Legionellafall i Landskrona stad år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008"

Transkript

1 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen Landskrona

2 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier i små mängder finns naturligt i sötvatten som sjöar och vattendrag där de inte orsakar några problem. I olämpligt utformade tekniska varmvattensystem och/eller vid felaktiga temperaturer kan legionellabakterier föröka sig och bli ett problem för människors hälsa. Legionärssjuka är en typ av akut lunginflammation som man kan få genom att andas in vattendimma från t.ex. duschar från varmvattensystem som innehåller legionellabakterier. Det är mestadels personer med nedsatt immunförsvar på grund av ålder, sjukdom eller vissa medicinska behandlingar som drabbas. I Landskrona har det sedan år 2005 anmälts minst ett sjukdomsfall av legionärssjuka per år för smittspårning. År 2006 hade Landskrona flest sjukdomsfall (3 st.) och även Skåne hade flest diagnostiserade inhemska fall (24 st.) det året. Sedan år 2002 har fler fall av legionärssjuka konstaterats i Skåne jämfört med tidigare år, sannolikt beroende på utökad provtagning och bättre diagnosmetoder. 7 sjukdomsfall av legionärssjuka har anmälts till miljöförvaltningen i Landskrona sedan år I 4 av fallen har smittkällan kunnat kopplas till de insjuknandes bostäder genom att samma art och serogrupp av legionella har konstaterats i patientprov och vattenprov. I 3 av de 4 fallen där smittkällan kunde kopplas till bostäder var halten av legionella mindre än 100 cfu/100 ml d.v.s. under EWGLI:s (European Working Group for Legionella Infections) angivna aktionsnivåer. I de tre övriga sjukdomsfallen av legionärssjuka i Landskrona, som samtliga inträffade hösten 2006, befarades ett utbrott med samma smittkälla. Trots omfattande smittspårning i bostäder, på arbetsplatser och i kyltorn kunde inte smittkällan konstateras. I två bostadsområden upptäcktes legionella, dock av en annan serogrupp, vilket dock ledde till teknisk utredning och sanering. I ett bostadsområde i Landskrona med samma varmvattensystem, har tre personer insjuknat i legionärssjuka vilket per definition räknas som utbrott. Samtliga fall har dock inte med säkerhet kunnat konstateras komma från bostaden. För att komma tillrätta med legionellabakterier i ett varmvattensystem kan det, utöver sanering, krävas tekniska utredningar och åtgärder. Vilken åtgärd som krävs är beroende på orsaken till legionellatillväxten. Miljöförvaltningens erfarenhet är att i större, komplexa varmvattencirkulationssystem (VVC-system) med flera huskroppar kopplade till systemet har det tagit tid och krävts upprepade och omfattande saneringar samt injusteringar och sökande efter blindledningar för att komma till rätta med problemet. Tillväxten av legionellabakterier har bl.a. berott på handdukstorkar kopplade till varmvattencirkulationen som har gått att stänga av i lägenheterna, felaktiga injusteringar och flöden från delar av VVC-systemet och för låga temperaturer hos användarna. Perioder med driftsavbrott som leder till lägre varmvattentemperaturer har också konstaterats ge upphov till tillväxt av legionellabakterier. Miljöförvaltningen kan konstatera att låga halter av legionellabakterier d.v.s. under EWG- LI:s angivna aktionsvärden kan ge upphov till legionärssjuka. Saneringsmålet bör sättas så lågt att inga legionellabakterier påvisas i varmvattensystemet efter spolning för att undvika att flera sjukdomsfall inträffar i samma varmvattensystem. Det kan inte uteslutas att riskgrupper för att bli drabbade av legionärssjuka finns i bostadsområdet. För att förebygga tillväxt av legionellabakterier i varmvattensystem krävs att fastighetsägare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar har tillräcklig kunskap om legionellabakterier och legionärssjuka och att det finns en tillräcklig egenkontroll med rutiner för att kontrollera temperaturer och injusteringar m.m.

