Malmöpanelen 15, hösten 2016 Malmö stad. Malmö november 2016

Transkript

1 Malmöpanelen 15, hösten 2016 Malmö stad Malmö november 2016

2 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning o Statistisk säkerhet o Presentation och tolkning av data 4. Om YouGov 2

3 3 Om undersökningen

4 Metod Bakgrund och syfte I denna rapport presenteras resultaten från undersökning nr 15 med Malmö stads Malmöpanel. Frågorna rör denna gång serveringstillstånd, Malmös grundskolor, miljöförvaltningen samt politik och kultur i närområdet. Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes under perioden november 2016 via YouGov Sveriges Internetpanel. Målgrupp Undersökningen genomfördes bland Malmöbor i åldern 18 och uppåt. Svar har lämnats postalt alternativt via internet. Sammanlagt skickades 1770 inbjudningar ut, varav 1024 personer har besvarat enkäten. Dessa motsvarar en svarsandel på 58%. Av de inkomna svaren var 115 st besvarade via postal enkät, dvs 1 av svaren. Vägning av data Data vägs utifrån dimensionerna kön, ålder och stadsområde mot bakgrund av en modell från Malmö stad, på sådant sätt att resultaten är representativa för befolkningen. 4

5 Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler Kön Kvinna Man Ålder Stadsdel Stadsområde Norr Stadsområde Öster Stadsområde Söder Stadsområde Väster Stadsområde Innerstaden Kön per stadsdel Kvinna Norr Man Norr Kvinna Öster Man Öster Kvinna Söder Man Söder Kvinna Väster Man Väster Kvinna Innerstaden Man Innerstaden Svarsform Web Postalt Undersökningen ger möjlighet att få inblick i eventuella skillnader mellan olika befolkningsurval som tillfrågas utifrån följande bakgrundsvariabler, som alla frågor i undersökningen korsas med. 5

6 6 Resultat

7 7 Serveringstillstånd

8 Serveringstider för alkohol i Malmö Malmö stad beslutar bland annat inom vilka tider alkoholdryck får serveras. I Malmö finns över 400 serveringstillstånd. Normaltiden för servering av alkoholdrycker är enligt alkohollagen klockan I Malmö stads riktlinjer för alkoholservering står att alkoholservering i Malmö får pågå utanför normaltiden, som längst till klockan Idag finns serveringsställen som stänger 01.00, 02.00, 03,00, 04:00 och klockan Innan beslut fattas om vilken tid ett visst ställe ska få servera alkohol bedöms bland annat ställets närhet till boende, ordningen och nykterheten på serveringsstället och restaurangens/nattklubbens intresse av att få servera en senare tid. Vad tycker du om öppettiderna för ställen som serverar alkohol i Malmö? Bas: Alla (1022) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 4 40% 30% 2 20% 1 19% 10% 0% Det är för många ställen med sena öppettider Det är bra som det är nu Det är för få ställen med sena öppettider Vet ej/har ingen åsikt i frågan 8 Drygt 4 av 10 tycker det är bra som det är nu och ytterligare en fjärdedel har ingen åsikt i frågan. Sett till den tredjedel som har uppfattningen att det inte är bra som det är i dag är det en liten övervikt bland de som tycker det är för få ställen med sena öppettider. Sett till män och yngre, år, är det fler av dessa som tycker det är för få ställen med sena öppettider.

9 Åsikter om alkoholservering - öppen Har du några kommentarer omkring öppettider för ställen som serverar alkohol i Malmö idag? Bas: Alla (1014) Behövs senare öppettider/servering av alkohol 1 Känns bra som det är Bor ej nära uteställen/dricker ej/påverkar ej mig Stängningstiderna bör tidigareläggas Hänsyn bör tas till boende i närheten Alkohol bör sluta serveras vid en viss, specificerad tid Öppettider bör ej regleras statligt Behövs fler uteställen Variation vad gäller öppettider är bra Senare öppettider/serveringstider leder till ökad fylla och bråk Ställen bör inte ha öppet till senare än 02:00 Alkohol ska sluta serveras efter 01:00 Ställena bör ha nogrannare kontroll på insläpp och servering Minska antalet ställen med serveringstillstånd/ gör svårare att skaffa sådant/striktare kontroll Annat Vet ej 48% Inget svar 1 9

10 10 Grundskolenämnden

11 Förtroende Malmös kommunala grundskolor Fråga 1. Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor? Bas: Alla 1 Inget förtroende alls [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] 5 [5] 6 [6] 7 [7] 8 [8] 9 Fullt förtroende [9] Vet ej 7% % 17% % 2 Höst 2016 Vår 2016 Vår 2015 Litet förtroende [1-4]: 3 29% 29% Stort förtroende [6-9]: 30% 3 39% Medelvärde: 4,8 5,1 5,1 Höst 2016 (1024) Vår 2016 (956) 3 av 10 har stort förtroende för Malmös kommunala grundskolor, en minskning jämfört med våren Andelen med litet förtroende har ökat jämfört med våren Bland de som har litet förtroende syns fler män, 37%, jämfört med kvinnor, 30%. 11

12 Skäl förtroende Malmös kommunala grundskolor - öppen Fråga 1a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för Malmös kommunala grundskolor? Bas: Alla (1014) Känns bra/trygga, har förtroende Stora skillnader på resursfördelning/ För stökigt/dålig disciplin/otrygg miljö För lite resurser tilldelas skolorna Intryck baserat på vad man hört från andra/media Låg utbildningskvalitet/dåliga lärare Duktiga lärare För få lärare Klasser för stora Enskilda elever får ej tillräcklig hjälp Segregerat Dålig organisation/ledning För dåliga betyg För låg kunskapsnivå Privatskolor är bättre Undervisningsmetoderna behöver förändras/moderniseras Annat Minns ej/vet ej Inget svar 30% 0% 1 10% % 38% 8% 10% 1 7% 1 1 6% 1 1 7% 10% 10% Stort förtroende (302) 9% Neutral (169) 10% Litet förtroende (342) 7% 1 10% 6% 9% 8% 6% 8% 8% 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 12 Bland de som har stort förtroende för Malmös kommunala grundskolor anges främst att de känns allmänt bra och trygga som skäl. För de med litet förtroende nämns främst att det är dålig disciplin, stökigt och en otrygg miljö, vilket också nämns bland de med stort förtroende/neutrala. Oavsett förtroende framgår också att det är stora skillnader på resursfördelning och utbildningskvalitet mellan de kommunala skolorna i Malmö.

13 Eget barn i kommunal grundskola i Malmö Fråga 2. Har du barn som går i kommunal grundskola i Malmö? Bas: Alla Ja 16% 1 Höst 2016 (1021) Vår 2016 (953) 8 Nej 8 13

14 Förtroende för eget barns kommunala grundskola Fråga 3. Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går? Bas: Har barn i kommunal grundskola i Malmö 1 Inget förtroende alls [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] 5 [5] 6 [6] 7 [7] 8 [8] 9 Fullt förtroende [9] Vet ej 1 7% 8% 7% 1 1 9% 10% 18% 2 18% 2 9% 1 Höst 2016 Vår 2016 Vår 2015 Litet förtroende [1-4]: 30% 19% 2 Stort förtroende [6-9]: % Medelvärde: 5,7 6,3 6,3 Höst 2016 (160) Vår 2016 (148) Drygt hälften har stort förtroende för eget barns kommunala grundskola. Även här syns en ökning bland de med lågt förtroende jämfört med våren Andelen med högt förtroende har minskat signifikant sedan våren Basen på denna fråga är lägre eftersom den endast besvarats av de malmöbor som har egna barn i kommunal grundskola i Malmö, därför kan ej skillnader ses på stadsområdesnivå. 14

15 Skäl förtroende eget barns kommunala grundskola - öppen 15 Fråga 3a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för ditt/dina barns kommunala grundskola? Bas: Har barn i kommunala grundskolor Duktiga lärare/personal Känns bra/tryggt Klasser för stora För stökigt/dålig disciplin För lite resurser tilldelas skolan Dålig/otydlig ledning/organisation För låg kunskapsnivå För få lärare/personal Tryggt/trivsamt/bra diciplin Skillnad på olika skolor Elever med specialbehov får ej tillräcklig hjälp Bra kommunikation med skolan För stor lärarrotation Undervisningskvalitet skiftar mellan ämnen Dålig pedagogik/undervisning Barnen trivs i skolan Pedagogiska hemuppgifter Dåliga lokaler Dålig kommunikation med skolan För dåliga betyg Behöver modernisera undervisningen Dåligt jämfört med andra skolor Segregerad Vet ej/inget svar 26% 6% % 20% 8% 2 2 7% 1 1 7% 8% 1 7% 7% 1 6% 1 1 6% 9% 6% 8% 7% 17% 17% 27% % Stort förtroende (87) Neutral (21) Litet förtroende (48) Främsta skälen till stort förtroende för eget barns kommunala grundskola är att de/den har duktiga lärare/personal samt känns allmänt bra och trygga. För de med litet förtroende nämns främst att det är stökigt/dålig disciplin och en otrygg miljö, men också dålig pedagogik/undervisning.

16 Användande av skollokaler på kvällstid Fråga 3b. Tycker du att skolors lokaler ska kunna användas av allmänheten, till olika aktiviteter, på kvällstid? Bas: Alla (1021) Ja 6 Nej 2 Vet ej 1 Flertalet kan tänka sig att skolors lokaler kan användas till olika aktiviteter på kvällstid. De som är negativt inställda till grundskolorna i Malmö svarar i högre grad nej, 29%, jämfört med dem som är positiva, 2, samt neutral, 19%, inställning. 16

17 Aktiviteter i skollokaler på kvällstid - öppen Fråga 3c. Till vilken typ av aktiviteter tycker du att man skulle kunna använda skollokaler? Bas: Tycker att skollokaler kan användas på kvällstid (637) Studiecirklar/kvällskurser Föreningsliv/verksamhet Gymnastik/idrott/fysiska aktiviteter Kulturevenemang/kulturell verksamhet Barn- och ungdomsaktiviteter Vad som helst, så länge lokalerna är lämpade/skolans värdegrund ej emotgås Föredrag/föreläsningar Fritidsverksamhet för barn och ungdomar Välgörenhetsabete/frivilligorganisationer Läxhjälp/läxläsning Mötesplats/träffpunkt Språkkafé/språkundervisning Kalas/fester Pensionärsaktiviteter Hantverk Hyra ut till företag/konferenser Sovplats/övernattning Aktiviteter som ej involverar alkohol Loppisar/marknader Annat Minns ej/vet ej Inget svar 17% 10% 10% 8% 8% 7% 0% 3 48% 4 Fler i åldrarna år kan tänka sig använda skollokalerna till gymnastik/idrott/fysiska aktiviteter, 48%. Boende i stadsområde Norr kan i högre grad tänka sig välgörenhetsarbete/frivilligorganisationer, 16%. 17

18 18 Miljöförvaltningen

19 Funktioner under miljöförvaltningens ansvarsområde Fråga 4. Vet du vilka av följande funktioner, om några, som ligger under miljöförvaltningens ansvarsområde? Bas: Alla Information om farliga kemikalier 6 66% Livsmedelskontroll Hållbar utveckling 58% 5 58% 57% Bostadstillsyn Konsumentrådgivning 29% 26% 2 19% Höst 2016 (1020) Vår 2016 (953) Budget- och hyresrådgivning Annat 9% 7% 6% Vet ej 2 2 Kännedomen om miljöförvaltningens ansvar för konsumentrådgivning har ökat jämfört med våren 2016, 2 jämfört med 19%. Kvinnor vet i högre grad att samtliga funktioner ligger under miljöförvaltningens ansvarsområde, bortsett från bostadstillsyn, jämfört med män. Yngre, år, svarar i högre grad vet ej, 37%, jämfört med övriga åldersgrupper. 19

20 Kännedom smiley-dekalen Fråga 5. Känner du till den här symbolen? Bas: Alla Ja 6 7 Nej 2 30% Höst 2016 (1021) Vår 2016 (955) Vet ej 7% Smiley-dekalens kännedom har ökat jämfört med våren 2016, 7 jämfört med 6. Kvinnor känner i högre grad till dekalen jämfört med män, 76% vs 69% åringar har högst kännedom. 20

21 Krav för att få en smiley-dekal Fråga 6. Vilka av nedanstående krävs för att livsmedelsleverantör ska få en smiley-dekal? Bas: Känner till Smiley-dekalen Det finns väl fungerande rutiner för säker livsmedelshantering och redlighet Verksamheten sköts utmärkt enligt krav som miljöförvaltningen ställer Det finns väl fungerande rengöring och utmärkt livsmedelshygien Livsmedelslagstiftningen följs Miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll har noterat inga eller endast ett fåtal mindre brister vid kontrollen av Utmärkt livsmedelshantering 58% % 48% 48% 47% 46% 4 4 Höst 2016 (740) Vår 2016 (594) Annat 0% 0% Vet ej 18% 17% Stabila resultat jämfört med våren I snitt anges tre av de sex listade kraven. 55 år och äldre tror i högre grad att kravet för att få smiley-dekalen är Verksamheten sköts utmärkt enligt krav som miljöförvaltningen ställer. 21

22 Smiley-märkningens betydelse för val av matställe Fråga 7. På vilket sätt har smiley-märkningen betydelse för dig när du väljer att handla mat på restauranger, caféer och liknande i Malmö? Bas: Känner till Smiley-dekalen Det bidrar positivt 70% 7 Inte alls 19% 2 Det är ett krav Höst 2016 (739) Vår 2016 (595) Vet ej Lika många jämfört med våren 2016, en majoritet, tycker märkningen bidrar positivt. Fler män svarar att dekalen inte har någon betydelse, 28%, jämfört med kvinnor, 20%. 22

23 Kontakt med Miljöförvaltningen Fråga 8. Har du själv varit i kontakt med miljöförvaltningen i något ärende? Bas: Alla Ja, angående: 10% 1 Nej 87% 88% Höst 2016 (1022) Vår 2016 (954) Vet ej En av tio vuxna malmöbor har varit i kontakt med Miljöförvaltningen, ett jämnt resultat jämfört med förra mätningen. Fler i åldersgruppen år har inte varit i kontakt med Miljöförvaltningen. 23

24 Ärenden man varit i kontakt med Miljöförvaltningen om Fråga 8. Har du själv varit i kontakt med miljöförvaltningen i något ärende? Ja, angående: Öppen Bas: Har varit i kontakt med Miljöförvaltningen I min yrkesroll Buller Skola/utbildning Föroreningar Klagomål på restaurang/kafé/affär Avfall Miljöfrågor Nedskräpning Rådgivning/information Grannar Miljöfarlig verksamhet Sanering Värme i bostad Livsmedelskontroll Skadedjur 29% % 8% 7% 7% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Allmänna institutioner Eldning Inspektion Restaurang- kafénäring Trafik Fakturafrågor Hemlösa Sökt arbete Vatten Övrigt ang. livsmedel Bygglov Detaljplaner Konsumentrådgivning Livsmedelsbutik Längesedan Tillstånd Annat Vet ej 9% Höst 2016 (121) Vår 2016 (94) 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24

25 Kontakt med Miljöförvaltningen Öppen Fråga 9. Hur upplevde du kontakten med miljöförvaltningen?om du varit i kontakt med miljöförvaltningen flera gånger, tänk då på den senaste gången. Bas: Har varit i kontakt med miljöförvaltningen Bra/god Ärendet åtgärdades ej Ok Dåligt Professionellt Bra information/hänvisning Långsam process Noggranna Skickades runt till olika handläggare Stelbent Fick ej svar Inkompetent Stressad personal Dålig information Inget speciellt De har dålig förståelse för verksamheten Felaktig hantering Förtroendeingivande Snabbt och effektivt Negativ attityd Tillmötesgående Varierande med olika handläggare Hade egen kontaktperson Konstruktivt Fick hjälp Annat Minns ej/vet ej Inget svar 1 10% 1 10% 1 6% 1 7% 6% 6% 7% 0% 4 5 Höst 2016 (121) Vår 2016 (96) 25 Bland de som varit i kontakt med Miljöförvaltningen anser hälften att kontakten var bra/god. Det är signifikant fler som upplever att ärendet inte åtgärdades jämfört med mätningen våren 2016, 1 jämfört med dåvarande.

26 Ändrade vanor för miljöns skull Fråga 10. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året? Bas: Alla Jag försöker aktivt minska matsvinnet i mitt hushåll, t ex genom att planera matinköpen bättre Jag handlar mer ekologiskt Jag försöker att använda miljömärkta produkter med färre kemikalier, till exempel rengöringsmedel Jag kontrollerar vilka kemikalier varor innehåller Jag reser mer med kollektivtrafik Jag kör bil mindre ofta Jag tar tåg hellre än flyg om det är möjligt Jag har inte ändrat på någonting för miljöns skull Annat Vet ej 28% 28% 27% 27% 2 26% 20% 19% % % 58% 5 5 Höst 2016 (1024) Vår 2016 (956) Resultatet är konstant jämfört med tidigare mätning. Fler kvinnor har ändrat på samtliga vanor, bortsett från att köra mindre bil och hellre åka tåg än flyg om möjligt, jämfört med män. Män har däremot i större utsträckning inte ändrat något alls för miljöns skull, 17% jämfört med kvinnor 8%. 26

27 Inställning till e-tjänstplattform Fråga 11. Tänk dig en e-tjänstplattform (med ett upplägg som liknar t ex Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) där du som Malmöbo/företagare kan se och hantera alla dina ärenden inom Malmö stad. Dina ansökningar och anmälningar skulle du kunna skicka in digitalt istället för i pappersform. Beslut och besked skulle du också kunna ta emot digitalt. Vad är din inställning till en sådan lösning? Bas: Alla Mycket negativ [1] Delvis negativ [2] 6% Höst 2016 Vår 2016 Negativ [1-2]: 8% 9% Positiv [4-5]: 7 7 Medelvärde: 4,3 4,2 Varken positiv eller negativ [3] Delvis positiv [4] 10% 1 20% 2 Höst 2016 (1024) Vår 2016 (954) Mycket positiv [5] 5 5 Vet ej 8% Inställning till e-tjänstplattform är tydligt positiv, lika positiv som våren 2016, med 3 av 4 uttalat positiva åringar är positiva i större utsträckning jämfört med äldre personer. Bland de som besvarat enkäten online är 80% positiva men bara 2 av de som använt postal enkät. 27

28 Om man saknar e-tjänster hos Malmö stad Fråga 12. Finns det någon e-tjänst som du saknar hos Malmö stad idag? Bas: Alla Ja, nämligen: 1 1 Höst 2016 (1019) Vår 2016 (932) 87% Nej 88% Män och personer mellan år upplever i högre grad att de saknar e-tjänster hos Malmö Stad. 28

29 E-tjänster man saknar hos Malmö stad Öppen Fråga 12. Finns det någon e-tjänst som du saknar hos Malmö stad idag? Ja, nämligen: Bas: Saknar någon e-tjänst hos Malmö stad (127) Allt/det mesta Alla ärenden gällande förskolan Alla ärenden gällande skolan Felanmälan gator/torg/allmänt i staden) Stadsplanearkivet - se planerade Information/anmälan boendeparkering Information och bokning vårdcentraler Det ska fungera Tillgång till alla offentliga handlingar Kunna följa sitt ärende digitalt Förslagslåda/åsiktslåda Frågelåda/plattform för hänvisning Anmäla felaktig hantering av ärende All hantering runt bygglov Trafikinformation för kollektivtrafiken Personliga svar, ej autosvar Information om olika aktiviteter Information om gatuparkering i olika 1 1 9% % 9% Ändra inkomst Äldreomsorg Vatten och el Sophantering Samordning vårdcentraler Rösta vid val Miljöfrågor Information om politiken Information om godkända Färdtjänst bokning och information Fakturor Bättre hemsida Blanketter Bibliotekstjänster Anmäla felparkerade bilar Annat Vet ej Inget svar Höst 2016 (127) Vår 2016 (116) 1 17% 0% 10% 20% 30% 0% 10% 20% 30% 29

30 Kännedom om begreppet Fairtrade City Fråga 13. Känner du till begreppet Fairtrade City? Bas: Alla Ja 6 6 Höst 2016 (1023) Vår 2016 (955) 39% Nej 39% 6 av 10 känner till begreppet Fairtrade City, samma resultat som våren Fler kvinnor och personer mellan år känner till begreppet. Män boende i stadsdelsområde Söder har lägst kännedom. 30

31 Kännedom om Malmö som Fairtrade City Fråga 14. Är Malmö en Fairtrade City? Bas: Känner till begreppet Fairtrade City Ja 6 68% Nej 7% 6% Höst 2016 (628) Vår 2016 (581) Vet ej 2 29% Nära 7 av 10 av de som känner till begreppet Fairtrade City, känner till att Malmö är en Fairtrade City, samma nivå som våren Totalt innebär det att 4 av Malmös befolkning känner till att Malmö är en Fairtrade City. Fler åringar svarar nej på frågan. 31

32 Eget val av rättvisemärkta produkter Fråga 15. Väljer du själv rättvist producerade/fairtrade-märkta produkter när du handlar? Bas: Känner till begreppet Fairtrade City Aldrig Sällan 1 1 Ibland 5 5 Höst 2016 (628) Vår 2016 (582) Ofta 19% 2 Alltid när det är möjligt 8% 9% Av de som känner till begreppet Fairtrade City är det drygt var fjärde som alltid eller oftast köper rättvisemärkta produkter när det är möjligt. Kvinnor köper det i högre utsträckning än män. 32

33 Inställning till luftkvaliteten i Malmö Fråga 16. Hur upplever du luftkvaliteten i Malmö? Bas: Alla Mycket dålig [1] Ganska dålig [2] 18% 16% Höst 2016 Vår 2016 Dålig [1-2]: 2 18% Bra [4-5]: 50 % 5 Medelvärde: 3,3 3,5 Varken bra eller dålig [3] 27% 26% Höst 2016 (1024) Ganska bra [4] 4 4 Vår 2016 (955) Mycket bra [5] 8% 10% Vet ej 33 Varannan malmöbo tycker luftkvaliteten i staden är bra medan drygt var femte tycker den år dålig. Färre upplever att luftkvaliteten är bra i Malmö jämfört med vårens mätning, 50% vs 5. Fler kvinnor tycker luftkvaliteten är dålig medan fler män upplever den bra. Det är också fler i stadsområdena Norr och Innerstaden som tycker luftkvaliteten är dålig (28% respektive 26%).

34 Faktorer som påverkar luften i Malmö negativt Fråga 17. Vad tycker du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt? Bas: Alla Trafik (avgaser) 67% 6 Partiklar från bildäck från trafiken Industri Byggnation Vedeldning Sjöfarten Rökning Annat Minns ej/vet ej 1 1 8% 10% 7% 7% 0% 0% 1 9% Höst 2016 (1021) Vår 2016 (955) Det är framförallt trafik (avgaser) man upplever påverkar luften negativt i Malmö och resultatet är konstant i relation till våren Fler kvinnor tycker det beror på trafik (avgaser) jämfört med män, men också boende i stadsområde Norr. Personer som är 65 år eller äldre tror i högre utsträckning det beror på partiklar från bildäck från trafiken samt vedeldning. 34

35 Var luftkvaliteten är som sämst i den enskildes vardag Fråga 18. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst? Bas: Alla Inne i Malmö city 50% 5 Utanför min bostad Vid min arbets-/studieplats 17% 1 10% 1 Inne i min bostad I trafiken I specifik stadsdel/vid specifik gata Annat Höst 2016 (1023) Vår 2016 (954) Minns ej/vet ej 1 1 Det är fortsatt framförallt inne i Malmö city man upplever luftkvaliteten som sämst. Boende i stadsområdena Norr respektive Innerstaden svarar i större utsträckning utanför min bostad, 29% respektive 2. 35

36 Malmös luft och påverkan på den egna hälsan Fråga 19. Tror du att Malmös luft påverkar din hälsa negativt? Bas: Alla Ja 40% 4 Nej 3 3 Höst 2016 (1024) Vår 2016 (955) Vet ej 2 26% Män tror i lägre grad att Malmös luft påverkar hälsan negativt, 37% svarar nej jämfört med kvinnor 30%. Fler i stadsområdena Norr och Innerstaden tror att deras hälsa påverkans negativt av luften i Malmö, 5 respektive 50%. 36

37 Buller och påverkan på den egna hälsan Fråga 20. Tror du att buller påverkar din hälsa negativt? Bas: Alla Ja 69% 68% Nej 2 2 Höst 2016 (1021) Vår 2016 (955) Vet ej 9% 9% En tydlig majoritet, liksom i våras, tror att deras hälsa påverkas negativt av buller. Kvinnor tror i större utsträckning att buller har negativ påverkan på hälsan medan männen säger tvärtemot. 37

38 Bidragande faktorer till ljudföroreningar - öppen Fråga 21. Vad i Malmös stadsmiljö tycker du bidrar till mest ljudföroreningar? Annat Bas: Alla Personbilar 46% 50% Bussar Byggnationer 27% % Övriga fordon (mopeder/motorcyklar/lastbilar) Tåg Oönskad musik (från bilar/butiker/gatumusikanter) Utryckningsfordon Människor Trafiken generellt Annat 0% Höst 2016 (1024) Vår 2016 (954) Fortsatt är det personbilar, bussar och byggnationer som bidrar mest till ljudföroreningar i Malmö, ett resultat på samma nivå som våren Framförallt tycker kvinnor boende i Innerstaden ljudföroreningarna beror på personbilar och män boende i stadsområde Öster att det beror på bussar. 38

39 39 Politik och kultur i närområdet

40 Information om politiska beslut i närområdet Fråga 22. Får du information om politiska beslut som rör ditt närområde? Bas: Alla (1022) Ja 2 Nej 58% Vet ej 19% Nära 6 av 10 får inte information om politiska beslut som rör sitt närområde. Det är fler män och personer i åldrarna år som inte upplever att de får sådan information. Boende i stadsområde Väster upplever i högre grad att de får information om politiska beslut. 40

41 Informationskanaler om politiska beslut i närområdet Fråga 23. Hur får du information om politiska beslut som rör ditt närområde? Bas: Får information om sitt politiska närområde (229) Utskick (informationsbrev/gratistidningar/reklam) 58% Dagstidningar 3 Internetkällor 1 Media (ospecificerat) Radio Infomöten/lokalföreningar TV Affischer/skyltar/anslagstavlor Annat Vet ej Inget svar 7% 7% 6% 0% Det är främst via utskick som informationen kommer personerna tillhanda men även via dagstidningar. 41

42 Önskemål om informationskanaler Fråga 24. I vilka kanaler skulle du vilja få information om politiska beslut som rör ditt närområde? Bas Alla (1023) Lokaltidning 3 Stadsdelstidning Malmö stads hemsida 20% 19% Lokalradio 1 E-post 7% Direktadresserad post Sociala medier (Twitter, facebook etc.) Smartphone-app Digitalt Annat Fler yngre (18-29) vill ha information i lokaltidningen. Det är färre av medborgarna över 65 år som vill ha information om politiska beslut på Malmö stads hemsida. 42

43 Att påverka politiska beslut i närområdet Fråga 25. Har du någon gång försökt påverka politiska beslut som rör ditt närområde? Bas: Alla (1023) Ja 2 Nej 7 Vet ej En fjärdedel har försökt påverka politiska beslut som rör sitt närområde, fler i åldern år och i stadsområde Väster. 43

44 Hur försökt påverka politiska beslut i närområdet Öppen Fråga 26. På vilket sätt försökte du påverka politiska beslut som rör ditt närområde? Bas: Har någon gång försökt att påverka beslut i sitt politiska närområde (236) Engagemang i vissa frågor Kontaktat myndigheter/myndighetspersoner direkt Deltagande i lokalpolitik/lokalpolitiska möten/lokalpolitiska föreningar Namninsamling/petition Medborgarförslag/Malmöinitiativet/skickat in förslag Demonstrationer/protester Lämnat in synpunkter/yttranden Skrivelse till berörda myndigheter Medlemskap/Engagemang i parti/partiverksamhet Röstande Informationsspridning (på sociala medier etc.) Deltagande i panel (Malmöpanelen etc.) Insändare i tidningar Överklagat beslut Annat Minns ej/vet ej Inget svar 17% 1 1 7% 6% 3 Att engagera sig i enskilda frågor är främsta sättet att försöka påverka närpolitiska beslut, följt av att ha direktkontakt med myndigheter/myndighetspersoner. 44

45 Boendeplaner de kommande fem åren Fråga 27. Planerar du att bo kvar i det område du bor i idag, under de kommande fem åren? Bas: Alla (1023) Ja 60% Nej 2 Vet ej 16% 6 av 10 planerar att bo kvar i samma område de kommande fem åren, framförallt personer som är 45 år eller äldre åringarna svara nej i högre utsträckning. Fler boende i stadsområde Väster planerar att bo kvar medan fler boende stadsområde Norr inte planerar att bo kvar. 45

46 Skäl ej bo kvar nuvarande bostadsområde Öppen Fråga 28. Varför planerar du att inte bo kvar i ditt område under de kommande fem åren? Bas: Planerar att inte bo kvar i sitt område under de kommande 5 åren (238) Studie-/jobb/livsförändringsrelaterade anledningar. Nya behov. Annan ort/annat läge lockar mer/vill ha omväxling Behöver en bostad i annan storlek Kriminell aktivitet/osäkert område Trafik/buller Vill bo i centrum Dåliga skolor Ej barnvänligt Dåligt socialt klimat Smutsig/tråkig miljö Segregation Bostadspriserna för höga För få grönområden Dålig standard på lägenheterna Dåligt omhändertagande/vårdande av lokalmiljön (av kommunen) Har andrahandskontrakt Byggnationer har förstört området Vill ha bättre möjligheter till aktiviteter Annat Minns ej/vet ej Inget svar 2 16% 1 10% 8% 7% 0% 0% 27% 46 Främsta skälen till att flytta rör ändrade jobb-/studieförhållande eller andra större förändringar i livet som kräver det inkl storlek på bostaden, men även att andra orter lockar samt att området känns osäkert. Fler i stadsområde Norr anger skolor som skäl (17%).

47 Skäl bo kvar nuvarande bostadsområde Öppen Fråga 29. Vad är viktigt för dig för att du ska vilja bo kvar i ditt nuvarande område? Bas: Alla (1014) Ökad/fortsatt stor trygghet/minskad brottslighet Fortsatt bra eller bättre närmiljö och grönska Minskad eller ej ökad/ökat trafik/buller, renare luft Bra service, med butiker, vårdcentral, kultur, aktiviteter Bättre kollektivtrafiksförbindelser Lugn och ro Bättre skolor/skolsituation Fortsatt trivsel Att det inte blir för dyrt Förbättrat/fortsatt bra socialt klimat Goda parkeringsmöjligheter/lämpat för bilägare Att inte fler hus eller infrastruktur byggs; att området får vara fortsatt öppet/luftigt Positiv utveckling Barnvänligt Bra cykelvägar God bostadsstandard, bra hyresvärd/förening Ökat bostadsutbud Centralt läge Inget Jobbmöjligheter i närheten Minskad gentrifiering Hälsan Läget Annat Minns ej/vet ej Inget svar 2 16% % 0% 3 47 Det är framförallt att trygghetsaspekten som är i fokus som skäl till att man vill bo kvar i nuvarande område. Fler kvinnor svarar att det fortsatt ska vara bra/bättre närmiljö och grönska samt att inget förändras/blir bättre gällande service, butiker etc medan fler män svarar goda parkeringsmöjligheter för bilägare.

48 Åsikter om kulturutbud i närområden Fråga 30. Hur upplever du utbudet av kultur i ditt närområde? Bas: Alla (1023) Mycket dåligt [1] Ganska dåligt [2] 8% 2 Höst 2016 Dåligt [1-2]: 28% Bra [4-5]: 4 Medelvärde: 3,2 Varken bra eller dåligt [3] 2 Ganska bra [4] 26% Mycket bra [5] 1 Vet ej 6% 4 av 10 upplever att kulturutbudet är bra i närområdet och knappt 3 av 10 att det är dåligt. Det är framförallt boende i Innerstaden som upplever att utbudet är bra men även Norr ligger över snittet. Generellt är fler av de yngre också positiva till kulturutbudet. 48

49 Önskemål om kulturutbud i närområden - öppen Fråga 31. Vilka förändringar skulle du önska vad gäller kulturutbudet i ditt närområde? Bas: Alla (1014) Ingen förändring behövs/bra som det är Fler kulturaktiviteter Nya scener/större spridning på evenemang Mer live-musik och teater Fler biografer Fler barnaktiviteter Fler bibliotek Bättre information om kulturaktiviteter Fler caféer, restauranger etc. Fler gallerier/konstutställningar Ekonomiskt främjande av kultur/billigare priser på biljetter etc. Bättre öppettider och mer lättillgängliga parkering etc.vid befintliga Fler poesi-/författaraftnar Det är bra som det är/inget bör förändras 6% 0% 29% Annat Minns ej/vet ej Inget svar 7%

50 50 Att läsa rapporten

51 Frågor i undersökningen Deltagarna fick följande frågor: 1. Vad tycker du om öppettiderna för ställen som serverar alkohol i Malmö? 2. Har du några kommentarer omkring öppettider för ställen som serverar alkohol i Malmö idag? 3. Fråga 1. Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor? 4. Fråga 1a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för Malmös kommunala grundskolor? 5. Fråga 2. Har du barn som går i kommunal grundskola i Malmö? 6. Fråga 3. Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går? 7. Fråga 3a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för ditt/dina barns kommunala grundskola? 8. Fråga 3b. Tycker du att skolors lokaler ska kunna användas av allmänheten, till olika aktiviteter, på kvällstid? 9. Fråga 3c. Till vilken typ av aktiviteter tycker du att man skulle kunna använda skollokaler? 10. Fråga 4. Vet du vilka av följande funktioner, om några, som ligger under miljöförvaltningens ansvarsområde? 11. Fråga 5. Känner du till den här symbolen? 12. Fråga 6. Vilka av nedanstående krävs för att livsmedelsleverantör ska få en smiley-dekal? 13. Fråga 7. På vilket sätt har smiley-märkningen betydelse för dig när du väljer att handla mat på restauranger, caféer och liknande i Malmö? 14. Fråga 8. Har du själv varit i kontakt med miljöförvaltningen i något ärende? 15. Fråga 9. Hur upplevde du kontakten med miljöförvaltningen? Om du varit i kontakt med miljöförvaltningen flera gånger, tänk då på den senaste gången. 16. Fråga 10. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året? 17. Fråga 11. Tänk dig en e-tjänstplattform (med ett upplägg som liknar t ex Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) där du som Malmöbo/företagare kan se och hantera alla dina ärenden inom Malmö stad. Dina ansökningar och anmälningar skulle du kunna skicka in digitalt istället för i pappersform. Beslut och besked skulle du också kunna ta emot digitalt. Vad är din inställning till en sådan lösning? 18. Fråga 12. Finns det någon e-tjänst som du saknar hos Malmö stad idag? 19. Fråga 13. Känner du till begreppet Fairtrade City? 20. Fråga 14. Är Malmö en Fairtrade City? 21. Fråga 15. Väljer du själv rättvist producerade/fairtrade-märkta produkter när du handlar? 22. Fråga 16. Hur upplever du luftkvaliteten i Malmö? 23. Fråga 17. Vad tycker du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt? 24. Fråga 18. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst? 25. Fråga 19. Tror du att Malmös luft påverkar din hälsa negativt? 26. Fråga 20. Tror du att buller påverkar din hälsa negativt? 27. Fråga 21. Vad i Malmös stadsmiljö tycker du bidrar till mest ljudföroreningar? 28. Fråga 22. Får du information om politiska beslut som rör ditt närområde? 29. Fråga 23. Hur får du information om politiska beslut som rör ditt närområde? 30. Fråga 24. I vilka kanaler skulle du vilja få information om politiska beslut som rör ditt närområde? 31. Fråga 25. Har du någon gång försökt påverka politiska beslut som rör ditt närområde? 32. Fråga 26. På vilket sätt försökte du påverka politiska beslut som rör ditt närområde? 33. Fråga 27. Planerar du att bo kvar i det område du bor i idag, under de kommande fem åren? 34. Fråga 28. Varför planerar du att inte bo kvar i ditt område under de kommande fem åren? 35. Fråga 29. Vad är viktigt för dig för att du ska vilja bo kvar i ditt nuvarande område? 36. Fråga 30. Hur upplever du utbudet av kultur i ditt närområde? 37. Fråga 31. Vilka förändringar skulle du önska vad gäller kulturutbudet i ditt närområde? 38. B1. Vilken stadsdel bor du i? 51

52 Materialets sammansättning Bas ovägt Bas (%) ovägt Bas vägt Bas (%) vägt Total % % Kön Kvinna ,9% , Man , ,6% Ålder år ,0% ,7% år ,0% , år , ,8% år ,7% ,6% 65+ år ,9% , Region Stadsområde Norr , ,8% Stadsområde Öster ,9% , Stadsområde Söder ,9% , Stadsområde Väster , ,8% Stadsområde Innerstaden ,6% ,6% 52

53 Statistisk säkerhet I tabellen nedan visas beräkningar för vilka felmarginaler (statistisk säkerhet) som gäller vid olika stickprovsstorlek när totalpopulationen är känd. Det betyder att tabellen används för att ta reda på hur säkra ni kan vara på ett visst resultat. Det konfidensintervall som används är 95 % (svaren är säkra till 95 %). Stickprovsstorlek (antal svar) Procent eller eller 90% eller eller 80% eller eller 70% eller eller 60% eller % Exempel på tolkning av tabellen Data i en viss undersökning visar att 75 % av tillfrågade invånare i en viss kommun vid en viss tidpunkt har besökt den aktuella kommunens webbsida. För att ta reda på hur säkert svaret är börjar man med att leta upp procentsatsen i tabellens vänstra rad och sedan välja den linje, i det här fallet den rad, där 75 % ingår. Därefter utgår man från den vågräta linje som utgår från 7, och hittar i det här fallet stickprovsstorleken för 1000 svar. Talet, som i den här kolumnen är 2,7, anger att felmarginalen/avvikelsen för procentsatsen 7 är plus/minus 2,7. Det betyder att den faktiska andelen av de 1000 respondenterna som har besökt webbsidan inte är exakt 7, utan kan variera med plus/minus 2,7%. Således är den faktiska andelen av de 1000 invånarna som har besökt webbsidan med 9 sannolikhet mellan 72, och 77,7% (dvs. 7 plus/minus 2,7 %). Det är med 9 sannolikhet, eftersom konfidensintervallet är 9. 53

54 Presentation och tolkning av data Grafer Graferna i rapporten ger en bild av huvudresultatet för den aktuella frågan och ger en samlad bild av vad personerna i målgruppen har svarat i undersökningen. Tabell Svaren för varje fråga korsas med alla bakgrundsvariabler, så att det i varje tabelluppsättning går att se svaren för varje fråga fördelade på de olika undergrupperna. Signifikanta skillnader Siffermaterialet i tabellerna har testats för signifikans (signifikanta skillnader). Det finns en lång rad signifikanta skillnader i tabellerna, vilket betyder att det finns olika skillnader i förhållande till hur de olika undergrupperna besvarar de enskilda frågorna. En skillnad är signifikant om svaret från en viss undergrupp skiljer sig markant från svaret från en annan eller alla andra undergrupper. Statistiska tester för att visa signifikanta skillnader Chi2-test och T- test För att visa på de signifikanta skillnaderna i de olika grupperna av svenskar utförs två olika statistiska tester, ett Chi2-test och ett T-test. Chi2-test: Chi2-testformen representeras i tabellerna med antingen att siffran är i grön text eller i röd text. Om det visas en grön siffra betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant högre än totalkolumnen. Om det visas en röd siffra betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant lägre än totalkolumnen. T-test: T-testet visas i tabellerna med bokstäver. Om det visas en bokstav i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen skiljer sig signifikant från den kolumn som bokstaven hänvisar till. 54

55 55 Om YouGov

56 YOUGOV I KORTHET 4 MILJONER 2000 YOUGOV GRUNDADES I UK RESPONDENTER I VÅR INTERNETPANEL 21 MILJONER SVARADE PÅ VÅRA UNDERSÖKNINGAR UNDER YOUGOV- KONTOR VÄRLDEN ÖVER 600 YOUGOV- ANSTÄLLDA VÄRLDEN ÖVER #1 MEST EXAKTA PROGNOSEN FÖR RIKSDAGS- VALET 2010 >2.500 POLITISKA, KULTURELLA OCH KOMMERSIELLA KUNDER PANELER VÄRLDEN ÖVER UNDERSÖKNINGAR I NORDEN

57 Kontakt YouGov Johan Rosenqvist Sales Manager YouGov Sweden Elin Scotford Research Consultant YouGov Sweden YouGov Denmark A/S Bryggervangen 55, København Ø Tel: YouGov Sweden AB Holländargatan 17 B Stockholm Tel: YouGov Sweden AB Västergatan Malmö Tel: YouGov Norway AS Møllergata Oslo Tel: YouGov Finland Oy Myllypellontie 3 C Helsinki Tel: