Skånes universitetssjukvård budget inklusive budgetar per division 2016

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Förvaltningsledning Datum: Dnr Version Skånes universitetssjukvård budget inklusive budgetar per division 2016 Skånes universitetssjukvårds resultatbudget 2016 Skånes universitetssjukvårds (SUS) verksamhetsuppdrag och övergripande ekonomiska förutsättningar 2016 framgår av de av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2016, Uppdrag till 2016 till sjukvårdsnämnder samt Förvaltningsuppdrag Skånes universitetssjukvård 2016 (se bilaga 1-3). Skånes universitetssjukvårds intäktsbudget 2016 är per den 26 februari ,0 mkr, kostnadsbudgeten är ,2 mkr och det budgeterade ekonomiska resultatet är 18,8 mkr. Det budgeterade positiva ekonomiska resultatet utgörs av fastställt resultatkrav för SUS ackrediterade verksamheter inom hälsovalet. Skånes universitetssjukvårds resultatbudget fastställdes av sjukvårdsnämnd SUS den 26 januari, se bilaga 4. Budgeten utgår från av regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda förutsättningar. Dessa bygger i sin tur på uppräkningar av stora delar av budget 2015 med olika fastställda index samt på ett antal olika särskilda beslut om ökade finansierade uppdrag m.m. enligt det följande. Skånes universitetssjukvårds investeringsbudget har fastställts av regionstyrelsen. Intäktsbudget per intäktsslag Skånes universitetssjukvårds totala intäktsbudget 2016 är per den 26 februari ,0 mkr. Intäktsbudgeten specificeras i nedanstående intäktsslag. Regionbidraget från HSN uppgår enligt beslutat uppdrag till 8 465,9 mkr (se bilaga 3). I SUS budget inkluderas därutöver 4,3 mkr för implementering av vårdprogram endometrios enligt beslut i HSN. Totalt uppgår därmed SUS vårdersättning från HSN/regionbidrag till 8 470,2 mkr. I jämförelse med uppdrag 2015 har följande tillskott och reduceringar gjorts i förvaltningsuppdraget 2016: Postadress: Malmö Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet: Organisationsnummer:

2 FÖRVALTNINGSUPPDRAG ,6 Reducerat från uppdrag 2016 Klinisk färdighetsträning (Practicum/Clinical Skills Center) tidigare sol finansiering -1,7 Klinisk färdighetsträning (Practicum/Clinical Skills Center) VPU 64/14 tillfällig finansiering -1,0 Dyslexi kösatsning VPU ,4 Barnfetma regionalt projekt VPU ,5 Osteoporos införande av vårdprogram -1,3 PV:intern ränta hälsovalsenheterna 1,4 Tillkommande finansiering i uppdrag 2016 HSN Cancer rehabilitering ,7 Helgbemanning 2/4 -> 2/5 (helårseffekt) 10,9 Obesitas, nya riktlinjer HSN ,0 Dialys from 1/5 (SUS) 19,0 Lönesatsning barnmorskor 1,5 Flytt av verksamhet från Sund till SUS - Tryckkammare 2,0 Flytt av verksamhet från SUS till Kryh - Porthacath (140 st) -1,5 Avtal upphör - Öppenvård reumatologi, Transmedica Österlenkir (Helår 16 mkr) 5,3 Avtal upphör - Rehabiliteringsmedicin i Simrishamn (smärtbehandling) 2,2 Flytt av obesitaskirurgi från SUS till Sund -1,6 Vaccination mot hepatit A, rutinmässig undersökn hepatit C sprututbytesmott HSN ,8 Prisuppräkning ,4% (LPIK) 194,5 Demografi 1,59% 129,9 Medicinskteknisk utveckling 1% 81,2 Effektiviseringskrav 1% -81,2 FÖRVALTNINGSUPPDRAG ,9 Budget för försäljning av hälso- och sjukvård uppgår sammanlagt till 2 658,7 mkr. Budgeterade intäkter för hälsovalet och vårdvalen inom ögonsjukvård, hudsjukvård och specialiserad barntandvård uppgår till 1 742,9 mkr och baseras på en uppskattning utifrån årets ackrediteringsvillkor och övriga kända förutsättningar. Vårdintäkter övriga huvudmän budgeteras till 816,2 mkr baserat på en simulering av priser fastställda i Södra regionvårdsnämnden enligt 2016 års avtal applicerade på 2014 års vårdvolymer. Budget för asylvårdsintäkter är 79,0 mkr vilket är en uppjustering med 25,1 mkr jämfört med föregående års budget efter uppskattning av volymer asylsökande som behöver vård Ersättningen från HSN för ECMO-vård (behandling med konstgjord lunga vid hjärtsvikt) budgeteras med 15,0 mkr och intäkter för utskrivningsklara patienter budgeteras till 5,6 mkr. Båda dessa poster är i nivå med historiskt utfall och budget. Intäktsbudget för kostnader inom läkemedelsförmånen (receptläkemedel) är 714,9 mkr. Därutöver budgeteras 3,2 mkr för förmånsläkemedel för sällsynta diagnoser på raden för övriga intäkter. Patientavgifter har antagits uppgå till utfall 2015, och budgeteras till 210,7 mkr. SUS budget för ALF-ersättning är 291,4 mkr baserat på särskilt beslut om tilldelning. ALF är ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Tillsammans med medicinska fakulteten vid Lunds Universitet har det på regional nivå utvecklats ett ansöknings- och tilldelningssystem för att gynna den bästa patientnära kliniska forskningen inom Region Skåne. SUS tilldelas enligt ansökningsförfarandet ca 203 mkr ALF-forskningsmedel fördelat på ca 400 särredovisade projekt som drivs av forskare eller projektägare. För dessa projektmedel finns det särskilda uppföljningskrav både ur ett vetenskapligt och ekonomiska perspektiv. ALF-medlen ersätter även SUS för utbildning av läkare på de kliniska terminerna T6 - T9 med ett belopp om cirka 50 Mkr. SUS har dryga 80 % av läkarstudenterna i Region Skåne med uppdelning om vardera 50 läkarstudenter i Malmö och Lund av totalt 120 läkarstudenterna per år. SUS tilldelas också ALF-infrastrukturersättning om dryga 35 Mkr för kostnader som är svåra att påföra de enskilda ALF-anslagen direkt såsom del av försörjningsfunktioner med tvätt, transporter, städ m.m. men även för att SUS tillhandhåller föreläsningssalar, biblioteksservice m.m. för läkarstuderande. I infrastrukturersättningen ingår även riktade satsningar till djurhus, kliniskt prövningsstöd, statistiker hjälp m.m. som nyttjas av de enskilda forskarna vid SUS men även i hela Region 2

3 Skåne. För regionalt finansierad forskning och utbildning budgeteras 209,0 mkr enligt särskilt beslut om tilldelning. Inom Region Skåne finns även ett ansöknings- och tilldelningssystem som fördelar medel från Södra sjukvårdsregionen i öppen konkurrens för bästa kliniska patientnära forsningen till forskare eller projektägare. Totalt utgör detta ca 58 Mkr och utgörs av cirka 175 projektanslag med ansvarig forskare eller projektägare. Inom Region Skåne finns ett tjänstesystem som har till uppgift att stärka ett specifikt forskningsområde genom att finansiera statlig del av förenade anställning såsom professur eller universitetslektorat men även adjungering där SUS erhåller ett budgetbelopp 2016 på 38 Mkr. I den regionfinansierade forskningen ingår också FoUU infrastrukturersättning på ca 95 mkr som bl.a. avser vårdprogram, klinisk patientnära akademisk forskning som prövarinitierade behandlingsstudier, kvalitetsregister som inte är externfinansierade m.m. Även AT forskarmånader som förlänger tjänstgöringen för AT läkare med sex månader ingår i den regionfinansierade forskningen med ett budgetbelopp om cirka 8 mkr och ST utbildningspott finns med 4,5 mkr för ST läkares utbildning. Ur dessa medel får också FoU centrum Skåne riktade medel om 5,4 Mkr för att bistå forskare med bl.a. statistiker och monitorerings hjälp vid genomförande av kliniska studier. Övriga intäkter inkl. bidrag uppgår till 819,1 mkr. Det är i huvudsak en uppräkning av budget 2015 med 2,7 % i enlighet med landstingsprisindex (LPIK) 1. På denna rad återfinns bl.a. ersättning för utbildning AT/ST-läkare, försäljning bild- och funktionsmedicin utanför förvaltningen, intäkter för externt finansierade projekt, uthyrning av läkarresurser t ex för operation i Trelleborg och Landskrona mm. Kostnadsbudget per kostnadsslag Skånes universitetssjukvårds totala kostnadsbudget 2016 är per den 26 februari ,2 mkr. Kostnadsbudgeten specificeras i nedanstående kostnadsslag. Budgeterade lönekostnader uppgår till 5 290,0 mkr. I budget finns antagande om en uppräkning av 2015 års budget med 3,0 % för ökade timlönekostnader som en del i LPIK. Därutöver görs förvaltningsövergripande antaganden om hur stor andel av befintlig budget och tillkommande budgetposter som 2016 kommer användas för personalkostnader. T ex görs antagande om hur stor andel av demografimedlen och forskningsmedlen som kommer användas för personal respektive läkemedel eller andra typer av kostnader. Budget för övriga personalkostnader omfattar huvudsakligen sociala avgifter, men även t.ex. kostnader för utbildning, konferens, företagshälsovård, friskvård, rekrytering mm, och uppgår till 2 472,0 mkr. Även detta baseras i huvudsak på en uppräkning av budget 2015 med 3 % samt antagande om hur stor andel av bl.a. demografimedlen och forskningsmedlen som kommer användas för personal respektive läkemedel eller andra typer av kostnader. Mellan 2015 och 2016 höjdes de sociala avgifterna. För majoriteten av SUS anställda (födda ) höjdes arbetsgivaravgiften från 44,73 % till 45,30 %. Även för yngre och äldre medarbetare ökar SUS kostnader för arbetsgivaravgifter Förändringen beror huvudsakligen på att Region Skånes avsättning för kollektivavtalad pension ökar med 0,6 %. Budget för rekvisitionsläkemedel är 747,6 mkr. Den baseras på prognos för utfallet 2016 upprättad av Region Skånes läkemedelsenhet som därefter utvecklats och förfinats efter 1 LPIK beräknas och fastställs av Sveriges kommuner och landsting vid varje ny skatteunderlagsprognos, och är ett prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting. Det är avsett att användas för landstingssektorn som underlag vid beräkningen av kostnaderna för löne- och prisutvecklingen i fasta löner och priser. I LPIK ingår inte volymförändringar eller ökade kostnader för medicinsk eller teknisk utveckling. I LPIK ingår inte heller ökade kostnader till följd av lokala beslut. I budgetförutsättningarna inför 2016 räknade SKL med 2,4 % LPIK inklusive läkemedel och 2,7 % exklusive läkemedel. 3

4 dialog mellan läkemedelsansvariga på förvaltnings- och verksamhetsnivå inom SUS. SUS kostnadsbudget för rekvisitionsläkemedel är en bedömning av de totala läkemedelskostnaderna. I tillgänglighetspaketet finns 26 mkr avsatta för SUS ökade kostnader för cancerläkemedel Detta är beaktat i kostnadsbudget för rekvisitionsläkemedel, men motsvarande intäkt är enligt regionalt beslut inte budgeterad. Budget för kostnader inom läkemedelsförmånen (receptläkemedel) uppgår till 941,2 mkr varav 226,3 mkr inom hälsovalet och 714,9 mkr för den anslagsfinansierade verksamheten. I SUS uppdrag finansieras den anslagsfinansierade verksamheten med 714,9 mkr som en särskild ersättning. Hälsovalets finansiering för förmånsläkemedel ingår i verksamhetens ersättning enligt ackrediteringsvillkoren. Budget för kostnader inom läkemedelsförmånen överensstämmer väl med den prognos för utfallet 2016 som upprättats av Region Skånes läkemedelsenhet som därefter utvecklats och förfinats i dialog mellan läkemedelsansvariga på förvaltnings- och verksamhetsnivå inom SUS. Budgeten för hyror för SUS olika lokaler uppgår till 706 mkr. Budgeten baseras på underlag från Regionservice som är SUS huvudsakliga hyresvärd samt prognos för hyror av externa lokaler. Budget för övriga omkostnader uppgår till 2 925,4 mkr, varav 1 641,4 mkr mot övriga förvaltningar inom Region Skåne. I övriga omkostnader ingår bl.a. labprover, sjukvårdsmaterial, städ, tvätt, patientmåltider, medicinsk teknik, IT och telefoni. Denna del av budgeten innehåller en uppräkning av budget 2015 med 1,9 % som del i LPIK samt 2,4 % för ökade priser för labprover från Medicinsk Service. Därutöver görs antagande bl.a. om hur stor andel av demografimedlen och forskningsmedlen som kommer användas för omkostnader respektive personal, läkemedel eller andra typer av kostnader. Budgeten för avskrivningar och räntor avseende utrustningar och inventarier uppgår till 273,0 mkr och baseras på prognos för utfallet inkl. bedömning av vilka investeringar som avslutas och aktiveras under Budget för hälsovalet och vårdvalen för ögonsjukvård och hudsjukvård inom Skånes universitetssjukvård Av ovanstående uppgår intäkts- och kostnadsbudgeten för SUS anslagsfinansierade verksamhet till ,6 mkr. På motsvarande sätt uppgår intäktsbudgeten för SUS verksamhet inom hälsovalet, d.v.s. vårdvalet inom primärvården, till 1 798,7 mkr och motsvarande kostnadsbudget till 1 779,9 mkr. SUS hälsoval är enligt beslut i regionfullmäktige ålagda ett ekonomiskt resultat om 18,8 mkr. Budgeten för vårdvalen inom ögonsjukvård är indelade i den ackrediterade verksamheten för kataraktsjukvård samt ackrediterad verksamhet för viss övrig öppen ögonsjukvård. Intäktsoch kostnadsbudgetarna för kataraktsjukvården är 9,4 mkr medan intäkts- och kostnadsbudgetarna för viss övriga öppen ögonsjukvård är 57,1 mkr. Intäkts- och kostnadsbudgetarna för vårdvalet inom hudsjukvården är 62,7 mkr och för den ackrediterade barntandvården 6,0 mkr. Frågor rörande budget 2016 som ännu inte är klargjorda Per den 26 februari är det fortfarande ett antal frågor rörande budget 2016 för vilka beslut ännu inte fattats eller där förutsättningarna ännu är oklara. De viktigaste frågorna redovisas nedan. 4

5 Regionservice, Medicinsk service och koncernkontoret Vid konsolidering av Region Skånes budget kvarstod tvister mellan SUS och Regionservice, Medicinsk Service och koncernkontoret. SUS anser att framför allt kostnaderna mot Regionservice och Medicinsk Service ökar omotiverat mycket, och att delar av budgetberäkningarna från de utförande förvaltningarna är felaktiga. Då Region Skånes samlade budget inte kan färdigställas innan dessa tvister är lösta ska detta lösas under vecka 7. När slutliga budgetar mot serviceförvaltningarna är fastställda påbörjas ett SUS-internt arbete med att fördela och beräkna effekterna för divisioner och verksamhetsområden. En del i det arbetet är att avgöra i vilka avseenden verksamhetsområdena ska erhålla budget för de bedömda kostnadsökningarna. Grundprincipen inom SUS är att verksamheterna får finansiering i budget för ökade kostnader de inte kan påverka men inte för volymökningar. Kostnadstäckning för vissa ökade kostnader 2015 Under 2015 reserverades 159 mkr i HSN:s budget för senare fördelning till sjukvårdsnämnderna och förvaltningarna som finansiering för ökade kostnader som följt av regioncentrala eller nationella beslut. Förvaltningarna fick lämna in underlag för att beskriva sina sådana ökade kostnader. SUS underlag omfattade 163 mkr. Beslut i ärendet har ännu inte fattats men förväntas öka SUS intäkter utan att följas av ytterligare ökade kostnader. Nationella stimulansmedel cancersjukvården 2016 I förvaltningarnas budget ingår enligt regionalt beslut inte budget för den nationella s.k. cancersatsningen. Enligt beslut i HSN tilldelades SUS 23,5 mkr för införande av standardiserade vårdförlopp (SVF) Det innebär att intäkter och kostnader för denna cancersatsning inte ingår i den budget som sjukvårdsnämnd SUS beslutade Den ekonomiska regleringen sker istället genom att SUS får en ökad intäkt (över budget) för att finansiera motsvarande ökad kostnad (över budget). Tillgänglighetspaketet I förvaltningarnas budget ingår enligt regionalt beslut inte budget för tillgänglighetspaketet. Den huvudsakliga anledningen till det är att respektive förvaltnings faktiska finansiering från tillgänglighetspaketet bedömdes som osäker. Det innebär att intäkter och kostnader för tillgänglighetspaketet inte ingår i den budget som sjukvårdsnämnd SUS beslutade Under året kommer tillgänglighetspaketet på förvaltningsnivå hanteras som en avvikelse från budget, där intäkter över budget följs av kostnader över budget. Förvaltningsinternt läggs budget ut till verksamheterna i takt med att kostnader för aktiviteter/åtgärder rörande tillgänglighetpaketet uppstår. Enligt HSNs beslut , och med full utdelning kan SUS intäkter för tillgänglighetspaketet maximalt uppgå till 155,3 mkr, fördelat på 32,6 mkr för kö-satsningar, 58,7 mkr för cancersatsning, 40 mkr för fler disponibla vårdplatser inkl. mobila närsjukvårdsteam (6 mkr) och 24 mkr som incitamentsersättning vid minskade överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter vid vårdavdelningarna. Tillfälligt statsbidrag för asylsökande Region Skåne har erhållit ett tillfälligt anslag för ökat antal asylsökande. Vidare fördelning av detta till sjukvårdsförvaltningarna har ännu inte beslutats men kan förväntas öka SUS intäkter när beslut kommer utan ytterligare ökade kostnader. 5

6 Den ekonomiska situationen inför 2015 och utfall 2015 Inför 2015 redovisade Skånes universitetssjukvård ett sparbehov för ekonomi i balans omfattande ca 400 mkr (se bilaga 5). Nivån baserades på prognos sen höst 2014 för utfallet 2014 om ca 150 mkr. Till detta lades antagande om fortsatt ökade kostnader på årsbasis 2015 av vissa ökade personalkostnader hösten 2014 med 100 mkr samt kostnader 2015 om 120 mkr för medel som reserverats i SUS budget 2014 för specificerade ändamål men som då ännu inte hade nyttjats. Bedömningen 400 mkr baserades också på att vissa nya metoder och ökade vårdbehov med hög medicinsk prioritet skulle öka kostnaderna med drygt 100 mkr 2015 (s.k. gröna objekt ) samt på en ökad inte öronmärkt regional finansiering om 84 mkr. Bedömningen sparbehov ca 400 mkr förutsatte full regional finansieringen för utglesad helgbemanning för omvårdnadspersonal vid vårdavdelningar och akutmottagningar till högst två helger av fem samt full finansieringen av särskilt riktade löneökningar för sjuksköterskor tjänstgörande inom samma verksamheter. Bedömningen exkluderade eventuella kostnadsökningar över indexering för tjänster från Regionservice och Medicinsk service. Skånes universitetssjukvårds ekonomiska utfall 2015 blev 111,1 mkr sämre än budget. Det inkluderade den tillfälliga särskilda finansieringen i oktober 2015 om 324,5 mkr efter beslut i regionfullmäktige. Exklusive denna tillfälliga finansiering var Skånes universitetssjukvårds ekonomiska resultat ,6 mkr sämre än budget, vilket bättre beskriver ingångsläget inför Avvikelsen på-435,6 mkr kan jämföras med det bedömda sparbehovet inför året om ca 400 mkr. Budgetavvikelsen berodde bland annat på dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna, t.ex. ökade kostnader för övertid, stimulansersättningar och köp från bemanningsföretag. Kostnaden för införandet av helgbemanning högst två helger av fem blev ca 65 mkr att jämföra med regional finansiering på 20 mkr. Övriga kostnader som överskred budget var läkemedel, medicinsk service, IT, telefoni, sjukvårdsartiklar och medicinskt material. SUS kostnader för Regionservice, Medicinsk service och regionstyrelsen ökade mellan 2014 och 2015 med 121 mkr (justerat för ändrad internränta), eller 84 mkr utöver fastställda index. Med utgångspunkt från budget 2014 och finansiering 2015 innebär detta ofinansierade kostnadsökningar för SUS på 129 mkr. Dessa kostnader ökade således väsentligt mer än vad som antogs vid ingången av 2015 och motsvarade 30 % av SUS totala avvikelse från budget (räknat exkl. budgettillskottet från regionfullmäktige i oktober). Under 2015 genomfördes åtgärder för ekonomi i balans enligt handlingsplaner ett belopp motsvarande 131 mkr. Det motsvarar ca 1 % av budgetomslutningen och var 44 mkr lägre än fastställt. Exempel på åtgärder som genomfördes med helt eller delvis planerad effekt var översyn bemanning, minskade kostnader ortopedtekniska hjälpmedel och implantat, förbättrad läkemedelshantering och ökat primärvårdsdeltagande på akutmottagningarna. Exempel på åtgärder som inte fick planerad effekt var minskade kostnader för bemanningsföretag, övertid och jouruttag, laboratoriekostnader, kostnader för extern röntgen, läkemedelskostnader, ortopedtekniska hjälpmedel och sjukvårdsmaterial. I budget 2015 planerades för övergripande kostnadssänkningar för uppstart av öppenvårdscentraler och specialistmedverkan i primärvården (12 mkr) samt införande av taligenkänning (tänkt effekt från mitten av augusti med 25 mkr). Ingen av dessa åtgärder/aktiviteter kunde genomföras och gav således ingen ekonomisk effekt. 6

7 Den ekonomiska situationen inför 2016 Sjukvårdsnämnd SUS yttrade sig med anledning av det dåvarande förslaget till direktiv för Region Skånes budget I yttrandet skrev nämnden bl.a. att för att 2016 kunna uppnå de föreslagna målen avseende patientsäkerhet, tillgänglighet, fortsatt medicinsk och medicinteknisk utveckling, god arbetsmiljö och ekonomi i balans är det nämndens bedömning att regionbidraget enligt budgetdirektivet är underfinansierat med nära 750 mkr. Vid den fortsatta beredningen av Region Skånes budget 2016 ökades finansieringen med högre indexering, med för SUS del ökat anslag för demografisk utveckling med 130 mkr samt med extra anslag för det s.k. tillgänglighetspaket. Högre budgetindexering och anslag för demografisk utveckling förbättrar den ekonomiska situationen. Finansiering genom tillgänglighetspaket är mycket bra för patienternas tillgänglighet och arbetsmiljön på berörda verksamheter men förbättrar inte den ekonomiska situationen eftersom det med den ökade finansieringen följer motsvarande ökade kostnader. God måluppfyllelse avseende vårduppdraget, forskningen, utbildningen, medarbetarsituationen är, som sjukvårdsnämnd SUS påpekade i budgetyttrandet, beroende på balans mellan uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna. Sjukhusdelen av Skånes universitetssjukvårds situation och förutsättningar för detta belystes väl i den jämförande analys av alla sju svenska universitetssjukhus som företaget McKinsey gjorde under 2015 med avseende på perioden (se bilaga 6). Av rapporten framgick bl.a. följande. SUS anslag/intäkter ökade under perioden med 2,0 % per år, genomsnittet för de övriga var 3,7 %. Det motsvarar ca 520 mkr, d.v.s. om SUS intäkter hade ökat lika mycket som genomsnittet för de övriga hade intäkterna 2014 varit ca 520 mkr högre än vad de faktiskt var. SUS totala kostnader ökade under perioden med 1,8 % per år, genomsnittet för de övriga var 4,5 %. Skillnaden motsvarar ca 800 mkr. SUS personalkostnader ökade under perioden med 1,9 % per år, genomsnittet för de övriga var 5,0 %. Skillnaden motsvarar ca 540 mkr. Vidare visade framgår av rapporten att medarbetarna vid Skånes universitetssjukhus 2014 tillhandahöll 22,5 DRG-poäng per heltidsarbetande medarbetare (heltidsekvivalent = HTE). Genomsnittet för de övriga sjukhusen var 19,0, en differens om 3,5 DRG/HTE. Skillnaden motsvarar ca HTE, d.v.s. för att SUS medarbetare skulle ha tillhandahållit lika många DRG-poäng per HTE som genomsnittet av de övriga skulle SUS 2014 ha haft ca HTE fler än det faktiska antalet HTE motsvarar ca anställda. Sammanfattningsvis var intäkts- och kostnadsutvecklingen under perioden med bred marginal lägre vid Skånes universitetssjukhus än vid de övriga universitetssjukhusen och arbetsproduktiviteten var 2014 med bred marginal högst vid SUS. Det förefaller i hög grad troligt att det finns det en stark koppling mellan det ovanstående och SUS förmåga att uppnå många av målen i den balanserade styrningen. Följande orsakverkan-samband kan tecknas. Som ett resultat av att SUS anslag/intäkter ökade minst av alla ökade också kostnaderna mycket mindre än för de övriga universitetssjukhusen. SUS klarade inte det ekonomiska målet, vilket inget av de andra universitetssjukhusen heller gjorde trots högre intäktsökningar. De i fasta priser minskade kostnaderna påverkade inte kvaliteten av vården vid SUS i jämförelse med de övriga sjukhusen men ledde till omfattande minskning av vårdvolymerna fr.a. inom den slutna somatiska vården minskade kostnaderna mer än vårdvolymerna men det har därefter inte gått att upprätthålla inte heller vid de övriga sjukhusen. Som ett resultat av allt detta var arbetsproduktiviteten 2014 väsentligt högre vid SUS än vid de övriga universitetssjukhusen. De minskade vårdvolymerna och den höga arbetsproduktiviteten har 7

8 för SUS del lett till långa väntetider, brister i arbetsmiljön och minskad förmåga att arbeta med andra aspekter av utvecklingen av verksamheten och att uppnå målen för verksamheten. Den ekonomiska situationen är ansträngd för hela den samlade hälso- och sjukvården i Region Skåne. Till exempel visar statistik från SCB att Region Skåne 2014 hade landets lägsta kostnader för eget åtagande inom hälso- och sjukvården per invånare trots omfattande budgetöverskridanden, långa väntetider och brister i arbetsmiljön 2. Skillnaden mellan Region Skåne och genomsnittet för riket var kronor per invånare vilket motsvarar ca två miljarder kronor, d.v.s. om Region Skåne skulle ha haft samma kostnad per invånare som genomsnittet i riket så skulle kostnaderna varit ca två miljarder högre. Se bilaga 7. Totalt sett baseras SUS budget 2016 på att SUS intäkter utöver indexuppräkning (som finansierar motsvarande prisökningar) ökar med 318 mkr. I detta ingår bl.a. anslag för ökade vårdbehov till följd av demografiska förändringar (130 mkr), finansiering genom tillgänglighetspaket (78 mkr), uppskattad del av kostnadstäckningspaketet (55 mkr) och prisökningar i regionsjukvårdsavtalet (45 mkr), se bilaga 8. Mot detta ska ställas förväntade ökade kostnader 2016 över index (eller annan ökad finansiering) i jämförelse med SUS ekonomiska utfall 2015 med minst 275 mkr. I detta innefattas bl.a. ökade kostnader från serviceförvaltningarna (ca 70 mkr varav ökade kostnader för nytt kostavtal ca 54 mkr), ökade vårdbehov inom högt medicinskt prioriterad högspecialiserad vård (ca 70 mkr), fortsatt ökade kostnader för helgbemanning högst två helger av fem ca 40 mkr samt ökade kostnader till följd av åtgärder inom tillgänglighetspaket (78 mkr). Således tar ökad finansiering och förväntade ökade kostnader över indexuppräkning 2016 för SUS del ut varandra och ingångsläget vad avser SUS ekonomiska situation är ca 393 mkr. Budgetar per division 2016 Mot bakgrund av det av sjukvårdsnämnd SUS redan fattade beslutet om SUS internbudget 2016 samt redovisade antaganden om ekonomiska förutsättningar i övrigt föreslås budgetar per division inom SUS i enlighet med det nedanstående. Förslaget bygger på samma princip för specifikation av intäkter och kostnader som nämnden enligt regionalt fastställda principer har beslutat om för förvaltningen totalt. Mellan har inga omfördelningar gjorts mellan divisionernas budgetar. Det gjordes många och omfattande sådana omfördelningar både i budget 2013 och Ambitionen var att skapa ett nytt basår för verksamheternas och divisionernas budgetar samtidigt som det främst 2012 och 2013 genomfördes mycket omfattande åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Under cirka 18 månader blev Skånes universitetssjukhus drygt 800 färre medarbetare, vilket sänkte kostnaderna utan att ekonomin för den skull var i balans. Under 2014 stod det klart att de ekonomiska åtgärderna i vissa avseenden behövde återtas. Det gällde bl.a. åtgärder som hade att göra med bemanning av och villkor för arbete på vårdavdelningar och akutmottagningar m.m. I utfallet 2015 hade alla verksamhetsområden och därför divisioner - så omfattande ekonomiska underskott att en budgetomfördelning mellan divisionerna endast skulle innebära en omfördelning av ekonomiska underskott. 2 Med kostnader för eget åtagande menas kostnader för vård av den egna regionens/det egna landstingets invånare. Det innebär att från bruttokostnaderna exkluderas kostnader för vård av patienter från andra regioner/landsting. 8

9 Ingen division eller verksamhet skulle genom sådana budgetomfördelningar kunna öka sina kostnader, underskotten skulle endast bli mindre för en del och större för andra. Inom divisionerna, mellan verksamhetsområden, görs emellertid en del omfördelningar mellan verksamheter. Mellan verksamheter inom hälsovalet och de andra vårdvalen kan inga omfördelningar av budget göras eftersom varje vårdcentrals respektive vårdvalsverksamhets ekonomiska förutsättningar styrs direkt av villkoren i ackrediteringsreglerna. Divisionernas budgetar 2016 utgår från budget Intäktsbudgetarna är justerade i enlighet med ovan, bl.a. avseende: Intäkter för hälsoval och vårdval enligt uppskattning nya ackrediteringsvillkor Vårdintäkter övriga huvudmän uppräknat enligt simulering 2016 års avtal Asylvårdsintäkter justerade enligt uppskattning volymer 2016 Intäkter läkemedelsförmånen enligt prognos kostnader per verksamhetsområde Patientavgifter enligt föregående år ALF-medel och regionala FoU-medel enligt beslutad tilldelning Övriga intäkter och bidrag uppräknade med 2,7 % där tillämpligt Vad avser divisionernas kostnadsbudgetar har budget för personalkostnader justerats för helårseffekt löneavtal 2015, medan uppräkning för lönerörelse 2016 reserveras förvaltningsgemensamt. Samtliga berörda verksamheter har fått full finansiering för bemanning för tjänstgöring två helger av fem och finansiering för fastställt antal vårdplatser. Divisionernas budget för omkostnader har räknats upp med 1,9 % och med 2,4 % för labkostnader. Som kompensation för bortfall av sponsring från läkemedelsindustrin har finansiering med 11 mkr fördelats. För verksamheter som utnyttjat vissa nya laboratorieundersökningar från Medicinsk Service har budget förstärkts enligt utfall med särskilt reserverade medel. Budget har vidare justerats enligt förvaltningens läkemedelsprognos för såväl förmåns- som rekvisitionsläkemedel. Verksamheterna har fått en kostnadsbudget för tilldelade ALF-medel och regionalt finansierad forskning. Därutöver har budget reglerats för helårseffekt av beslut fattade För samtliga divisioner har justering gjorts där medel för företagshälsovård förts från divisionsstab till verksamhetsområden. Nedan följer en beskrivning av budget per division. Det finns två tekniska skillnader mellan utfall 2015 och budget 2016 i divisionernas budget. I SUS bokföring skapas för varje vårdkontakt en fiktiv vårdintäkt för Region Skåne som del av den s.k. PIA-modellen (produkter/patienter i arbete). Det är en värdefull metod för verksamheten att löpande följa de kostnader verksamheten har för producerad vård matchat med kalkylerade intäkter. Region Skåne ersätter dock enligt ovan förvaltningarna med ett fast regionbidrag oaktat volymer, och denna intäkt ingår därför inte i de intäkter divisionerna följs upp på. Denna intäkter återfinns på översta raden nedan, men budgeteras inte. På grund av den försenade processen med Regionservice är inte heller någon budget för hyreskostnader mot Regionservice fördelad till divisionerna. I divisionernas budgetar nedan ingår intäkter och kostnader för ALF-medel och finansiering för regional forskning och utbildning. Externt finansierad forskning som t.ex. läkemedelsprövningar ingår inte i dessa sammanställningar eftersom de ekonomiskt särredovisas. 9

10 Budget division 1 Division 1 budget (motpart 1-3, tkr) Budget 15 Utfall 15 Budget 16 Externa intäkter I budgeten för division 1 har beaktats överföring av sekreterare från VO akutsjukvård och internmedicin till VO geriatrik (-334 tkr) inom division 5 samt överföring av budget för katastrofledning till stab verksamhetsutveckling ( tkr). En korrigering av budget har gjorts för överföring av vårdavdelningarna AKVA/KAVA till VO kirurgi (-140 tkr). VO infektionssjukdomar har enligt förvaltningsuppdrag 2016 fått 820 tkr för rutinmässig undersökning hepatit C på sprutbytesmottagningen. VO intensiv och perioperativ vård har fått förstärkning för utökning ögonoperation från VO endokrinologi, hud, reproduktion och ögon inom division 2 (355 tkr). Smärtverksamhet har överförts från VO barnkirurgi och neonatal (605 tkr) inom division 2 och VO onkologi (2 700 tkr) inom division 4. Från divisionsstab division 1 har överförts finansiering för kommunikatör till stab kommunikation ( tkr). Budget division 2 Vårdintäkter Bidrag - FOU och ALF Övriga intäkter o bidrag Summa externa intäkter Externa kostnader Personalkostnader Övriga omkostnader Hyror, avskrivn o finansiella kostn Summa externa kostn Division 2 budget (motpart 1-3, tkr) Budget 15 Utfall 15 Budget 16 Externa intäkter Vårdintäkter Bidrag - FOU och ALF Övriga intäkter o bidrag Summa externa intäkter Externa kostnader Personalkostnader Övriga omkostnader Hyror, avskrivn o finansiella kostn Summa externa kostn I budgeten för division 2 har beaktats ytterligare fördelning av finansiering för rikssjukvård till VO barnkirurgi och neonatal (570 tkr) enligt beslut Barnsmärtverksamheten har överförts till VO smärtrehabilitering inom division 5 ( tkr) och smärtverksamhet till VO intensiv- och perioperativ vård (-605 tkr) inom division 1. VO kvinnosjukvård har enligt förvaltningsuppdrag 2016 fått tillskott för lönesatsning barnmorskor (1 500 tkr), för uppbyggnad av vårdprogram endometrios (2 800 tkr) samt ändrad ersättning för kunskapsutveckling och sammanhållen vårdkedja för mödrahälsovården (-300 tkr). Från VO specialiserad kirurgi har enligt förvaltningsuppdrag reducerats tkr för kösatsning 10

11 dyslexi. VO endokrinologi, hud, reproduktion och ögon har enligt förvaltningsuppdrag fått förstärkning (7 000 tkr) för nya riktlinjer obesitas samt för ny FoU-finansierad adjungerad tjänst (250 tkr). Reducering har gjorts för helårseffekt vårdval tilläggsackreditering hud ( tkr) samt för utökning ögonoperationer till VO intensiv- och perioperativ vård (-355 tkr). Till verksamheten har överförts tkr från VO njurmedicin, reumatologi och gastromedicin. Budget division 3 Division 3 budget (motpart 1-3, tkr) Budget 15 Utfall 15 Budget 16 Externa intäkter Vårdintäkter Bidrag - FOU och ALF Övriga intäkter o bidrag Summa externa intäkter Externa kostnader Personalkostnader Övriga omkostnader Hyror, avskrivn o finansiella kostn Summa externa kostn I budgeten för division 3 har för VO hjärt- och lungmedicin reducerats för överföring av förvaltningsuppdrag 2015 av CPAP-utprovning till Sund och Kryh ( tkr) och för pacemakeroperationer till Kryh ( tkr). Tillfälligt tillskott för utökning av disponibla vårdplatser 2015 har reducerats ( tkr). Från VO thorax har enligt förvaltningsuppdrag reducerats för överföring av finansiering för porthacath till Kryh ( tkr). ECMO-vård har budgeterats till tkr, reglering har gjorts för kostnadsökningar poänglöner på THIVA 350 tkr och för ytterligare fördelning rikssjukvård (241 tkr) enligt beslut Budget för VO njurmedicin, reumatologi och gastromedicin har förstärkts enligt förvaltningsuppdraget med tkr för övertag av upphandlad dialysverksamhet. Finansiering för endoskopiverksamhet har överförts till VO kirurgi i division 4 ( tkr). Budget för VO Neurokirurgi har förstärkts med 350 tkr för kostnadsökningar poänglöner på NIVA. Från divisionsstaben har överförts tkr till VO endokrin, hud, reproduktion ögon. 11

12 Budget division 4 Division 4 budget (motpart 1-3, tkr) Budget 15 Utfall 15 Budget 16 Externa intäkter I budgeten för division 4 har beaktats ny FoU-finansierad tjänst adjungering enligt förvaltningsuppdraget (606 tkr). Från VO kirurgi har enligt uppdrag justerats för överföring av obesitas-kirurgi till Sund ( tkr). Förvaltningsinternt har -140 tkr korrigerats för flytt av vårdavdelningarna AKVA/KAVA från VO akutsjukvård och internmedicin inom division 1 samt för överföring av endoskopiverksamhet från VO njurmedicin reumatologi och gastromedicin inom division 4 (1 074 tkr). Budget för VO onkologi har förstärkts med tkr för cancerrehabilitering. Budget division 5 Vårdintäkter Bidrag - FOU och ALF Övriga intäkter o bidrag Summa externa intäkter Externa kostnader Personalkostnader Övriga omkostnader Hyror, avskrivn o finansiella kostn Summa externa kostn Division 5 budget (motpart 1-3, tkr) Budget 15 Utfall 15 Budget 16 Externa intäkter Vårdintäkter Bidrag - FOU och ALF Övriga intäkter o bidrag Summa externa intäkter Externa kostnader Personalkostnader Övriga omkostnader Hyror, avskrivn o finansiella kostn Summa externa kostn I budgeten för division 5 har beaktats överföring för finansiering av sekreterare från VO akutsjukvård och internmedicin inom division 1 till VO minnessjukdomar (334 tkr). Budget för VO smärtrehabilitering har enligt förvaltningsuppdraget förstärkts för att avtal rehabiliteringsmedicin i Simrishamn upphör (2 200 tkr) samt för del av vårdprogram endometrios (1 500 tkr). 12

13 Budget förvaltningsgemensamt för senare fördelning På förvaltningsgemensam nivå finns medel reserverat för senare utfördelning till verksamheterna. Exempel på sådant som finns reserverat förvaltningsgemensamt är demografimedel 129,9 mkr, 20 mkr för e-hälsoprojekt enligt nämndens beslut , anslag för ordnat införande 30 mkr, avsatt för 2016 års löneöversyn samt anslag för oförutsedda händelser 30 mkr. Därutöver finns några öronmärkta anslag som del av tidigare fattade beslut, t ex för barn-iva och barn-operation eller för mer osäkra läkemedelskostnader i förvaltningens process för läkemedelsbudgetering. I den förvaltningsgemensamma reserven ligger också negativa poster där divisionernas budgetar förstärkts mer än förvaltningens finansiering. Ett exempel på sådant är för bemanning två helger av fem där förvaltningens finansiering blev 76 mkr lägre än regionens finansiering. Förslag rutin för löpande justering av divisionernas budgetar Inom SUS görs löpande många justeringar i divisionernas budgetar utan att därför SUS uppdrag förändras. Det handlar t ex om justeringar till följd av att hel eller del av verksamhet flyttar till annan division. Löpande kommer befintlig budget behöva rättas vid upptäckta fel eller när ny bedömning görs av grunden i budgetfördelningen. När budgeten mot serviceförvaltningarna är slutligt beslutad behöver delar av detta justeras och fördelas till verksamheter och staber. Nya beslut i HSN eller Regionstyrelsen behandlas ofta som en resultatavvikelse, men vid vissa tillfällen vill koncernkontoret justera förvaltningarnas budget enligt beslut. Divisionernas budgetar justeras för varje sådan fördelning av beslutade satsningar som nationella stimulansmedel cancersjukvården, kostnadstäckningspaketet, tillgänglighetspaketet mm. För tillgänglighetspaketet kommer budgetar behöva justeras vid flera tillfällen. Under året kommer budgeträttningar behöva göras mot koncernkontoret, t ex efter behov av förändring av på vilken rad i resultaträkningen som en viss sorts intäkter budgeteras. Förvaltningen har ett antal poster reserverade centralt, som t ex generell reserv, medel för ordnat införande, diverse öronmärkta reserver samt reserv för lönerörelse 2016 (utbetalas stegvis när förbundens lönerörelse blir klara). Varje fördelning ur dessa reserver innebär att en budgetjustering behöver göras efter förvaltningsinterna beslut. Exempel på sådana löpande budgetjusteringar är t ex vid behov av öppnande av extra vårdplatser med hjälp av resursteam, eller för vissa dyra behandlingar när en enskild patient behandlats. Sådana tekniska budgetjusteringar mellan förvaltningsgemensam nivå och divisioner samt mellan divisioner föreslås genomföras löpande och redovisas kvartalsvis till nämnden. 13

14 Handlingsplaner och åtgärder 2016 SUS samlade och divisionernas budgeter bygger på en ekonomi i balans. En ekonomi i balans förutsätter, med de budgetförutsättningar som är kända och beslutade i slutet av februari 2016, att kostnaderna minskas med eller ekonomin på andra sätt förbättras med ca 400 mkr. Det motsvarar 3 % av de totala kostnaderna och 3,7 % av de under året påverkbara kostnaderna 3. Samtidigt behöver sjukhusverksamheten fortsätta att öka bemanningen och på andra sätt förbättra villkoren inom främst sluten somatisk vård, akutmottagningar och operation. Genom sådana åtgärder kan fler vårdplatser öppnas och tillgängligheten för patienterna förbättras (kortare väntetider) och arbetsmiljön förbättras och stabiliseras. Divisionernas budgetar och ekonomiska situation kommer förbättras i samband med senare beslut om utfördelning av särskild finansiering för ökade vårdbehov till följd av demografiska förändringar m.m. Arbetet med och beslut om budget 2016 för Region Skåne och Skånes universitetssjukvård har försenats av en rad olika skäl. Med anledning av detta genomförs slutlig planering i SUS verksamheter för handlingsplaner med åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen främst under februari. Sjukvårdsnämnd SUS får en omfattande redovisning av dessa vid sitt sammanträde den 26 februari. 3 Exempel på kostnader som inte är påverkbara eller endast marginellt påverkbara under löpande år är hyror (706 mkr), kapitaltjänstkostnader (273 mkr), ALF/regional forskning (500 mkr), ST/AT-utbildning (188 mkr), abonnemang medicinsk teknik (129 mkr), IT systemkostnad (140 mkr), Regionservice FM-tjänster (475 mkr), Regionservice GSF (37 mkr), Regionstyrelsen (36 mkr) och externa projekt och donationer (200 mkr). Totalt sett svarar dessa poster för mkr av SUS kostnadsbudget