3 3(5) Årsstatistik för legionärssjuka i Skåne och Landskrona under åren I Landskrona har det sedan år 2005 varit minst ett sjukdomsfall av legionärssjuka per år och som mest 3 st. År 2006 hade Landskrona flest sjukdomsfall (3 st.) och även Skåne hade flest diagnostiserade inhemska fall (24 st.) det året. I statistiken för Landskrona finns endast de fall med som har anmälts till miljöförvaltningen för smittspårning. Fall av legionärssjuka då det är uppenbart att personer är smittade utomlands eller på SPA eller liknande i andra delar av landet rapporteras normalt inte till miljöförvaltningarna i respektive kommun av smittskyddsläkarna. Det har ännu inte anmälts något sjukdomsfall av legionärssjuka till Landskrona under år 2009 (t.o.m. oktober 2009). Antalet insjuknade i Legionärssjuka i Skåne har i medel legat på 13 fall per år under åren Antalet fall av legionärssjuka har ökat betydligt i Skåne från och med år 2002 och har legat på mellan 19 och 33 st. Enligt Smittskydd Skåne Nr 1 Mars 2005 beror detta sannolikt på utökad provtagning och bättre diagnosmetoder. År Sjukdomsfall i Skåne 20 (9) (6) (4) 33 (14) 23 (8) (varav utlandssmittade ( x ) ) Sjukdomsfall i Landskrona* *Sjukdomsfall i Landskrona som är rapporterade av smittskyddsläkare till miljöförvaltningen. Vad är legionärssjuka? Legionärssjuka är en typ av akut lunginflammation som man kan få genom att andas in aerosoler d.v.s. vattendimma med små vattendroppar som innehåller legionellabakterier. Den vanligaste spridningsvägen anses vara duschar. Man blir inte smittad genom att dricka vatten som innehåller legionellabakterier och det smittar inte från person till person. Det är mestadels personer med nedsatt immunförsvar på grund av ålder, sjukdom eller vissa medicinska behandlingar som drabbas. Förutom legionärssjuka kan legionellabakterier ge upphov till pontiacfeber (influensaliknande symptom) men legionärssjuka är ca 10 gånger vanligare än pontiacfeber. Legionellabakterier finns naturligt i små mängder i sjöar och vattendrag (sötvatten). De kan föröka sig i temperaturer främst mellan 20 och 45 grader. Varmvattensystem i t.ex. bostäder som håller felaktiga temperaturer får legionellabakterier att föröka sig, likaså felaktigt konstruerade varmvattensystem som t.ex. gör att varmvatten blir stillastående i perioder eller stillastående i s.k. blindledningar. Det är företrädesvis i varmvatten som håller för låg temperatur som legionellabakterier kan växa till sig men även i kallvatten som håller för hög temperatur kan bakterierna föröka sig. Hur går smittspårningen till? När ett fall av legionärssjuka anmäls till miljönämnden via smittskyddsläkare inleds smittspårning av miljöförvaltningen. Smittspårningen görs i samråd med smittskyddsläkarna för att försöka spåra smittkällan. Miljöförvaltningen ansvarar för vattenprovtagning, ofta efter kontakt med Smittskyddsinstitutet dit proverna skickas för analys. Beroende på var den in-

4 4(5) sjuknande har vistats under inkubationstiden (2-10 dagar) tas prover t.ex. i duschen i bostaden samt andra ställen som personen kan ha duschat på eller vistats i där det kan finnas risk för inandning av aerosoler. Ibland har smittskyddsläkaren intervjuat den insjuknande personen om detta och ibland får miljöförvaltningen göra intervjun efter det att personen kommit hem. När behövs åtgärder? I Sverige finns inget rikt- eller gränsvärde som anger vilka halter av legionellabakterier det får finnas i vattnet. EWGLI (European Working Group for Legionella Infections) har angivit aktionsnivåer enligt följande: Legionellahalten i vatten bör givetvis vara så låg som möjligt och inte över 100 cfu (koloniformande enheter)/100 ml vatten. Vid cfu/100 ml vatten bör ny provtagning utföras och därefter eventuellt en sanering. Vid mer än 1000 cfu/100 ml vatten bör åtgärder vidtas. Vid bedömning av om åtgärder ska vidtas bör man ta hänsyn till vilka som kan vara utsatta för eventuell risk. Till riskgrupper hör t ex. rökare, äldre och människor med nedsatt immunförsvar. Om någon av dessa grupper finns i fastigheten kan det vara viktigt med åtgärder även vid låga halter av legionellabakterier d.v.s. under 100 cfu/100 ml vatten. (Källa: Faktablad från Miljösamverkan Skåne) Anmälda smittfall i Landskrona 7 sjukdomsfall av legionärssjuka har anmälts till miljöförvaltningen i Landskrona sedan år Konstaterad smittkälla I 4 av fallen har smittkällan kunnat kopplas till de insjuknandes bostäder genom att samma art och serogrupp av legionella har konstaterats i patientprov och vattenprov. I 3 av de 4 fallen där smittkällan kunde kopplas till bostäder var halten av legionella mindre än 100 cfu/100 ml d.v.s. under EWGLI:s (European Working Group for Legionella Infections) angivna aktionsnivåer. Upptäckten av legionellabakterier i bostäderna ledde till att bostadsföretagen utförde hetvattensaneringar och klorsaneringar. Ej konstaterad smittkälla De tre övriga sjukdomsfallen av legionärssjuka i Landskrona konstaterades hösten Smittskyddsläkare i Skåne befarade att det kunde röra sig om samma smittkälla. Omfattande smittspårning och provtagning på kall- och varmvattensystem gjordes av miljöförvaltningen. I de drabbades bostäder, på deras arbetsplatser och i samtliga kyltorn i kommunen togs legionellaprover utan att smittkällan kunde konstateras för något av fallen. I två bostadsområden upptäcktes legionella, dock av en annan typ. Upptäckten av legionellabakterier i bostadsområdena ledde till att hetvattensanering respektive klorsanering utfördes. Utbrott Ett utbrott definieras som en händelse där två eller flera personer insjuknar efter att ha utsatts för smittämnen från en och samma källa. I ett bostadsområde i Landskrona med samma varmvattensystem, har tre personer insjuknat. Samtliga fall har dock inte med säkerhet kunnat konstateras komma från bostaden. Låga halter av legionellabakterier har konstaterats i varmvattensystemet (<100 cfu/100 ml). Verksamhetsutövaren har gjort upprepade sane-

