Ungas och utlandsföddas attityder till vård och omsorgsarbete

Transkript

1 Ungas och utlandsföddas attityder till vård och omsorgsarbete Delprojekt inom Fokus vård och omsorg Vård och omsorgscollege Göteborgsregionen Margaretha Allen, Gunilla Bergström Casinowsky, Ulrica Furby, Åsa Nilsson Projektets syfte: Kartlägga och analysera attityder till vårdoch omsorgsarbete inom välfärdssektorn hos två målgrupper: ungdomar och utlandsfödda

2 Projektets delfrågeställningar 1. Skiljer sig attityderna mellan olika grupper av ungdomar respektive (vuxna) utlandsfödda? 2. Hur förhåller sig attityderna till egna erfarenheter av vård och omsorgsarbete? 3. Hur förhåller sig uppfattningarna om vård och omsorgsarbete till vad man anser vara viktigt i ett drömjobb, det vill säga ett arbete vilket som helst? 4. Av vilka orsaker väljer man att gå en vård och omsorgsutbildning? 5. Hur ser man på ett framtida arbete inom vård och omsorgssektorn? 6. Är de attityder till vård och omsorgsarbete som framkommer motiverade av verkliga (upplevda) förhållanden i yrket? Undersökningar av attityder till vård och omsorgsarbete: i allmänhet och längs vägen mot yrket

3 dvs. tre typer av metoder Webbenkäter riktade till tre målgrupper: VO elever på år2 vid någon av Göteborgsregionens sex gymnasieskolor med VO programmet Åk9 elever som sökt VO programmet vid någon av fyra gymnasieskolor Åk8 elever som besökt Framtidsmässan i Mölndal Gruppintervjuer med två målgrupper: Utlandsfödda vuxenelever på vård och omsorgsyrkesutbildning med språkstöd Elever på gymnasiesärskolans program Hälsa, vård och omsorg Analys av medarbetarundersökningar Enkäternas svarsfrekvens Antal elever Antal svar Svarsfrekvens i procent VO elever år VO sökande åk9 elever Åk8 elever som besökt Framtidsmässan i Mölndal Kommentar: Alla enkätsvar är inte fullständiga, dvs. svarsfrekvensen för enskilda frågor kan vara lägre. År2 elevernas svarsfrekvens varierar mellan 76 och 92 procent i de sex skolorna. Åk9 elevernas svarsfrekvens varierar mellan 27 och 86 procent för de fyra skolorna. Beträffande år2 enkäten har uppsamlingstillfälle för frånvarande elever erbjudits i fyra av de sex skolorna (svarsfrekvensen var lägst i de två övriga skolorna). Beträffande sökande åk9 elever har Aranäsgymnasiet begränsat urvalet till behöriga elever, övriga skolor har vänt sig till samtliga förstahandssökande. 1 För åk9 var bruttourvalet 75 elever, för 4 elever saknades e postadresser; svarsfrekvensen utgår från nettourvalet om 71 elever. 2 Bruttourvalet var 171 elever, vilket inkluderade elever med e post adresser som resulterade i returer (efter korrigeringar med ett kompletterande utskick).

4 Tre övergripande utmaningar inför framtiden 1. Hur kan man vidga bilden av vård och omsorgsarbete för att attrahera fler till vård och omsorgsyrken, inklusive nya målgrupper? 2. Hur kan rekrytering och mottagande stärkas och avgångar motverkas? 3. Hur kan praktikanter och nyanställda stöttas till förutsättningar för att hantera arbetets både fysiska och psykiska problem och utmaningar? Ett urval av resultaten

5 Utbildningsvalet Vanligaste orsakerna bakom utbildningsvalet bland år2 respektive åk9 eleverna Går det att tydligare bygga och förmedla en karriärväg mellan undersköterske och sjuksköterskeyrket? Kan man förtydliga för högstadieelever som vill arbeta direkt efter gymnasiet att utbildningen ger stora möjligheter till jobb, exempelvis som undersköterska, att detta är ett tilltagande bristyrke? Enkätfrågan: Vad var det som gjorde att du sökte till vård och omsorgsprogrammet? Du kan svara med flera kryss. Diagrammet visar de sex vanligaste skälen i båda grupperna, något förenklat formulerade.

6 En elev vid gymnasiesärskolan som betonar jobbfaktorn Hemtjänsten tycker jag att man ska satsa väldigt mycket på och försöka få praktik där, för det är så många som går i pension [ ]. Och det behövs ju folk inom vården hela tiden. Och därför så tycker jag det är bra att man, om man nu tycker om att jobba med människor, att man väljer programmet. År2 elevernas samtliga svar

7 Vissa skillnader mellan killar och tjejer Små skillnader utifrån VO elevernas födelsebakgrund

8 Åk9 elevernas nytta av olika informationskällor i samband med gymnasievalet Är det möjligt att rusta studie och yrkesvägledare med mer information/material som visar på bredden i yrket? Kan man (i högre grad) använda anställda som yrkesambassadörer och informatörer för att förmedla den meningsfullhet som de upplever i sitt arbete och samtidigt visa på den bredd som finns inom yrket och dess olika arbetsuppgifter? Enkätfrågan: I samband med ditt gymnasieval, hade du nytta av information från, med delfrågor enligt diagrammet. Svarsalternativen: Ingen nytta alls; Lite nytta; Stor nytta; Fick/använde ej sådan information. I andelen som inte svarat stor/lite nytta ingår både de som svarat Ingen nytta alls och Fick/använde ej sådan information samt de som hoppat över enskild delfråga. Resultaten baseras på svar från totalt 30 elever. Erfarenheter av vårdoch omsorgsarbete

9 År2 elevernas arbetserfarenhet inom VO området efter påbörjad utbildning Kommentar: Enkätfrågan lyder Vad har du jobbat med sedan du påbörjade din vård och omsorgsutbildning (APL, sommarjobb, helgjobb eller vikariat)? Svarsalternativ enligt diagrammet förutom sista svarsalternativet: Annat arbete med vård och omsorg. 11 av de 157 eleverna besvarade inte frågan; dessa ingår inte i procentbasen då det ändå är rimligt att anta att flertalet har någon typ av (praktik)erfarenhet. År2 elevernas erfarenheter av VO arbete hittills För att sprida det positiva: Går det att stärka möjligheterna till prova på jobb, t.ex. inom ramen för kommuners feriearbete? kopplat till insatser med framtidsmässor och öppet hus i vård och omsorgsverksamheter? möjligt att erbjuda praktik i steget före yrkesutbildningen? Enkätfrågan: Om du utgår från dina arbetserfarenheter hittills, i vilken grad upplever du att arbete inom vård och omsorg innebär följande? Svara med hjälp av skalan där 1 motsvarar Inte alls och 5 I mycket hög grad. Delfrågor enligt redovisningen. Diagrammet visar andelen som svarat med svarsalternativ 4 eller 5; dvs. fler kan i mindre grad ha dessa erfarenheter.

10 Ex. på år2 elevernas positiva erfarenheter med egna ord som ofta rör tillfredställelsen att hjälpa och arbeta med människor, och att bidra: Känns bra att hjälpa andra Man känner man hjälper till i någons liv De flesta är så oerhört tacksamma för den hjälpen man ger dem Det ger så mycket att få hjälpa människor och man får så mycket tillbaka när dom blir glada Det är kul att känna att man kan göra så lite men det betyder så fruktansvärt mycket för en annan människa Mysigt Eftersom man arbetar med människor, ser alla dagar olika ut Underbart roligt att jobba med människor Träffa nya fantastiska människor Göra skillnad i vården Man känner att man gör något bra! Att de vårdtagare/patienter jag vårdar har nytta av mitt arbete Jag visar mycket empati År2 elevernas erfarenheter av VO arbete hittills Enkätfrågan: Om du utgår från dina arbetserfarenheter hittills, i vilken grad upplever du att arbete inom vård och omsorg innebär följande? Svara med hjälp av skalan där 1 motsvarar Inte alls och 5 I mycket hög grad. Delfrågor enligt redovisningen. Diagrammet visar andelen som svarat med svarsalternativ 4 eller 5; dvs. fler kan i mindre grad ha dessa erfarenheter.

11 Ex. på år2 elevernas negativa erfarenheter med egna ord som ofta rör stress och andra problem i arbetsmiljö/arbetsförhållanden: Kan vara väldigt stressigt Kort om personal=stress Ett jobbigt område att jobba i både psykiskt och fysiskt Det är tungt för kroppen, har fått ont i ryggen Slitsamt Påverkar kroppen mycket Psykiskt och fysiskt påfrestande Skador Känslomässigt jobbigt Kan vara tröttsamt för kroppen Mycket hemskheter inom vården Är rädd att någon dör Man får se döda Att det tar på energin Tunga lyft Att jag får ont i kroppen efter långa och slitsamma arbetsdagar Många kollegor klagar på ont i ryggen, personalbrist, dåliga arbetstider Trött Hur kan det arbetsplatsförlagda lärandet utvecklas för att både stötta, stärka och motivera eleverna under utbildningens gång? Hur kan handledarutbildningen utvecklas? Hur kan man arbeta med förutsättningar att klara av fysiskt och psykiskt svåra uppgifter som följer med yrket och verksamheterna? Hur fångar utbildningarna upp praktikerfarenheter? Kan arbetsgivaren tillhandahålla mentorer, faddrar till stöd? Kan kompetensutvecklingsinstatser för anställda stärkas? Hur kan arbetsplatsernas introduktion stärkas för att både praktikanter och nyanställda ska känna sig välkomna och trygga i att det finns stöd att tillgå, för en positiv upplevelse? En angelägen fråga också för att undvika studieavbrott. Kan välfärdsteknologi ytterligare integreras i verksamheterna för att underlätta arbetet inom olika områden? Även om ansvaret för arbetsförhållande och arbetsvillkor är arbetsgivarens, är det möjligt att stärka samverkan kring insatser tillsammans med utbildningsanordnare och arbetsförmedling för att kunna rekrytera fler och förbättra bemanningsstabiliteten?

12 med några skillnader mellan killar och tjejer Enkätfrågan: Om du utgår från dina arbetserfarenheter hittills, i vilken grad upplever du att arbete inom vård och omsorg innebär följande? Svara med hjälp av skalan där 1 motsvarar Inte alls och 5 I mycket hög grad. Delfrågor enligt redovisningen. Diagrammet visar andelen som svarat med svarsalternativ 4 eller 5; dvs. fler kan i mindre grad ha dessa erfarenheter. Observera det begränsade antalet killar: (som minst) 16; antalet flickor (som minst) 86. Därutöver 1 som svarat Annan könstillhörighet. med skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda Kan arbetsplatserna arbeta med bemötandefrågor för att motverka könsstereotypt och kulturellt stereotypt bemötande från såväl kollegor som brukare? Har praktikhandledare, mentorer/ faddrar och arbetsledare kunskap om normkritik? Enkätfrågan: Om du utgår från dina arbetserfarenheter hittills, i vilken grad upplever du att arbete inom vård och omsorg innebär följande? Svara med hjälp av skalan där 1 motsvarar Inte alls och 5 I mycket hög grad. Delfrågor enligt redovisningen. Diagrammet visar andelen som svarat med svarsalternativ 4 eller 5; dvs. fler kan i mindre grad ha dessa erfarenheter. Observera det begränsade antalet utlandsfödda (som minst) 31; antalet svenskfödda: (som minst) 77.

13 Erfarenhet hos vuxenelev på vård och omsorgsyrkesutbildningen med språkstöd När jag kom här, jag kunde inte prata, ingenting. Bara lyssnade och jag förstod lite. Jag [...] hade stress. [ ] Men efter, dom hjälper mycket, och jag kunde utveckla mig. Jag hade praktik förra månaden, och jag var mycket nöjd. [ ] Jag är nöjd med min plan. Hur arbetar man för att stödja utlandsfödda med språkproblem? Finns det en risk att denna grupp får en begränsad roll på arbetsplatsen i relation till kollegor, arbetsgivare och/eller brukare till följd av sämre förutsättningar att uttrycka sig och värna sitt egenvärde? Går det att stärka strukturer för språkstöd för nyanlända på arbetsplatsen? Är detta något som kan organiseras i dialog med brukare som skulle kunna ha intresse för det? Är det möjligt att anordna språkcafé på äldreboende och träffpunkter? Kan utlandsföddas kulturella kompetens och språk utnyttjas i kontakten med nya grupper av brukare, med alltfler födda utomlands? Utöver vinster för brukare och arbetsgivare stärks de anställda av att deras resurser och kompetenser bekräftas.

14 Bilder av vård och omsorgsarbete VO elevernas bild av vad vård och omsorgsarbete innebär och inte innebär Enkätfrågan: Vad innebär ett arbete inom vård och omsorg för dig? Svara med hjälp av skalan där 1 motsvarar Inte alls och 5 Absolut., med delfrågor enligt redovisningen (i enkätfrågan ordnade tematiskt).

15 Viktigt eller oviktigt i VO elevernas drömyrke VO utbildningen fångar i dag de som tycker att det är viktigt att arbeta med människor och att hjälpa andra. Hur kan vi fånga dem som på andra sätt vill arbeta med något viktigt och meningsfullt i samhället? Enkätfrågan: Om du tänker på ditt drömjobb, vilket som helst, vad är viktigt för dig? Svara med hjälp av skalan där 1 motsvarar Inte alls viktigt och 5 Mycket viktigt, med delfrågor enligt redovisningen (i enkätfrågan ordnade tematiskt). Erbjuder VO arbete det viktiga i drömjobbet? Kommentar: Tablån visar VO elevernas rangordning av vad vård och omsorgsarbete absolut innebär respektive är mycket viktigt i ett drömjobb. Strecken markerar skillnader i rangordning om minst 4 steg.

16 År2 elevernas upplevda glapp mellan drömjobbet och VO arbete Kommentar: Diagrammet visar den genomsnittlige elevens skillnad mellan svaret på frågan om drömjobbet och svaret på frågan om vad vård och omsorgsarbete innebär. Svarsskalorna går mellan 1 och 5, och skillnaden kan därmed variera mellan 4 och +4 skalsteg. Resultatet +4 skulle innebära att samtliga elever värderar aspekten som mycket viktig men inte alls tycker det gäller för vård och omsorgsarbete; 4 skulle tvärtom innebära att det absolut gäller för vård och omsorgsarbete men att aspekten inte alls är viktig för drömjobbet; 0 innebär att man använt samma svarsalternativ i båda fallen. Bilden av vård och omsorgsarbete i relation till synen på drömjobbet

17 VO arbetets starka och svaga sidor sett till VO elevernas drömjobb VO arbete i förhållande till åk8 elevernas drömjobb

18 Kan man utifrån olika individers och gruppers intresseorientering försöka sprida fler bilder av vård och omsorgsarbete som kan leda till att fler blir intresserade? Det kan gälla specifika arbetsuppgifter och kompetenser som behövs vid sidan om den rent sociala omvårdnaden: kunskap och utveckling av tekniska hjälpmedel, medicinsk utveckling, aktivitetspedagogik, hälsofrämjande arbete, koordinering, planering, handledning, arbetsledning, Här skulle det vara intressant med en mer systematisk kartläggning av arbetsuppgifter och inriktningar för att i ett nästa steg testa intresset för detta hos potentiella målgrupper, för att bättre kunna rikta yrkesinformation och studieledning framöver. Lön och löneutveckling är viktigt för ett yrkes attraktivitet, inte minst bland unga. Det är viktigt att strategiska beslut stöder en positiv utveckling, det kan gälla sådant som arbetstitlar och arbetsbeskrivningar är detta något som går att samordna över verksamhets, förvaltnings och kommungränser för att öka samsynen i vad arbetet innebär och motsvarar i form av utbildningsbakgrund? Går det att i högre grad erbjuda utvecklingsmöjligheter och vidareutbildning mot specialistkompetens inom undersköterskeyrket för att stärka förutsättningarna att behålla anställda vid arbetsplatsen? Hur kan fler sökbara vägar skapas på yrkeshögskolan för att individen på eget initiativ ska kunna få kompetensutveckling och inte behöva vänta på arbetsgivarens erbjudande?

19 Undersköterskors/vårdbiträdens upplevelser av möjligheterna att påverka det egna arbetet jämfört med samtliga kommunanställda, Alingsås kommun, 2015 Hur kan arbetsplatserna utveckla möjligheterna till medarbetarinflytande beträffande utförandet av arbetsuppgifter och arbetstider? Kommentar: Enkätfrågorna är utformade som påståenden, med en 5 gradig svarsskala där värde 4 och 5 innebär att den svarande instämmer (mer eller mindre starkt) i påståendet, värde 3 att de instämmer delvis, värde 1 och 2 att de inte instämmer (mer eller mindre starkt) i påståenden. Källa: Medarbetarenkät 2015 i Alingsås kommun Attraktiva arbetsplatser för VO eleverna Är det möjligt att samarbeta mer över sjukhus och kommunal vårdverksamhet för att dra nytta av varandras starka sidor? Enkätfrågorna: Hur gärna skulle du vilja jobba i dessa verksamheter? samt Hur gärna skulle du vilja jobba inom vård och omsorg hos dessa arbetsgivare?, med delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen. Internbortfallet beträffande enskilda verksamheter/arbetsgivare har kodats om till värde 3 (som mest 9 svar), dvs. överhoppad enskild verksamhet/arbetsgivare har tolkats som vare sig intresse eller ointresse.

20 Attraktiva arbetsplatser för åk9 respektive år2 elever Enkätfrågorna: Hur gärna skulle du vilja jobba i dessa verksamheter? samt Hur gärna skulle du vilja jobba inom vård och omsorg hos dessa arbetsgivare?, med delfrågor enligt redovisningen. 5 gradig svarsskala från 1=Inte alls till 5=Mycket gärna. Diagrammet visar medelvärdet på skalan. Svarsunderlaget: 27 åk9 elever och 121 år2 elever beträffande verksamheter, 115 beträffande arbetsgivare. Exempel på positiva erfarenheter av hemtjänsten hos två elever på gymnasiesärskolan Jag har valt hemtjänsten för jag tycker att det är jätteroligt att vara med människor och äldre. Det är väldigt roligt. Och man får mycket sysselsättning. [ ] Så det är väldigt roligt att träffa en massa olika människor och att höra deras historia. Och liksom här kommer en ung. Man får mycket tillbaka.

21 Framtidsfunderingar hos elev på gymnasiesärskolans program Hälsa, vård och omsorg Man måste ju börja nånstans. Du kan aldrig få praktik som personlig assistent. Det får du aldrig i och med att där har ju brukaren sin personal och det blir väldigt svårt att komma in som praktikant. Så du får börja kanske på hemtjänsten och sen har du ju meriter och då kan du ta dig uppåt sen. [ ] I höstas börjande jag va på hemtjänsten och praktisera. Och där trivs jag jättebra. Det är det jag vill jobba med framöver. [ ] Och sen framigenom om några år skulle jag vilja bli personlig assistent åt ett barn. Det är det som jag drömmer om. Fler regionala rapporter! college.se/dokumentbank/3477

22 Utmaningar och frågor i samlad form Hur kan man vidga bilden av vård och omsorgsarbete för att attrahera fler till vård och omsorgsyrken, inkl. nya målgrupper? Diskutera! 1. VO utbildningen fångar i dag de som tycker att det är viktigt att arbeta med människor och att hjälpa andra. Hur kan vi fånga dem som på andra sätt vill arbeta med något viktigt och meningsfullt i samhället? 2. Kan man utifrån olika individers och gruppers intresseorientering försöka sprida fler bilder av vård och omsorgsarbete som kan leda till att fler blir intresserade? 3. Kan man (i högre grad) använda anställda som yrkesambassadörer och informatörer? 4. Går det att stärka möjligheterna till prova på jobb? erbjuda praktik före yrkesutbildningen? 5. Annat sätt att vidga bilden..?

23 Hur kan rekrytering och mottagande stärkas och avgångar motverkas? Diskutera! 6. Hur kan det arbetsplatsförlagda lärandet utvecklas för att både stötta, stärka och motivera eleverna under utbildningens gång? Hur kan handledarutbildningen utvecklas? 7. Går det att stärka förutsättningarna att behålla anställda genom att i högre grad erbjuda utvecklingsmöjligheter och vidareutbildning mot specialistkompetens inom USK yrket? 8. Hur kan arbetsplatsernas introduktion stärkas för att både praktikanter och nyanställda ska känna sig välkomna och trygga i att det finns stöd att tillgå, för en positiv upplevelse? 9. Går det att stärka strukturer för språkstöd för nyanlända på arbetsplatsen? 10. Kan utlandsföddas kulturella kompetens och språk utnyttjas i kontakten med nya grupper av brukare, med alltfler födda utomlands? 11. Även om lön/löneutveckling kan vara svårt att påverka lokalt är det viktigt med strategiska beslut, exv. arbetstitlar och arbetsbeskrivningar går detta att samordna över verksamhets, förvaltnings och kommungränser för att öka samsynen? 12. Annat sätt att stärka rekrytering/mottagande och motverka avgångar? Hur kan praktikanter och nyanställda stöttas till förutsättningar för att hantera arbetets både fysiska och psykiska problem och utmaningar? Diskutera! 13. Hur kan man arbeta med förutsättningar att klara av stress, fysiskt tunga arbetsuppgifter, psykiskt svåra uppgifter som följer med yrket och verksamheterna? Kan arbetsgivaren tillhandahålla mentorer, faddrar till stöd? Kan kompetensutvecklingsinstatser för anställda stärkas? 14. Hur kan arbetsplatserna utveckla möjligheterna till medarbetarinflytande beträffande utförandet av arbetsuppgifter och arbetstider? 15. Hur kan välfärdsteknologi ytterligare integreras i verksamheterna för att underlätta medarbetarnas arbete inom olika områden? 16. Hur arbetar man för att stödja utlandsfödda med språkproblem? 17. Kan arbetsplatserna arbeta med bemötandefrågor för att motverka könsstereotypt och kulturellt stereotypt bemötande från såväl kollegor som brukare? 18. Annat sätt att stötta praktikanter och nyanställda till förutsättningar att..?