raden: Jonas Carlsson, Kerstin Hedberg Svensson och Stefan Uddebrant. Främre raden: Maj-Lis Carnegård, Maud Pettersson och Helené Fredriksson. Hundraåringen SÅ GJORDE VI I Nynäshamn finns den äldsta Hyresgästföreningen i Sverige som fortfarande är aktiv. Den startade i slutet av 1915, vilket innebär att Hyresgästföreningen i år fyller 100 år. TEXT: PETER FORSMAN D en direkta orsaken till att Hyresgästföreningen bildades i Nynäshamn i december 1915 var det missnöje som rådde bland hyresgästerna. Villabolaget hade uppfört bostäder till Telegrafverkets arbetare, men de var mycket dåliga. Det fanns varken vatten eller elektricitet. Skafferierna kunde inte användas vintertid på grund av kyla och det var problem med ohyra och råttor. När Villabolaget vägrade göra något åt problemen beslöt hyresgästerna att sluta sig samman och bilda en Hyresgästförening. Så småningom lyckades man också få Villabolaget att göra nödvändiga reparationer. Om detta kan man läsa i den jubileumskrift som Hyresgästföreningen i Nynäshamn gett ut till 100-årsjubileét. Skriften är en uppdatering av en tidigare utgåva från 1995 då man firade 90-års jubileum. Bakom uppdateringen står föreningsordföranden i Nynäshamn Jonas Carlsson som trots sin relativt unga ålder, 42 år, varit ordförande de senaste tio åren. Nyligen blev han omvald på årsmötet. Så länge medlemmarna vill ha mig ställer jag upp. Med åren har jag byggt upp en kunskapsbank som jag tror att föreningen har nytta av. Jag var den yngste ordfö- 6 HYRESGÄSTEN

7 VÄND! 100 ÅR FIRAS I NYNÄSHAMN Lördagen den 29 augusti firar vi att det i år är 100 år sedan Hyresgästföreningen bildades. Det sker i samband med Skärgårdsdagen som hålls i hamnen i Nynäshamn. Klockan 13 blir det ett bostadspolitiskt samtal mellan förbundsordförande Marie Linder och bostadsminister Mehmet Kaplan. Hyresgästföreningen finns på plats i ett tält klockan 10 16, och visar bland annat upp en historisk utställning om Hyresgästföreningen i Nynäshamn samt en ny film om 100 år med Hyresgästföreningen i Sverige. Läs mer på: i Nynäshamn FOTO: PETER FORSMAN randen när jag blev vald och fortfarande är jag yngre än vad ordförandena brukade vara förr i tiden, konstaterar Jonas. Jonas gick med i Hyresgästföreningen redan i 20-års åldern, då huset där han fortfarande bor hotades av rivning. Det är ett av allmännyttiga Nynäshamnsbostäders första hus byggt i slutet på 1940-talet. KONTAKT: Jonas Carlsson hgfnynas.com Men i sista stund kom de på att det var den kände arkitekten Alvar Aalto som ritat huset och rivningsbeslutet fick tas tillbaka, berättar Jonas. Även om mycket har förändrats under 100 år i Sverige och Nynäshamn är det delvis samma frågor som Hyresgästföreningen har att brottas med idag menar Jonas. Det handlar om höga hyror och renoveringar. På senare tid har vi på flera ställen fått tillbaka vägglössen, som de flesta trodde var borta för evigt, säger Jonas. För Hyresgästföreningen i Nynäshamn handlar det annars idag mycket om vilken bostadspolitik vi ska ha och att det behöver byggas mer bostäder. Även Nynäshamnsbostäder har sålt en del av sitt hyresbestånd och har idag cirka 1200 lägenheter kvar. Tidigare har en mindre del omvandlats till bostadsrätter. Det senaste året har man sålt 600 lägenheter till en privat ägare. Den nya privata ägaren vill bygga om så mycket som möjligt och ta ut högre hyror. Ett exempel är att man vill sätta in nya säkerhetsdörrar fast det sattes in sådana Enda rimliga förklaringen är att man vill få upp hyrorna, säger Jonas, som tycker att Hyresgästföreningen behövs lika mycket idag som för 100 år sedan. n HYRESGÄSTEN 7

8 FOLKRÖRELSE I början av 1900-talet flyttade många in till städerna i och med industrialismen. Många bodde trångt i dåliga bostäder. Det var inte ovanligt att tio personer bodde i ett enda rum. Det byggdes också barackliknande nödbostäder. Det var i den verkligheten som Hyresgäst föreningen startade. I år är det 100 år sedan den nu äldsta aktiva Hyresgästföreningen startade i Nynäshamn i december När Telegrafverket flyttade till Nynäshamn byggde AB Nynäs Villastad bostäder till de telearbetare som arbetade på verkets fabrik. Bostäderna var usla. Bland annat saknades el och vatten. På vintern gick det inte att använda källare och skafferi eftersom det var för kallt. Däremot trivdes råttorna. Detta fick hyresgästerna att protestera i en nybildad hyresgästförening. Trots protesten gjorde villabolaget inga förbättringar. Det var först när hyresgästerna inledde en hyresstrejk och Nödbostäder på 1910-talet. TEXT: PETER FORSMAN deponerade hyrorna på banken som de fick fastighetsägaren att ge med sig. FÖRSTA LAGEN MOT HYRESOCKER Första världskriget medförde att hyrorna på kort tid steg kraftigt. Inget nytt byggdes heller. För första gången ansåg statsmakterna att man var tvungna att reglera hyresmarknaden. Hyresstegringslagen kom Den innebar skydd mot uppsägning och att hyrorna bara fick höjas i relation till de faktiska utgifter som värdarna redovisade. När lagen avskaffades av riksdagen, med en rösts övervikt 1923, hämnades många värdar på besvärliga hyresgäster genom att säga upp dem. Charles A Goulding har gjort historietavlan på uppdrag av Hyresgästföreningen 1920-TALET: Strider och Under hela 1920-talet pågick hyresstrider och krav på lagstiftning från Hyresgästföreningen samlades namn in med krav på en ny hyreslag och i Stockholm lyckades man 1928 sänka hyrorna i Atlasområdet i Stockholm efter en stor kampanj. HYRESGÄSTFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND FÖDS 1923 gick åtta hyresgästföreningar runt om i landet gick ihop och bildade Hyresgästföreningarnas Riksförbund. Bakgrunden till bildandet av riksförbundet var främst bristen på bostäder och de oskäliga hyrorna. Kravet var Hälsobostäder åt alla! Till förbundets ordförande 8 HYRESGÄSTEN

9 TALET VÄND! Västra Göteborg. förhandlingar Deltagarna på riksförbundet första kongress valdes Anders Svahn i Göteborg. Förbundet hade från början mellan medlemmar. Anders Svahn efterträddes 1924 av vänsterpolitikern Otto Grimlund som var ordförande fram till Hyresgästföreningarna i Göteborg och Stockholm blev de mest tongivande. Men det fanns skillnader mellan dem. Göteborg var känt som en militant och kamplysten förening som mer handgripligen ville kämpa för bättre villkor för hyresgästerna. Stockholmsföreningen ville hellre förhandla med värdarna. HYRESGÄSTERNA BYGGER EGNA HUS HSB BILDAS En annan Stockholmsidé var att bygga och förvalta fastigheter själva eftersom hyresvärdarna har visat att de inte klarar av det. Det var dessa tankegångar som ledde fram till bildandet av HSB bildades Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening - HSB av Hyresgästföreningen i Stockholm. Redan under sitt första år byggde HSB Stockholm fyra hus. Kommande år började det även byggas hus i Malmö och Göteborg. För att bli medlem i HSB måste man också vara medlem i Hyresgästföreningen. HYRESGÄSTEN 9

10 1930-TALET: Den sociala bostadspolitiken växer fram 1930-talet blev det årtionde då bostadssociala frågor diskuterades och Hyresgästföreningens egna utredningar gav viktig dokumentation. Grunden lades också till att hyresgäströrelsen blev en etablerad part på bostadsmarknaden. Vägvalet var att satsa på politikens väg med skyddslagstiftning som medel, kombinerat med förhandlingar med motparten avgick Otto Grimlund som förbundsordförande och ersattes av Oskar Bengtsson som fortsatte på samma linje som sin företrädare. MASSVRÄKNINGAR I OLSKROKEN I Göteborg var bostadssituationen på 1930-talet sämre än på andra håll i landet. Här var värdarna välorganiserade och ville sätta hyresgäströrelsen på plats. Det blev strid om vartenda krav på förbättring. När fastighetsägarna begärde hyreshöjningar i ett hundratal fastigheter som var i dåligt skick krävde Hyresgästföreningen istället hyressänkningar och reparationer. En medlingskommission från regeringen gjorde en uppgörelse för av totalt familjer. De övriga 600 hyresgästerna i Olskroken i Göteborg hotades av vräkning. Motreaktionerna blev kraftiga. När massvräkningarna skulle verkställas samlades personer för att hindra dem. Värdarna lyckades ändå till slut att vräka 250 familjer. De vräkta fick hjälp av Hyresgästföreningen att få tak över huvudet och Hyresgästföreningen svarade med att tömma alla 600 lägenheter och se till att ingen flyttade dit. Efter drygt ett år tvingades fastighetsvärdarna att kapitulera och göra reparationer. Det blev en stor seger för Hyresgästföreningen. BOSTADSSOCIALA UTREDNINGEN OCH MAKARNA MYRDAL 1934 kom Alva och Gunnar Myrdals berömda bok kris i befolkningsfrågan. Den handlade om familjepolitik med bostaden som en central fråga. På 1930-talet föddes det få barn i Sverige. Det berodde framförallt på den omfattande trångboddheten. Goda bostäder var förutsättningen för att folk skulle ha råd och ork att skaffa sig de barn de vill ha, menade makarna Myrdal. Mycket i den kommande bostadssociala utredningen följde makarna Myrdals tankar. En konkret följd blev barnrikehusen. Dit kunde fattiga familjer med minst tre barn flytta. Med den bostadspolitiska utredningen som arbetade från 1933 ända fram till 1947 fick Sverige en social bostadspolitik som lämnade flera förslag till bland annat förbättringar mot trångboddhet och ekonomiskt stöd till barnfamiljer. Olskrokenkonflikten TALET: Hyresgästföreningen blir en maktfaktor På 1940-talet var bostadsbristen och bostadsnöden i Sverige fortfarande stor. Det fanns slumområden i städerna utan rinnande vatten och med dass på gården. Bostadsbyggande, standard, att påverka lagstiftningen och ge juridiskt stöd till medlemmarna var därför de viktigaste frågorna för Hyresgästföreningen. HYRESGÄSTFÖRENINGEN FÅR MER MAKT I början på 1940-talet tog staten ett aktivt ansvar för bostadsbyggandet och även för finansieringen. Räntegarantier, subventioner och tilläggslån gjorde att byggbolag vågade bygga. Den hyresregleringslag som Hyresgästföreningen drev igenom 1942 blev en stor seger för hyresgästerna. Den innebar att hyrorna låstes fast och inte fick höjas utan tillstånd och där Hyresgästföreningen hade en viktig roll i att kontrollera att lagen efterlevdes. UTROTA BOSTADSNÖDEN! Efter andra världskriget var bostadsnöden fortsatt mycket stor och statens bostadsutredning hade konkreta förslag hur bostadsnöden kunde minskas. Detta grundades till stor del på Hyresgästföreningens efterkrigsprogram utrota bostadsnöden från I programmet krävdes bland annat att enrumsstandarden skulle utrotas, bostadsstandarden höjas och ett enhetligt system för bostadskrediter införas. 10 HYRESGÄSTEN