5 5(5) ringar, injusteringar och sökt efter blindledningar och har slutligen fått provresultatet att inga legionellabakterier påvisats. Miljöförvaltningens erfarenhet För att komma tillrätta med legionellabakterier i ett varmvattensystem kan det, utöver sanering, krävas tekniska utredningar och åtgärder. Vilken åtgärd som krävs är beroende på orsaken till legionellatillväxten. Miljöförvaltningens erfarenhet är att i större, komplexa varmvattencirkulationssystem (VVC-system) med flera huskroppar kopplade till systemet har det tagit tid och krävts upprepade och omfattande saneringar samt injusteringar och sökande efter blindledningar för att komma till rätta med problemet. Tillväxten av legionellabakterier har bl.a. berott på handdukstorkar kopplade till varmvattencirkulationen som har gått att stänga av i lägenheterna, felaktiga injusteringar och flöden från delar av VVC-systemet och för låga temperaturer hos användarna. Perioder med driftsavbrott som leder till lägre varmvattentemperaturer har också konstaterats ge upphov till tillväxt av legionellabakterier. Legionellabakterier konstaterades i en hyresfastighet efter att klagomål inkommit till miljöförvaltningen och provtagning gjorts. Klagomålet gällde att det vid upprepade tillfällen varit kallt vatten från varmvattenberedaren. Inga sjukdomsfall konstaterades. Miljöförvaltningen kan konstatera att låga halter av legionellabakterier d.v.s. under EWG- LI:s angivna aktionsvärden kan ge upphov till legionärssjuka. Saneringsmålet bör sättas så lågt att inga legionellabakterier påvisas i varmvattensystemet efter spolning för att undvika att flera sjukdomsfall inträffar i samma varmvattensystem. Det kan inte uteslutas att riskgrupper för att bli drabbade av legionärssjuka finns i bostadsområdet. För att förebygga tillväxt av legionellabakterier i varmvattensystem krävs att fastighetsägare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar har tillräcklig kunskap om legionellabakterier och legionärssjuka och att det finns en tillräcklig egenkontroll med rutiner för att kontrollera temperaturer och injusteringar m.m. Karläggning av eventuella spridningskällor av legionellabakterier i Landskrona Miljöförvaltningen i Landskrona utförde under år 2005 en kartläggning av de industrier och andra verksamheter som kan vara eventuella spridningskällor av Legionella. 47 företag och industrier kontaktades och ombeddes besvara en enkät varav 45 svar inkom. Enligt kartläggningen finns det sammanlagt 6 industrier med kyltorn i Landskrona. De som har kyltorn fick även besvara frågor om de har något slags kontrollprogram för kyltornen och om de har haft några problem med legionellatillväxt. Även övriga anläggningar som sprider vattendimma kan vara spridningskällor för legionella. Enligt enkäten finns det 6 företag med sådana anläggningar i Landskrona. Resultaten från enkätundersökningen sammanställdes i en rapport.

Legionella - Handläggarstöd

Legionella - Handläggarstöd 1(6) Legionella - Handläggarstöd Allmänt om legionella Legionella är namnet på en familj av bakterier som förekommer naturligt i mark och vatten. Det är genom vattnet som bakterierna kommer in i våra vattensystem.

Läs mer

Legionella. Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer

Legionella. Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer 28 juni 2007 Legionella Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet.... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer Om legionella... 3 Varmvatten Kyltorn m.m. Åtgärder vid legionellautbrott....

Läs mer

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? 1 BOVERKET 7147 585 0 UTGIVNINGSMÅNAD: Januari 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 15 000 ex. TRYCK: Ljungbergs Tryckeri AB OMSLAG: Kjell Warnquist LAYOUT & ILLUSTRATIONER:

Läs mer

Legionella. Handläggarstöd - Information om legionella till berörda verksamheter och vägledning vid legionellautbrott

Legionella. Handläggarstöd - Information om legionella till berörda verksamheter och vägledning vid legionellautbrott Legionella Handläggarstöd - Information om legionella till berörda verksamheter och vägledning vid legionellautbrott Projekt inom Miljösamverkan Skåne Förteckning över framtaget handläggarstöd och informationsmaterial

Läs mer

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C. Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

Legionella i vattensystem Allmänt

Legionella i vattensystem Allmänt Legionella i vattensystem Allmänt Förebyggande åtgärder och handlingsprogram vid misstänkta eller konstaterade fall Innehåll Allmänt... 3 Bakgrund... 3 Ansvar... 3 Övervakningsansvar för Landstingstigheter...

Läs mer

Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige

Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige Bertil Jönsson Boverket 0455-353267 bertil.jonsson@boverket.se 1 2006-01-24 Förslag till nya BBR Föreskrifter 6:622 Mikrobiell

Läs mer

Detta avsnitt föreslås bli 2.7 i dokumentet.

Detta avsnitt föreslås bli 2.7 i dokumentet. Detta avsnitt föreslås bli 2.7 i dokumentet. 2.7 Objektburen smitta ej livsmedel Förutom livsmedelsrelaterade utbrott från restauranger, butiker, caféer, offentliga kök m.m. förekommer även objektburna

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER

Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella RISKER I VVS-INSTALLATIONER Göran Stålbom Rolf Kling En handbok utgiven av VVS-Installatörerna 2002 Författarna och

Läs mer

Legionella i tappvattensystem TOBIAS PERSSON. Förekomst och förebyggande en redogörelse Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Legionella i tappvattensystem TOBIAS PERSSON. Förekomst och förebyggande en redogörelse Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Legionella i tappvattensystem Förekomst och förebyggande en redogörelse Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör TOBIAS PERSSON Institutionen för Energi och miljö Avdelningen för Installationsteknik

Läs mer

Rapport om ett utbrott av Legionärssjuka i Lidköping aug-sept 2004

Rapport om ett utbrott av Legionärssjuka i Lidköping aug-sept 2004 Rapport om ett utbrott av Legionärssjuka i Lidköping aug-sept 2004 Beskrivning av ett framgångsrikt samarbete www.o.lst.se Rapport om ett utbrott av Legionärssjuka i Lidköping aug-sept 2004 Beskrivning

Läs mer

Legionella Pneumophilia

Legionella Pneumophilia Projekt U10 MÅL Rätt temperatur vid varje tappställe både varmvatten och kallvatten Rätt material i ledningsystemet Spårbarhet vid Legionella arbetet Kvalitetssäkra provtagningarna Ta bort ansvaret från

Läs mer

Förekomst i miljön och olika vattensystem. Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015

Förekomst i miljön och olika vattensystem. Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015 Förekomst i miljön och olika vattensystem Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015 Innehåll Förekomst i miljö och olika vattensystem... 3 Arter

Läs mer

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 SVT1310 1 Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 0-70 O C 40-50 O C Systemtank Qvantum utjämningstank Slingtank/ Dubbelmantlad SVT1310 2 QVANTUM ACKUMULATORTANK

Läs mer

Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion. Legionella i vatteninstallationer

Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion. Legionella i vatteninstallationer Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion Legionella i vatteninstallationer Legionella i vatteninstallationer Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion

Läs mer

2010-10-06, 18.30-20.00 Checklista för egenkontroll, Brf. Glassen

2010-10-06, 18.30-20.00 Checklista för egenkontroll, Brf. Glassen 2010-10-06, 18.30-20.00 Checklista för egenkontroll, Brf. Glassen 1 (10) Kontrollpunkt Svar 1 Rutiner för långsiktig planering och underhåll av fastigheter: När byggdes fastigheten? Byggnaderna på fastigheten

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

...Om koppar- och silverjonisering... About Aquacode. Vad är koppar- och silverjonisering? Koppar- och silverjoniseringens historia

...Om koppar- och silverjonisering... About Aquacode. Vad är koppar- och silverjonisering? Koppar- och silverjoniseringens historia ...Om koppar- och silverjonisering... About Aquacode Varje kontorsbyggnad, hotell, bostadskvarter, fabrik eller offentlig byggnad med ett eget varm- och kallvattensystem eller ett kyltorn är utsatt för

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Epidemiologi och övervakning. Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015

Epidemiologi och övervakning. Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015 Epidemiologi och övervakning Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Januari 2015 Innehåll Epidemiologi och övervakning... 2 Smittspridning... 2 Inkubationstid...

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1. branschregler : säkervatten.se

Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1. branschregler : säkervatten.se Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1 branschregler : säkervatten.se VATTENSKADOR i byggnader Vattenskador kostar miljarder Vattenskador i byggnader kostar mer än fem miljarder kronor per år.

Läs mer

Anmälan om störning/klagomål

Anmälan om störning/klagomål Anmälan om störning/klagomål Miljö- och byggnadsnämnden och miljö- och byggkontoret handlägger klagomål enligt miljöbalken, med syfte att undanröja olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö.

Läs mer

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009 Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Kommun: Förskolans namn: Månad när tillsynsbesöket gjordes: Allmänt om förskolan

Läs mer

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 Is och dricksvatten Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och avgränsning...3 Bedömning och parametrar...3 Resultat...5 Resultat isprover...6

Läs mer

Årsrapport 2011. Riktad tillsyn fastighetsägare. En rapport från miljöförvaltningen Upprättad av: Shahryar Hatami MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD

Årsrapport 2011. Riktad tillsyn fastighetsägare. En rapport från miljöförvaltningen Upprättad av: Shahryar Hatami MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD Bilaga PROJEKTRAPPORT DNR: 2010-1188-642 SID 1 (13) Årsrapport 2011 Riktad tillsyn fastighetsägare En rapport från miljöförvaltningen Upprättad av: Shahryar Hatami SHMF100

Läs mer

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

Hur mycket kostar det? Bestämmelser Miljöförvaltningen Solarium Du som ska starta en solarieverksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium måste göra en anmälan till miljönämnden innan verksamheten startar. En väl inredd lokal, god

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

Riskanalys för legionella

Riskanalys för legionella Riskanalys för legionella Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön hantering av smittrisker Juli 2015 Innehåll Riskanalys för legionella... 3 Behov av riskbedömningar för legionella...

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

Rapport om inventering av kyltorn m.m. i Miljösamverkan Västra Götalands Delprojekt legionella.

Rapport om inventering av kyltorn m.m. i Miljösamverkan Västra Götalands Delprojekt legionella. Rapport om inventering av kyltorn m.m. i Miljösamverkan Västra Götalands Delprojekt legionella. 25 juni 2008 Bakgrund och sammanfattning... 2 Resultat... 3 Kom m entarer och rekom m endationer för fortsatt

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Solarium Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Solarium Miljöförvaltningen informerar Solarium Du som ska öppna en verksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium ska göra en anmälan till miljönämnden senast sex veckor innan

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Enligt sändlista. Föreläggande vid vite avseende ersättningsboende, fastigheterna Kronodirektören 2 och 4-10 i Malmö

Enligt sändlista. Föreläggande vid vite avseende ersättningsboende, fastigheterna Kronodirektören 2 och 4-10 i Malmö Malmö stad Miljönämnden Beslut Datum 2009-07-07 Handläggare Miljöinspektör Johanna Jungevall Direkttelefon 040-34 20 44 Enligt sändlista Ärende: 543:05698-2008 Föreläggande vid vite avseende ersättningsboende,

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

November 2014. Rutiner för objektburen smitta

November 2014. Rutiner för objektburen smitta November 2014 Rutiner för objektburen smitta Omslagsfoto från vänster: Martin Fransson och Klara Hammarling Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Målgrupp... 6 Handläggningsrutin... 7 Utse ansvariga

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561 RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 1 (19) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2015-06-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 Tabell över anmälda fall under åren 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Förslag till vitesbeslut avseende ventilationsåtgäder i fastigheterna Kronodirektören 2, 4-10 i Malmö

Förslag till vitesbeslut avseende ventilationsåtgäder i fastigheterna Kronodirektören 2, 4-10 i Malmö Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2011-09-19 Handläggare Miljöinspektör Greta Backteman Caroline Tandefelt Direkttelefon 040-34 20 56 Bostads AB Gröningen c/o Newsec asset Management Box 115 05, 404

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden 41 Yttrande till Mark- och miljödomstolen - Målnummer M 2188-14, Klahrs Byggnads AB, Mullsjö kommun... 75 42 Beslut om föreläggande med vite att mäta radon i flerbostadshus, Mullsjö Kommun... 76 43 Tertialuppföljning

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

mittskyddsposten Nästa nummer beräknas utkomma i maj/juni! Informationsblad från Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Nya medarbetare

mittskyddsposten Nästa nummer beräknas utkomma i maj/juni! Informationsblad från Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Nya medarbetare mittskyddsposten Informationsblad från Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Det nya året började som det förra slutade, med kräksjuka både ute i samhället och på våra institutioner och sjukhus.

Läs mer

din fjärrvärmecentral

din fjärrvärmecentral din fjärrvärmecentral en handbok för dig som sköter värmen i huset Rapport 2004:1 DIN FJÄRRVÄRME- CENTRAL En handbok för Dig som sköter värmen i huset ISSN 1401 9264 2004 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 041111

Läs mer

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska

Läs mer

DOM 2015-06-15 Stockholm

DOM 2015-06-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060203 DOM 2015-06-15 Stockholm Mål nr M 1046-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-27 i mål nr M 4324-14, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER

Läs mer

Varför en handbok i tappvarmvattenberedning?

Varför en handbok i tappvarmvattenberedning? Inledning Varför en handbok i tappvarmvattenberedning? - Jo, vi vill förmedla vår kunskap kring tappvarmvattenberedning och presentera en funktionslösning för just ditt behov. Målsättningen med den här

Läs mer

HANDBOK. tappvarmvatten. Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process.

HANDBOK. tappvarmvatten. Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process. HANDBOK Beredning Beredning av av tappvarmvatten Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process. HANDBOK - BEREDNING AV TAPPVARMVATTEN Utgåva 1 2007 Idé och Manus: Lina Sirén Grafisk formgivning/produktion:

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014 Nr 1, 215 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 214 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 127 fall et fall har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Inget

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan en redovisning av bygg och miljökontorets arbete och slutsatser Slutrapport 2011 08 30 Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan -

Läs mer

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom

Läs mer

Inomhusmiljön i förskolan. Ett tillsynsprojekt med fokus på ventilation

Inomhusmiljön i förskolan. Ett tillsynsprojekt med fokus på ventilation Inomhusmiljön i förskolan Ett tillsynsprojekt med fokus på ventilation Miljö- och hälsoskydd Rev november 2011 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattande diskussion...3 Bakgrund och

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

Miljökontoret Linköpings kommun

Miljökontoret Linköpings kommun Projekt Tillsyn av Hotell och Vandrarhem April Maj 2004 Miljökontoret Linköpings kommun Malin Hultegård Katarina Mathson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 Miljöbalken... 3 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa BLANKETT FÖR OLÄGENHETSANMÄLAN Personuppgifter Namn Boendeform Villa Hyresrätt Bostadsrätt Adress Ort mobil Ev. lägenhetsnr. Om annan boendeform, specificera nedan Personuppgifter

Läs mer

Hygieniska behandling slokaler

Hygieniska behandling slokaler Hygieniska behandling slokaler Allmänna råd Information 2009 Miljö & Teknik Innehåll Sid Lokaler för hygienisk behandling 3 Hygienlokal Anmälan Bygglov Egenkontrollprogram Hygienisk behandlingsverksamhet

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn!

Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn! Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Västra Götaland 2007 Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn! Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Enligt sändlista. Föreläggande vid vite att inkomma med en fullständig ventilationsutredning m m, för fastigheterna Kronodirektören 2 och 4-10 i Malmö

Enligt sändlista. Föreläggande vid vite att inkomma med en fullständig ventilationsutredning m m, för fastigheterna Kronodirektören 2 och 4-10 i Malmö Malmö stad Miljönämnden Beslut Datum 2009-07-07 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Direkttelefon 040-34 20 44 Enligt sändlista Ärende: 543:05698-2008 Föreläggande vid vite att inkomma med en

Läs mer

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad.

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad. I II l andstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 00 3', BER EDNINGS MEMORIAL Sammanlrädesdalum v 2010-08-30 1O Svar på motion från Ken Swedenborg (-): "Inför automatisk provtagning för Mykoplasma Genitalium

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sida

Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 1(10) Plats och tid Beslutande Ersättare Miljö- och byggförvaltningen, i samband med nämndens resa Kl. 09.30-11.00 Inga-Lill Engdahl (C) Kjell Åke Nottemark (M) ordf Sten Johansson (M)

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer