Legionella - Handläggarstöd

Transkript

1 1(6) Legionella - Handläggarstöd Allmänt om legionella Legionella är namnet på en familj av bakterier som förekommer naturligt i mark och vatten. Det är genom vattnet som bakterierna kommer in i våra vattensystem. Under vissa förutsättningar kan de börja växa till i dessa system och bli en hälsorisk. Bakterierna lever i temperaturintervallet 0-50 C. Bakterien kan generellt ses som ganska ofarlig. De flesta av oss får i sig legionellabakterier utan att bli sjuka. Cirka 100 till 150 fall av legionellainfektion rapporteras varje år i Sverige, varav närmare hälften har smittats utomlands. Att dricka vatten som innehåller legionella anses inte farligt. För att bli sjuk måste man i regel andas in bakterier så att de kommer ner i lungorna och samtidigt ha någon nedsättning av immunförsvaret. Bakterierna är så små att de kan finnas i vattendimma (aerosol) som uppstår där vattenstrålar slås sönder t ex vid duschning och i bubbelbad. Inkubationstiden är i regel fem till sex dygn men kan vara både kortare och längre (två till tio dygn). Man kan inte bli kronisk bärare av Legionella. Legionella kan orsaka två olika sjukdomar; legionärssjuka och pontiacfeber. Det är oklart varför vissa insjuknar i legionärssjuka, andra i pontiacfeber medan de flesta som utsätts för smittan förblir friska. Här spelar sannolikt antalet bakterier man får i sig en viss roll och även personens hälsotillstånd i övrigt. Det finns inget vaccin mot sjukdomarna och de smittar inte från person till person. Legionärssjuka Legionärssjukan är en allvarlig lunginflammation med symptom som hög feber, frossa, huvudvärk och muskelsmärtor. Sjukdomsstadiet åtföljs av torrhosta, andningssvårigheter och lungsymptom. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Legionärssjuka kan vara mycket allvarlig och dödsfall kan inträffa trots modern intensivvård. Rökare, äldre och personer med nedsatt immunförsvar löper större risk att utveckla sjukdomen. Antikroppar hittas ibland hos personer som aldrig drabbats av legionärssjuka, vilket talar för att infektioner kan förekomma utan allvarliga symtom. Pontiacfeber Pontiacfeber är en influensaliknande sjukdom med feber och muskelvärk som går över efter ca fem dygn.

2 Ansvarsområden Legionellainfektion är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och automatiskt sker då även anmälan till Folkhälsomyndigheten. Smittskyddsläkaren leder arbetet och ska underrätta miljökontor eller motsvarande vid misstanke om inhemska fall eller utbrott (Smittskyddslagen kap 6). Miljönämnderna ska i sin tur underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor. Miljönämnderna ska även vidta åtgärder för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning (Miljöbalken kap ). 2(6) Det är alltså landstinget (smittskyddsenheten) som har ansvar för smittskyddsåtgärder när det gäller smittade personer och miljönämnderna har ansvar för den objektsrelaterade tillsynen och smittspårningen på de objekt där tillsynen ligger på nämnden. Smittskyddsenheten nås enligt nedan: Postadress Smittskyddsenheten Landstinget i Östergötland Linköping Besöksadress S:t Larsgatan 49B Telefon receptionen Fax Telefon sjukhusets växel Sekretessfrågor I princip är alla handlingar som kommer in till eller upprättas av miljökontoret allmänna handlingar. Det gäller förutom skrivelser även till exempel information i e-post, sms och meddelande på röstbrevlådor. Allmänna handlingar delas in i offentliga handlingar och sekretessbelagda handlingar. En sekretessprövning ska alltid ske innan en handling lämnas ut. Handlingar som rör smittskydd och smittade personer som vi får in via landstinget är alltid sekretess. Lagrum i offentlighet och sekretesslag (SFS 2009:400) som kan bli aktuella: 21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer 1 Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Kommentar: Bestämmelsen är generell och ska tillämpas av alla myndigheter och inom alla verksamhetsgrenar. Enligt bestämmelse gäller ett rakt kvalificerat skaderekvisit, d v s det krävs att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Det är alltid den starkaste bestämmelsen som gäller (7 kap 3 OSL).