11 1950-TALET: Förhandlingar ersätter hyresreglering Den stora debattfrågan under 1950-talet var fortsatt bostadsbristen. Det ökande byggandet man väntat sig efter kriget kom av sig. Samtidigt försökte man genom subventionerna ändå hålla produktionen igång eftersom den riskerade att helt avstanna avgick Oskar Bengtsson som förbundsordförande och ersattes av Leonard Fredriksson. HYRESGÄSTFÖRENINGEN BÖRJAR FÖRHANDLA HYROR MED SABO 1956 beslutade riksdagen att hyresregleringen på sikt skulle avskaffas. Detta inleddes 1958 genom att hyresregleringen togs bort för lägenheter ägda av de allmännyttiga bostadsföretagen. Istället inleddes förhandlingar mellan Hyresgästföreningen, lokalt i kommunerna, och de allmännyttiga bostadsföretagen i SABO som hade bildats HYRESGÄSTERNAS FRITIDSVERKSAMHET 1957 valdes Erik Svensson till ny förbundsordförande efter Leonard Fredriksson. Gemenskapstraditionerna levde inte vidare av sig själva i 1950-talets nya bostadsområden. Behovet av att samordna sociala traditioner och fritidsaktiviteter var stor bildades därför Hyresgästernas Fritidsverksamhet av Hyresgästföreningen och HSB startade Hyresgästföreningen tillsammans med Unga örnar kampanjen Mer plats för oss. Man krävde bland annat bättre lekplatser. Syftet var att väcka debatt och skapa opinion för barnvänligare bostadsområden TALET: Bostadsbristen byggs bort Under hela 1960-talet ägnade Hyresgästföreningen mycket kraft åt hyres- och reparationsärenden. Dels gällde det de många överenskommelser om reparationer som träffades, dels bränsletilläggen på hyrorna. Men det mest påtagliga som hände på 1960-talet var miljonprogrammet som skulle råda bot på bostadsbristen. Mellan 1964 och 1975 byggdes en miljon bostäder. STORFÖRENINGAR BILDAS I början på 1960-talet var medlemsutvecklingen mycket stark och 1963 hade Hyresgästföreningen tillsammans med HSB över medlemmar i 194 föreningar runt om i landet. Men i många av lokalföreningarna var antalet medlemmar mycket litet. På kongressen 1964 beslöt man därför att slå ihop de 194 föreningarna till 22 storföreningar indelade i avdelningar. Lokala expeditioner med anställd personal öppnades samtidigt i alltfler tätorter. HYRESGÄSTFÖRENINGEN BÖRJAR SYNAS I BOSTADSOMRÅDENA Under 1960-talet utvecklas kontaktkommittéer ur fritidsverksamheten, föregångarna till de lokala hyresgästföreningarna. De fanns till en början enbart i de allmännyttiga bostadsområdena som direktkontakt med medlemmarna. Förutom fritidsverksamheten handlade det också om miljö- och servicefrågor i bostadsområdena. BORT MED DET GAMLA På 1960-talet andades Sverige framtidsoptimism och känslan av att vilja rensa bort det gamla var stark. De flesta städer förändrades. Gamla träkåkar och även många stenhus revs för att lämna plats åt den nya tidens stadsplanering. I rivningarnas spår följde spekulationer och det var inte alltid de sämsta husen som revs. Rivningstomter köptes och såldes och markvärdena trissades upp. Hyresgästföreningen krävde förbud mot att sälja ut samhällsägd mark och att kommunerna skulle få statsbidrag för att köpa privat tomtmark. Man genomförde också en kampanj, Sämst ska rivas först, mot spekulationen i rivningar och kontorisering. RÄTT ATT BO KVAR 1968 kom en ny förbättrad hyreslag. Nu fick hyresgästerna besittningsrätt - rätt att bo kvar i sina lägenheter. Dessutom infördes en spärr mot för höga hyror genom bruksvärdessystemet som innebar att hyrorna i likvärdiga hus inte väsentligt får skilja sig åt TALET VÄND! HYRESGÄSTEN 11

12 1970-TALET: Standarden höjs På 1970-talet var bara fem procent av befolkningen trångbodda. Hyresgästföreningens roll som remissinstans och företrädare för hyresgästerna ökade lokalt i kommunerna. Kontaktkommittéerna utvecklades också. På några få år byggdes en förhandlingsorganisation upp i hyresgäströrelsen försvann hyresregleringen även hos privata värdar infördes bostadsdepartementet med Ingvar Carlsson som den förste bostadsministern. Många av de lagar som diskuterades under 1960-talet trädde också i kraft under 1970-talet. MISSKÖTTA HUS TVÅNGSFÖRVALTAS På initiativ av Hyresgästföreningen kom 1970 lagen om tvångsförvaltning. Den innebar att man, under vissa omständigheter, kunde ta ifrån en fastighetsägare rätten att sköta förvaltningen av sitt hus. Bakgrunden till lagen var att en del fastighetsägare systematiskt misskötte sina fastigheter. LÄGSTA GODTAGBARA STANDARD 1975 trädde bostadssaneringslagen i kraft. Vid ombyggnad av en fastighet ställdes vissa standardkrav som varmvatten och tillgång till bad eller dusch. Det innebar att en fastighet måste ha en lägsta godtagbara standard. Om det inte uppfylldes kunde en hyresgästorganisation eller kommun tvinga fram en sådan ombyggnad. FASTIGHETSÄGARNAS LÄMPLIGHET PRÖVAS 1976 kom Förvärvslagen Lex Backström. Det innebar att innan en fastighetsförsäljning gick igenom prövades den tilltänkte fastighetsägarens lämplighet. Syftet var att förebygga fastighetsspekulation och att förhindra att hyresfastigheter hamnade i olämpliga förvaltares händer. SATSNING PÅ UTBILDNING OCH EGEN KURSGÅRD Hyresgästföreningen fortsatte att växa under 1970-talet. Det gjorde också behovet av utbildning för både anställda och förtroendevalda. En särskild studieombudsman utsågs på förbundsexpeditionen som ansvarig för utbildningsverksamheten köpte Hyresgästföreningen kursgården Rosenön på Dalarö i Stockholms skärgård. Rosenön såldes SISTA RESTERNA AV HYRESREGLERINGEN UPPHÖR försvann de sista resterna av hyresregleringen i och med att de sista privata lägenheterna fasades ut ur systemet. Samma år infördes Bostadsdomstolen som en överdomstol i hyresärenden som överklagats från Hyresnämnden. HYRESFÖRHANDLINGSLAGEN 1978 trädde Hyresförhandlingslagen i kraft som bland innebar att hyresvärden eller dess organisation måste förhandla med Hyresgästföreningen om eventuella hyreshöjningar. Mellan 1978 och 1980 så skrevs exempelvis förhandlingsordningar med nästan alla privata fastighetsägare i Stockholm TALET: Hyresgästerna får mer inflytande över boendet På kongressen 1980 avgick Erik Svensson och ersattes av Lars Anderstig som förbundsordförande. Kongressen antog också programmet Rättvisa i boendet som krävde att det ekonomiska bostadsstödet skulle fördelas lika oavsett upplåtelseform. Samtidigt fick den som på 1980-talet hade ett hyreskontrakt ett allt större inflytande över sin lägenhet. BOINFLYTANDE HYRESGÄSTEN PÅVERKAR SITT BOSTADSOMRÅDE I inledningen av 1980-talet började boinflytandet komma igång utifrån det ramavtal om boinflytande som träffades 1979 mellan SABO och Hyresgästföreningen träffades även en uppgörelse med de privata fastighetsägarnas organisation om boinflytande. Avtalen innebar att hyresgästerna fick vara med och påverka förvaltningen av sitt bostadsområde. HYRESGÄSTSTYRT LÄGENHETSUNDERHÅLL 1984 fick Hyresgästföreningen igenom en ändring i Hyreslagen. Det innebar att det blev möjligt att avtala om hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll, där hyresgästen själv avgör hur och av vem det återkommande underhållet utförs. 12 HYRESGÄSTEN

