Ungas och utlandsföddas attityder till vård och omsorgsarbete

Transkript

1 Ungas och utlandsföddas attityder till vård och omsorgsarbete Delprojekt inom Fokus vård och omsorg Vård och omsorgscollege Göteborgsregionen Margaretha Allen (processledare) Ulrica Furby (processledare) Gunilla Bergström Casinowsky (forskare) Åsa Nilsson (utredare och rapportens huvudförfattare)

2 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Projektets syfte... 6 Tidigare forskning... 7 Undersökningsmetoder och målgrupper Resultat Sammanfattande analys Utmaningar inför framtiden Referenser Bilagor... 68

3 3 Inledning Det förberedande nationella ESF finansierade projektet Fokus vård och omsorg genomfördes mellan 1 december juni Projektet bygger på ett utredande arbete inom Vård och omsorgscollege(vo College) som pågick hösten 2014 och våren I grunden finns ett inriktningsbeslut angående huvudinriktningarna för ett utvecklingsprojekt inom ramen för VO College som styrelsen fattade i maj Sex regioner har medverkat i arbetet med att identifiera utmaningar för kompetensförsörjningen inom branschen. Parallellt fördes en löpande dialog på nationell nivå med nationella aktörer med uppdrag och/eller intressen inom området. I detta arbete har flera strukturella och organisatoriska utmaningar för en fungerande kompetensförsörjning i branschen identifierats. Under det förberedande projektet har flera av de viktigaste utmaningarna för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg kartlagts, konkretiserats och analyserats. Hur VO College kan bidra i den fortsatta utvecklingen har också utretts. Föreliggande rapport är ett av de regionala bidragen inom utmaningen Rekryteringsvägar och metoder behöver utvecklas. Vård och omsorgscollege Vård och omsorgscollege (VO College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Genom att förbättra samarbetet, tydliggöra ansvar och granska kvalitet sker ett effektivt utnyttjande av resurser till gagn för alla. VO College ska ge den studerande en modern utbildning med hög kvalitet inom både teori och praktik. Den studerande ska också ha stort inflytande över det egna lärandet. Både nya studerande och redan anställda får utbildning och kompetensutveckling inom VO College. Genom garanterade kvalitetskriterier på samarbetet mellan utbildningar och arbetsliv bidrar VO College till att studenten blir anställningsbar och kan erbjudas tydliga karriärvägar eller vidareutbildning på högskolenivå. VO College är ett skyddat varumärke som får användas när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd. Göteborgsregionens Vård och omsorgscollege har varit certifierad region sedan Nio lokala college ingår i det regionala colleget. I dessa finns representanter för kommunal vård och omsorg, sjukhusvård, fackliga företrädare, utbildningsanordnare inom gymnasieskola, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning samt Arbetsförmedlingen. Samarbetet regleras av målen i en beviljad ansökan om certifiering samt via ett samverkansavtal med utgångspunkt i dessa mål. Flera av målen handlar om att tydliggöra karriärvägar och att motverka könsstereotypa utbildningsval. Det övergripande målet med VO College Göteborgsregionen är att bidra till den regionala kompetensförsörjningen. En tydlig tendens är att ungdomskullarna ökar igen efter en kraftig nedgång samt att andelen elever med utländsk bakgrund ökar i utbildningssystemet. För att bättre förstå hur dessa grupper kan attraheras till utbildningar som leder till arbete inom offentlig och privat vård och omsorg samt sjukhusvård har GR VO College deltagit i det nationella projektet Fokus vård och omsorg.

4 4 Bakgrund Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har följt utvecklingen av personalbehovet inom det sociala området sedan början på 2000 talet genom att ta fram personalbehovsprognoser för Göteborgsregionen. I den senaste prognosen angavs att det under perioden behöver rekryteras närmare personer till den gymnasiala nivån av vård och omsorgsyrken. 1 Till stor del handlar det om att kunna möta det växande antalet äldre i samhället samtidigt som andelen av den arbetsföra befolkningen minskar. Ur ett ekonomiskt perspektiv förväntas kostnaderna för Sveriges äldreomsorg stiga med cirka 70 procent fram till 2050, under förutsättning att servicenivån är densamma och det inte sker någon teknisk/medicinsk utveckling av betydelse i sammanhanget. Utmaningarna inom vård och omsorgssektorn Under våren 2015 genomförde GR ett antal intervjuer med chefer och HR personal inom medlemkommunernas äldreomsorg i syfte att ta reda på vilka utmaningar de såg när det gäller personalförsörjning. 2 I intervjuerna framkom bland annat att de upplevde att statusen för vårdarbetet var låg, att inte tillräckligt många ser detta som ett framtidsyrke och att de inte vet hur de ska attrahera unga till verksamheterna. I intervjuerna identifierades även en utmaning i att bredda kompetensen inom verksamheten utöver ren omvårdnadskompetens. Arbetsmiljön för undersköterskor brukar beskrivas i negativa termer med hög arbetsbelastning, varierande arbetstider samt delade turer. Det finns många deltidstjänster och få karriärmöjligheter för yrkesgruppen och detta kan också bidra till att yrkets attraktionskraft är låg. Av GR:s regelbundna regiongemensamma uppföljningar av kommunanställdas sjukfrånvaro framkommer att sjukfrånvaron hos undersköterskor är hög och att den har ökat under de senaste åren. 3 Detta medför också konsekvenser för kommunernas rekrytering. Det är generellt svårt att rekrytera utbildad personal, och tillgången till vikarier inom undersköterskegruppen varierar. Detta skapar osäkerhet och problem för verksamheterna, inte minst inför semesterperioder. Behovet av långsiktig personalförsörjningsstrategi och utbildningsinsatser I Göteborgsregionens kommuner pågår det ett arbete med att möta de akuta bemanningsproblemen genom återkommande rekrytering och samordning av vikariepooler. Detta arbete behöver dock kompletteras med ett systematiskt arbete med planering och omvärldsanalys. Det långsiktigt strategiska arbetet med personalförsörjning kan även omfatta att påverka utbildningars utbildningsutbud och inriktning samt att marknadsföra yrket och förbättra uppfattningen om vårdoch omsorgssektorn. Det är nödvändigt att öka intresset för vård och omsorgsyrken i fler målgrupper för att på så sätt vidga rekryteringsbasen. Utifrån den nuvarande personalstrukturen inom vård och omsorgssektorn kan de nya målgrupperna framförallt hittas bland de unga som ännu inte gjort ett yrkesval, nyanlända som ska introduceras på svensk arbetsmarknad samt män som utgör en minoritet inom vård och omsorgspersonalen. Att öka attraktiviteten till vårdyrket och öppna upp för nya karriärvägar kan bidra till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden. Enligt ESF rådets standard för jämställdhetsintegrering finns det i Sverige en stark könsuppdelning på arbetsmarknaden där kvinnor är överrepresenterade i lågt betalda yrken och ofta på deltid, såsom inom vård och omsorgssektorn. 1 GR kommunernas personal och rekryteringsbehov inom det sociala området , Intervjuerna utfördes och sammanställdes av Karl Johannesson, praktikant vid GR. 3 Nyckeltal Personalhälsa 2015, 2016.

5 5 Stereotypa förväntningar begränsar både kvinnor och män och skapar en könssegregerad arbetsmarknad. Det är viktigt att bryta dessa könsmönster för att skapa en större bredd i rekryteringen och bidra till en bättre kompetensförsörjning. Genom att ge kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv, och ge dem samma möjligheter i fråga om utbildning och arbete, så bidrar man också till att uppnå målen i EU2020 strategin om tillväxt, arbete och social inkludering. Sverige har under de senaste åren mottagit en stor andel flyktingar som sökt asyl. Det medför att den arbetsföra befolkningen kommer att öka i förhållande till tidigare prognoser, vilket innebär nya möjligheter till kompetensförsörjning. Sverige har i dag en av de högsta sysselsättningsfrekvenserna i OECD länderna. Däremot är sysselsättningsfrekvensen bland utrikesfödda i Sverige i paritet med andra länders totala sysselsättningsfrekvens. Skillnaden mellan Sverige och övriga OECD länder kan förklaras av kvinnors höga sysselsättningsfrekvens i Sverige. Detta innebär att det framförallt är de utrikesfödda, som har en lägre förvärvsfrekvens i Sverige, som kan utgöra en arbetskraftsreserv och som kan bidra till kompetensförsörjning inom vård och omsorgssektorn. Erfarenheterna från GR:s yrkesutbildningar med språkstöd visar också att utrikesfödda vuxna har en positiv inställning till att utbilda sig inom vård och omsorgssektorn, där antalet sökande inom denna inriktning är flera gånger fler än antalet platser. När det gäller dåligt utnyttjande av tillgänglig arbetskraft finns det anledning att lyfta fram en annan grupp med tidigare begränsat tillträde till arbetsmarknaden inom vård och omsorg, nämligen ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar. I samband med reformen av gymnasiesärskolan 2013 introducerades programmet Hälsa, vård och omsorg i det nationella utbudet, en fyrårig utbildning som inkluderar 22 veckors arbetsförlagts lärande (APL). Våren 2017 kommer de första eleverna att avsluta sina studier inom programmet. Utbildningen leder inte till undersköterskekompetens, men skulle kunna öppna vägar till arbete utifrån de förutsättningar som varje enskild elev har. Skolverket har i sina utvärderingar emellertid påpekat brister i gymnasiesärskoleprogrammens APL 4, och en ny avhandling visar på begränsade möjligheter till arbete efter avslutad utbildning 5. Av ovanstående skäl har en del av projektet Fokus vård och omsorg innehållit inslag för att undersöka hur målgrupper, som inte tidigare har kommit åt arbetsmarknaden inom vård och omsorg, skulle kunna inkluderas framöver inom konceptet VO College. I takt med att efterfrågan ökar på välutbildad personal inom vård och omsorg krävs satsningar på både ungdoms och vuxenutbildning, både kvantitativt och kvalitativt. En del i att öka rekryteringsvägarna till arbete inom vård och omsorg handlar även om att ge korrekt och relevant information till unga som ska välja gymnasieutbildning samt till vuxna som antingen för första gången gör ett val av utbildning eller som växlar över till en ny bransch. Inom GR:s VO College pågår olika insatser för att öka intresset via relevant studie och yrkesvägledning och information från arbetsmarknaden. 4 Skolverket Arvidsson 2016.

6 6 Projektets syfte Utifrån de förhållanden och behov som beskrivits i föregående avsnitt syftar projektet till att kartlägga och analysera attityder till vård och omsorgsarbete inom välfärdssektorn hos två målgrupper: ungdomar och utlandsfödda. Inom detta syfte ingår sex frågeställningar: 1) Skiljer sig attityderna mellan olika grupper av ungdomar respektive (vuxna) utlandsfödda? 2) Hur förhåller sig attityderna till egna erfarenheter av vård och omsorgsarbete? 3) Hur förhåller sig uppfattningarna om vård och omsorgsarbete till vad man anser vara viktigt i ett drömjobb, det vill säga ett arbete vilket som helst? 4) Av vilka orsaker väljer man att gå en vård och omsorgsutbildning? 5) Hur ser man på ett framtida arbete inom vård och omsorgssektorn? 6) Är de attityder till vård och omsorgsarbete som framkommer motiverade av verkliga (upplevda) förhållanden i yrket? De fem första frågeställningarna besvaras med hjälp av ett dataunderlag som utgörs av både enkätsvar och gruppintervjusvar från vård och omsorgselever på olika nivåer och utbildningar samt från åk9 elever som sökt till gymnasieskolans vård och omsorgsprogram. Beträffande målgruppen unga belyses särskilt gruppen elever vid gymnasiesärskolan (programmet Hälsa, vård och omsorg), det vill säga ungdomar som kan tänkas ha andra typer av uppfattningar och erfarenheter utifrån sämre kognitiva förutsättningar på grund av en utvecklingsstörning, en hjärnskada eller annan kognitiv funktionsnedsättning. Inom gruppen elever på ordinarie vård och omsorgsutbildning jämförs resultaten mellan undergrupper med avseende på framför allt kön, födelsebakgrund och intresseorientering. Några av analyserna kompletteras med hjälp av enkätsvar från en mindre grupp ungdomar i årskurs 8 som representerar ungdomar i allmänhet, som ännu inte har gjort några framtidsval ifråga om gymnasieutbildning. För att besvara den sjätte och sista frågeställningen ställs de genomförda attitydmätningarna mot förhållanden inom vård och omsorgsarbete genom en sekundäranalys av resultat från medarbetarundersökningar i Göteborgsregionens kommuner. I nästa avsnitt beskrivs metoder och målgrupper närmare. Utifrån de totalt sex frågeställningarna syftar projektets resultat till att öka kunskapen inom området men också till att ligga till grund för förslag på strategier, åtgärder och konkreta aktiviteter i en eventuell framtida genomförandefas, till gagn för vård och omsorgssektorn och dess framtida rekryteringsutmaningar. I rapportens avslutande avsnitt ställs ett antal frågor i syfte att peka på möjliga framtida insatsområden.

7 7 Tidigare forskning Projektets övergripande ambition är att ta fram kunskapsunderlag som kan ligga till grund för rekryteringsstrategier beträffande gymnasiala vård och omsorgsyrken. Att fler söker sig till vård och omsorgsprogrammet är en central förutsättning. Därmed är det intressant att titta närmare på vad som påverkar benägenheten att söka sig till utbildningen. Projektets specifika syfte är att kartlägga och analysera ungas och utlandsföddas attityder till vård och omsorgsarbete inom välfärdssektorn. Utöver projektets egna undersökningar finns det skäl att se hur tidigare studier kan bidra till förståelse för fenomenet. Det gäller exempelvis vilka faktorer som har betydelse i valet av gymnasieutbildning mer allmänt och vilka attityder som ligger bakom valet av en specifik utbildning. Ungdomars gymnasieval Ungdomars gymnasieval är en förhållandevis väl utforskad fråga och man har studerat fenomenet utifrån en rad olika perspektiv. Elevernas upplevelser av valsituationen En första ingång är upplevelser kring själva valsituationen. Här finns studier som visar att ungdomar kan känna sig osäkra inför sitt val, att alla valmöjligheter och mängden information gör förutsättningar och konsekvenser svåra att överblicka, vilket gör att ungdomarna är i stort behov av vägledning och stöd. 6 Svårigheter i valsituationen har också kopplats till ett klassperspektiv i studier som hävdar att elever med föräldrar om saknar högre utbildning riskerar att missgynnas i gymnasievalet eftersom de inte antas ha samma resurser att hantera valfrihetens komplexitet. 7 Samtidigt visar en annan studie att gymnasievalet innebär möjligheter för ungdomar att göra klassöverskridande val. 8 Andra studier visar att elever kan känna oro och stress inför gymnasievalet eftersom de upplever att det har stor betydelse för den framtida yrkeskarriären, att det är viktigt att göra rätt val. 9 I det här sammanhanget lyfts betydelsen av studie och yrkesvägledningen fram som en viktig funktion för att eleverna ska få rätt information om, och rätt förväntningar på, utbildningen. 10 Orsaker bakom gymnasievalet Ett annat spår inom forskningsfältet handlar om orsakerna bakom valet av gymnasieutbildning. Här lyfts ofta det sociala sammanhanget fram, med betoning på den betydelse som föräldrar, syskon och kamrater har under valprocessen. 11 Den sociala bakgrunden kan påverka ungdomars bild av vilka utbildningsalternativ som finns att välja bland eller vilka utbildningsalternativ som är realistiska. Val av såväl gymnasieskola som program beskrivs ibland som ett uttryck för att elever gör en självsortering med utgångspunkt i sin sociala bakgrund och känsla av social tillhörighet. 12 Föräldrars utbildningsbakgrund är emellertid den faktor som lyfts fram som mest betydelsefull för elevers gymnasieval. 13 Om man tittar på elevers benägenhet att välja yrkesprogram respektive 6 Lovén 2000; Dersch & Lovén 2010; Skolverket Lund Sandell Sandell 2007; SOU 2006: Dersch & Lovén 2010; Mattsson Ottosson 2009; Skolverket 2004; SKL Dersch & Lovén 2010; Lovén 2000; Mattsson Ottosson 2009; Sandell 2007; Panican Lidegran 2009, Palme 2008, Sandell Broady & Börjesson 2008; Korsén & Källström 2005; Lidegran 2009; Lund 2008; Lundqvist 2005; Palme 2008; Sandell 2007, SOU 2006:40.

8 8 högskoleförberedande program finns enligt tidigare studier en tydlig koppling till föräldrarnas utbildningsnivå: ungdomar som väljer yrkesinriktade utbildningar tenderar att ha föräldrar med kortare formell utbildning i jämförelse med ungdomar som väljer högskoleförberedande utbildningar. Skolresultaten från årskurs 9 är av förklarliga skäl en viktig faktor i gymnasievalet. Till följd av behörighetskrav och betygskonkurrens kan elever inte välja fritt den reella valfriheten gäller framför allt ungdomar som har högre betyg. 14 Här finns också tydliga skillnader mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund, där andelen elever med behörighet till gymnasieskolan, andelen som fullföljer sin gymnasieutbildning samt andelen som uppnår grundläggande behörighet till universitets och högskolestudier är betydligt mindre bland ungdomar med utländsk bakgrund. 15 Här ska betonas att elevernas socioekonomiska bakgrund är den faktor som har störst betydelse, men skillnaderna mellan svenskfödda elever och elever som invandrat efter skolstart kvarstår även med hänsyn tagen till den faktorn. En förklaring är att tiden i Sverige påverkar elevernas kunskaper i svenska, vilket i sin tur påverkar deras skolprestationer. Kön är en annan viktig faktor. Det finns betydande skillnader i hur pojkar och flickor väljer gymnasieutbildning, något som är särskilt uttalat när det gäller yrkesförberedande program. Här söker pojkar främst utbildningar inriktade mot bygg, fordon och industri, medan flickor söker sig till utbildningar inriktade mot barn, vård och omsorg. 16 Den ojämna könsfördelningen brukar förklaras med könsstereotypa normer och uppfattningar om vilka yrken som är lämpliga för flickor respektive pojkar. 17 Att avhopp och byte av program är vanligt bland elever som läser en utbildning med överrepresentation av det motsatta könet är en viktig aspekt i sammanhanget. 18 Ytterligare en faktor med betydelse för ungdomars gymnasieval är den kommunala och regionala kontexten: vilket utbildningsutbud som finns i området och hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. 19 Ovanstående sammanfattning ger en inblick i vad som påverkar ungdomars gymnasieval mer generellt. Utifrån ambitionen att söka kunskap om ungas och utlandsföddas attityder till specifikt vård och omsorgsarbete ska i det följande ges en sammanfattning av tidigare forskning som berör attityder till, och föreställningar om, specifika utbildningar, och vad dessa attityder/föreställningar kan betyda för benägenheten att välja gymnasiets vård och omsorgsprogram. Attityder till utbildning och arbete i gymnasiala vård och omsorgsyrken Forskning med fokus på attityder till utbildning med inriktning mot gymnasiala vård och omsorgsyrken är inte lika omfattande som forskning kring faktorer som påverkar gymnasievalet mer generellt. Enstaka studier finns som undersöker attityder till högskoleförberedande program kontra yrkesprogram. Attityder till högskoleförberedande respektive yrkesinriktade program I en intervjustudie från 2015 belyses grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gentemot gymnasiets högskoleförberedande respektive yrkesinriktade program för att ringa in de faktorer som 14 Lund Lundqvist Broady & Börjesson 2008; Sandell 2007; Skolverket 2004, 2006; SOU 2004:43,2006:40, 2009:64, 2010:75, 2010: SOU 2009: SOU 2009:64; SKL Sandell 2007; Skolverket 2006.

9 9 avgör deras utbildningsval. 20 Här visar det sig att yrkesutbildningar ses som sekunda utbildningsformer för mindre studiemotiverade elever, att yrkesinriktade elever inte självklart gör ett aktivt val utan snarare ser de praktiska momenten som ett sätt att komma undan skolförlagda studier i en traditionell skolmiljö. Studien visar också att eleverna genomgående är ointresserade av utbildningens relevans för etableringen på arbetsmarknaden. Det viktigaste med utbildningen är att den ska vara rolig. Attityder till arbete inom vård och omsorgssektorn Det finns begränsat med studier som belyser attityder till specifikt gymnasiala vård och omsorgsyrken, men i en webbenkät genomförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) 21 behandlas frågan delvis. Studiens fokus är attityder till arbete inom välfärdssektorn mer allmänt, men i vissa fall riktas det mer detaljerat på specifika yrkesgrupper. Undersökningen omfattar ungdomar i åldersspannet år, som tillfrågas om såväl positiva som negativa attityder eller associationer till arbete inom välfärdssektorn. De fyra mest förekommande positiva associationerna var i tur och ordning: 1) möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra; 2) möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet; 3) trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen; samt 4) trygg och säker anställning. Vad välfärdssektorn förknippas med i mindre grad hög status, flexibla arbetstider/arbete hemifrån, karriär och utvecklingsmöjligheter och hög lön. I samma studie ingick frågor som berörde specifika yrken, och när det gäller undersköterskeyrket visade resultaten att en majoritet uppfattade yrket som viktigt och betydelsefullt, med en god arbetsmarknad och relativt trygga anställningsvillkor. Yrket förknippades också med vissa karriär och utvecklingsmöjligheter. Däremot uppfattades det varken som särskilt roligt eller utvecklande. Yrket rangordnas långt ned ifråga om bra arbetsmiljö, bra lön och hög status. Cirka 30 procent av de som svarade på enkäten uppgav ett de kunde tänka sig ett arbete som undersköterska, men merparten uppgav samtidigt förutsättningen att det skulle vara för en kortare tid. Studien inkluderade även frågor kring viktiga faktorer i valet av yrke, och de faktorer som anges är i tur och ordning: hög lön, trevliga kollegor/bra stämning på arbetsplatsen, bra arbetsmiljö, goda karriär och utvecklingsmöjligheter, trygg/säker anställning, att få tydlig uppskattning i arbetet, att få göra skillnad samt att hjälpa andra genom arbetet. Studien belyste särskilt hur den här typen av faktorer värderades bland ungdomar med så kallat omsorgsfokus, de som specifikt uttryckt att de enbart vill arbeta inom vård och omsorg. Denna grupp rangordnar att få göra skillnad högre samtidigt som goda karriär och utvecklingsmöjligheter samt hög lön prioriteras något lägre jämfört med ungdomsgruppen i sin helhet. Det framkom även en del könsskillnader i svaren, där de unga kvinnorna värderar göra skillnad och balans mellan arbete och familj/fritid samt trevliga kollegor och bra stämning betydligt högre än de unga männen, medan männen anser att hög lön är viktigare jämfört med kvinnorna. Slutligen visar studien att intresset för välfärdsbranscherna ökar med åldern: åringarna i studien är mer positivt inställda än åringarna. 20 Panican SKL 2013.

10 10 Undersökningsmetoder och målgrupper Projektet genomförs med hjälp av flera metoder, anpassade efter projektets olika frågeställningar och målgrupper. Figur 1 sammanfattar uppläggningen där det övergripande målet är att fånga attityder och uppfattningar på vägen från den breda allmänheten, via målgrupperna unga respektive utlandsfödda som befinner sig någonstans på vägen mot yrket, till de yrkesverksamma. De olika metoderna och målgrupperna beskrivs närmare i texten som följer. Figur 1. Uppläggningen av projektets undersökningar av attityder till vård och omsorgsarbete Webbenkäter riktade till tre målgrupper Webbenkäter har genomförts riktade till tre av projektets målgrupper: 1. VO elever på år 2 vid någon av Göteborgsregionens gymnasieskolor med VO programmet, det vill säga: Alströmergymnasiet, Alingsås Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Katrinelundsgymnasiet, Göteborg Krokslättgymnasiet, Mölndal Mimers Hus, Kungälv Nösnäsgymnasiet, Stenungsund Urvalet omfattar samtliga år2 elever, totalt 198 elever (se vidare nedan).

11 11 2. Åk9 elever som sökt VO programmet vid någon av dessa fyra gymnasieskolor: Alströmergymnasiet, Alingsås Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Krokslättgymnasiet, Mölndal Mimers Hus, Kungälv Urvalet fick begränsas till fyra skolor av praktiska skäl. Urvalet elever avgränsades till dem som sökt VO programmet i första hand, för att undvika att en och samma elev skulle kontaktas av flera skolor. Beträffande en skola är urvalet ytterligare begränsat till behöriga elever, övriga skolor avser samtliga förstahandssökande. Urvalet elever utgår från ansökningstillfället i första sökomgången i februari 2016, inför höstterminen Totalt omfattar urvalet 71 åk9 elever (se vidare nedan). 3. Åk8 elever som besökt Framtidsmässan i Mölndal Den 1 3 mars arrangerade Mölndals stad i samarbete med GR Utbildning en mässa med syfte att ge elever från årskurs 8, vid någon av stadens högstadieskolor, möjlighet att träffa politiker och representanter från arbetslivet, möta yrkesambassadörer samt prata med studie och yrkesvägledare. Mässbesöket var obligatoriskt för eleverna. Vid mässan anordnades en frågetävling av VO College i samarbete med Mölndals lokala VO College, där eleverna lämnade sin e postadress tillsammans med svaren (de fick information om att de därmed kunde komma att kontaktas i en enkätundersökning). Denna målgrupp inkluderades som något av en bonus i studien: en möjlighet att samla in exempel på attityder hos yngre ungdomar som ännu inte gjort sitt gymnasieval, det vill säga en grupp som kan sägas representera en ung allmänhet. Totalt omfattar detta urval 148 åk8 elever (se vidare nedan). Enkäternas innehåll Inför framtagandet av enkätfrågorna gjordes en översiktlig kartläggning av tidigare enkäter som använts inom området, för inspiration och för att undvika att missa viktiga aspekter. Enkäternas slutgiltiga frågor, delfrågor och svarsalternativ är dock utformade utifrån inriktning och uppläggning i föreliggande studie, utan hänsyn till jämförbarhet med tidigare mätningar. Det regionala GR Collegerådet samt regionala processledare i de övriga fem regionerna inom projektet nationellt fick möjlighet att ge synpunkter på frågeinnehåll och utformning, och några revideringar gjordes som följd av detta. Enkäten till år2 eleverna förtestades av tre elever på Alströmergymnasiets år De tre webbenkäterna (återges i bilaga) innehåller så långt det är rimligt samma frågor för att svaren ska kunna jämföras mellan grupperna. Som helhet rör enkäternas frågor ungdomarnas utbildningsval, deras uppfattningar om, och eventuella erfarenheter av, vård och omsorgsarbete, deras framtida arbetsönskemål, deras mer allmänna intressen samt bakgrundsfrågor om könstillhörighet, födelseland och föräldrars utbildningsnivå. Frågor om uppfattningar och erfarenheter syftar på olika sätt genom enskilda delfrågor till att fånga in ungdomarnas bild av vård och omsorgsarbetets status, arbetsuppgifter, arbetsmiljö, arbetsförhållanden, anställningsförhållanden, karriärmöjligheter och andra slags fördelar/nackdelar. År2 elevernas enkät innehåller något fler frågor än övrigas, rörande deras erfarenhet av VO yrket genom praktik/apl (arbetsplatsförlagt lärande) etc. Åk9 eleverna fick en särskild fråga om vilken nytta de haft av olika informationskällor i samband med gymnasievalet och åk8 eleverna, med kortast enkät, fick två särskilda frågor rörande det framtida gymnasievalet. Totalt innehåller 22 Tack riktas till dessa elever samt engagerade lärare som bistod i genomförandet!

12 12 enkäterna mellan 8 och 15 frågor med delfrågor (samt eventuellt uppföljningsfråga anpassad efter svar på föregående fråga). Tablå 1. Likheter och skillnader i enkätfrågor i de tre enkätversionerna År2 Åk9 Åk8 Utbildningsval Vad var det som gjorde att du sökte till VO-programmet? x x Var VO-programmet ditt förstahandsval till gymnasiet? x - 1 I samband med ditt gymnasieval, hade du nytta av information från x Vad är viktigt för dig när du ska välja gymnasieprogram? Hur troligt är det att du kommer att välja VO-programmet på gymnasiet? x x Erfarenheter och uppfattningar om VO-arbete Vad har du jobbat med sedan du påbörjade din VO-utbildning? Vilka är hittills dina tre mest POSITIVA erfarenheter av att arbeta inom VO? 2 Vilka är hittills dina tre mest NEGATIVA erfarenheter av att arbeta inom VO? 2 Vad tror du är det mest POSITIVA med att jobba inom VO? 2 Vad tror du är det mest NEGATIVA med att jobba inom VO? 2 Om du utgår från dina arbetserfarenheter hittills, i vilken grad upplever du att arbete inom VO innebär följande? Vad innebär ett arbete inom VO för dig? Vad tror du att ett arbete inom VO innebär? x x Framtida arbetsliv Om du tänker på ditt drömjobb, vilket som helst, vad är viktigt för dig? x x x Hur gärna skulle du vilja jobba i dessa verksamheter? x x Hur gärna skulle du vilja jobba inom VO hos dessa arbetsgivare? x x Tror du att du kommer att börja jobba som undersköterska, skötare, stödassistent eller liknande direkt efter din gymnasieutbildning? (samt anpassad följdfråga) Intressen och bakgrund Hur intresserad är du av följande? x x x Vad stämmer bäst in på dig? (könstillhörighet) x x x Är du född i Sverige? (samt följdfråga om hur länge man bott i Sverige) x x x Vilken är dina föräldrars högsta avslutade utbildning? x x x x x x x x x x x x Kommentar: Vård och omsorg har i tablån genomgående förkortats VO, och några frågor har kortats även i övrigt. Frågeordningen överensstämmer heller inte rakt av med enkäternas. Enkäterna med frågornas exakta lydelser, delfrågor och svarsalternativ återges i bilaga. 1 Samtliga i urvalet har sökt VO utbildning i första hand.

13 13 Enkätfrågorna är i första hand utformade med fasta svarsalternativ, med möjlighet att kommentera svaren. Två helt öppna frågor har ingått i år2 och åk9 enkäten, där svaren klassificerats i efterhand. Ingen av frågorna var obligatoriska utan gick att hoppa över. 23 Eleverna som besvarade enkäten hade möjlighet att sist i enkäten ge synpunkter på frågorna eller enkäten som helhet. Ingen kritik mot enkäten framkom den vägen. Däremot är det så kallade internbortfallet på enkätens enskilda frågor tämligen stort, främst som en följd av att respondenterna avslutat webbenkäten innan den var slut. Det kan rimligen delvis tolkas som att enkäten upplevdes för lång eller frågorna inte tillräckligt relevanta. Även om antalet huvudfrågor var relativt litet var delfrågorna många, vilket kan ha bidragit till det resultatet. Enkäternas genomförande och svarsfrekvens År2 enkäten genomfördes i klassrumsmiljö. Fyra av de sex skolorna hade ett uppsamlingstillfälle för frånvarande elever. Tillfället när skolorna genomförde enkäten varierar stort, utifrån deras förutsättningar att ta in momentet i verksamheten: mellan 4 april och 17 maj. Åk9 enkäten skickades ut via mejl från skolornas rektorer/studie och yrkesvägledare till de e postadresser som eleverna angett i sin ansökan. Fyra elever fick exkluderas ur urvalet då de inte uppgett någon e postadress. Tidpunkten för mejlutskicket varierar mellan skolorna, utifrån deras förutsättningar att ta in momentet i verksamheten: mellan 5 april och 3 maj. Skolorna skickade ut en påminnelse (med tack riktat till dem som redan svarat), efter ungefär en vecka. Enkätsvaren inkom under perioden 5 april 19 maj. Åk8 enkäten skickades ut den 15 april via e post direkt från utredaren, med en unik svarslänk till varje respondent (i syfte att kunna skicka en påminnelse till enbart dem som inte svarat). En påminnelse skickades den 22 april. De handskrivna e postadresserna genererade en omfattande andel adressreturer (gällde i första steget 25 procent av totalt 171 adresser), även efter korrigeringar/tolkningsförsök följt av ett kompletterande utskick (till 26 nya adresser). Det är därmed rimligt att tala om ett nettourval om 148 åk8 elever. Enkätsvaren inkom under perioden 14 april 1 maj. Svarsfrekvensen på de tre enkäterna varierar. Beträffande målgruppen år2 elever som besvarade enkäten i klassrumsmiljö måste den anses som god med svar från 79 procent, mellan 76 och 92 procent i de respektive skolorna (tabell 1). Svarsfrekvensen är lägst i de två skolor som inte haft möjlighet att ordna ett uppsamlingstillfälle för elever som var frånvarande vid genomförandetillfället. De något varierande svarsfrekvenserna per skola innebär att elever vid Nösnäsgymnasiet och Alströmergymnasiet relativt sett är något överrepresenterade i svarsmaterialet som helhet. Svarsfrekvensen är lägre för åk9 eleverna: totalt 45 procent med stora variationer mellan de fyra skolorna: procent. De stora skillnaderna innebär att särskilt Alströmereleverna är överrepresenterade i det samlade svarsunderlaget och särskilt Aranäseleverna tvärtom underrepresenterade. Ännu lägre var svarsfrekvensen i gruppen åk8 elever som besökt Framtidsmässan i Mölndal. Totalt erhölls 23 enkätsvar (varav en enbart besvarat enkätens första fråga), motsvarande 16 procent av nettourvalet på 148 elever. Det stora flertalet (112 elever) har inte öppnat enkätlänken. 23 Använt webbenkätverktyg är FluidSurveys (

14 14 Tabell 1. Målgruppernas storlek och enkäternas svarsfrekvens, VO elever år2 och sökande åk9 elever Kommentar: Alla enkätsvar är inte fullständiga, dvs. svarsfrekvensen för enskilda frågor kan vara lägre. När det gäller sökande åk9 elever har Aranäsgymnasiet begränsat urvalet till behöriga elever, övriga skolor har vänt sig till samtliga förstahandssökande. 1 För åk9 redovisas andelen svar av dem som erhållits e postadresser till (nettourval); bruttourvalet står i parentes. 2 Inget uppsamlingstillfälle i genomförandet. Samtliga enkätsvar ligger till grund för undersökningarnas resultat, det vill säga även de enkäter som inte är fullständigt besvarade. Det ska noteras att det finns en viss risk att en och samma elev påbörjat enkäten, avbrutit, och sedan svarat på nytt; risken gäller främst åk9 och åk8 enkäten som distribuerats via e post. Denna risk bedöms dock som liten; inga respondenter har heller kommenterat något som antyder den typen av problem. 24 Utöver bortfallets storlek och hur det fördelar sig mellan skolorna är det önskvärt att kunna beskriva det på fler sätt för att veta hur pass representativt svarsunderlaget är för målgruppen. Möjligheterna är dock begränsade härvidlag, men det är i viss mån möjligt att relatera könsfördelningen i svarsgrupperna med respektive elevurval. Bland de svarande är andelen killar i åk8 utifrån de uppgifter om kön som lämnats i enkäten cirka 41 procent i svarsunderlaget (tabell 2). Andelen är lite mindre när vi kommer till de VO sökande åk9 eleverna; här handlar det om cirka 32 procent. Andelen krymper ytterligare hos VO elever på år2, där den är 15 procent. Det ska betonas att dessa uppgifter är ungefärliga till följd av ett relativt stort bortfall på frågan om kön (som låg i slutet av enkäten) samt att ytterligare elever ville avstå från att besvara frågan. 24 Enkätlänken var en och samma för respektive gymnasium och målgrupp (och enkäten innehöll inga unika personuppgifter). Alternativet hade varit att utifrån ett e postregister skapa individunika enkätlänkar, med möjlighet att kontrollera vilka som svarat och kunna göra riktade påminnelser, men det bedömdes inte realistiskt utifrån upplägget med distribution via skolorna. En gemensam enkätlänk innebär samtidigt, på den positiva sidan, en mindre risk för att respondenten ska betvivla sin anonymitet.

15 15 Tabell 2. Könsfördelning bland svarande i de tre målgrupperna Könsfördelningen bland de svarande åk8 eleverna kan relateras till den lite jämnare fördelningen bland samtliga 15 åringar i Mölndals kommun, med 51 procent killar och 49 procent tjejer. 25 I svarsunderlaget är alltså tjejerna något överrepresenterade. När det gäller de sökande åk9 eleverna kan svarsunderlaget relateras till uppgifter från GR:s gemensamma gymnasieantagningssystem, som visar på cirka 24 procent killar för de berörda skolorna sammantaget. Här är alltså tvärtom killarna något överrepresenterade i svarsunderlaget. Av antagningssystemet framkommer vidare att det var 15 procent killar som antogs till VO programmet hösten 2014, det vill säga en andel som helt motsvarar den i svarsunderlaget av år2 elever. Sammanfattningsvis är alltså år2 underlaget mycket representativt sett till hela målgruppens könsfördelning, medan åk9 underlaget överrepresenterar killar något och åk8 underlaget tvärtom något överpresenterar tjejer något. En annan bakgrundsfaktor som kommer att användas i några av de analyser som följer är födelsebakgrund: om eleven är född i Sverige eller i något annat land. Här saknas en del uppgifter från såväl åk9 som år2 elever (frågan låg i slutet av enkäten). I båda åldersgrupper är, enligt lämnade uppgifter, var femte elev är född utomlands (motsvarande 7 respektive 35 personer). Bland gymnasieeleverna har flertalet bott minst fem år i Sverige, bland högstadieeleverna gäller det omvända, att flertalet har bott mindre än 5 år i Sverige. Det begränsade svarsunderlaget från åk9 elever, i kombination med den sämre svarsfrekvensen, gör att analyser rörande kön och födelsebakgrund enbart görs beträffande gymnasieeleverna. 25 Källa: SCB:s statistikdatabas (befolkning).

16 16 Tabell 3. Födelsebakgrund bland de svarande, VO elever år2 och sökande åk9 elever Åk9 År2 Född i Sverige Född i annat land Av dem födda i annat land: boendetid i Sverige: 1 4 år år år eller längre Ej svar Summa procent Antal personer När det gäller bortfallet och dess betydelse är det rimligt att anta att samtliga enkäters svarsunderlag riskerar att överskatta engagemang och intresse för utbildningen och de yrken som utbildningen leder fram till. Beträffande år2 enkäten, som genomförts i klassrummet, bottnar den risken först och främst i att frånvarande elever kan ha varit det av skäl som är kopplat till mindre engagemang för utbildningen. Beträffande åk9 enkäten, utskickad av skolan, torde även här bortfallet generellt signalera ett mindre engagemang och intresse för utbildningen, med mindre motivation att besvara enkäten. 26 Slutligen när det gäller åk8 enkäten skedde rekryteringen av svarspersoner på en framtidsmässa, där elever hade möjlighet att träffa politiker och representanter från arbetslivet, möta yrkesambassadörer samt prata med studie och yrkesvägledare. Även om mässan var obligatorisk för eleverna är det rimligt att anta att det bland frånvarande elever finns en överrepresentation av ungdomar som saknar intresse för detta. Vidare var nästa steg i åk8 rekryteringen ett deltagande i en frågetävling vid en Vård och omsorgscollege monter (belägen i en särskild lokal), vilken torde attrahera ungdomar intresserade för vård och omsorgsarbete i generellt högre grad än andra ungdomar, även om tävlingsmomentet kan ha bidragit till att minska den effekten. Det ska betonas att det här resonemanget utgår från generella tendenser och att enskilt bortfall på enkäterna kan ha helt andra grunder, med eller utan koppling till de attityder, uppfattningar och erfarenheter som enkäterna mäter. Gruppintervjuer med två målgrupper Gruppintervjuer har genomförts med två av projektets (del)målgrupper: utlandsfödda vuxenelever på vård och omsorgsyrkesutbildning med språkstöd samt elever på gymnasiesärskolan. 27 En enkät motsvarande dem som använts för projektets övriga målgrupper bedömdes vara ett orimligt 26 Det kan nämnas att merparten av de sökande som var aktuella under våren 2016 har antagits i slutet av juni. Totalt har 73 elever antagits i de berörda skolorna att jämföra med de 75 elever som ingick i enkätens bruttourval (det behöver inte handlar om exakt samma personer), men då ska tilläggas att en skolas bruttourval var begränsat till behöriga sökande. Sett till enkäturvalet har det alltså i efterhand fallit ifrån några elever som kan förväntas ha varit mindre motiverade att delta i undersökningen. 27 Gruppintervjuerna har genomförts av Anna Melke och Cornelia Björk, utredare vid GR.

17 17 metodval utifrån dessa målgruppers begränsade svenskkunskaper respektive nedsatta kognitiva förutsättningar, vilket ställer krav på en mer flexibel intervjuform. 1. Utlandsfödda vuxenelever på vård och omsorgsyrkesutbildning med språkstöd Gruppen utgörs av sju elever som går utbildningen hos en av Göteborgsregionens tre utbildningsanordnare. Eleverna hade vid intervjutillfället gått cirka ett år på utbildningen. Utbildningsanordnaren hjälpte till att sätta samman gruppen utifrån projektets målsättning att få ihop en grupp med blandad bakgrund vad gäller kön, ålder, hur länge man bott i Sverige, vilket land/(vård och omsorgs)kultur man kommer från. Avsikten var att i intervjun kunna få fram och diskutera uppfattningar om och erfarenheter av vårds och omsorgsarbete utifrån en bredd av attityder, livserfarenheter och intresseinriktningar. Eleverna var mellan 24 och 41 år gamla (med spridning där emellan, även om bara en var under 34 år). Av de sju var fem kvinnor, två män. De hade bott i Sverige mellan 3,5 och 19 år, fem av dem i 7 8 år. Alla kom från olika länder sex av sju var födda i ett utomeuropeiskt land. Intervjun genomfördes den 28 april, i utbildningsanordnarens lokaler. 2. Elever på gymnasiesärskolans program Hälsa, vård och omsorg Två gruppintervjuer genomfördes med elevgrupper om fem sex elever från två gymnasiesärskolor i Göteborgsregionen, vid två tillfällen: 7 april respektive 18 maj. Utbildningarnas arbetsplatsförlagda lärande (APL) har främst varit förlagt inom området barn och fritid, med några undantag inom äldreomsorg. Målgrupperna inkluderades i studien med anledning av att den nationella nivån inom Fokus vård och omsorg har undersökt möjligheterna för gymnasiesärskolans program Hälsa, vård och omsorg att ingå i det nationella konceptet Vård och omsorgscollege. Då elevgrupperna är små vid båda skolor satte läraren samman grupperna på pragmatisk grund: de elever som fanns tillgängliga vid den avtalade intervjudagen. Eleverna representerade samtliga årskurser förutom år 4 då dessa elever går enligt det tidigare gymnasiesärskolesystemet. Avsikten var ursprungligen att även exkludera förstaårseleverna mot bakgrund av deras begränsade praktikerfarenheter, men i en av skolorna inkluderades de för att gruppen inte skulle bli alltför liten. Totalt sett omfattade de två gruppintervjuerna fyra elever från år 1, sex elever från år 2 samt en elev från år 3. I båda skolor bestod grupperna av fyra tjejer och en kille. Eleverna var folkbokförda i olika kommuner runt om i Göteborgsregionen. Av de totalt elva eleverna hade sju föräldrar födda utanför Sverige. Intervjuerna genomfördes i respektive skolas lokaler. Intervjuernas innehåll och genomförande De tre intervjuerna genomfördes av en intervjuare samt en dokumenterare. Lärarna deltog inte. Intervjuerna varade i cirka minuter. Intervjuerna utgick från framtagna intervjuguider (återges i bilaga). Dessa fungerade just som guider: de följdes inte helt och hållet utan intervjun anpassades utifrån vad som befanns vara rimligt under samtalets gång. I alla tre intervjuer kretsade frågorna kring ett antal teman som på en övergripande nivå motsvarar dem i enkäterna: orsaker bakom valet av utbildning och hur man uppfattar utbildningen hittills; deras

18 18 uppfattningar om, och erfarenheter av, vård och omsorgsarbete; vad utbildningen kan leda till; vad som är viktigt i ett framtida arbete/drömjobb; framtidsplaner; intressen vid sidan om skolan. Till målgruppen elever med språkstöd ställdes särskilda frågor om arbetserfarenheter från hemlandet. De språkproblem som uppkom under intervjun med de utlandsfödda vuxeneleverna försökte intervjuaren kompensera för genom bekräftande följdfrågor. I intervjuerna med gymnasiesärskoleeleverna fanns problem med att få fram fylliga utsagor. Eleverna visade sig ha mycket begränsade erfarenheter av arbetsmarknaden och intervjuaren uppfattade att eleverna hade svårt att tänka kring framtiden på det sätt som intervjun avsåg. Den ena intervjun hade, som intervjuaren uppfattade det, föregåtts av en konflikt mellan eleverna, vilket kan ha bidragit till att försvåra samtalet. Huvuddelen av dokumentationen gjordes i samband med intervjun, med justeringar och förtydliganden i efterhand, utifrån avlyssning av inspelning samt samtal med läraren. Intervjuerna är inte transkriberade. Citaten i rapportens resultatdel är dock ordagranna i möjligaste mån. Med tanke på de få pojkarna på särskolan anges inte kön i samband med dessa två gruppers citat. Analys av medarbetarundersökningar Den här studien har ambitionen att kunna relatera målgruppernas uppfattningar om vård och omsorgsarbete till uppfattningar och upplevelser hos yrkesverksamma inom denna sektor, med fokus på undersköterskor. Med begränsade projektresurser/tid för att genomföra ytterligare en enkät har analysunderlaget i detta fall utgjorts av resultat från medarbetarenkäter som erhållits från tio av Göteborgsregionens (13) kommuner: Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Stenungsund, Partille, Tjörn och Öckerö (samtliga kommuner fick en förfrågan genom GR:s personalchefsnätverk). Fokus ligger på enkäternas resultat rörande arbetsförhållanden och arbetsmiljö av mer generell natur, medan det som rör arbetsplatsens ledning eller liknande inte berörs då den typen av resultat kan förväntas ha större lokala variationer (även om dessa förhållanden naturligtvis kan påverka uppfattningen av arbetsförhållande och arbetsmiljö). Medarbetarundersökningarna i kommunerna skiljer sig mer eller mindre åt, inte minst vad gäller enkäternas exakta frågelydelser och svarsalternativ, och tidpunkten för mätningen varierar (från våren 2014 till hösten 2015). Beskrivningen av hur yrkesverksam vård och omsorgspersonal ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden kommer därför främst göras ur ett relativt perspektiv: är denna grupp mer eller mindre nöjd än kommunens anställda över lag? Mindre vikt läggs vid enskilda resultatnivåer, som är mer svårtolkade då de i hög grad påverkas av sådant som frågeformuleringar och bortfallsproblematik. I fokus för analysen ligger den medarbetarenkät som genomförts i Alingsås kommun september 2015 som till skillnad från de andra kommunernas material redovisar resultatjämförelser på yrkesnivå, med möjlighet att jämföra gruppen undersköterska/vårdbiträde (inkl. stödassistent) med kommunens samtliga anställda. 28 Övriga kommuners resultat, med redovisningar på förvaltnings /sektornivå, används för att bekräfta eller nyansera de generella tendenserna i Alingsås resultat, för att undvika generaliseringar baserade på eventuellt specifikt lokala förhållanden i Alingsås kommun. Svarsunderlaget från Alingsås utgörs av 627 undersköterskor/vårdbiträden/stödassistenter och totalt anställda. Undersköterskegruppen utgör alltså en fjärdedel av kommunens samtliga anställda som besvarat enkäten (25,2 procent). Svarsfrekvensen totalt är 79,5 procent. Den redovisas inte per 28 Alingsås kommun 2015a, 2015b.

19 19 yrkesgrupp men är för den mest relevanta Vård och omsorgsförvaltningen 81,1 procent. (Ingen bortfallsanalys redovisas.) Utöver detta övergripande resultatunderlag möjliggör Göteborgs resultatunderlag att jämföra kvinnors och mäns upplevelser av arbetsmiljö och arbetsförhållande inom äldreomsorgsområdet, med avseende på kommunens sektor äldreomsorg samt hälso och sjukvård. Svarsfrekvensen är här totalt 60 procent Göteborgs Stad, 2015.

20 20 Resultat I det följande beskrivs resultaten från de olika delundersökningarna utifrån fem övergripande teman: valet av vård och omsorgsutbildning; bilden av vård och omsorgsarbete; erfarenheter av vård och omsorgsarbete; bilden av vård och omsorgsarbete i relation till yrkesverksammas upplevelser; samt intresset för olika arbetsgivare och verksamheter och framtidsplaner. När det gäller enkätmaterialet kommer exakta resultat endast att redovisas för år2 eleverna. Urvalet av åk9 elever är lite mer begränsat och svarsfrekvensen lägre, varför resultaten ska tolkas mer försiktigt. Svaren från den mindre åk8 gruppen kommer att komplettera bilden, som exempel på uppfattningar hos denna yngre målgrupp. Resultaten kommer löpande att kompletteras med resultat från de tre gruppintervjuerna. Varför välja en vård och omsorgsutbildning? När eleverna på VO programmets år 2 beskriver varför de sökt sig till utbildningen lyfter cirka 70 procent fram önskan om att arbeta med människor detta är utan konkurrens det vanligaste svarsalternativet av de 13 som gavs i frågan (med möjlighet att ange flera skäl; se diagram 1). En elev förtydligar Jag vill hjälpa andra så gott jag kan. Att hjälpa människor känns meningsfullt.. Därefter svarar drygt 40 procent att de ville lära sig mer om vård och omsorg, och lika många att de tänkte sig en karriär inom vården. Ungefär 30 procent hänvisar till ökade jobbchanser, och ungefär lika många ville gå ett yrkesprogram med praktik. Nästan var femte har inspirerats av vänner/syskon som gått programmet. Därutöver är det som mest 12 procent som angett något av frågans övriga svarsalternativ, vilka rör föräldrars åsikter, egna erfarenheter, betyg och skolans betydelse. Diagram 1. Orsaker bakom VO elevernas utbildningsval Kommentar: Enkätfrågan lyder Vad var det som gjorde att du sökte till vård och omsorgsprogrammet? Du kan svara med flera kryss. Svarsalternativ enligt diagrammet förutom * Jag hade vänner eller syskon som går/har gått programmet och är nöjda samt några förkortningar (USK/SSK utskrivet i enkäten).

21 21 Några använder sig av möjligheten att ange annat skäl för några elever var utbildningsvalet ett steg mot ett drömjobb vid sidan om utbildningens yrkesinriktning: två siktar mot att bli brandman, en annan utbildad psykolog, ytterligare en annan barnmorska. Någon av dessa elever uttrycker att man tappat hoppet om drömyrket, andra har det kvar. En elev tar indirekt sikte på praktiken Jag ville vara inne i skolan så lite som möjligt. Två elever ger uttryck för att det inte var ett särskilt aktivt val; den ena skriver: Jag visste inte vad jag ville välja, så det fick bli denna linjen. och den andra kopplar det till ett framtida yrkesval: Vill bara ha en gymnasieutbildning. Kommer även jobba med kroppen på andra sätt framöver via ett annat företag. Då kan det vara bra med kunskaper om kroppen och psyket.. Även i de två gruppintervjuerna med elever på gymnasiesärskolans program Hälsa, vård och omsorg, där det arbetsplatsförlagda lärandet främst varit inom barn och fritidsområdet är det i första hand en önskan om att arbeta med människor som nämns som skäl bakom utbildningsvalet. En av eleverna berättar att hen ville lära känna nya människor. En av eleverna nämner att hen ville jobba som undersköterska inom hemtjänsten. Vid den ena skolan berättar två av eleverna att de tidigare trodde att de skulle bli sjuksköterska genom utbildningen, och att de känner sig besvikna och lurade. Flera av eleverna är först och främst intresserade av att arbeta med barn, en vill bli fritidsledare. Några av eleverna vid gymnasiesärskolan hänvisar till sina föräldrar när de förklarar sitt utbildningsval. En elev har inspirerats av sin mor som jobbar med barn (efter att först egentligen ha velat bli veterinär). En annan elev berättar hur föräldrarna uppmärksammat att hen hade lätt att ta hand om barn. En elev svarade på intervjuarens direkta fråga till gruppen om föräldrarna varit med och bestämt utbildningsvalet: Hjälpte och hjälpte. Dom stöttade ju, och dom sa ju som dom tyckte det är. En annan elev beskriver att hen pratade med sina föräldrar, att det var dem och deras råd hen lyssnade på och följde: ta den vägen du känner, det är säkrast. En elev hänvisar i stället till sin studievägledare, en annan till sin lärare. En av eleverna vid gymnasiesärskolan beskriver hur hen alltid fått höra att du ska bli dagisfröken när hen som liten tog hand om andra barn på dagis. När det gäller det eventuella inflytandet från andra uttrycker en elev det: Man ska inte följa sina vänner. Man ska följa sin framtid. När det gäller de yngre ungdomar i åk9 som sökt till vård och omsorgsprogrammet gäller deras svar på enkätfrågan, precis som VO elevernas, att de först och främst valt programmet utifrån en önskan om att arbeta med människor och annat som följer med utbildningen och yrket samt kopplingen till framtida jobb. En person utnyttjar det fria svarsfältet och svarar fritt vill hjälpa människor. Jämfört med VO eleverna lyfter åk9 eleverna i högre grad fram jobbchanser och framtida yrkeskarriär (diagram 2). Även andra orsaker nämns oftare av åk9 eleverna som generellt svarar med flera svarsalternativ (4,6 mot år2 elevernas i genomsnitt 3,1 svar).