Hyresgästföreningens historia

Transkript

1 s historia Bild: Stockholms Stadsmuseum

2 2 (28) Innehåll 1910-talet nödbostäder och misär sid talet strider och förhandlingar sid talet den sociala bostadspolitiken växer fram sid talet blir en maktfaktor sid talet förhandlingar ersätter hyresreglering sid talet bostadsbristen byggs bort sid talet standarden höjs sid talet Hyresgästerna får mer inflytande över sitt boende sid talet bostadssubventionerna tas bort sid 26

3 3 (28) 1910-talet nödbostäder och misär Stadshagen omkring Bild: Stockholms Stadsmuseum. I början av förra seklet flyttade många in till städerna i och med industrialismen. Bostäder var en bristvara. Många bodde trångt i dåliga bostäder. Det var inte ovanligt att tio personer bodde i ett enda rum. Det upprättades också så kallade nödbostäder - baracker. Den äldsta hyresgästförening som finns kvar bildades i Nynäshamn Hyresstegringslagen kom Den innebar skydd mot uppsägning och oskäliga hyreshöjningar. Lagen togs bort Orsaken till att hyresgästföreningarna bildades var bland annat: Kraftiga hyreshöjningar, framförallt under första världskriget Många bodde i nödbostäder baracker Dåliga och små bostäder med trångboddhet, drag, fukt och kyla Godtyckliga vräkningar, ofta kopplat till arbetsrättsliga tvister Rättslöshet för hyresgästerna Ägarna reparerade inte husen Blåslampa på hyresvärden redan 1915 I Nynäshamn finns den äldsta nu aktiva hyresgästföreningen. Det beror mycket på en lyckad aktion 1915.

4 4 (28) Nynäshamn på 1910-talet. Bild: Nynäshamns bildarkiv När Telegrafverket flyttar till Nynäshamn bygger AB Nynäs Villastad bostäder till de telearbetare som ska arbeta på verket. Bostäderna är usla. Bland annat saknas el och vatten. På vintern går det inte att använda källare och skafferi eftersom det är för kallt. Däremot trivs råttorna. Detta får hyresgästerna att protestera i en nybildad hyresgästförening. Trots den samlade protesten gör villabolaget inga förbättringar. Det är först när hyresgästerna deponerar hyrorna på banken som det blir fart på fastighetsägaren. Första lagen mot hyresocker Första världskriget medför att hyrorna på kort tid kraftigt stiger. Inget nytt byggs heller. För första gången någonsin anser statsmakterna att de är tvungna att reglera hyresmarknaden. Vräkning av hyresgäster på talet. Bild: Stockholms Stadsmuseum. Hyresstegringlagen kom Den innebär skydd mot uppsägning och att hyrorna bara får höjas i relation till de faktiska utgifter som värdarna har. Det finns ett tak på tio procent för kallhyra och femton procent för varmhyra. Lagen gäller överallt där det finns mer än 5000 invånare. När lagen avskaffas 1923 hämnas många värdar på besvärliga hyresgäster genom att säga upp dem.

5 5 (28) 1920-talet strider och förhandlingar Hyresgästernas hus. Bild: HSB:s bildarkiv. Under hela 20-talet och decennierna efter det pågick hyresstrider och krav på lagstiftning från. För att bättre kunna samordna det landsomfattande arbetet bildades 1923 Riksförbundet bildas Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening - HSB - av i Stockholm. Uppdraget är att bygga kvalitetsbostäder samlas namn in med krav på en ny hyreslag I Stockholm lyckas man 1928 sänka hyrorna i Atlasområdet efter en stor kampanj. Hyresgästföreningarnas Riksförbund föds De usla bostäderna och villkoren för hyresgästerna är landsomfattande. Diskussioner om att samordna hyresgästarbetet i hela landet har pågått ganska länge. Avskaffandet av hyresstegringslagen blir bägaren som rinner över går åtta hyresgästföreningar ihop och bildar Hyresgästföreningarnas Riksförbund. Hyresgästföreningarnas Riksförbunds första kongress. Bild: Ur boken Ett hem i Folkhemmet,, riksförbundet. Målet för Riksförbundet är en tryggare hyresrätt. Hyresgästföreningarna i Göteborg och Stockholm är de mest tongivande. Men det finns stora skillnader mellan dem. Göteborg är känt som en militant och kamplysten förening som handgripligen vill kämpa för bättre villkor för hy-

6 6 (28) resgästerna. Stockholmsföreningen vill hellre förhandla med värdarna. En annan Stockholmsidé på framväxt är att bygga och förvalta själva eftersom hyresvärdarna har visat att de inte klarar av det. Det är dessa tankegångar som leder till HSB. Hyresgästerna bygger egna hus HSB bildas Eftersom värdarna inte klarar av att förvalta hus tar vi saken i egna händer. Så resonerar en gren inom bildas Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening - HSB av i Stockholm. Sopnedkast är en av de nya bekvämligheterna i HSB:s hus. Bild: HSB:s bildarkiv. Redan under sitt första år bygger HSB Stockholm fyra hus. Kommande år börjar det även byggas hus i Malmö och Göteborg. För att vara medlem i HSB måste man också vara medlem i. HSB bygger inte bara hus för att stävja bostadsbristen de är också funktionella. Rinnande vatten, ordentliga badrum och kök blir kännetecknande för HSB: s bostäder. Dess centralfigur är arkitekten Sven Wallander. Han uppfinner flera hjälpmedel som vi idag tar för givet. Sopnedkastet är kanske det mest kända. HSB prisbelönas också flera gånger för sina funktionella kök och badrum. Tanken på att bygga sina egna bostäder fanns från början i hyresgäströrelsen. Många, framförallt i Stockholm, menade att de var bättre än att strida. Redan 1917 anordnade i Stockholm ett bostadslotteri. Vinsterna var egenhändigt nybyggda lägenheter i Äppelviken i västra Stockholm. Men när man 1922 på nytt ansökte om ett bostadslotteri hos handelsministern blev det nej. fö-

7 7 (28) reslog då Stockholms stadshus att en bostadsförening skulle bildas i ett hyreshus. Bostadsföreningens medlemmar skulle betala tio procent av byggnadskostnaderna om staden ställde upp med byggnadskreditiv till 90 procent. samarbetade med byggnadsfacksföreningen och det resulterade i att staden ställde en tomt till förfogande. En lägenhet om ett rum och kök kostade kronor att bygga. Hyresgästens insats var kronor. Den 1 oktober 1923 stod huset i hörnet Yngligagatan/Dannemoragatan klart med sina 63 lägenheter. och HSB är skilda organisationer men man har ändå samarbetat under många år. Länge hade de två organisationerna samma expedition. Och än idag har man en gemensam tidning Vår Bostad. Fastighetsskojare stoppas med blockad 1927 kan den som passerar Blekingegatan 20 i Stockholm se hur fastigheten täckts med skyltar och banderoller. På dem står det med stora bokstäver: HYR EJ KÖP EJ. Stävja Weidenhayns bostadsjobberi*. Huset har satts i blockad av. Fastighetsskojaren Torsten Widenhayns hus ockuperas. Bild: Stockholms Stadsmuseum. Torsten Weidenhayn är fastighetsskojaren som lurade en bostadsförening på sammanlagt kronor köper han fastigheten genom en genom en bulvan. Kort därpå bildas en bostadsförening som tar över fastigheten för ett betydligt högre pris än vad Weidenhayn själv gav. Han övervärderar priset på husens lokaler och mörkar att medlemmarna ska betala av lån som han har. Weidenhayn plundrar huset på ekonomiska tillgångar och vräker hyresgäster. Då svarar med sin första blockad någonsin. Weidenhayn döms till fängelse. Händelsen resulterar i en ny lag "Lex Weidenhayn eller Bostadsrättslagen. Det innebär att en bostadsförening istället kallas bostadsrättsförening och får besittningsrätt till sitt hus. * bostadsjobberi = fastighetsspekulation

8 8 (28) Bostadspolitiken växer fram Orättvisan i boendet har länge varit uppenbar. Familjer med många barn bor ofta torftigare än de med färre barn kommer Alf Johanssons avhandling om bostadsbyggande och konjunkturrörelser som blir nyckeln till bostadspolitiken. Med den bostadspolitiska utredningen som arbetar från 1933 till 1947 får Sverige en bostadspolitik som utgår från människors behov. Plånboken ska inte bestämma den enskilda familjens bostadsstandard. I utredningen sitter bland annat Alf Johansson, Gunnar Myrdal, Sven Wallander och Olle Engkvist. Alva Myrdal fanns däremot inte med även om hennes tankar i mångt och mycket inspirerar utredningens ledamöter. Mellan 1940 och 1942 tar Staten ett aktivt ansvar för bostäders byggande och finansieringen av dem. Räntegarantier, subventioner och tilläggslån gör att byggbolag vågar bygga. Svenska folket har vuxit ur sina enrummare. Nu byggs tvårummare. Prisvärda möbler för vanligt folk Prisvärda möbler från Hyresgästernas Möbelaffär. Bild:HSB:s bildarkiv. Praktiska och trevliga möbler till rimliga priser som kan avbetalas. Det är tanken med Hyresgästernas Möbelaffär som öppnar Den som handlar i affären kan bli medlem och få återbäring. Hyresgästernas Möbelaffär ligger på Malmskillnadsgatan 19 i Stockholm. Den är ett försök att skapa en sund möbelkultur bland småfolk och arbetare. De ska kunna köpa snygga möbler som passar deras bostäder. För att alla ska ha råd kan möblerna köpas på avbetalning. Men den nya firman får inte arbeta ostört särskilt länge. När andra möbelhandlare får reda på butikens går de attack och sätter Hyresgästerna möbelaffär i blockad. Affären klarar av blockaden och fortsätter sin verksamhet ända till Då säljs butiken till Konsumtionsföreningen i Stockholm.

9 9 (28) Vackra fanor från s barndom Göteborgsfana från Bild:, region Västra Sverige. Fanan finns på Göteborgs Stadsmuseum. Under hyresgäströrelsens första decennier är det vanligt att varje hyresgästförening har en egen fana. Dessa fanor är en kulturskatt och ett minne från en annorlunda tid. Många av fanorna har inte överlevt till idag och de som finns kvar är oftast väldigt sköra talet den sociala bostadspolitiken växer fram Människors behov tas med i 1930-talets bostadspolitiska utredningar. Bild: HSB:s bildarkiv talet blev det årtionde då man började få ett ordentligt grepp på missförhållandena i boendet. Sociala frågor och bostadssociala frågor diskuterades. s egna utredningar gav viktig dokumentation. De fick ofta stor uppmärksamhet i pressen. På 30-talet lades också grunden till att hyresgäströrelsen blev en etablerad part på bostadsmarknaden.

10 10 (28) Hyresgästföreningarna runt om i landet sätter fastigheter i blockad för att driva igenom sina krav tillsätter regeringen den Bostadssociala utredningen. Barnrikehus börjar byggas bostäder för fattiga familjer med många barn. Statliga byggnadslån med en ränta på tre procent införs liksom årliga familjebidrag som är kopplade till bostaden. Husen byggs och förvaltas av allmännyttiga bolag får Hyresgästernas Riksförbund sin första plats i en statlig utredning (den bostadspolitiska utredningen). Nu är erkänd både som företrädare och remissinstans öppnar juridiska rådgivningsbyrån ersätter en ny hyreslag den tidigare från De flesta paragrafer blir tvingande till hyresgästernas fördel. Detta medför att Hyresnämnder inrättas på större orter gör journalisten Lubbe Nordström sin uppmärksammade reportageresa genom landet Lortsverige. Massvräkningar 1936 hotas 600 hyresgäster i Olskroken i Göteborg att bli vräkta. Motreaktionerna är kraftiga. När massvräkningarna ska verkställas samlas personer för att hindra dem. Värdarna lyckas ändå till slut att vräka 250 familjer. svarar med att tömma alla 600 lägenheter och se till att ingen flyttar dit. Efter drygt ett år tvingas fastighetsvärdarna att kapitulera. Det är den längsta hyreskonflikten någonsin. Olskroken Massprotester när 600 hyresgäster ska vräkas. Bild: Ur boken Ett hem i Folkhemmet,, riksförbundet I Göteborg är bostadssituationen på 30-talet sämre än på andra håll i landet. Här är värdarna välorganiserade och vill sätta hyresgäströrelsen på plats. Det är strid om vartenda krav på förbättring. När Garantiföreningen, som företräder fastighetsägarna, begär hyreshöjningar i ett hundratal fastigheter som stigit mycket i värde men är i dåligt skick kräver istället både hyressänkningar och reparationer. En medlingskommission från regeringen gör en uppgörelse för av de totalt familjer. De övriga 600 hotas att bli vräkta.

11 11 (28) Trots massprotester lyckas fastighetsägaren att vräka 250 familjer, vissa av dem är svårt sjuka. De vräkta får hjälp av att få tak över huvudet. Olskroken ser till att ingen flyttar in i de vräktas lägenheter. Bild: Ur boken Ett hem i Folkhemmet,, riksförbundet. Genom att tömmer alla 600 lägenheter och ser till att ingen flyttar in i dem måste fastighetsägaren till slut ge vika. De tvingas att göra stora reparationer. Hyresgästerna får visserligen betala något högre hyra men långt ifrån vad värdarna krävde från början. Alla familjer som vräkts får rätt att flytta tillbaka när lägenheterna har reparerats. En stor seger för. Frisk luft till stadsbarnen Hyresgästernas havsbad vid Hakefjorden. Bild: Folkrörelsearkivet i Göteborg. Bakgårdarnas och gatornas värld har aldrig varit barnvänlig. Men många barn i 20- och 30-talens städer kommer aldrig längre än hit. Att komma ut på landet och få frisk luft blir för dem blott en dröm. Kan vi slåss för bättre bostäder kan vi också ge barnen en bättre miljö, resonerar några eldsjälar i Göteborgs hyresgästförening. De köper en bit mark utanför stan och bygger med egna händer den egna barnkoloni Hyresgästernas havsbad. Det ligger med bästa läge vid Hakefjorden. Sommarkolonierna pågick till slutet av 60-talet. I Malmö och Stockholm fanns liknande arrangemang.

12 12 (28) Makarna Myrdal initierar barnrikehus Fattiga familjer med många barn och dålig ekonomi ska ändå kunna bo drägligt kommer Alva och Gunnar Myrdals berömda bok kris i befolkningsfrågan. Den handlar om familjepolitik där bostaden är en central fråga. Makarna Myrdal. Bild: Stockholms Stadsmuseum. Mycket i den bostadssociala utredningen som kommer året därpå följer makarna Myrdals tankar. En konkret följd är barnrikehusen. Dit kan fattiga familjer med minst tre barn flytta. Barnrikehus på 1930-talet. Bild: Stockholms Stadsmuseum. På 30-talet föds det få barn i Sverige. Det beror framförallt på den omfattande trångboddheten. Den är mycket större än i jämförbara länder. Många bor så trångt att de inte kan ha ett ordentligt hemliv. Goda bostäder är själva förutsättningen för att folk ska ha råd och ork att skaffa sig de barn de vill ha och borde ha för att Sverige inte helt skulle utarmas, menar makarna Myrdal. De propagerar bland annat för att familjer med många barn ska få ekonomiskt bidrag som är kopplade till bostaden. Den bostadssociala utredningen som kommer 1935 grundas till stor del på makarna Myrdals tankar. Det märks genom att det börjar byggas bostäder runt om i landet. Mest påtagligt är de så kallade barnrikehusen. Dit kan fattiga familjer med minst tre barn flytta.

13 13 (28) Billig juridisk rådgivning Trångboddhet, fukt, kyla och ohyra är på 30-talet verklighet för många hyresgäster. Men de flesta har varken råd eller mod att anlita advokathjälp. Så 1936 öppnar sin egen juridiska byrå. Den blir en succé. Folder från 1930-talet då s juridiska byrå öppnar Bild: Arbetarrörelsens arkiv. Advokaten Lennart Geijer, sedermera justitieminister, knyts till föreningen. Han ska hjälpa medlemmarna med alla slags juridiska problem som hör hemmet till. Medlemmarna betalar ett fast pris beroende på vad de vill ha hjälp med. Till en början är expeditionen öppen två kvällar i veckan. Men efterfrågan är stor och ganska snart får byrån istället ha öppet varje dag. Medlemmarna vill framförallt ha hjälp med familjerättsliga frågor. Idag är juridisk rådgivning om boende en del av verksamheten och ingår i medlemskapet. Lubbe avslöjar Lort-Sverige De hygieniska förhållandena på landsbygden är ännu på 30-talet mycket dåliga gör journalisten Ludvig Lubbe Nordström ett uppmärksammat resereportage som skildrar Lort-Sverige. Med sin kritik propagerar han också för bättre bostadsförhållanden. Han får fart på bostadsdebatten och lär svenska folket att det inte är en skam att protestera. En protest som gagnar hyresgäströrelsen.

14 14 (28) Folder från 1930-talet, Ludvig Nordströms Vem äger ditt hus - bostadselände och slavmentalitet arvet från fordom. Bild:, riksförbundet. Lubbe Nordströms reportage bidrar till att hygienfrågor inte längre bara handlar om råttor och löss utan också om moderna bekvämligheter och upplysning i hälsofrågor. Under 1939 åker Han runt och föreläser på hyresgästföreningar runt om i landet under rubriken Vem äger ditt hus?. Han kräver bland annat mer ansvar från fastighetsägarna och myndigheterna. Hyresnämnder i alla större orter 1939 beslutar regeringen att inrätta hyresnämnder i alla orter med mer än invånare. har under många år krävt detta. Nämnderna bestod av tre personer. En av de tre skulle vara en lagfaren person, en fastighetsägare och den tredje skulle vara kunnig i ortens hyresförhållanden. Förhoppningen var att man skulle undvika att reglera hyresmarknaden trots den minskade tillgången på bostäder.

15 15 (28) 1940-talet blir en maktfaktor På 40-talet var bostadsbristen och bostadsnöden i Sverige stor. Fortfarande fanns slumområden i städerna utan rinnande vatten och med dass på gården. Bostadsbyggande, standard, att påverka lagstiftningen och ge juridiskt stöd till medlemmarna var därför de viktigaste frågorna för. Frågor som än idag har stor betydelse för boendet träder hyresregleringslagen i kraft efter två års påtryckningar från. Det blir s genombrott. Nu får man en viktig roll i att kontrollera att lagen efterlevs. Föreningen blir en kraft i samhället. Statens hyresråd inrättas. Dit kan man överklaga hyresnämndernas beslut ger förbundet ut sitt efterkrigsprogram Utrota bostadsnöden. Utrota bostadsnöden! Efter andra världskriget är bostadsnöden mycket stor. Särskilt i Stockholm där inflyttningen slår alla rekord. Många bor i lägenheter som egentligen borde rivas. Åtskilliga andra har ingen lägenhet alls att bo i. Staten beslutar att göra en social upprustning i hela landet. Bakom initiativet står. Affisch från 1940-talets Stockholm. Bild: Stockholms Stadsmuseum.

16 16 (28) Sök er ej till Stockholm söker förgäves bostad. Dessa affischer kan man möta på tågstationer i Stockholm i slutet av 40-talet. Under krigsåren produceras nästan inga bostäder alls. Bostadsbristen är därför mycket stor. Statens bostadsutredning har konkreta förslag hur bostadsnöden kan utrotas. De grundas till stor del på efterkrigsprogram utrota bostadsnöden. Det handlar inte bara om att bygga många nya lägenheter. Standarden måste också höjas. Därför rivs en hel del hus. Den norm som avgör om en familj är trångbodd höjs så att högst två personer bor per rum. får mer makt 1942 införs hyresreglering i hela landet. Hyrorna blir lägre i förhållande till inkomsterna. får en ny roll och blir en maktfaktor att räkna med. Förutom att det nu finns ett tak för hur hög hyran får vara kommer också andra förbättringar med den nya lagen. Bland annat rätten att betala hyran per månad för smålägenheter. Rätten att sätta in hyran hos en överexekutor under en konflikt med hyresvärden är också nytt. Men precis innan den nya lagen ska träda i kraft försöker flera fastighetsägare, på uppmaning av Fastighetsägareförbundet, att höja hyrorna med upp till 11 procent. svarar med en annons där hyresgästerna uppmanas att hålla huvudet kallt. När lagen väl införs ändras delvis s roll. Nu blir man en kraft i samhället att räkna med. Mycket tid läggs nu ner på att till exempel kontrollera hyror och bränsletillägg. Antalet medlemmar ökar kraftigt.

17 17 (28) 1950-talet förhandlingar ersätter hyresreglering Den stora debattfrågan under 1950-talet var bostadsbristen. Det ökande byggande man väntat sig efter kriget kom av sig. Det berodde till stor del på att bostadsmarknaden användes som konjunkturreglerare. Samtidigt försökte man genom subventionerna ändå hålla produktionen igång eftersom den riskerade att helt avstanna startar Hyresgästernas Fritidsverksamhet börjar förhandla hyror med SABO de allmännyttiga bostadsbolagen avskaffas hyresregleringen i allmännyttiga bolag. Från 1959 driver tillsammans med Unga örnar kampanjen Mer plats för oss. Man kräver bland annat bättre lekplatser. SABO bildas 1950 bildas Sveriges allmännyttiga bostadsföretags samarbetsorganisation - SABO. Syftet är att den ska förmedla uppslag och erfarenheter mellan de allmännyttiga bostadsbolagen. Till exempel genom föredrag, diskussioner och rådgivning. De allmännyttiga företag som är anslutna till SABO har tillsammans över lägenheter. Gemenskap, fostran och kultur Gemenskapstraditionerna lever inte vidare av sig själva i 50-talets nya bostadsområden. Men behovet av att samordna sociala traditioner och fritidsaktiviteter är stor bildas Hyresgästernas Fritidsverksamhet av och HSB. Fritidssektorn blir en organisk del av bostadssektorn. Idén om fritidsverksamhet var inte ny. Tidigt i s historia insåg man behovet av att samordna fritidsaktiviteter. Hos den tidiga hyresgäströrelsen på 20- och 30-talen var till exempel familjesoaréer och amatörrevyer omåttligt populära. Och vid samma tid fanns Barnen till havet i Stockholm och Malmö och Hyresgästernas Havsbad i Göteborg bildade HSB och Rikskommittén för Nytta och Nöje. Uppgiften var att samordna föreläsningar, studiekurser, teater, soaréer, talkörer, film med mera. Hyresmarknadskommittén förhandlar hyror Sedan 1958 förhandlar SABO och Hyresgästernas Riksförbund hyror i den gemensamma hyresmarknadskommittén. Först var det bara för medlemmar i Hyresgästföreningar. Idag förhandlar man för alla hyresgäster.

18 18 (28) Kommittén bildas när hyresregleringen avskaffas för allmännyttiga bolag i slutet av 50-talet. SABO och börjar då förhandla direkt med varandra. Hyresmarknadskommittén har ett övergripande ansvar för förhandlingsordningen och ska både förebygga och lösa tvister mellan organisationerna. Från början gäller förhandlingarna endast de hyresgäster som är medlemmar i hyresgästföreningen tas denna bestämmelse bort. Förhandlingar flyttar ut i bostadsområdena - och SABO börjar förhandla 1958 avskaffas hyresreglering i de allmännyttiga bostadsbolagen. och SABO förhandlar istället om hyrorna. De lokala hyresgästföreningarna får också möjlighet att själva förhandla hyrorna. Redan året innan kommer Riksförbundet överens med SABO om en frivillig förhandlingsordning. De lokala hyresgästföreningarna får rätt att i förhandlingar komma överens direkt med de lokala allmännyttiga bostadsföretagen. Mer plats åt oss 1960 anordnar fritidsverksamheten tillsammans med Unga Örnars Riksförbund en kampanj Mera plats för oss. Syftet är att väcka debatt och skapa opinion för barnvänligare bostadsområden. Kampanjbild för barnvänliga miljöer, ett samarbete mellan s fritidsverksamhet och Unga Örnars riksförbund. Bild:, riksförbundet. Från 1959 driver kampanjer för mer barnvänliga miljöer. Bort med bilar och mer plats för oss är devisen. I ett bostadsområde i Tumba bildades en kontaktkommitté som bara består av barn. De sysslar med sin miljö. På flera platser runt om i landet demonstrerar barn för bättre lekplatser.

19 19 (28) 1960-talet bostadsbristen byggs bort Under hela 60-talet ägnades mycket kraft åt hyres- och reparationsärenden. Dels gällde det de många överenskommelser om reparationer som träffades, dels bränsletilläggen på hyrorna. Men det mest påtaliga som hände på 60-talet var miljonprogrammet. En miljon bostäder skulle byggas på tio år. Nu skulle bostadsbristen äntligen bort års kongress innebär en stor omorganisation. Distrikten byts ut mot 22 regionala föreningar indelade i avdelningar. I de allmännyttiga bostadsområdena bildas kontaktkommittéer föregångarna till de lokala hyresgästföreningarna ändras hyreslagen så att hyresgäster får rätt att bo kvar. Samtidigt införs bruksvärdessystemet. En spärr mot för höga hyror skapar konstnären Lasse Lillnor s logtyp. Idag en av Sveriges mest kända varumärken tar hyresgästföreningen ett miljöpolitiskt program på kongressen. Ökat konsumentinflytande är ett viktigt inslag i programmet. börjar synas i bostadsområdena Under 60-talet utvecklas kontaktkommittéer - lokala hyresgästföreningar. De finns i bostadsområdena och har direkt kontakt med medlemmar. Miljö- och servicefrågor är några av deras arbetsuppgifter. Kontaktkommittérna utvecklas på 60-talet. Här en kontaktkommitté på 70-talet som bjuder på kaffe i bostadsområdet. Bild: Ur boken Ett hem i folkhemmet,, riksförbundet beslutar kongressen att landets hyresgästföreningar ska gå samman i 22 storföreningar. Lokala expeditioner med anställd personal öppnas i alltfler tätorter. Man beslutar också att i allmännyttiga bostadsområden bilda föregångarna till dagens lokala hyresgästföreningar kontaktkommittéerna. Nu ska medlemmarna enkelt och smidigt komma i direkt kontakt med.

20 20 (28) En miljon bostäder på tio år Mellan 1964 och 1975 byggs en miljon bostäder i Sverige. De nya husen är höga och byggs snabbt och billigt. Det kan inte gå fort nog när bostadsbristen ska bort. Förslaget om miljonprogram kommer Det får snabbt ett starkt gehör. Redan året därpå sätts byggandet igång. Nu bygger Sverige mest i hela världen i relation till folkmängden. Många nya förorter växer fram. Miljonprogrammet har efteråt fått mycket kritik för sin storskalighet och monotoni i arkitekturen. Men då det begav sig var det många som hyllade idén. Bort med det gamla På 60-talet andas Sverige framtidsoptimism. Konjunkturerna pekar uppåt och känslan av att vilja rensa bort det gamla är stark. De flesta städer förändras. Gamla träkåkar och en del stenhus rivs för att lämna plats åt den nya tidens stadsplanering. Luft och ljus ska det vara. I rivningarnas spår följer spekulationer och det är inte alltid de sämsta husen som rivs. Rivningstomter köps och säljs och markvärdena trissas upp. kräver att det ska bli förbjudet att sälja ut samhällsägd mark och att kommunerna ska få statsbidrag för att köpa privat tomtmark. Man för också en kampanj, Sämst ska rivas först, mot spekulationen i rivningar och kontorisering. s logotyp Det fyrkantiga H-et som symboliserar föreställer fyra huskroppar. Det skapas 1968 av konstnären Lasse Lillnor. Samma man som har skapat symbolerna för tuggummit Toy och chokladdrycken O boy. Idag är s logotyp en av Sveriges mest kända.

21 21 (28) Rätt att bo kvar 1968 kommer en ny förbättrad hyreslag. Nu får hyresgästerna besittningsrätt - rätt att bo kvar i sina lägenheter. Hyreskontraktet förlängs automatiskt var tredje månad. Dessutom finns nu en spärr mot oskäligt hög hyra eftersom bruksvärdesystemet införs. Det innebär att hyrorna i likvärdiga hus inte påtagligt får skilja sig åt talet standarden höjs På 70-talet var det bara fem procent av befolkningen trångbodda. s roll som remissinstans och företrädare för hyresgästerna ökade lokalt i kommunerna. Kontaktkommittéerna utvecklas också. På några få år byggdes en förhandlingsorganisation upp i hyresgäströrelsen. Många av de lagar som diskuterades under 60-talet trädde också ikraft införs Tvångsförvaltningslagen. Misskötta fastigheter kan nu tvångsförvaltas skapas Bostadsmarknadskommittén. Ett gemensamt förhandlingsorgan mellan Sveriges Fastighetsägareförbund och Hyresgästernas Riksförbund införs bostadsdepartementet stiger oljepriset kraftigt. Oljekrisen medför att hyrorna också blir mycket högre försvinner hyresregleringen även hos privata värdar införs bostadssaneringslagen. Bostäderna måste ha en lägsta godtagbara standard införs Bostadsdomstolen. Den fungerar som en överdomstol i hyresärenden kommer Förvärvslagen. En tilltänkt fastighetsägares lämplighet prövas innan han/hon kan förvärva en fastighet har normen för bostadsstandard blivit ett villkor för att få bygglov. Flera husockupationer genomförs i protest mot rivningar. Kvarteret Mullvaden på Krukmakargatan i Stockholm är en av de mest kända 1978 köper Hyresgästernas Riksförbund den egna kursgården Rosenön i Stockholms skärgård.

22 22 (28) Misskötta hus tvångsförvaltas På initiativ av kommer 1970 lagen om tvångsförvaltning. Nu kan man, under vissa omständigheter, ta ifrån en fastighetsägare rätten att sköta förvaltningen av sitt hus. Misskött hus under tvångsförvaltning. Bakgrunden till lagen är att en del fastighetsägare systematiskt missköter sina fastigheter. Många vill tjäna stora pengar genom att köpa fastigheter och snabbt sälja dem för högre pris. Dessa spekulanter är inte seriösa och föga intresserade av att förvalta husen. Den första bostadsministern 1973 införs Bostadsdepartementet i Riksdagen. Hyresgäströrelsen har länge arbetat för det. Den första bostadsministern heter Ingvar Carlsson. Förutom frågor om bostäder ansvarar departementet för fysisk riksplanering och bebyggelseplanering. Det är också ansvarigt för byggnads-, lantmäteri- och kartfrågor. Hyresgästerna kan påverka ombyggnader Centralvärme. Tillgång till bad eller dusch. Rinnande varm- och kallvatten. Från 1975 får hyresgästerna en lägsta godtagbar standard träder bostadssaneringslagen i kraft. När en fastighet ska byggas om finns nu vissa standardkrav. Det innebär att en fastighet måste ha en lägsta godtagbara standard. Om det inte uppfylls kan en hyresgästorganisation eller kommun tvinga fram att fastigheten byggs om. Hyresgästerna kan också förhindra och påverka ombyggnader. Fastighetsägarnas lämplighet prövas 1976 kommer Förvärvslagen Lex Backström. Innan en fastighetsförsäljning går igenom prövas den tilltänkte fastighetsägarens lämplighet. Syftet är att förebygga fastighetsspekulation och att förhindra att hyresfastigheter kommer i olämpliga förvaltares händer.

23 23 (28) På 70-talet spekulerades det mycket i fastigheter och man kunde tjäna stora pengar på att göra snabba affärer. Dessa klippare var sällan intresserade av att förvalta husen och flera hus stod och förföll. Innan Förvärvslagen trädde i kraft hade drivit en kampanj. Det resulterade bland annat i att en fastighetsägare uteslöts ur fastighetsägarförbundet. En ledamot i fastighetsägarförbundet blev också tvungen att avgå eftersom han skött sin fastighet så dåligt. En mäklare miste sin auktorisation. Och en fastighetsägare tvingades lämna i från sig skötseln av alla sina hus. Förvärvslagen har sedan förstärkts i omgångar. Idag måste en ny ägare alltid söka förvärvstillstånd innan han/hon kan ta över en fastighet. Kommunens fastighetskontor och hyresgästföreningen får yttra sig om hur den nya ägaren har skött tidigare ägarskap och om han/hon har förutsättningar att klara av förvaltning och ekonomi. Storsatsning på utbildning och egen kursgård växer. Det gör också behovet av fortbildning köper den egna kursgården Rosenön. s kursgård Rosenön. Rosenön är LKAB: s gamla semesterhem som ligger på Dalarö i Stockholms skärgård. Ända sedan 50-talet har utbildat förtroendevalda för att de skulle kunna hjälpa medlemmarna med den krångliga hyresregleringen. Med alltfler anställda och förtroendevalda är behovet av fortbildning nu större än någonsin. Vid 1972 års kongress anses utbildningsbehovet så stort att särskilda insatser krävs. En särskild studieombudsman utses på förbundsexpeditionen. Året därpå presenterar han ett utbildningsprogram som bygger på stegvis och systematisk utbildning. De förtroendevalda ska genomgå en serie obligatoriska studiecirklar och kurser. blir också medlem i ABF.

24 24 (28) 1980-talet Hyresgästerna får mer inflytande över sitt boende Studiecirkel på talet. Bild:, riksförbundet. Den som på 80-talet hade ett lägenhetskontrakt fick allt större inflytande över sin bostad. fortsatte också sin kamp för social bostadspolitik. Bland annat krävde man rättvisa i boendet. Att det ekonomiska bostadsstödet skulle fördelas lika oavsett upplåtelseform. I början av 80-talet träffas ett avtal om boinflytande mellan alla allmännyttiga bostadsföretag i landet och respektive hyresgästförening. Det innebär att hyresgästerna bland annat får möjlighet att sköta och utforma sitt eget bostadsområde gör uppropet stoppa nedrustningen av bostadspolitiken. Det vänder sig mot den politik som givit högre hyror och minskat bostadsbyggandet. s första kompletta bostadspolitiska program Rättvisa i boendet antas av kongressen. Flera demonstrationer mot de höga hyreshöjningskraven och bostadspolitiken genomförs under parollen Rättvisa i boendet. Miljonprogrammet var inte helt igenom lyckad och ska byggas om. är inblandad det omfattande ombyggnadsprojektet införs hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll. Hyresgästen får själv bestämma om han/hon vill ha det återkommande underhållet utfört. Från 1985 gäller hyreskontrakten tillsvidare beslutar kongressen att kontaktkommittéerna de lokala hyresgästföreningarna ska bli grundorganisation. Boinflytande - hyresgästen påverkar sitt bostadsområde I början av 80-talet träffas ett avtal om boinflytande mellan alla allmännyttiga bostadsföretag i landet och respektive hyresgästförening. Från 1987 börjar boinflytandet bli verklighet även för en del av dem som bor i privata fastigheter.

25 25 (28) Avtalen innebär att hyresgästerna får vara med och påverka utformningen av ett bostadsområde. Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll 1984 får igenom en ändring i Hyreslagen. Nu blir möjligt att avtala om hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll. Lagen ska underlätta hyresgästens rätt att bestämma över sin egen lägenhet. Tidig affisch om hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll. Bild:, region Stockholm. Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll innebär att hyresgästen själv avgör om han vill ha det återkommande underhållet utfört. Den som väljer att skjuta upp reparationen får en viss rabatt på hyran. Debatten är stor. Målarnas fackliga organisation driver till exempel hård opinionsbildning mot lagändringen. De befarar att deras arbeten kommer att minska. Hyreskontrakten gäller tillsvidare 1985 ändras hyreslagen. Den största förändringen är att hyreskontrakten nu löper tills vidare istället för ett år i taget. Andra förändringar är att det inte längre krävs någon uppsägning för hyresändringar. Tillägg för bränsle och vatten förbjuds om det inte mäts för varje enskild lägenhet. Istället införs totalhyra. Hyresgästernas ställning stärks När Plan- och bygglagen träder i kraft 1986 blir hyresgästerna sakägare i plan- och byggfrågor i grannskapet. Därmed får de samma ställning som villaägare i sådana frågor.

26 26 (28) 1990-talet bostadssubventionerna tas bort Glada miner men allvarligt budskap. Bilden från demonstrationståg i Stockholm sommaren Bild: Peter Forsman,, riksförbundet. I början av 90-talet lades skattesystemet om. Konsekvensen blev bland annat kraftigt höjda hyror. Samtidigt togs bostadssubventionerna och räntegarantierna bort. Bostadsbyggandet stannade av. I spåren av detta följde bland annat bostadsbrist, hot om marknadshyror och omfattande handel med svarta lägenhetskontrakt byter kontaktkommittéerna namn till lokala hyresgästföreningar. Marknadshyror diskuteras protesterar och vinner i kärnfrågorna. Men hyresgästernas ställning försämras. En omfattande utförsäljning av allmännyttan pågår. kräver en stopplag. Ett tudelat Sverige. I storstäderna är det bostadsbrist. Men på vissa orter finns så många tomma lägenheter att vissa hus rivs. Detta är än idag ett aktuellt problem sluter de första avtalen om miljödeklaration av bostäder demonstrerar tiotusen hyresgäster på Stockholms gator för sänkta hyror. Boendekostnaderna har på tio år fördubblats. Århundradets skattereform genomförs en skattereform som får stora konsekvenser. Särskilt för hyresgästerna. Inkomstskatten sänks. Istället blir konsumtionsskatterna högre. Moms införs på taxor och service och fastighetsskatten ändras. Konsekvensen blir kraftiga hyreshöjningar.

27 27 (28) Statsmakterna anser att det statliga stödet till boendet kostar för mycket. De tillsätter en utredning om framtida bostadsfinansiering. Utredningen görs av George Danell. Han föreslår kraftiga nedskärningar av både det befintliga stödet och stödet till nyproduktion. Bostadsbyggandet upphör då nästan direkt. Danellgropar blir det öknamn på ställen där man börjat schakta för nya bostäder men sedan avbrutit bygget. Det delade Sverige Strukturomvandlingen i början av 90-talet skapar ett tudelat Sverige. I Stockholm och andra större orter är bostadsbristen mycket stor. I en del mindre orter är situationen den omvända. Det byggs inte heller några nya hyresrätter. I storstadsområde tvingas många att bo i andra hand eller tredje hand till mycket höga kostnader och under osäkra förhållanden. Bostadsbristen skapar också en svart hyresmarknad. Men i många mindre orter är situationen precis tvärtom. Här finns det många tomma lägenheter. Så många att vissa kommuner tar till radikala åtgärder och river vissa hus. Hyresgäster i dessa hus får ändå betala höga hyror. Debatten om hyresgäster på sådana här orter verkligen ska behöva stå för kostnaderna för de outhyrda lägenheter pågår än idag. Sänk hyran-kampanjen Under 1990-talet fördubblas i stort sett hyrorna. Många hyresgäster lever under en skälig levnadsnivå. Vissa krafter diskuterar också marknadshyror att marknaden ska sätta priset på hyran. anser att det är en orättvis bostadspolitik och driver en kampanj för rättvisa hyror. Den 14 juni 1998 samlas hyresgäster från hela landet i Humlegården i Stockholm för att gå ett demonstrationståg till Skansen. Ordförande Jan Dannemann håller ett tal från en skylift. Bland annat kräver han slopad fastighetsskatt och att de politiska partierna ska ge tydliga besked om hur de vill skapa förutsättningar för sänkta hyror och rättvisa mellan boendeformerna. När det gäller marknadshyror vinner i kärnfrågorna. Men hyresgästerna får ändå en svagare ställning än tidigare.

28 28 (28) Allmännyttan till salu I början av 90-talet blir det allt vanligare att hyresfastigheter ombildas till bostadsrätter även i allmännyttan. En del är positiva till att köpa sin bostad. Men det finns också många hyresgäster som inte alls vill äga sin bostad eller få grannarna till hyresvärd. Dessutom innebär utförsäljningarna att en redan liten hyresmarknad ytterligare krymper. Konsekvenserna av utförsäljningarna får sitt genomslag i mitten på 90-talet och framåt. startar namninsamlingar och debatterar emot utförsäljningar. Bland annat genom fackelprotester. Genom att sälja ut allmännyttan får kommunerna pengar för företagets värde. Ett värde som skapats av hyresgästerna och subventioner från staten. kräver en stopplag. Den kommer 1999.