Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB. Februari 2017
|
|
- Gerd Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB Februari 2017
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning o Regionsfördelning o Statistisk osäkerhet o Presentation och tolkning av data 6. Om YouGov
3 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå i 2017 års mätning visar att den förstärkning av såväl köpbeteende som attityder som kunnat ses de senaste åren är mycket stabila. Förtroendet för svenska djuruppfödare och svenskt kött är starkt och med det kommer en ökad betalningsvilja. Köpbeteende Den nedåtgående trenden för fläskkött har mattats av något om man ser till dem som köpt fläskkött vid sitt senaste köp. Det är samma andel som svarar att de köpt nötkött. Andelen som svarat nötkött är stabil, medan de som svarar att de köpt lamm vid sitt senast köp ökar, men fortfarande ligger det på låga nivåer, 7%. När man ser till ursprungslandet på senast köpta kött, så är det fortsatt höga nivåer för svenskt kött, 77%. Detta är samma nivå som för 2016 och 2015, men signifikant högre än Andelen som köpt danskt kött ligger kvar på låga nivåer, vilket kan jämföras med 10% Den viktigaste parametern när man valt senast köpta kött, var att Sverige var ursprungsland, vilket ökat i betydelse jämfört med 2015 och bakåt. Även betydelsen av god djurhållning, närproducerat och ekologi har haft långsiktigt ökad betydelse. Faktorer som färskhet och pris har istället minskat i betydelse. Attityder Sett till svenska konsumenters attityder så har de haft en positiv trend över de senaste 5 åren och har nu stabiliserats på höga nivåer. Det finns en förståelse för varför svenskt kött kostar mer och konsumenterna är också beredda att betala mer för svenskt kött. Jämfört med 2016 ökar andelen som tycker svenskt kött håller högre kvalitet. Vad gäller förtroendet för svenska respektive utländska djuruppfödare, så är förtroendenivåerna stabila för de svenska djuruppfödarna, medan de utländska har haft en negativ trend de senaste 4-5 åren. Exempelvis har 56% av konsumenterna en negativ inställning till de danska djuruppfödarna jämfört med Den allmänna användningen av antibiotika gör konsumenter oroliga för resistenta bakterier och en ökande andel håller med om att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än djuruppfödare i andra EU-länder. Överhuvudtaget är antibiotikarester i kött något som oroar varannan svensk konsument. Även dessa nivåer är stabila jämfört med tidigare undersökningar. Märkningen Kött från Sverige Omvandlingen från märkningen Svenskt kött till Kött från Sverige har gått smärtfritt för konsumenterna. Det var 86% som kände till märkningen Svenskt kött 2016, det är färre, 8 som svarar att de känner till märkningen Kött från Sverige, vilket är samma nivå som för Svenskt kött Förtroendet för märkningen är fortsatt hög och har inte minskat sedan övergången. Traditionella köttätare och flexitarianer I årets undersökning har det tillkommit frågor omkring köttätande och konsumenterna har svarat på huruvida de är flexitarianer eller om de är traditionella köttätare som inte varierar sin kost med vegetariska måltider. Flexitarianerna är medvetna köttkonsumenter, som lägger större vikt vid ursprung än de traditionella köttätarna och mindre vikt vid pris. De köper lamm i högre utsträckning än övriga och är överrepresenterade bland kvinnor, yngre och konsumenter i storstadsregionerna.
4 Metod Bakgrund och syfte Sedan 2011 gör YouGov en mätning i februari varje år kring svenska konsumenters attityder till kött i olika avseenden på uppdrag av Svenskt Kött, som är en intresseorganisation för svenska köttproducenter. Syftet är att följa utvecklingen av konsumenters attityder till både svenskt och importerat kött över tid. Svenskt kött står också bakom märkningen Kött från Sverige, som introducerades 2011 som Svenskt kött och som nu har övergått till Kött från Sverige, som mätningen också omfattar. Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes under perioden februari 2017 via YouGov Sveriges Internetpanel. Metod och urval Undersökningen genomfördes bland kvinnor och män, år nationellt representativt. En inbjudan till undersökningen skickades ut via till personer som passade in på kriterierna för studien. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Vägning av data Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det totala antalet personer som har deltagit i undersökningen. Publicering av resultaten Om resultaten publiceras ska YouGov alltid tydligt uppges som källa. Innan undersökningens resultat publiceras ska YouGov få del av och godkänna pressmeddelande eller annan användning av resultaten. Det enda syftet med detta är att säkerställa att vi rent analystekniskt kan stå för användningen av resultaten. Pressmeddelanden ska utformas i enlighet med ESOMAR:s regler, varför följande text ska inkluderas: Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden februari 2017 har sammanlagt 1032 intervjuer genomförts med kvinnor och män, år. För övrigt hänvisar vi till våra allmänna försäljningsvillkor. Totalt genomfördes 1032 intervjuer. = Signifikant högre värde = Signifikant lägre värde
5 Bakgrundsvariabler Kön Kvinna Man Ålder Region Storstad Övriga Sverige Hushållstyp (Q17) Enpersonshushåll Flerpersonshushåll med hemmaboende barn Flerpersonshushåll utan hemmaboende barn Hushållsinkomst och över Senast köpta kött (Q2) Fläskkött Nötkött Lammkött Ursprungsland senast köpta kött (Q4) Köper bara svenskt kött (Q8) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Ja Nej Skulle betala mer för svenskt kött (Q15) Inställning till svenska djuruppfödare (Q9) Ursprungsland senast köpta charkuterivaran (Q20) Köttkonsumtion (Q27) Undersökningen ger möjlighet att få inblick i eventuella skillnader mellan olika befolkningsurval som tillfrågas utifrån följande bakgrundsvariabler, som alla frågor i undersökningen korsas med. Ja Osäkert (Q15_4=3) Nej Negativ Positiv Neutral/Vet ej Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Vegan/vegetarian Flexitarian Traditionell köttätare
6 Köpfrekvens kött Hur ofta köper du följande sorters kött som styckad råvara (färsk eller fryst)? Bas (1032) Andel som köper någon gång i månaden Nötkött 2 30% 2 10% % % Fläskkött 2 27% 1 8% % 76% 7 7 Lammkött 8% % Minst en gång i veckan 2-3 gånger i månaden Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång om året Mer sällan / aldrig Köpfrekvensen för fläskkött har minskat sedan 2015 och sedan första mätningen 2011 har det minskat med 10 procentenheter. Vad gäller nötkött så ligger köpfrekvensen något mer stabilt men det är en tendens till att månadsköparna minskar. Lammkött köps av 1 av svenskarna per månad, vilket är samma som vid första mätningen Ser man på dem som ser sig som renodlade köttätare (i jämförelse med flexitarianer), så är det 77% som köper både nötkött och fläskkött och 1 som köper lammkött på månadsbasis. Lammkött köps i högre utsträckning av dem som ser sig själva som flexitarianer, 2 av dessa köper lammkött varje månad. Det är också fler i storstadsregionerna som köper lammkött, 20% köper varje månad, jämfört med 1 i resten av landet. Det är fler män än kvinnor som köper såväl fläsk- som lammkött. (7 mot 66% och 1 mot 1.) Barnfamiljer köper nöt- och fläskkött i högre utsträckning än singelhushåll och flerpersonshushåll utan barn.
7 Senast köpta kött Vilket av följande slags kött köpte du senast som styckad råvara (färsk eller fryst)? Om du köpte flera sorters kött senaste gången du köpte kött, välj fritt en av dem. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Fläskkött 46% % 4 50% Lammkött Nötkött 7% 48% 50% 5 47% 47% 47% Den långsiktiga trenden att köp av fläskkött som styckad råvara minskar tycks ha stannat av. Det är lika många som köpt fläskkött som nötkött. Fler av de äldre, (50-69) har köpt fläskkött, 5 jämfört med 40% av åringarna, det är också fler som köper fläskkött utanför storstadsregionerna, 50% jämfört 40%. I storstadsregionerna är det fler som köpt nötkött, 52 mot 4. Andelen som köpt lammkött har ökat, men det är fortfarande på en låg nivå. Fler flexitarianer har köpt lamm, 1 jämfört med av de traditionella köttätarna.
8 Nöjdhet senast köpta kött Hur nöjd var du med det kött du köpte senast? Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842) 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Andel nöjda (4+5) / Medelvärde (1-5) % 4, % , % , % % 4, , % 4 46% 87% 4, % 48% 4 8 4,32 Mycket missnöjd [1] Missnöjd [2] Varken eller [3] Nöjd [4] Mycket nöjd [5] Vet ej, har ej använt ännu Det är en stabil andel som är nöjda med senast köpta kött och endast 2 % är missnöjda. Det är fler traditionella köttätare jämfört med flexitarianer som är nöjda med sitt senast köpta kött, 8 mot 8.
9 Ursprungsland senast köpta kött Vilket var ursprungslandet på det kött du köpte senast? Om du köpte flera sorters kött, ange ursprunget på det kött du svarade i föregående fråga. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Vet ej 10% 7% % 67% 6 7 Nivån för köpare av svenskt kött som senast köpta råvara är stabil jämfört med 2016 och 2015, likaså håller de låga andelarna som köpt danskt kött i sig. Det är färre av dem med en hushållsinkomst på under som köpt kött från Sverige, (57%). Bland hushåll med en årsinkomst på över köpte 87% svenskt kött sist. Av dem som köpt lammkött så är det än lägre andel (58%) som köpt svenskt, medan 8 av dem som köpt nötkött köpt från Sverige. 77% 76% 78%
10 Beslutsfaktorer senast köpta kött (1/2) Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Ursprungsland Sverige Färskhet Ursprungsland framgick Lägsta pris God djurhållning Färgen Närproducerat, dvs från gårdar nära mig Ekologiskt Fettmängd % 58% 5 50% 5 38% % 50% % 37% 3 27% 27% 30% % 17% % 26% % % 2 20% % % % 18% Vikten av att Sverige är ursprungsland när man köper kött har ökat sedan 2014 medan färskhet fortsatt minskar i viktighet och är på samma nivå som att ursprungsland framgick. Lägsta pris har också minskat i viktighet. Det är viktigare för kvinnor än för män att köttet är från Sverige (66 mot 5) och likaså för åringarna jämfört med åringarna 65 mot 5). För traditionella köttätare är Lägsta pris viktigare än för flexitarianer (2 mot 20%) medan det är viktigare med ekologiskt för dem som äter flexitariskt, 2 jämfört med 1 bland traditionella köttätare. För dem som köpte svenskt kött senast är det relativt sett fler som tänkte på att ursprungslandet är Sverige, god djurhållning och att det är närproducerat. Färre tänkte på lågt pris
11 Beslutsfaktorer senast köpta kött (2/2) Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Marmoreringsgrad (insprängt fett) 1 2 Köttet var säkert, fritt från skadliga ämnen Mörhetsgrad Smakintensitet, smakrikedom Särskilt varumärke Kommer ej ihåg Tänkte inte på något av ovanstående Djurets ålder Djurets kön % 6% 7% 7% 8%
12 Trygg med senast köpta kött? Kände du dig trygg med det kött du köpte som styckad råvara senast? Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Ja Nej Vet ej 8% 6% 6% 9 88% 9 90% Känslan av trygghet inför senast köpta kött är stabil. Bland flexitarianerna är det signifikant färre som är trygga, 8 jämfört med 9 bland traditionella köttätare. De som känner till märkningen Kött från Sverige kände sig tryggare än de som inte gör det, 92 mot 8. Liksom tidigare så är det fler av dem som köpte svenskt kött som kände sig trygga i relation till de som köpte utländskt.
13 Påståenden Hur väl instämmer du i följande påståenden om kött som styckad råvara? Bas (1032) Jag tittar alltid efter ursprungsland när jag köper kött 7% 1 58% Andel som instämmer (4+5) % 66% Jag är beredd att betala mer för svenskt kött än utländskt 8% % 68% 66% 66% 6 58% 5 Jag förstår varför svenskt kött ska kosta mer än utländskt 1 17% % 58% 57% Jag köper endast kött från Sverige 1 6% 20% 40% 5 56% 5 47% % Svenskt kött håller högre kvalitet än utländsk 6% % % 4 4 Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Instämmandegraden för alla påståenden har ökat över tid, jämfört med 2016 så är det fler som säger att de förstår att svenskt kött ska kosta mer än utländskt och att svenskt kött håller högre kvalitet än utländskt. Kvinnor instämmer i högre utsträckning i påståendena jämfört med män.
14 Inställning svenska djuruppfödare Vilken är din allmänna inställning till svenska djuruppfödare? Bas: 2017 (1023), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016), 2012 (1014), 2011 (1006) Andel positiva (4+5) / Medelvärde (1-5) % 7 4, % 27% 7 4, % 47% 27% 7 4, % 48% 2 7 3, % , % 3, % ,90 Mycket negativ [1] Ganska negativ [2] Varken eller [3] Ganska positiv [4] Mycket positiv [5] Vet ej / ingen uppfattning Andelen som anger att de är mycket positiva har ökat sedan 2014 och tidigare, medan den totala andelen positiva är på samma nivå som tidigare. Även andelen negativa är stabil. Den allmänna inställningen till svenska djuruppfödare är än mer positiv bland de äldsta (50-69) och boende utanför de tre storstadsregionerna. De som känner till märkningen Kött från Sverigehar en mer positiv inställning och de traditionella köttätarna likaså.
15 Attityder antibiotika Ange i vilken utsträckning du håller med om följande påståenden: Bas (1032) Andel som instämmer (4+5) Jag känner oro för att antalet antibiotikaresistenta bakterier ökar i världen 1 20% 56% 7% 77% 76% 7 7 En restriktiv användning av antibiotika minskar risken för uppkomst av resistenta bakterier % % Jag är beredd att betala mer för kött och charkuterier från djur som fötts upp med låg användning av antibiotika % 7% Nytt alternativ Jag är beredd att betala mer för kött och charkuterier från djur som fötts upp helt utan användning av antibiotika 1 20% 5 7 I Sverige använder bönderna mindre antibiotika till lantbrukets djur än i något annat land i EU 1 26% 36% % 5 Jag känner oro för att köttet jag köper kan innehålla antibiotikarester eller bära på resistenta bakterier 8% 8% 28% 2 2 8% 48% 50% 47% 4 Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Attityderna gentemot antibiotika är stabila, och genomgående instämmer flexitarianerna i högre utsträckning i påståendena jämfört med traditionella köttätare. Även för åringarna är instämmandegraden högre. 7 av 10 kan tänka sig att betala mer för kött från djur som fötts upp helt utan användning av antibiotika, som är ett nytt alternativ för Fler kvinnor, åringar och flexitarianer. De som känner oro inför att köttet de köper kan innehålla antibiotika, är i högre utsträckning kvinnor, de vars senast köpta kött var svenskt och flexitarianer.
16 Attityder djuruppfödning/djurskydd Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas (1032) Andel som instämmer (4+5) Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga EU 1 36% 3 68% 67% Svenska djuruppfödare använder väsentligen mindre antibiotika 1 26% 4 18% 67% % Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga världen 1 37% 30% 17% 67% % Svenskt djurskydd ger säkrare mat % 56% 5 5 Det är enkelt att hitta svenskt kött av hög ätkvalitet 18% 3 30% Svenskt djurskydd gör svenskt kött dyrare 1 30% 3 18% Svenska djuruppfödare är duktiga på att få fram smakrikt, mört % 6 56% Svenska djuruppfödare följer noga djurskyddsreglerna 17% 3 18% 1 57% 56% 5 50% % Svenska myndigheter kontrollerar noga svenska djuruppfödare 7% 18% % 4 4 Svenskt djurskydd måste ändras så att djuren får det bättre 6% 7% % 46% 4 40% 47% % Svenskt kött ger lägre miljöpåverkan Svenskt djurskydd är det strängaste i världen 17% 2 38% 38% 40% 36% % 28% Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Svensk djuruppfödning och djurskydd har en positiv trend vad gäller förtroendet hos konsumenterna och med det också förståelsen av att svenskt kött är dyrare. Konsumenterna anser även i högre utsträckning att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än i övriga EU. Liksom tidigare kan man se att de som känner till märkningen Kött från Sverige i högre grad instämmer i de för svensk djuruppfödning positivt formulerade påståendena. Flexitarianer instämmer i högre grad än traditionella köttätare i att Svenskt djurskydd måste ändras så att djuren får det bättre, 59 mot 3.
17 Vilja att betala högre pris Hur sannolikt är det att du betalar ett högre pris för nedanstående faktorer när det gäller kött som styckad råvara? Bas (1032) Köttet är säkert, fritt från skadliga ämnen Restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen God djurhållning Färskhet Köttet är svenskt Närproducerat, dvs från gårdar nära mig Smakintensitet, smakrikedom Stödja svenska köttproducenters arbetstillfällen Hålla de svenska landskapen öppna Mörhet Djurhållning och produktion med lägre klimatpåverkan Ekologiskt Marmoreringsgrad (insprängt fett) Fettmängd Färg 3 6% % 7% 2 2 7% 6% % 3 7% 7% 27% 30% 7% 2 30% 6% 3 36% 6% % 26% 10% 10% 46% 8% 10% % % % Skulle betala ett högre pris (4+5) % % 7 68% 6 70% % % % 67% 66% 6 56% 56% % % % 60% 57% 57% 5 47% % 5 58% 5 48% 47% 56% % 56% % 47% 4 50% % 30% % 28% 26% 30% % 30% 27% Skulle absolut inte betala högre pris [1] Skulle troligen inte betala högre pris [2] Kanske/ kanske inte [3] Skulle troligen betala ett högre pris [4] Skulle absolut betala ett högre pris [5] Konsumenternas vilja att betala ett högre pris för de listade faktorerna är stabila på en hög nivå. Andelen som är beredda att betala mer för köttets mörhet har minska något sedan Att betala mer för att köttet är svenskt är viktigare för flexitarianer än för traditionella köttätare, 7 mot 66%, det samma gäller kvinnor jämfört med män, 76 mot 58%. Samma förhållanden gäller generellt sett också för övriga etiska faktorer.
18 Intresse för köttmärkningar Hur intresserad är du av följande märkningar på kött? Bas (1032) Andel intresserade (4+5) Tydlig ursprungsmärkning på nötkött 1 18% Tydlig ursprungsmärkning på fläskkött 1 17% 6 78% 80% 80% 80% 7 78% 8 Tydlig ursprungsmärkning på charkuteriprodukter (korv, påläggskött etc.) 20% % 76% % Tydlig ursprungsmärkning på lammkött 8% % % 6 7 Tydlig märkning om köttets ätkvalitet (mörhet, marmoreringsgrad, smakintensitet) % 6 Tydlig märkning om djurets ålder 7% % % 40% 38% 38% 38% Tydlig märkning om djurets kön 7% % 27% 28% % 28% Inte alls intresserad 1 [1] 2 [2] Varken eller3 [3] 4 [4] Mycket intresserad 5 [5] Intresset för olika ursprungsmärkningar ligger stabilt på samma nivåer som tidigare år. Kvinnor är ännu mer intresserade av ursprungsmärkningar, jämfört med män. Intresset för ursprungsmärkningar ökar även med ålder och åringarna är mer intresserade.
19 Kännedom märkning Känner du till märkningen Kött från Sverige? (Svenskt kött i mätningarna ) Bas: 2017 (1023), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016), 2012 (1014), 2011 (1006) Ny märkning % % % % % 30% % Ja Nej Övergången till den nya märkningen Kött från Sverige har skett utan någon större nedgång i kännedomen. Andelen som svarar att de känner till märkningen Kött från Sverige är lägre än de som förra året svarade att de känner till märkningen Kött från Sverige, men högre än de som kände till Svenskt kött Kännedomen är, liksom tidigare, starkare bland kvinnor (86%).
20 Ursprungsland köttråvaran i senast köpta charkuterivara Vilket var ursprungslandet på köttråvaran i den charkuterivara du köpte senast? Om du köpte flera sorters charkuterivaror, välj fritt en av dem. Bas: Köper färdigpackad korv, skinka eller leverpastej minst en gång i månaden: 2017 (768), 2016 (766), 2015 (779), 2014 (814), 2013 (805) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU 6% % 68% Övriga världen Vet ej % 2 Andelen konsumenter som köpt charkuteriprodukter med svensk köttråvara ligger liksom förra året på 7 av 10. Fler åringar jämförd med åringar svarar att köttråvaran var svensk vid senaste köpet (77% mot 68%). Det är fler konsumenter idag som vet vilket ursprung köttråvaran i charkuterivaror har jämfört med 2015, av flexitarianerna är det ännu färre som inte vet ursprunget senast köpta charkuterivara (10%).
21 Hur enkelt se ursprung på charkvara Hur svårt/enkelt tycker du att det är att se köttråvarans ursprungsland när du köper färdigförpackade charkuterivaror? Bas: 2017 (1023), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016) Enkelt (4+5) / Medelvärde (1-5) % 26% 26% 2 7% 1 30% 2, % % 6% 1 26% 2, % % 2, % % 1 2 2, % 2 17% 1 2 2,67 Mycket svårt [1] Ganska svårt [2] Varken enkelt eller svårt [3] Ganska enkelt [4] Mycket enkelt [5] Vet ej 3 av 10 tycker att det är enkelt att se ursprunget på köttråvara och det är trenden är att det har ökat sedan första gången frågan ställdes, Lika många tycker att det är svårt att se, tidigare har det varit fler som tycker att det är svårt att se var det 38% jämfört med 26 som svarade enkelt.
22 Ursprung charkuterivaror -öppen Vilket/vilka länder tycker du att köttråvaran till de charkuterivaror du köper ska komma ifrån? Bas: 2017 (1030), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016) Sverige Danmark Tyskland Norge Finland Norden EU Italien Irland 68% 6 70% 6 6 8% Jämfört med 2016 är det inga skillnader i huruvida man tycker att köttråvaran ska vara svensk. Däremot har det ökat sedan De som tycker att den ska vara dansk har minskat sen 2014 och har legat på de senaste tre mätningarna.
23 Hushåll Hushållstyp Bas (1032) Enpersonshushåll 26% Flerpersonshushåll med hemmaboende barn 40% Flerpersonshushåll utan hemmaboende barn 3
24 Hushållsinkomst Hushållets inkomst (brutto) Bas (1032) Mindre än SEK till SEK till SEK till SEK till SEK till SEK till SEK till SEK till SEK till SEK SEK eller mer Vill inte uppge Vet ej 6% 8% % 1 6%
25 Statistisk osäkerhet I tabellen nedan visas beräkningar för vilka felmarginaler (statistisk osäkerhet) som gäller vid olika stickprovsstorlek när totalpopulationen är känd. Det betyder att tabellen används för att ta reda på hur säkra ni kan vara på ett visst resultat. Det konfidensintervall som används är 95 % (svaren är säkra till 95 %). Stickprovsstorlek (antal svar) Procent eller eller 90% eller eller 80% eller eller 70% eller eller 60% eller % Exempel på tolkning av tabellen Data i en viss undersökning visar att 75 % av tillfrågade invånare i en viss kommun vid en viss tidpunkt har besökt den aktuella kommunens webbsida. För att ta reda på hur säkert svaret är börjar man med att leta upp procentsatsen i tabellens vänstra rad och sedan välja den linje, i det här fallet den rad, där 75 % ingår. Därefter utgår man från den vågräta linje som utgår från 75 %, och hittar i det här fallet stickprovsstorleken för svar. Talet, som i den här kolumnen är 2,7, anger att felmarginalen/avvikelsen för procentsatsen 75 % är plus/minus 2,7. Det betyder att den faktiska andelen av de respondenterna som har besökt webbsidan inte är exakt 75 %, utan kan variera med plus/minus 2,7 %. Således är den faktiska andelen av de invånarna som har besökt webbsidan med 95 % säkerhet mellan 72,3 % och 77,7 % (dvs. 75 % plus/minus 2,7 %). Det är med 95 % säkerhet, eftersom konfidensintervallet är 95 %.
26 Presentation och tolkning av data Grafer Graferna i rapporten ger en bild av huvudresultatet för den aktuella frågan och ger en samlad bild av vad personerna i målgruppen har svarat i undersökningen. Tabell Svaren för varje fråga korsas med alla bakgrundsvariabler, så att det i varje tabelluppsättning går att se svaren för varje fråga fördelade på de olika nedbrytningsgrupperna. Signifikanta skillnader Siffermaterialet i tabellerna har testats för signifikans (signifikanta skillnader). Det finns en lång rad signifikanta skillnader i tabellerna, vilket betyder att det finns olika skillnader i förhållande till hur de olika nedbrytningsgrupperna besvarar de enskilda frågorna. En skillnad är signifikant om svaret från en viss nedbrytningsgrupp skiljer sig markant från svaret från en annan eller alla andra nedbrytningsgrupper. Statistiska tester för att visa signifikanta skillnader Chi2-test och T- test För att visa på de signifikanta skillnaderna i de olika grupperna av svenskar utförs två olika statistiska tester, ett Chi2-test och ett T-test. Chi2-test: Chi2-testformen representeras i tabellerna med antingen ett + eller ett -. Om det visas ett '+' i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant högre än slutsumman. Om det visas ett '-' i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant lägre än slutsumman. Konfidensintervall 95 % har valts. T-test: T-testet visas i tabellerna med blockbokstäver. Om det visas en blockbokstav i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen skiljer sig signifikant från den kolumn som blockbokstaven hänvisar till.
27 Materialets sammansättning Bas ovägt Bas (%) ovägt Bas vägt Bas (%) vägt Total % % Kön Kvinna , , Man ,6% ,7% Ålder år ,7% , år , , år , ,0% Region Stockholm ,0% , Norra Sverige ,7% ,8% Norra mellersta Sverige ,0% ,6% Södra mellersta Sverige ,7% ,6% Skåne, Halland och Blekinge ,6% ,8%
28 Frågor i undersökningen Deltagarna fick följande frågor: 1. Hur ofta köper du följande sorters kött som styckad råvara (färsk eller fryst)? 1b. Vad är främsta anledningen till att du inte köper kött som styckad råvara oftare? 2. Vilket av följande slags kött köpte du senast som styckad råvara (färsk eller fryst)? Om du köpte flera sorters kött senaste gången du köpte kött, välj fritt en av dem. 3. Hur nöjd var du med det kött du köpte senast? 4. Vilket var ursprungslandet på det kött du köpte senast? Om du köpte flera sorters kött, ange ursprunget på det kött du svarade i föregående fråga. 5. Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. 6. Kände du dig trygg med det kött du köpte som styckad råvara senast? 7a. Vad var det du inte kände dig trygg med? 7b. Vad var det du kände dig trygg med? 8. Hur väl instämmer du i följande påståenden om kött som styckad råvara? 9. Vilken är din allmänna inställning till svenska djuruppfödare? 10. Varför är du negativ till svenska djuruppfödare? 11. Varför är du positiv till svenska djuruppfödare? 12. Vilken är din allmänna inställning till djuruppfödare i följande länder / delar av världen? 13. Hur väl instämmer du i följande påståenden? 13b Vad behöver utvecklas i det svenska djurskyddet? 14. Vilka av följande delar omfattar de svenska reglerna för djurskydd? 15. Hur sannolikt är det att du betalar ett högre pris för nedanstående faktorer när det gäller kött som styckad råvara? 16. Hur intresserad är du av följande märkningar på kött? 17. Känner du till märkningen Svenskt kött? 18x Vilket förtroende har du för kött/charkvaror som bär märkningen Svenskt kött? 18c. Ange i vilken utsträckning du håller med om följande påståenden? 19. Hur ofta köper du följande sorters charkuterivaror som färdigförpackad produkt? 20. Vilket var ursprungslandet på köttråvaran i den charkuterivara du köpte senast? Om du köpte flera sorters charkuterivaror, välj fritt en av dem. 21. Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte charkuterivara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. 22. Hur svårt/enkelt tycker du att det är att se köttråvarans ursprungsland när du köper charkuterivaror? 23. Vilket/vilka länder tycker du att köttråvaran till de charkuterivaror du köper ska komma ifrån? 24. Om du tänker på dina måltider (luncher och kvällsmål) under den senaste veckan, hur många av måltiderna var då utan någon typ av kött? 25. Har du förändrat din köttkonsumtion under det senaste året? 26. Av vilka anledningar har du dragit ner på din köttkonsumtion under det senaste året? 27. Är du? 28. Av vilka anledningar äter du inte kött alls? 29. Avslutningsvis undrar vi om du har någon övrig kommentar om kött och ursprungsmärkningen av kött?
29 Regionfördelning Sverige
Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017
Attitydmätning ursprung Malmö februari 2017 2 Om undersökningen Metod Bakgrund och syfte I april 2016 lanserades den nya frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige som är avsedd för livsmedel, råvaror
Läs merMitt i karriären barometern 2015
Mitt i karriären barometern 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning
Läs merIKEA Alla stunder räknas. Malmö, juni 2013
IKEA Alla stunder räknas Malmö, juni 2013 Innehållsförteckning Intervjuperiod, metod och målgrupp Resultat Bakgrundsvariabler, vägning, presentation och tolkning av data, frågeformulär samt publicering
Läs merSVENSKMÄRKNING AB. Attitydmätning ursprung Februari 2018
SVENSKMÄRKNING AB Attitydmätning ursprung 2018 Februari 2018 1 S a m m a n f a t t n i n g o c h s l u t s a t s e r Huvudsakliga förändringar över tid 2016-2018 FÖRTROENDE FÖR URSPRUNGSMÄRKNING 41% 4
Läs merSvenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016
Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och
Läs merFolkuniversitetet i Stockholm. Mitt i karriären-barometer
Folkuniversitetet i Stockholm Mitt i karriären-barometer Innehållsförteckning Metod Frågeformulär Grafer Om undersökningen Sida 2 Metod Urval: Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor 40-55 år
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. December 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro ember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med november 24, 24, 24, 19,0% 22, 21, 10% 0% 8, 7, 7, 8,0% 4,9% 5,9% 4, 3, 3, 3, 2, 2, 1,1% M C
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten
Läs merMalmöpanelen 13. Malmö november-december 2015
Malmöpanelen 13 Malmö november-december 2015 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning
Läs merKännedom Sepsis Genomförd av YouGov på vägnar av Sepsisfonden Fältperiod: July 11, 2019
Kännedom Sepsis 2019 Genomförd av YouGov på vägnar av Sepsisfonden Fältperiod: 30-04-2019-01-05-2019 July 11, 2019 Metod Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen är genomförd under perioden
Läs merMalmöpanelen 13. Malmö november-december 2015
Malmöpanelen 13 Malmö november-december 2015 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. September 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro September Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Mars 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med februari 24, 21,9% 24,9% 25, 21, 21, 0% 7, 8,1% 5, 5,0% 5, 3, 5, 3, 4,8% 3, 2, 3, 1, M C L KD MP S
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. September 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro tember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med augusti 25, 23,0% 23,6% 23, 22,9% 24, 10% 0% 7,1% 8,0% 6, 6, 4,9% 3,9% 4,0% 2,9% % 3, 3,1% %
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Mars 2017
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med februari 22,0% 23, 23,9% 23,9% 15, 17,0% 12, 10% 11, 8, 6, 8,1% 0% 3, 3, 4,2% 3,0% 3,6% 3,9% 2, 1,1%
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Januari 2017
Väljaropinion i samarbete med Metro uari 2017 Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med december 30% 24, 24, 24,2% 21, 21, 19,0% 10% 8,9% 8, 4, 4,9% 2, 4,2% 3,9% 3,2% 8,1% 7,2%
Läs merMi# i karriären- barometer 2014. Folkuniversitetet Stockholm
Mi# i karriären- barometer 2014 Folkuniversitetet Stockholm Innehållsförteckning Sammanfa4ning Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler Resultat Slutsatser och rekommenda:oner A4 läsa rapporten o
Läs merAnimaliska livsmedel. Beställt av World Animal Protection Sverige, Djurskyddet Sverige m.fl
Animaliska livsmedel Beställt av World Animal Protection Sverige, Djurskyddet Sverige m.fl Metod Intervjuperiod och datainsamlingsmetod: Undersökningen är genomförd under perioden 7-9 august 2015 via YouGov
Läs merAttraktionsindex Avesta november 2013
Attraktionsindex Avesta november 2013 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen 3 2. Resultatredovisning 5 3. Sammanfattning 25 4. Fakta om Attraktionsindex 27 2. Information om undersökningen
Läs merKännedom sepsis Sepsisfonden Maj 2017
Kännedom sepsis Sepsisfonden Maj Metod Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen är genomförd under perioden 5-7 maj via YouGov Sveriges Internetpanel. Urval Undersökningen är genomförd bland
Läs merMalmöpanelen 12. Malmö april-maj 2015
Malmöpanelen 12 Malmö april-maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning o Regionsfördelning
Läs merBeslutsunderlag Rapport Malmöpanelen 11 Nordiskt Forum Fritidsexpressen juli 2014 G-Tjänsteskrivelse resultat från Malmöpanelen Fritidsexpressen
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Malmöpanelen 2014 FRI-2014-367 Sammanfattning Vid nämndens sammanträde
Läs merBadrumsundersökning Villeroy & Boch Gustavsberg
Badrumsundersökning 2012 Villeroy & Boch Gustavsberg Information om undersökningen Innehållsförteckning 2013-02-11 Information om undersökningen Resultat: > Bakgrundsfrågor > Badrum generellt sett > Trend
Läs merInnovationsbarometern. Oktober 2015
Innovationsbarometern Oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Regionsfördelning o Statistisk säkerhet
Läs merSE Omnibuss Express. Så tycker konsumenterna Projektet Klimatcertifiering för mat Maj 2012
SE2012-259 Omnibuss Express Så tycker konsumenterna Projektet Klimatcertifiering för mat Maj 2012 Stockholm, maj 2012 1 Projektet Klimatcertifiering för mat 2012 YouGov Innehållsförteckning 1. Information
Läs merMalmöpanelen 11 Nordiskt Forum och Fritidsexpressen. Juni / juli 2014
Malmöpanelen 11 Nordiskt Forum och Fritidsexpressen Juni / juli 2014 Innehållsförteckning Metod / Bakgrund Resultat Frågor Om Sida 2 Metod Bakgrund och syfte I denna rapport presenteras resultaten från
Läs merBesökare InnoCarnival 2014
Besökare InnoCarnival 2014 Malmö November 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler Resultat Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning
Läs merNordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering
Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering Ingela Gabrielsson, privatekonom 2017-04-19 Sammanfattning I denna mätning har vi utökat den tillfrågade åldersgruppen från 18-65 år
Läs merAttityder kött Svenskt Kött i Sverige AB. Februari 2016
Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB Februari 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. April 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med mars 23, 24, 23, 23, 24,9% 21,9% 0% 7,8% 6, 5, 7, 5, 3, 5,0% 3, 2, 3, 2,1% 2, 1,0% M C L KD MP S V
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Maj 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med april 22,1% 23, 22, 23, 22,9% 23, 0% 7,9% 7, 7,8% 6, 5, 4, 5, 2,8% 2,8% 3, 2, 2,1% 1, M C L KD MP S
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. December 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro ember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med november 26,9% 26, 21,0% 20, 22, 21, 0% 6,8% 7, 7, 4,9% 6, 4, 5,1% 5, 2,8% 3, 2, 2, 1, M C L
Läs merRapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen
Rapport Ekologiska och svenska livsmedel Livsmedelsföretagen -3-28 Om undersökningen Antal intervjuer 5 intervjuer Metod Internetpanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval Målgrupp Allmänheten
Läs merFem frågor om jordgubbar och vad svenska folket svarade. En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2012
Fem frågor om jordgubbar och vad svenska folket svarade En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2012 Nio av tio svenskar är säkra på att bär är nyttigt Svenska konsumenter
Läs merOrkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Läs merReumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:
Reumatikerförbundet Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T-112011 Reumatikerförbundet: TEMO AB: Katarina Cenner Leif Hansson Gun Pettersson Datum: 2005-10-18 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs merSE2011-0772 Julundersökning. Julundersökning 2011. Blocket AB. Oktober 2011. Stockholm oktober 2011
SE2011-0772 Julundersökning Julundersökning 2011 Blocket Oktober 2011 Stockholm oktober 2011 1 Blocket AB 2011 YouGov Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen 2. Resultat 3. Vägning 4. Presentation
Läs merFamiljeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom
Familjeekonomi 2017 - mina, dina och våra pengar Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-05-31 Sammanfattning En djupdykning i svenska pars hushållsekonomi visar på tydliga förändringar jämfört med tidigare
Läs merFörrådsundersökning 2011 B Locket AB Februari 2011
SE011-0069 - Förrådsundersökning Förrådsundersökning 011 B Locket AB Februari 011 Stockholm, februari 011 1 Blocket AB 011 YouGov Innehållsförteckning Information om undersökningen Resultat Vägning Presentation
Läs merICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung
ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung Rapport ICAs kundpanel November 2014 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2900 kunder.
Läs merRapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 00-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen
Läs merKännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016
Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige Kännedomsundersökning TNS -0- Allmän inställning till livsmedel och produktmärkningar I vilken grad instämmer du i följande påståenden? Omgivningen pratar ofta om
Läs merKonsumentmervärden med svenskt nötkött
Rådslag om ett nationellt tillväxtprogram för nötkött 7 mars 2011 1 Konsumentmervärden med svenskt nötkött Maria Forshufvud 2 1 Välhängt svenskt nötkött har en oslagbar smak. Det är nog gräset Frantzén/Lindeberg,
Läs merNollmätning: Varumärket Uppsala. Uppsala Kommun /Destination Uppsala
Nollmätning: Varumärket Uppsala Uppsala Kommun /Destination Uppsala Innehållsförteckning 2014-02-25 Sammanfattning och reflektioner Kort om undersökningen Resultat Mer om undersökningen Om YouGov Sida
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Oktober 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten
Läs merRESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004
RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur
Läs merKartläggning kycklingvanor Svensk Fågel September 2009
Kartläggning kycklingvanor Svensk Fågel September 2009 Stockholm Oktober 2009 Sammanfattning Trenden är tydlig, kyckling är populärt. Konsumtionen har varit stabilt ökat eller till och med ökat för 89
Läs merÅrets största mathelg
Årets julbord Årets största mathelg Svenska livsmedelsproducenter säljer för 21 miljarder. 12% av årsomsättningen. En hel del köps färdigt till julbordet Köps färdigt 92% 86% 74% 69% 56% 30% 17% Hemlagat
Läs merRapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003
Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren
Läs merKfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999
KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60
Läs merRapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 0-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen
Läs merSE2012-0248 Internationella Familjedagen. Internationella Familjedagen SOS Barnbyar April 2012
Internationella Familjedagen April 2012 Stockholm maj 2012 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen 2. Resultat 3. Vägning 4. Presentation YouGov 2 1 Information om undersökningen 3 1 Information
Läs merBeslutsunderlag Malmöpanelen 10 presentation Produktblad påverka Tjänsteskrivelse Information om Malmöpanelen efter AU 2014-02-12
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-02-13 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Malmöpanelen 2014 FRI-2014-367 Sammanfattning Malmöpanelen
Läs merFRII Allmänheten om givande 2017
FRII Allmänheten om givande 2017 Kontakt: Charlotte Rydh Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Syfte BAKGRUND och SYFTE Novus har på uppdrag av FRII genomfört en kvantitativ undersökning om allmänhetens
Läs merRFSU AB. Nordisk undersökning om sexleksaker. Mars 2008
RFSU AB Nordisk undersökning om sexleksaker Mars 2008 Kort presentation - Zapera Zapera grundades år 2000 som det första nordiska undersökningsföretaget med fokus på att utveckla och använda effektiva
Läs merKännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P
Kännedomsundersökning 07 Ulla Holmberg & Fredrik Robertson -0- P-7 Nyckeltal 0 0 0 0 0 07 Δ Spontan kännedom 0 + Hjälpt kännedom 70 7 7 9 + Upplevd kännedomsgrad (+7) + Inställning (+7) 7 0 + Förtroende
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs merChrister Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013
Christer Nordh/2013-02-22 Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre 11-14 februari 2013 Undersökning om förvaltningstjänster Om undersökningen Syfte: Målgrupp:
Läs merUndersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010
Undersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010 1 Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill - SE2010-0277
Läs merSemesterekonomi och planer Ingela Gabrielsson Privatekonom
Semesterekonomi och planer 2017 Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-06-21 Sammanfattning Svenskarnas semesterkassa tar i år ett skutt uppåt och ökar med i genomsnitt 7 % till 18 043 kr jämfört med 16
Läs merLivsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation
Livsmedelsverket Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn Presentation 205--03 Johan Orbe Mikaela Ekblad TNS Sifo Projekt 530878 Innehållsförteckning Om undersökningen
Läs merUndersökning om bostadsrätter 2018 HSB. 25 oktober 2018 Thea Eriksson Almgren Toivo Sjörén
Undersökning om bostadsrätter 01 HSB oktober 01 Thea Eriksson Almgren Toivo Sjörén Om undersökningen Målgrupp: Personer boende i bostadsrätt Metod: Webbpanel Fältperiod: 1 1 oktober 01 Antal intervjuer:
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merFjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:
Fjärrvärme 2011 E.ON Jon Andersson, 2011-05-20 Projektnummer: 1522498 1 Om undersökningen Ämne: Fjärrvärme Projektnummer: 1522498 Uppdragsgivare: E.ON Tid för fältarbete: 16-19 maj 2011 Antal genomförda
Läs merSE2011-0246 Bilundersökning. Bilundersökning. Blocket AB. April 2011. Stockholm april 2011
SE011-046 Bilundersökning Bilundersökning B Locket AB April 011 Stockholm april 011 1 Blocket AB 011 YouGov Innehållsförteckning Information om undersökningen Resultat Vägning Presentation YouGov SE011-046
Läs merOrkla Matbarometer Sverige 2016
Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070
Läs merBilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014
Bilden av Karlstad Attraktionsindex 2014 Målet med undersökningen En klar bild av varumärket Karlstad sett ur svenska befolkningens ögon. Ma let med underso kningen a r att tillhandaha lla ett tydligt
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merRapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 01--0 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen
Läs merBilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger
Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55
Läs merKonsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011
RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,
Läs merSkånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB
Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet
Läs merKundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29
Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 0-06-9 Sammanfattning och reflektioner Index, som representerar kundnöjdhet och lojalitet, ligger på 76 både för Q och Q 0, vilket är i linje med tidigare
Läs merEKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan
EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan Kön Ålder Region S1. Vilket av följande alternativ passar in på dig angående hushållets inköp av dagligvaror, dvs.
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merAllmänhetens attityder till studieförbunden 2013
Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013 2013-03-26 Johan Orbe Caroline Theorell Om undersökningen Bakgrund och syfte: Sifo har på uppdrag av Folkbildningsförbundet (FBF) för fjärde gången genomfört
Läs merUndersökning hepatit C
Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.
Läs merUndersökning oktober 2017
Undersökning oktober Allmänhetens inställning till svensk mat och dryck och ekologiska livsmedel Livsmedelsföretagen -1- Om undersökningen Antal intervjuer 1 intervjuer Metod Internetpanel, telefonrekryterad
Läs merGrafisk manual för märkesanvändare
Grafisk manual för märkesanvändare 1 Innehållsförteckning Till er som är märkesanvändare 3 Kriterier för Svenskt kött 4 Ursprungsmärkningen Svenskt kött 6 Versioner av märket 7 Märkets färger 8 Märkets
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merDelningsekonomi Så ser vi på delningsekonomi och delningsekonomiska tjänster
Delningsekonomi Så ser vi på delningsekonomi och delningsekonomiska tjänster Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-11-09 Sammanfattning Delningsekonomin växer stadigt i Sverige, från 10 % aktiva år 2015
Läs merLokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Läs merDetta tycker svenska folket om jordgubbar. - En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2011
Detta tycker svenska folket om jordgubbar - En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2011 Nästan alla, 96 procent av svenska folket, tycker om jordgubbar Det finns nästan
Läs merUndersöknining: Mammarapporten 2018
Undersöknining: Mammarapporten 2018 Genomförd av YouGov På uppdrag av Cheez Dippers Yougov 2018 9 Metod Intervjuperiod och datainsamlingsmetod: Undersökningen är genomförd under perioden 28 mars - 4 april
Läs merBakgrund och syfte MARKÖR
Bakgrund och syfte Tunnelbygget vid Hallandsås har pågått sedan 1992. E fter byggstoppet i tunneln 1997 riktades mycket kri tik mot Trafikverket (tidigare Banverket), inte minst från de boende som bland
Läs merKlimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV
Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Systemet ska 1. låta konsumenterna göra medvetna klimatval, så att 2. de klimatanpassade företagens konkurrenskraft
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merVITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016
VITA SIDOR United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016 BAKGRUND Om undersökningen United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna
Läs merÅsikter om företagens miljöuttalanden
Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport 2012:1 Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport
Läs merSvenskarna och lokalproducerat
Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för
Läs merFickpengar Ingela Gabrielsson Privatekonom
Fickpengar 2017 Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-08-30 Sammanfattning Nära sex av tio barn i ålder 6-17 år får regelbunden fickpeng. Jämfört med tidigare mätningar går andelen nedåt och 2006 var det
Läs merPÅ JULBORDET. Undersökning november 2016
PÅ JULBORDET Undersökning november 16 OM UNDERSÖKNINGEN SAMMANFATTNING Syfte Kung Markatta önskade genomföra en undersökning som beskriver svenskens önskingar när det gäller det framtida julbordet speciellt
Läs merKonkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet
Läs merStatens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande
Läs mer7% 9% 6% 8% 8% 7% 8% 5% 5% 10% 7% 28% 28% 28% 28% 26% 30% 30% 30% 33% 25% 24% 43% 40% 47% 34% 46% 49% 38% 52% 42% 43% 42%
Fråga 1. Hur viktigt är det för dig att julskinkan du köper är ekologisk? Välj det alternativ som stämmer bäst in på dig. Bas Kvinna Man 18-34 år 35-54 år 55-74 år Stockh olm mellerst a mellers ta Halland
Läs merRapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen
Rapport Ekologiska och svenska livsmedel Livsmedelsföretagen 24-3-2 Om undersökningen Antal intervjuer 5 intervjuer Metod Internetpanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval Målgrupp Allmänheten
Läs merKännedomsundersökning 2013
Fairtrade Sverige Ola Höiden TNS Sifo Ulla Holmberg Lovisa Öhmark Sammanfattning Den spontanta kännedomen om Fairtrade som produktmärkning ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året dock ökar även
Läs merSKOP Skandinavisk opinion ab
SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat
Läs merHammarby Sjöstad Opinion 2019
Hammarby Sjöstad Opinion 2019 Kontakt: Lennart Ivarsson Kontakt på Novus: Cecilia Dahlheim Datum: 26 juni 2019 Har jobbat deltid 35% 1 1 Novus 2019. All rights reserved. www.novus.se Bakgrund & Genomförande
Läs mer