3 25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m. 3(6) 1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Miljökontoret kan lämna ut uppgift om var en smitta konstaterats om det är en anläggning. När det gäller bostadsadresser där smitta konstaterats räcker det att vi anger bostadsområde. Massmediekontakt Vid ett legionellautbrott är det är en fördel om speciella kontaktpersoner utses vid Smittskyddsenheten (smittskyddsläkare alternativt biträdande smittskyddsläkare) och miljökontoret för massmediekontakt. Detta bör göras i samråd för att undvika eventuella oklarheter om ansvarsområdet. Generellt svarar Smittskyddsenheten på patient- och sjukdomsrelaterade frågor medan miljökontoret svarar på miljö- och omgivningsrelaterade frågor. Kontroll och provtagning Vem utför provtagning/kontroll? Verksamhetsutövaren och/eller fastighetsägaren är skyldig att fortlöpande kontrollera sin verksamhet eller fastighet och vid behov vidta åtgärder. Riktlinjerna i tabellen (se sista sidan) bör tjäna som en miniminivå för egenkontrollen under normala förhållanden. En bedömning om utökad egenkontroll bör göras vid driftstörning eller liknande. Miljökontoret kan dessutom kontrollera temperaturer och ta prov i den offentliga tillsynen. I de fall miljökontoret tar vattenprover bör man först klargöra hur många prover som ska tas och vem som ska stå för kostnaden. Generellt sett ska verksamhetsutövaren stå för hela kostnaden. Betalar verksamhetsutövaren en årlig avgift kan provtagningskostnaden räknas in i denna. Verksamheter där tillsyn bör ske genom temperaturkontroll Vid de verksamheter där varmvattnet vid tappställena ska klara 50 C behövs inte vattenprov tas för analys. Här räcker det normalt med att kontrollera vattentemperaturen vid utvalda tappställen. Tänk på att ju längre bort från varmvattenberedaren desto mer kan temperaturen ha hunnit sjunka. Det kan därför finnas en poäng i att mäta temperaturen i tappstället längst bort från varmvattenberedaren.

4 I det fall varmvattnet inte kommer upp till 50 C ska åtgärder vidtas så att det klaras. Observera dock att det på vissa tappställen finns strypventiler för att minska risken för skållning. Därför är det viktigt att känna på varmvattenröret i det fall temperaturen inte kommer upp till 50 C vid temperaturkontroll. Är varmvattenröret hett så är vattnet troligtvis över 50 C. För att undvika risk för skållning så ska varmvattnet heller inte överstiga 60 C vid tappstället. 4(6) Har legionellautbrott konstaterats ska provtagning ske även om 50 C uppnås. Verksamheter där tillsyn bör ske genom vattenprovtagning Provtagning i den offentliga tillsynen bör inriktas på de ställen där systemets varmvattentemperatur inte förväntas komma upp i 50 C vid tappstället. Ett exempel på ett sådant system är där varmvattnet först blandas och efter detta går genom ett rörsystem innan dess det når duscharna. Enligt Boverkets regler får temperaturen inte överstiga 38 C i fasta duschar t.ex. för personer som inte kan reglera temperaturen själva. Temperaturen är då i rörsystemet under 50 C och det kan finnas risk för legionellatillväxt. Andra vattensystem där temperaturen inte kommer upp i 50 C är simbassänger. Risken för legionella i en klorerad bassäng är dock inte så stor att det normalt ska behöva provtas. Däremot kan det vara motiverat att provta för legionella i bubbelpooler, duschar och forsrännor där det bildas aerosoler. Detta gäller även om vattnet är klorerat. Tips vid vattenprovtagning Generellt har alla kommuner upphandlat analyserna från ett särskilt laboratorium. Kontakta laboratoriet för provtagningsanvisningar och stäm av hur och var prover ska tas om så behövs. Provtagningsanvisningar kan variera från de olika laboratorierna. Provtagningsanvisningarna från det aktuella laboratoriet gäller i första hand framför nedanstående tips. Observera särskilt att det är viktigt att proverna når laboratoriet och att analyserna görs inom en viss tid. Det är inte säkert att legionellaanalyser görs alla veckodagar. Proven ska förvaras och transporteras kylda. Observera också att flaskorna har ett bäst före datum. Provtagning i dusch/tappkran Flera prover bör tas. Vattenprovet tas direkt i duschmunstycket eller från duschslangen (bortskruvat duschmunstycke). Om provet tas direkt i duschmunstycket kan man t ex använda en plastpåse med avklippt hörn som tratt för att samla upp vattnet i provflaskorna genom att knyta fast plastpåsen runt duschmunstycket och hålla provflaskan under. Det första provet tas på blandvatten (ospolade ledningar efter att vattnet om möjligt stått stilla under natten). Rör inte blandaren/termostaten då blandaren troligtvis är inställd på den temperatur som brukaren oftast använder. Temperaturen mäts i vattenstrålen eller genom att man spolar upp vatten i ett kärl som man mäter i.

5 Det andra provet tas efter 5 minuters spolning. Temperaturen mäts efter spolning. Ange också maxtemperatur som kan uppnås i systemet i en icke termostaterad blandare om det finns en sådan. 5(6) Prov kan också tas på kallvatten vid något annat tappställe, dels ospolat då vattnet stått stilla under natten och dels efter 5 minuters spolning. Provtagning på bassängbad/jacuzzi/bubbelpool Prov tas så nära bassängens utlopp alternativt så långt bort från bassängens inlopp som möjligt. Sänk flaskan ca 15 cm under vattenytan och fyll den med en långsam rörelse framåt. Provtagning för kyltornsvatten/befuktningsanläggning/övriga anläggningar Vattenprov tas från lämplig provpunkt beroende på anläggningens konstruktion. Lämpliga provpunkter kan vara huvudtank, inkommande vatten, i bassängen eller återkommande vatten från cirkulationssystem. Observera att det finns risk för smitta om anläggningen genererar aerosoler under provtagningstiden. Personlig skyddsutrustning kan då behövas. Prov från tandläkarunit Tandvård är medicinsk behandling. Behandlingsuniten omfattas av hälsooch sjukvårdslagen och är inte miljökontorens ansvarsområde.

6 Tillvägagångssätt utifrån erhållna analysresultat I Sverige finns det inga riktvärden för legionella i olika vattensystem. Detta gör tillsynen många gånger svår och det finns även risk att bedömningarna skiljer sig avsevärt mellan kommunerna. Här redovisas MÖTA:s förslag på hur en tillsynsmyndighet kan gå tillväga när analysresultat erhållits. Tillvägagångssättet grundar sig på tidigare erfarenheter i länet i kombination med framtagna riktlinjer i andra kommuner i landet samt riktlinjer framtagna av den europeiska arbetsgruppen för legionellainfektioner (EWGLI). 6(6) Värden och förslag på åtgärder Som vid all provtagning är det viktigt att komma ihåg att varje provtagningsresultat endast visar en ögonblicksbild för det specifika provtagningstillfället. Generellt ska det dock inte finnas legionellabakterier i ett vattensystem så i det fall legionella påträffas kan man utgå från att det finns problem som behöver åtgärdas, alternativt hållas under uppsikt (vid väldigt låga halter). Normalt bör provtagning av respektive system ske minst en gång per år. Vid återkommande låga halter kan provtagningsfrekvensen minskas. Under 2013 och 2014 fördes det inom MÖTA en djupgående diskussion avseende vid vilka halter som stängning av vattensystem borde bli aktuellt. Det visade sig inte vara möjligt att få en enad bild av detta och efter avstämning med Folkhälsomyndigheten har det fastslagits att stängning normalt inte bör ske, även vid fall av höga halter. Dock bör uppmärksammas att i det fall värdena anses vara höga (värden >100 cfu/100 ml vatten) så är det så klart av stor vikt att åtgärder vidtas omgående. Med tanke på risken för särskilt utsatta grupper bör verksamhetsutövaren dock informera användarna om förekomst av legionella i systemet. Det bör även tydligt poängteras för verksamhetsutövaren att det är dennes ansvar att de som använder vattensystemet inte utsätts för onödiga risker. Den första åtgärden är oftast genomspolning/sanering av systemet (minst 60 C) från beredare till tappställen vid en längre sammanhängande tid. Detta bör upprepas vid flertalet tillfällen. I det fall genomspolning av vattensystemet inte ger avsedd verkan finns ytterligare metoder för sanering, t.ex. med olika kemikalier. Även förändringar av själva vattensystemet kan bli aktuella då värdena kan vara svåra att få ner på grund av t.ex. blindledningar eller att varm- och kallvattenledningarna ligger för nära varandra. Tänk på skållningsrisk. Temperaturen vid tappstället får ej överstiga 60 C.