13 1990-TALET: Bostadssubventionerna bort I början av 90-talet lades skattesystemet om. Konsekvensen blev bland annat kraftigt höjda hyror. Samtidigt togs bostadssubventionerna och räntegarantierna bort. Bostadsbyggandet stannade av. I spåren av detta följde bland annat bostadsbrist och hot om marknadshyror. KAMP MOT MARKNADSHYROR Frågan om att införa marknadshyror togs upp framförallt från borgerligt håll i början av 1990-talet. Bland annat handlade det om att införa flera förhandlingsordningar i samma hus. Hyresgästföreningen mobiliserade på olika sätt och frågan om marknadshyror avfördes tills vidare. ALLMÄNNYTTAN TILL SALU På 1990-talet blev antalet ombildningar till bostadsrätter och utförsäljningar av allmännyttan fler och fler. Men det fanns många hyresgäster som inte ville köpa eller ville få grannarna till hyresvärd. Dessutom innebar utförsäljningarna att antalet hyresrätter minskade kraftigt. Hyresgästföreningen startade namninsamlingar och debatterade emot utförsäljningarna införde den socialdemokratiska regeringen en stopplag mot utförsäljningarna av allmännyttan. Lagen togs senare bort när alliansregeringen kom till makten. HYRESKONTRAKTEN GÄLLER TILLSVIDARE 1985 ändrades hyreslagen. Den största förändringen var att hyreskontrakten i fortsättningen löpte tills vidare istället för ett år i taget. Andra förändringar var att det inte längre krävdes någon uppsägning för hyresändringar. Tillägg för bränsle och vatten förbjöds om det inte mättes för varje enskild lägenhet. Istället infördes totalhyra. HYRESGÄSTERNAS STÄLLNING STÄRKS När Plan- och bygglagen trädde i kraft 1986 blev hyresgästerna remissinstans i planoch byggfrågor i grannskapet. Därmed fick hyresgästerna samma ställning som villaägare i sådana frågor. KONTAKTKOMMITTÉERNA BLIR GRUNDORGANISATION På kongressen 1984 beslöts att kollektivanslutningen av HSBmedlemmar skulle upphöra från den första januari hölls Hyresgästföreningens 25:e kongress. På kongressen beslutades att kontaktkommittéerna skulle bli grundorganisation. På nästa kongress 1992 byttes namnet kontaktkommittéer till lokala hyresgästföreningar som grundorganisation. DET DELADE SVERIGE Den ekonomiska krisen i början på 1990-talet blev slutet på bostadssubventionerna till hyresrätten. När socialdemokraterna kom tillbaka till regeringsmakten i mitten på 1990-talet blev det inga återställare. Alla resurser gick åt till sanering av statens finanser. I Stockholm och andra större städer var bostadsbristen stor. På en del mindre orter var situationen den omvända. På vissa ställen fanns det så många tomma lägenheter att hus revs. DEMONSTRATION FÖR SÄNKTA HYROR Den 14 juni 1998 samlades hyresgäster från hela landet i Humlegården i Stockholm för att gå ett demonstrationståg till Skansen. Boendekostnaderna hade på tio år fördubblats. Hyresgästföreningens ordförande Jan Dannemann höll tal och krävde sänkta hyror och att politikerna skulle skapa förutsättningar för rättvisa mellan boendeformerna TALET VÄND! HYRESGÄSTEN 13

14 2000-TALET: Tuffa tider för hyresrätten Åren från 2005 och framåt präglades i stort av olika attacker på Hyresgästföreningen, hyresrätten och allmännyttan. Utförsäljningen av allmännyttan tog ny fart och de privata fastighetsägarna anmälde den svenska allmännyttan till EU. Återigen ropades det på marknadshyror från vissa håll. Orättvisorna mellan hyresrätten och det ägda boendet förstärktes genom slopad fastighetsskatt, ränteavdrag och rotavdrag till det ägda medan hyresrätten och hyresgästerna blev lottlösa. Byggandet av hyresrätter var lågt. HYRESGÄSTFÖRENINGEN BLIR EN JURIDISK PERSON Hyresgästföreningens sista kongress hölls år 2000 i Stockholm. Därefter har det varit förbundsstämmor vartannat år. På kongressen 2000 valdes Barbro Engman till ny förbundsordförande efter Jan Dannemann. På kongressen beslutades det också att Hyresgästföreningen skulle bli en juridisk person och delas in i regioner. En annan Hyresgästföreningen och SABO tog våren 2009 fram ett alternativt förslag som också de privata fastighetsägarna accepterade och som slutligen bostadsminister Mats Odell också tog till sig. ändring var att medlemmen skulle ha sitt medlemskap i föreningen på kommunal nivå i stället för i den lokala hyresgästföreningen. HEM & HYRA ISTÄLLET FÖR VÅR BOSTAD Första numret av medlemstidningen Hem & Hyra kom ut i början på Tidningen ersatte Vår bostad som sedan mitten av 1950-talet varit en gemensam tidning för Hyresgästföreningen och HSB. FASTIGHETSÄGARNAS EU ANMÄLAN De privata fastighetsägarna gjorde 2005 en anmälan till EU kommissionen i Bryssel om otillåtet statsstöd till allmännyttan och där man ifrågasatte allmännyttans hyresnormerande roll. Den svenska regeringen tillsatte en utredning för att undersöka om det svenska systemet var förenligt med EUs regelverk. Efter att det blev borgerlig regering hösten 2006 ändrades direktiven för utredningen. I april 2008 presenterade utredaren Michael Koch utredningen EU, allmännyttan och hyrorna. Den innehöll förslag som i praktiken innebar att de allmännyttiga bostadsföretagen skulle avskaffas och efterfrågestyrda hyror införas ett annat ord för marknadshyror. NY LAGSTIFTNING Det blev kraftiga protester från Hyresgästföreningen mot förslaget om efterfrågestyrda hyror personer skrev på och tågade i det första demonstrationståget på nätet. Hyresgästföreningen tog också tillsammans med SABO fram ett alternativt förslag som regeringen i hög grad tog till sig. Enligt regeringens kompromissförslag, som också accepterades av de privata fastighetsägarna, försvann allmännyttans hyresnormerande roll och de privata hyresvärdarna blev jämställda. Men samtidigt fortsatte hyrorna att förhandlas mellan parterna utifrån bruksvärdessystemet. Riksdagen tog beslut om ny lagstiftning våren 2010 och från 2011 gäller det nya regelverket TALET: Bostadsbrist och krav på marknadshyror 2010-talet har framförallt präglats av en allt större bostadsbrist där Hyresgästföreningen på olika sätt drivit på för att öka byggandet av hyresrätter. KRAV PÅ STARKARE INFLYTANDE VID OMBYGGNADER Sedan bostadssaneringslagen infördes på 1970 talet har det funnits regler som syftar till att ge hyresgästerna inflytande i samband med ombyggnader. Regelverket har dessvärre visat sig ha mindre reell betydelse. Många gånger höjs hyran dramatiskt efter ombyggnaden, ofta så kraftigt att hyresgäster inte har råd att bo kvar. Hyresgästföreningen kräver därför ett tydligare och starkare inflytande för hyresgästerna med möjlighet att påverka ombyggnadens omfattning och därmed hyresnivån. AVSKAFFA HYRSKATTEN Efter att allt riktat stöd till hyresrätter försvunnit 2006 så införde den borgerliga regeringen sänkt fastighetskatt och rot avdrag för det ägda boendet. Hyrskatten är det samlade begreppet på den skillnad som finns i beskattning av hyresrätten jämfört med villor och bostadsrätter. I början på 2010-talet uppgick detta stöd till det ägda boendet till cirka 40 miljarder kronor årligen i form av rot och ränteavdrag. Detta medan hyresrätten inte fick något stöd. Hyresgästföreningen startade 2012 en kampanj för att hyrskatten skulle tas bort och att alla upplåtelseformer behandlas lika. NYA HOT OM MARKNADSHYROR Hotet om marknadshyror har funnits sedan 1990 talet och nya hot har dykt upp med jämna mellanrum. Ett sådant steg var när hyrestaket för andrahandsuthyrningen av bostadsrätter försvann Detta har inneburit att andrahandshyrorna har stigit kraftig för bostadsrätter. BYGG FLER HYRESRÄTTER Hyresgästföreningen startade också kampanjen Bygg Framtiden. Syftet var att samla in löften om bostadsbyggande från kommunpolitiker. Kampanjen resulterade i löften om byggandet av nya bostäder. Inför valet 2014 följde Hyresgästföreningen upp kravet på byggandet av fler hyresrätter med Bostadslyftet och ett program för byggandet av hyresrätter. Med detta program sattes bostadsfrågan i fokus samtidigt som det visade på politikens ansvar för att det verkligen byggs mer. NY FÖRBUNDSORDFÖRANDE På Hyresgästföreningens förbundsstämma 2014 avgick Barbro Engman efter 14 år som ordförande och efterträddes av Marie Linder från Tyresö utanför Stockholm. Stämman beslutade också att ett framtidsarbete skulle inledas för att ta fram en framtidsvision för hyresrätten och Hyresgästföreningen som nästa förbundsstämma 2016 ska ta ställning till. n 14 HYRESGÄSTEN

15 OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN Wien satsar på hyresrätter BOSTÖD Förbundsstyrelsen besökte i maj Wien i Österrike och gjorde flera studiebesök i olika bostadsområden med hyresrätter och hade även möte med Hyresgästföreningen i Wien. I Wien är nära 80 procent av lägenheterna hyresrätter. Staden Wien satsar årligen motsvarande cirka 6 7 miljarder kronor, delvis med hjälp av staten, på bostadsbyggande och upprustning. TEXT: PETER FORSMAN ÖSTERRIKE OCH WIEN har en lång tradition av social bostadspolitik med tanken att alla medborgare ska kunna ha tillgång till en bra bostad till rimlig kostnad. Dessa idéer formulerades ursprungligen redan på 1920-talet i det röda Wien. Förbundsstyrelsens första studiebesök gick följaktligen till Karl-Marx-Hof, ett en kilometer långt kommunalbyggt bostadshus från slutet av 1920-talet med lägenheter. De imponerande husen, som redan från början hade dagis och olika genomsamhetsanläggningar, är fortfarande idag ett attraktivt bostadsområde ägt av kommunen. Nadja Shah. DET TOTALA ANTALET LÄGENHETER i Wien uppgår till cirka en miljon och av dessa utgör nära 80 procent hyreslägenheter. Av dessa är ungefär hälften kommunala lägenheter och icke vinstdrivande föreningar (non-profit), med ungefär lika stora andelar av lägenheterna. Den andra hälften av hyreslägenheterna utgörs av privata hyresrätter där det råder marknadshyra. Staden Wien satsar årligen motsvarande cirka 6-7 miljarder kronor på nyproduktion och upprustning av bostäder, varav en betydande del utgörs av statligt stöd till bostadssektorn. SEDAN BÖRJAN AV 2000-TALET så nyproducerar dock inte kommunen själva några hyresbostäder. Det gör istället icke vinstdrivande boföreningar eller privata aktörer som via de lån de får till byggandet förbinder sig att avsätta en tredjedel av lägenheterna till sociala bostäder med reglerad hyra. Den övriga delen disponerar de själva och kan hyra ut med marknadshyra eller sälja som ägarlägenheter. Det betyder alltså att det kan finnas flera upplåtelseformer i samma fastighet. Något som man också menar motverkar segregationen. Av de cirka lägenheter som nyproduceras i Wien årligen går cirka till den sociala sektorn. Förbundsstyrelsen med lokala guider från kommunen besökte stadsdelen Sonnwendviertel, där det pågår ett stadsförnyelseprojekt nära den nya centralstationen i Wien. De sociala hyreslägenheterna i de kommunala husen och de icke vinstdrivande boföreningarna förmedlas via kommunen genom Wohnservice Wien. Inkomstgränsen för att efterfråga en social lägenhet är generös. Du kan ha en månadsinkomst på drygt kronor efter skatt. Det betyder att stora delar av invånarna också kan efterfråga en social lägenhet. Hyran är rimlig enligt svenska mått. I Sonnwendviertel, som är ett stadsförnyelseområde, kostar en nybyggd lägenhet på 60 kvadrat cirka 6000 kronor i månaden. Till det kommer uppvärmning på cirka 500 kronor i månaden. DET FINNS OCKSÅ äldre sociala lägenheter med betydligt lägre hyra. Det finns ett hyressättningssystem där Wien delas in flera kategoreier. Hyrorna fastställs enligt lag av staten och indexuppräknas varje år. Generellt kan man säga att de reglerade hyrorna utgör ungefär hälften mot vad lägenheter med marknadshyra kostar. n FOTO: PETER FORSMAN HYRESGÄSTFÖRENINGEN I WIEN Förbundsstyrelsen besökte också Hyresgästföreningen i Wien (MVÖ) där Nadja Shah berättade om föreningens verksamhet. Hyresgästföreningen har en lång historia och bildades redan Enbart i Wien har Hyresgästföreningen cirka medlemmar som betalar mellan kronor om året i medlemsavgift. Man har till exempel en lägre avgift för studenter. Eftersom man inte förhandlar hyror i Österrike så handlar mycket istället om hyresjuridisk hjälp till medlemmarna, även med domstolsprövning. Det mesta fokuset ligger på den privata icke reglerade sektorn. Hyresgästföreningen har sedan länge ett nära bostadspolitiskt samarbete med de styrande socialdemokraterna i Wien. Däremot har man ingen egentlig föreningsverksamhet med förtroendevalda eller aktiviteter i bostadsområdena. HYRESGÄSTEN 15

16 Dörrarna som bostadsfrågan SKOLAN Vi vill få allmänheten att prata mer om bostadsfrågan och väcka uppmärksamhet. Vi fortsätter det bostadspolitiska arbetet. Nu gör vi det med en tankeväckande dörr som en snackstartare, att användas på gator och torg och vid olika evenemang. Dörren som finns att boka hos regionerna är tänkt som en ingång till ett samtal om bostadsfrågan och er hyresgästförening kan själva fylla på med frågor och förslag. TEXT: PETER FORSMAN OCH MINNA RAHKO 1. Boka en dörr 2. Planera aktiviteter 3. Lyft bostadsfrågan lokalt 4. Hjälp att sprida ert budskap Kontakta er region och boka en dörr. Alla utom en, som är extra stor, har naturlig storlek. Det finns också några extradörrar om efterfrågan är stor. Placering och tillstånd måste diskuteras med markägare (oftast kommunen) och polistillstånd måste sökas. Tänk på att göra det i god tid. All logistik med transporter sköts av regionerna. De försäkringar som krävs är klara och inget som föreningen behöver tänka på. Vilket material ska vi ha med? Vilka av oss kommer att vara där? Vad kan din förening göra i samband med eventet? Det är ett bra tillfälle att bjuda in presssen, politiker och intervjua dem framför dörren. Fotografera (fundera över vad som är en bra bild), filma, bjud på något gott, sprid er aktivitet i sociala medier. Passa på att göra en aktion. Det finns inga begränsningar. På dörren står det Kan man bo här?. Aktiviteterna runt dörrarna planerar ni som det passar er. Även om dörren sköter sig själv så är det kul med något oväntat, något extra. Förslag på frågor att ta upp: Kan man bo i kommunen när det inte byggs tillräckligt? När hyrorna är för höga? När bostäder säljs ut? När renoveringar inte tar hänsyn till de boende? Men det behöver inte enbart bara handla om byggande. Din förenings kringaktiviteter styr diskussionen. Ett nationellt pressmeddelande och annat material finns framtaget som ni kan omformulera med ett lokalt budskap. Det finns även flyers och vykort framtagna. Det finns också malldokument att ta del av på regionkontoren. Sprid gärna era erfarenheter så att andra får veta. Ta bilder och skriv några rader som dokumentation. Gå in på hashtag #flerhem för att se andras bilder och lägg ut era egna. CHECKLISTA 4 Ordna med polistillstånd och prata med markägare. Gör det i god tid. En behandling av ansökan tar ett par veckor. (På Bosse finns en fil, Mått dörrar, som beskriver dörrens mått som kan bifogas i ansökan.) 4 Ha direkt kontakt med ansvarig i regionen rörande event och material. 4 Bjud in press. Ett nationellt förslag finns i verktygslådan på Bosse. 4 Beroende på vilken aktivitet din förening vill göra behövs olika material. I bostadslyftets verktygslåda finns verktyg bland annat för att skriva insändare, nätaktivism och aktiviteter på gator och torg. 4 Digitala hjälpmedel; telefon, kamera med mera. 4 Pressmeddelande. 4 Pepp-kit. 4 Affischer. 4 Tilltugg. 4 Flyers och vykort. På plats 4 Prata med folk, sprid material och bjud gärna på något gott. 4 Fotografera, filma. 4 Använd sociala medier, #flerhem, facebook, för att sprida våra frågor och ge allmänheten möjlighet att aktivera sig. 16 HYRESGÄSTEN

17 lyfter Dörrar från norr till söder. Dörrar har ställts ut av lokala Hyresgästföreningar, från norr till söder. I samband med dessa events har vi mött både politiker och allmänhet. Bra och positiva diskussioner kring var och hur vi ska bo har pågått landet runt. Kampanjen har också uppmärksammats genom att människor har tagit bilder på Dörrarna dörrarna har under och lagt våren ut varit på Facebook, på turné runt Twitter om i Sverige och Instagram. från norr till Sök söder efter och skapat #flerhem publicitet för att och se debatt alla bilder. kring att det behöver byggas mer. Nu finns det möjlighet att boka dörrarna för alla Hyresgästföreningar som vill väcka uppmärksamhet och lyfta bostadsfrågan. HYRESGÄSTEN 17

18 EXPERTERNA Nära nollenergi- byggnader ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP vad är det? Jag läste att Boverket håller på och utreder energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. Vad menas med det? Anders SVAR: EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) ställer krav på att alla nya byggnader senast år 2021 är nära-nollenergibyggnader. Med det menas en byggnad som har mycket hög energiprestanda. Det är upp till medlemsstaterna att själva bestämma hur mycket energi en nära-nollenergibyggnad får använda. Boverket och Energimyndigheten har ett gemensamt uppdrag att utreda nära-nollenergikravet för svenska byggnader. Utredningen ska presenteras i juni Inom ramen för uppdraget har tre referensgrupper tillsatts med representanter från bygg- och fastighetssektorerna. Hyresgästföreningen är med i detta arbete vilket är positivt. Det är ju i slutändan de boende som på ett eller annat sätt kommer att betala för de krav som myndigheterna kommer fram till. Resultatet av denna utredning kommer kunna få konsekvenser för boendekostnaden fram över. För hårda energikrav innebär att det blir dyrare vid såväl nyproduktion som vid renoveringar. För dålig energiprestanda innebär å andra sidan att driftskostnaderna kommer bli höga i takt med att energipriserna stiger. Hyresgästföreningens utgångspunkt är att energianvändningen inom bebyggelsen på sikt måste minska. Det är dock viktigt att analysen kring nya energikrav för bostäder görs utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. Risken är annars stor att vi får täta, välisolerade hus med smarta tekniska lösningar (i teorin) som boende inte har råd att bo i. Om dessutom energikraven hetsas fram allt för snabbt är det också troligt att vi får nya problem med fukt och mögel i framtida hus. HANS DAHLIN Miljö- och energiexpert riksförbundet Hyresgästföreningens utgångspunkt är att energianvändningen inom bebyggelsen på sikt måste minska. Det är dock viktigt att analysen kring nya energikrav för bostäder görs utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Hans Dahlin, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar. Skriv till eller Hyresgästen Box 7514, Stockholm, ange att det gäller experterna. SILLA 18 HYRESGÄSTEN

19 SKRIV TILL: Vad gäller vid semesterbyte av bostad? Det händer att hyresgäster bytlånar bostad med någon annan under semestern. Det finns till och med särskilda sajter för förmedling av sådana kontakter. Kan man då bytlåna ut sin hyreslägenhet hur som helst utan att informera hyresvärden? Maria SVAR: Nej, det kan man inte. Det utgår visserligen ingen hyra eftersom man helt enkelt flyttar in i varandras bostäder under en period. Men även om det inte är några pengar inblandade så är det ändå fråga om en andrahandsuthyrning. Den som tillfälligtvis bor i lägenheten nyttjar den självständigt, vilket i praktiken innebär man bor där själv inte tillsammans med den som hyr ut. ANDRAHAND Då är det fråga om en andrahandsuthyrning och för det krävs hyresvärdens tillstånd. Skulle inte hyresvärden ge tillstånd kan hyresgästen vända sig till hyresnämnden istället för att försöka få tillstånd. Detta omintetgör i praktiken oftast semesterbytet eftersom det hela kan dra ut på tiden. Det är dessutom tveksamt om nämnden skulle godkänna en sådan andrahandsuthyrning. Om hyresgästen skulle bytlåna lägenhet utan att begära hyresvärdens tillstånd, kan hyresvärden säga upp hyresgästen. Det troliga är ändå att hyresgästen skulle få bo kvar om det blev en prövning av uppsägningen. Åtminstone om det är fråga om något enstaka tillfälle. SUSANNA SKOGSBERG Förbundsjurist Med marknadshyror skulle hyrorna öka mest i Stockholms innerstad. På Norrmalm med 109 procent i genomsnitt. Marknadshyror kostar hushållen 17 miljarder ETT INFÖRANDE AV MARKNADSHYROR skulle slå hårt mot hyresgästerna och ge hushållen kraftigt ökade kostnader. Antalet bidragstagare skulle öka liksom kostnader för pendling, flytt och tvister med fastighetsägarna. Det visar en ny rapport om vilka konsekvenser ett införande av marknadshyror skulle få i Stockholmsregionen. Marknadshyror påstås ofta vara den enda möjliga vägen för att komma till rätta med bostadsbristen. Men trots att detta argument används flitigt så har ingen räknat på vad ett avskaffande av dagens hyressättningssystem med gemensamt förhandlade hyror skulle innebära för samhället och individen ur ett ekonomiskt perspektiv. Hyresgästföreningen har därför låtit konsultföretaget Ramböll räkna på ett avskaffande av dagens hyressättningssystem med fokus på Stockholms län. Vad skulle det innebära om hyrorna sattes utifrån ett marknadsperspektiv? Vilka vinner respektive förlorar? Ett införande av marknadshyror skulle enbart i Stockholmsregionen ge hushållen en ökad kostnad på 17,4 miljarder per år till följd av högre hyror. I Stockholms stad skulle hyrorna öka med 63 procent och i länet som helhet med 40 procent. För en snittlägenhet i Stockholms stad på 65 kvadrat skulle hyran höjas från 7886 kronor i månaden till kronor i månaden. Det stora förlorarna är de befintliga hyresgästerna som minskar sitt konsumtionsutrymme med kronor per månad. Andelen hushåll som efter förändringen skulle hamna under riksnormen för försörjningsstöd ökar med 220 procent till över hushåll. De stora vinnarna vid införande av marknadshyra är länets fastighetsföretag, främst de privata. Under en femårsperiod skulle överföringarna till fastighetsägarna totalt uppgå till 84,2 miljarder kronor, varav 58 procent skulle tillfalla de privata fastighetsägarna. Hela rapporten finns att ta del av på intranätet Bosse. n FOTO: NIKOLAJ ALSTERDAL HANS PÄR HYRESGÄSTEN 19

20 Posttidning B Hyresgästen, Box 7514, Stockholm HÄNT & HYRT ILLUSTRATION: CATHARINA NYGÅRD HOLGERSSON Pippi på inbrott Tänk ändå, att tjuvarna hade mage att be om ursäkt. Först bryta sig in, sedan tassa runt och leta och så väcka lägenhetsinnehavarna för att fråga efter pengar och värdesaker! Det visade sig vara fel adress, eller så sa de i alla fall, när de så lagom ångerköpta roffade åt sig parets vigselringar, sa förlåt och drog. Det hände i närområdet förra året. I vårt hus har det varit inbrott i åtminstone två lägenheter den tid vi bott här. Förmodligen inte av några Dunder- Karlsson och Blom de har i alla fall valt tidpunkt när ingen är hemma, lyckats ta sig in trots säkerhetsdörr och fått med sig allehanda elektronik. Nu är det inte längre inför just sommarsemestern man bör barrikadera sig mot inbrott. Enligt statistiken är det främst när höstmörkret kommer som tjuvarna passar på. Vanligaste tidpunk- För snabba tjuvar ligger personbästa runt två minuter för hela operationen. ten är fredag eftermiddag. Rutinmässigt går de igenom först sovrum sedan badrum, vardagsrum, arbetsrum och sist barnrum och kök. För snabba tjuvar ligger personbästa runt två minuter för hela operationen. Och fler har de blivit. Förra året ökade lägenhetsinbrotten med fem procent till drygt Villainbrotten var nästan dubbelt så många. Inte undra på att vi vill skydda oss. Säkerhetsdörr, säkerhetskedja, dörrspärr, dörrkik, låskåpa, fönsterlås, balkongdörr med spanjolett och allehanda larm. Låsföretagen gnuggar händerna medan brandkåren gråter när vi låser in oss. Det senaste tycks vara någon sorts DNA-klister för 800 pix att pensla på grejerna, som sedan lyser blått så polisen kan spåra ägaren. Men det genomskinliga lacket kan ju rymma ack så värdefull information till ingen nytta om det inte ens kommer i polisens händer. Eller är det allmänt känt att man bör lysa på sina andrahandsinköpta grejer med UV-ljus? Jag känner mig inte riktigt bekväm med att kladda ner mormors guldringar med klister som ingen ens upplyser om hur man får bort. Då kvarstår att hitta bra gömställen. A och O är att leka gömma nyckel med fler nycklar, alltså att dela upp värdesakerna. Tiden (och möjligen hunden) är ju tjuvens fiende nummer ett. Någon har föreslagit kaffeburkar längst in i skafferiet. Fast jag har hittat fiffigare ställen. n GUNILLA NORDIN OM LIVET I HYRESRÄTT

Hyresgästföreningens historia

Hyresgästföreningens historia s historia Bild: Stockholms Stadsmuseum 2 (28) Innehåll 1910-talet nödbostäder och misär sid 3 1920-talet strider och förhandlingar sid 5 1930-talet den sociala bostadspolitiken växer fram sid 9 1940-talet

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Fehret Raza Tangenten Lokal Hyresgästförening Kerstin Anders Gunnar Verksamhetsberättelse 2012 2013-01-21 1 Ordförande har ordet! Vi har ännu ett år som kännetecknas med stor

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Sammanfattning Förbundsstämman 2012 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att se över arvodena i förbundet. Efter en genomgång av ordförandes

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla Nytt bostadspolitiskt program 30 december 2013 1(7). Nytt bostadspolitiskt program Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla tillräckligt med bostäder högre boendekvalité attraktiv

Läs mer

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden Motion 15 Motion 16 med utlåtanden 44 Motion 15 Ombildningar av allmännyttans hyresrätter/ Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter Ombildningen av allmännyttans lägenheter fortsätter. Nu med ännu

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter 0 (11) Presumtionshyror Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter En utvärdering av systemet med presumtionshyror och förslag till stimulanspaket för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad.

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. I detta häftet finner Du information som kan vara bra att känna till när det är dags att köpa bostad. BUDGIVNING Den allmänna utgångspunkten för budgivning

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25. med utlåtanden

Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25. med utlåtanden Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25 med utlåtanden 63 Motion 22 Stärk hyresgästernas ställning i hyreslagen Hyresgästernas ställning i hyreslagen (JB kap 12) är betydligt svagare än de flesta tror.

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Till Regionplane- och trafikkontoret

Till Regionplane- och trafikkontoret 2008-11-26 1(5). Till Regionplane- och trafikkontoret Yttrande över förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet, NHB, arbetar med boendefrågor.

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Vad är det för skillnad. bostadsrätt?

Vad är det för skillnad. bostadsrätt? Vad är det för skillnad mellan hyresrätt och bostadsrätt? Vem äger huset? Hyresrätt Företag eller privat hyresvärd Bostadsrätt Bostadsrättsföreningen = medlemmarna i bostadsrättsföreningen Vem sköter huset?

Läs mer

Vilka är förbundet Allt åt Alla? Vad är det här? Första numret av Stad i ljus

Vilka är förbundet Allt åt Alla? Vad är det här? Första numret av Stad i ljus STAD I LJUS Stadsblad om Uppsala #1 Våren 2013 Första numret av Stad i ljus Detta är det första numret av vad vi hoppas blir en lång utgivning av stadsbladet Stad i ljus. I det här numret riktar vi fokus

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Rapport efter informationsmöten om köksrenoveringen i Rinkeby

Rapport efter informationsmöten om köksrenoveringen i Rinkeby Rapport efter informationsmöten om köksrenoveringen i Rinkeby Den 3 oktober 2015 höll vi på Stockholmshem informationsmöten för våra hyresgäster som bor vid Mjölbyplan, Axbyplan och Ljungbyplan. Här kommer

Läs mer

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du:

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: En motionsskola från Norra Socialdemokratiska föreningen i Uddevalla skriva

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Valberedningens förslag FÖRBUNDSSTÄMMA 2014

Valberedningens förslag FÖRBUNDSSTÄMMA 2014 Valberedningens förslag FÖRBUNDSSTÄMMA 2014 2 Hyresgästföreningen står inför stora utmaningar de närmaste åren. Den 14 15 juni 2014 genomförs förbundsstämman i Visby. På stämman ska de personer väljas

Läs mer

VALFAKTAHÄFTE NR3 BOSTAD

VALFAKTAHÄFTE NR3 BOSTAD VALFAKTAHÄFTE NR3 BOSTAD INLEDNING Att ha en bostad är en grundläggande förutsättning för att livet ska fungera. Men trots det så saknar nästan hälften av alla unga vuxna en egen bostad och enligt siffror

Läs mer

Över en halv miljon medlemmar kan inte ha fel

Över en halv miljon medlemmar kan inte ha fel Över en halv miljon medlemmar kan inte ha fel Störst på bostadsrätt HSB är Sveriges främsta boende aktör och har över 90 års erfarenhet av bostadsmarknaden. HSB är en kooperativ organisation, vilket innebär

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Hyreschocksrapporten!

Hyreschocksrapporten! Hyreschocksrapporten! Denna rapport innehåller vad socialdemokraterna tänker satsa på för hyresgäster jämfört med de förslag som en moderatledd regering Bostadspolitik med fortsatt socialdemokratisk regering.

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

Stadsdelen i staden. Att förnya en stadsdel och integrera den i staden

Stadsdelen i staden. Att förnya en stadsdel och integrera den i staden 2012 års Bodemokratidagar: Stadsdelen i staden. Att förnya en stadsdel och integrera den i staden Bodemokratidagarna har utvecklats till en årlig mötesplats som arbetar med boende- och boinflytandefrågor

Läs mer

Motion 18 Motion 19 Motion 20 Motion 21. med utlåtanden

Motion 18 Motion 19 Motion 20 Motion 21. med utlåtanden Motion 17 Motion 18 Motion 19 Motion 20 Motion 21 med utlåtanden 51 Motion 17 Gör ett förslag till ny bostadspolitik tillsammans med allmännyttan och bostadskooperationen Sverige växer med cirka 75.000

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Häfte 1. Välkomnande och information

Häfte 1. Välkomnande och information Häfte 1 Välkomnande och information Innehållsförteckning Häfte 1: Välkomnande och information Brev till ombuden bilaga 1 Program bilaga 2 Praktisk information bilaga 3 Information om dialog- och förslagsforum

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 15 NWT åp Til B Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, i mål nr 13833-15, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 1 (3) BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 Bosparstyrelsen har åtskilliga gånger framhållit att avkastningen på sparade medel borde vara bättre och att fler och bättre sparformer borde erbjudas. Bosparstyrelsen

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer