Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv Slutrapport, sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv Slutrapport, sammanfattning"

Transkript

1 Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv Slutrapport, sammanfattning EU-projektet Företagshälsovård - Hållbart Arbetsliv har drivits av Sveriges Företagshälsor under år Finansiär av projektet har varit Svenska ESF-rådet. 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Delprojekt - Målgrupper... 4 Utvecklingsområden - med ambition att göra skillnad... 4 Kundorganisationerna behöver... 4 Företagshälsorna behöver... 4 Projektidé... 5 Mål och måluppfyllelse... 5 Genomförande - delprojekten... 6 Sammanfattning av resultat och lärdomar... 7 Deltagande företagshälsor... 7 Samverkan mellan de tio företagshälsorna och deras kundorganisationer... 7 Projektets påverkan och genomslag på individ-, organisations-, system- och strukturnivå... 9 Ett stort mått av lärande i projektet - externt och internt Reflektioner Projektorganisation fakta Tio delprojekt: tio företagshälsor och 18 kundorganisationer Projektorganisation för den centrala projektnivån

3 Bakgrund Projektet Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv initierades på grund av att ESF-rådet (Europeiska Socialfonden) önskade se branschorganisationen Sverige Företagshälsor som projektägare för att kunna driva ett relevant projekt inom hälsa i svenskt arbetslivet. Samtidigt önskade Sveriges Företagshälsor att kraftsamla kring frågan hur svenska företagshälsor kan samarbeta mer strategiskt och komma in tidigare i kundorganisationernas arbetsmiljöprocesser. Detta i syfte att företagshälsorna ska kunna erbjuda kompetens och stöd för ett hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete. Dessutom önskade man att samtidigt att kunna erbjuda företagshälsornas medarbetare kompetensutveckling inom detta område. Under en längre tid har företagshälsovårdens branschorganisation fört resonemang om vikten för branschen att bredda sin ansats, sina perspektiv och sin kompetens för att få kundorganisationerna att efterfråga företagshälsovårdens kunskaper i ett tidigare skede och på en mer strategisk nivå. Vanligtvis finns ett fokus från kundorganisationer att främst upphandla tjänster av företagshälsovården som t ex hälsoundersökningar och rehabiliteringsstöd som är inriktade på individnivå. Risken med detta synsätt är att företagshälsovården fastnar i ett traditionellt sjukdomsperspektiv. Detta dels beroende på att företagshälsovården inte för en dialog om vilka effekter ett långsiktigare strategiskt stöd kan ge kundorganisationen i form av hälsa, långsiktigt friska anställda, kopplad till produktion, dels för att man alla gånger inte heller kan erbjuda rätt kompetens som ger denna effekt. Företagshälsovården utgår själva ofta från ett kortsiktigare perspektiv med önskan att kunna erbjuda så många tjänster (så stora volymer) som möjligt. Företagshälsovårdens anställda är dessutom ofta skolade i traditionell sjukvård som fokuserar på att hjälpa och läka på individnivå, utifrån sjukdom och diagnos. Detta till skillnad från ett hälsofrämjande perspektiv som istället söker det fungerande och friska och arbetar mer uttalat utifrån ett bredare perspektiv på individ-, grupp- och organisationsnivå. Tanken med projektet Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv har varit att med ny eller kompletterad kompetens, skapa utrymme och möjlighet att föra en strategisk dialog med kundorganisationer. Detta för att erbjuda stöd att främja hälsa och förebygga ohälsa snarare än att främst arbeta reaktivt med rehabilitering av redan befintliga åkommor och sjukdomar. Hur skulle en förflyttning där företagshälsan erbjuder ett långsiktigare och mer strategiskt perspektiv gällande arbetsmiljöarbetet, på fler nivåer än det individuella och reaktiva, kunna realiseras och vad skulle kunna bidra till att det skulle kunna hända? Utifrån denna bakgrund, designades ett projekt som har arbetat med och adresserat tre skilda nivåer och huvudaktörer: - Den projektcentrala nivån med fokus på branschen. - Den inom respektive företagshälsa. - Den där företagshälsorna samverkar med sin kundorganisation/ner. 3

4 Delprojekt - Målgrupper I projektet har tio företagshälsor och 18 av dess kundorganisationer ingått (se fakta sista sidan) som enskilda delprojekt. Delprojekten har haft en geografisk spridning i Sverige från Gällivare i norr till Varberg i söder. De tio företagshälsorna har representerats av ett axplock från de olika typer av företagshälsor som finns i Sverige idag. Även kundorganisationerna som medverkat har representerats av varierande verksamheter och därmed skiftande arbetsmiljöer. Projektets målgrupper har varit inriktade på: 1. Anställda i medverkande företagshälsor, totalt 175 anställda. 2. Ledare, HR-specialister och fackliga företrädare i kundorganisationerna. 3. De anställda i kundföretagen, ca personer. Utvecklingsområden - med ambition att göra skillnad Svenskt arbetsliv är mångfacetterat och skiljer sig mellan olika branscher. Samtidigt finns utmaningar som är relativt lika när det gäller hur man ska lyckas behålla sina medarbetare friska, ha god produktivitet och vara en attraktiv arbetsgivare - även inför kommande rekryteringar. Hur rustade är då företagshälsorna för att kunna samarbeta med, och erbjuda, sina kundorganisationer möjligheten att nå dessa mål? Utifrån de problem och utmaningar som beskrivits av kundorganisationer och företagshälsor - och i deras inbördes relation har projektet utgått från ett antal specificerade utvecklingsområden, med ambitionen att göra skillnad. Kundorganisationerna behöver - Ett hälsofrämjande tanke- och arbetssätt som är en del av kundorganisationernas strategiska processer. - Bli bättre på att organisera och leda verksamheten så att hälsoaspekter integreras och sjukfrånvaro minimeras. - Samarbeta och nyttja företagshälsan mer, klokare och effektivare. Företagshälsorna behöver - Stärka och utveckla sin roll som strategisk partner i samarbetet med sina kunder och kundorganisationer. - Komma in tidigare i kundorganisationernas processer för att bidra med fler främjande och förebyggande insatser, ibland med bättre relevantare verktyg. - Använda sin unika breda kompetens och arbeta i multidisciplinära team på ett mer strategiskt sätt gentemot kundorganisationerna. - Öka och fördjupa den egna kompetensen för att kunna ge bättre stöd till kundföretagen, fram för allt för att bli en hälsofrämjande strategisk partner. 4

5 Projektidé Vid projektstart var idén att ge företagshälsor möjlighet att testa och pröva olika typer av arbetssätt inom de beskrivna utvecklingsområdena. Detta skulle möjliggöras genom att erbjuda kompetensutveckling inom både företagshälsorna och tillsammans med kundorganisationerna med målet att projektet skulle bidra till att minska sjukdom och sjukskrivning. Dessa intentioner fick under projektets genomförande lägre prioritet då projektet allt mer kom att fokusera på hälsofrämjande och förebyggande insatser, en ansats som i sin tur förväntades bidra till att sjukdom och sjukskrivning skulle minska. Projektet har fokuserat på tre gemensamma teman: - Strategisk dialog - mellan företagshälsan och dess kundorganisation. - Företagshälsans arbete i multidisciplinära team. - Företagshälsans erbjudande av kunskap och metoder för att öka delaktigheten i kundorganisationen. Mål och måluppfyllelse Inför genomförandet av projektet var målen på projektets centrala nivå följande: *Att de anställda i de medverkande kundföretagen, knappt 8000 anställda kvinnor och män, ska få ta del av någon kompetensutveckling kring risk och frisk och därmed öka sin förmåga att påverka organisationen i positiv riktning samt sin förmåga att ta ansvar för egen hälsa. Måluppfyllelse: Under genomförandet har projektet tittat närmare på de antal personer som tidigt uppgavs skulle omfattas av målet och totalt minskat antalet personer till de siffror som varit mer realistiska. Från 8000 till ca Samtliga delprojekt har erbjudit kundorganisationernas anställda kompetensutveckling inom arbetsmiljöområdet utifrån ett brett perspektiv (systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsofrämjande, livsstilsrelaterad hälsokompetens, mm). Uppskattningsvis har 80 procent av de anställda i medverkande kundföretag tagit del av kompetensutvecklingen. *Att deltagande ledare och fackliga företrädare får tillgång till nya instrument som kan bidra till att göra företaget hälsosammare och därmed effektivare. Måluppfyllelse: Här har projektet räknat in alla de typer av metoder och verktyg (sk instrument) som erbjudits och erhållits till ledare och fackliga företrädare inom ramen för olika kompetensutvecklingssatsningar som genomförts under projekttiden. *Att 60 procent av de anställda i företagshälsorna ska känna att de förbättrat sin kompetens och höjt sin förmåga att arbeta i team. Måluppfyllelse. Projektet har med låg sannolikhet inneburit att 60 procent av de anställda i företagshälsorna har förbättrat sin kompetens och höjt sin förmåga att arbeta i team. Endast en enkätundersökning till företagshälsans personal hann genomföras och därför är det svårt att säga något mer exakt om personalen anser att de har förbättrat sin förmåga att arbeta i team. Dock har de delprojekt som valt att arbeta i team 5

6 uttryckt att de är mycket nöjda med teamarbetet och att de internt för den egna företagshälsan - fått med sig viktiga erfarenheter. Dessa har sett tvärteamarbetet som ett led i den interna kompetensutvecklingen, bland annat genom att man satt samman team med kompetenser som tidigare inte samarbetat tillsammans med samma kund. *Att de medverkande företagshälsorna genom projektet får förmåga att skapa nya och mer sammansatta tjänster (tvärvetenskapliga). Måluppfyllelse: De flesta företagshälsor kan inte sägas ha ökat sin förmåga att skapa fler nya och sammansatta tjänster eftersom många av delprojekten inte fokuserat på detta. Medan vissa har gått in för det, genom att man efter varje genomförd aktivitet frågat kundorganisationen om detta och fått feedback, har några utvecklat sina tjänster om tillgänglighet. Men de flesta företagshälsor har dock främst använt kompetenshöjningen för att utveckla sitt kundbemötande, konsultativa förhållningssätt och säljförmåga. *Att företagshälsovårdsbranschen får ta del av projektets resultat och genom detta får ökad förmåga att bidra till att långtidssjukfrånvaro kan förebyggas. 40 procent av medlemsföretagen ska ta del av projektresultaten genom att vara med i en avslutande aktivitet. Måluppfyllelse: Projektet har kontinuerligt kommunicerat och låtit höra om sig på bland annat olika konferenser, på Sveriges Företagshälsors hemsida, Nyhetsbrev, Hälsokonventet, ESFs hemsida, Suntliv.nu, arbetsmiljöreportage i olika tidskrifter, slutliga spridningsseminarier samt medverkan på en rad konferenser under hösten Hur stor del av Sveriges Företagshälsors medlemmar som nåtts av projektet och dess slutsatser är svår att säga då ingen mätning genomförts. På de slutliga spridningsseminarierna om projektet nåddes 150 personer. Däremot upphör inte spridningen av projektets lärdomar då vi under våren 2013 kommer att fortsätta medverka på konferenser runt om i Sverige och berätta om projektet. Genomförande - delprojekten De tio deltagande delprojekten har genomfört sina respektive projekt på olika sätt beroende på deras olika utgångspunkter, intentioner och förutsättningar. Det beror i sin tur på olika grundläggande synsätt mellan dem, bland annat på hur man ser på företagshälsans uppdrag om vad som leder fram till ett hållbart arbetsliv. Detta har i sin tur lett fram till mycket skiftande typer av insatser, resultat och effekter. Vilka kundorganisationer man samarbetat med och hur hög kompetens dessa hade initialt har också haft en stor inverkan på resultaten. Projektmål går att mäta efter genomfört projekt, medan mer långsiktiga effekter inte är lika lätta att se förrän det gått en längre tid. På central nivå har genomförandet framför allt fokuserat på det lärande som kontinuerligt utvecklats genom processen i de återkommande projektledarträffar som arrangerats centralt samt naturligtvis i den återkommande kommunikation som förts mellan den centrala projektledningen och delprojekten. 6

7 Allt lärande har skett i syfte att ge projektledarna erfarenheter och kunskap om nya arbetssätt och exempel att inspireras av för att senare kunna genomföra och använda dessa på hemmaplan i det lokala delprojektet. Lärandet handlade om att fördjupa kunskapen kring: - projektets övergripande mål, - kriterierna i projektet; lärande miljöer, jämställdhet och tillgänglighet, - kommunikation, - företagshälsovårdens utveckling, - forskningsrapporter om företagshälsovård, - kunskap om innebörden i hälsopromotion och vad det betyder att arbeta på de olika nivåerna individ, grupp och organisation med hälsopromotion, förebyggande arbete och rehabilitering. - metoder för ökad delaktighet samt att pröva några av dem som t ex reflekterande team, triosamtal. Sammanfattning av resultat och lärdomar Deltagande företagshälsor Generellt kan sägas att de delprojekt som genom projektet erbjudit kundorganisationerna kompetens om hälsofrämjande insatser har låtit samma kompetens komma personalen inom den egna företagshälsan till del. Övrig kompetensutveckling har skett inom ett s k konsultativt förhållningssätt, marknadsföring och affärsmässighet, att göra sin företagshälsa mer säljbar samt ökad kunskap inom retorik, vuxenpedagogik och kommunikation etc. De delprojekt som inte lagt så mycket tid på att höja kompetensen inom den egna företagshälsan har fokuserat än mera på kundorganisationen. Dessa delprojektet har tenderat att bli mer personbundna och har inte alltid varit så väl förankrade på sina respektive företagshälsor. Några har upplevt motstånd internt och svårigheter med att vara profet i sitt eget land. Men det motsatta har också skett - att delprojekt som haft bred förankring och stort engagemang på den egna hälsan också haft ett större fokus och engagemang på intern kompetensutveckling genom projektet. De flesta delprojekt menar att deltagandet i EU-projektet har gett good will och ökad status till företagshälsan och till hälso-och arbetsmiljöfrågorna. Det har även från kundorganisationernas sida på många håll uttryckts som ett mervärde att delta i ett projekt med nationell spridning, att man varit en del av någonting större. Samverkan mellan de tio företagshälsorna och deras kundorganisationer Tio företagshälsor gavs samma möjlighet att fokusera på några gemensamma utvecklingsområden: att pröva och testa olika nya typer av tillvägagångssätt och insatser gentemot sina respektive kundorganisationer och samtidigt erbjuda utvecklingsinsatser internt inom den egna företagshälsan. 7

8 De tio företagshälsorna utgick från delvis olika synsätt på vad ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete innebär och vad som främjar hälsa i kundorganisationer. Det gjorde att man också valde relativt olika typer av projektupplägg och här kan en stor skillnad ses i deras respektive inriktning och resultat. Två delprojekt - Feelgood tillsammans med Volvo PV och Previa tillsammans med Uddevalla kommun - valde att utgå helt från kundorganisationernas ordinarie verksamhet och arbetade utifrån denna. Delprojekten utgick från verksamhetens ledarskap, olika arbetsgruppers arbetsmiljö och redan pågående arbetsmiljöarbete för att se vad, i det ordinarie arbetet och miljön, som kunde göras och förbättras för att främja hälsa. Utifrån befintlig verksamhet och ledning genomfördes kartläggningar, enkätmätningar, genomgångar av dokument, analyser och deltagande observationer. Med analysen som utgångspunkt planerades och genomfördes insatser och interventioner tillsammans med kundorganisationens chefer och ledare i syfte att ge förutsättningar för hållbara organisatoriska effekter genom att utveckla och stärka styrning, ledarskap och team samt arbetsgruppers samarbetsförmåga och mognadsgrad. Dessa delprojekt har präglats av en strävan efter en helhetssyn, där projektet sågs kunna spela en roll ur ett organisatoriskt perspektiv och naturligtvis utgjorde - och sågs som - ett viktigt utvecklingsområde i kundorganisationerna. Detta i och med den tydliga involveringen från högsta ledning. Dessa två delprojekt uppvisar resultat och effekter med fokus på höjd kompetens på organisationsnivå, snarare än höjd kunskap och kompetens via genomförda aktiviteter på enbart individnivå. De övriga delprojekten tog större utgångspunkt i att komplettera och öka den befintliga kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och hälsofrämjande insatser hos ledare och medarbetare i kundorganisationerna samt att öka hälsa på individnivå. Vissa utgick från att tillsammans med kundorganisationerna öka kunskapen och medvetenheten om arbetsmiljö genom utbildningar. Andra erbjöd medarbetargrupper kunskap om hälsa och en hälsosammare livsstil för att inspirera organisationens medarbetare att göra hälsosammare val för att på detta sätt få friskare medarbetare. Man kan lite förenklat säga att det första synsättet hade hälsa som effektmål - att via verksamhet och ledare öka organisationens hälsa. Det andra synsättet hade hälsa som medel och ändamål genom att göra medarbetarna medvetna om hälsosammare val önskade man skapa en friskare arbetsmiljö. I de sistnämnda delprojekten som fokuserade mer på individnivå - önskade man bland annat att kunskapen skulle leda till att företagshälsan på sikt får en delvis ny image och inriktning, d v s att kunna locka och sälja fler hälsofrämjande insatser istället för de traditionella, efterhjälpande. Dessa kompletterande tjänster önskar man naturligtvis också ska leda till en ökad medvetenhet om såväl systematiskt arbetsmiljöarbete som om hälsorisker. Slutsatsen är att båda dessa synsätt behövs och kan komplettera varandra. Båda har gett positiva resultat i kundorganisationer och för företagshälsorna. Alla delprojekt oavsett utgångspunkt och arbetssätt talar om att 8

9 man anser att man ökat den strategiska dialogen med sina kundorganisationer. Resultaten kan avläsas på de olika nivåer som man arbetat och genomfört insatserna. Företagshälsan har dock generellt minst kunskap och erfarenhet av att arbeta med organisations- och verksamhetsperspektivet något man borde kunna erbjuda och utföra tillsammans med sina respektive kundorganisationer i större utsträckning. Projektets påverkan och genomslag på individ-, organisations-, system- och strukturnivå Åtta delprojekt valde att lägga stort fokus på att erbjuda och leverera ökad kompetens om hälsa till kundorganisationerna kring aktiviteter på individnivån. Här har det dels handlat om seminarier/kurser med föreläsningar i livsstilsfrågor och olika prova-på-aktiviteter. Vad dessa insatser resulterat i har respektive delprojekt svarat mer på i sina egna slutrapporter. Generellt kan dock ändå sägas att kompetensen om hälsofrämjande insatser har höjts i de delprojekt som haft fokus på aktiviteter på individnivå och utifrån detta har projektet delvis nått det resultat man önskat. Den ökade kunskapen har också bidragit till att företagshälsan i några delprojekt fått en delvis ny image genom att man erbjuder fler tjänster av förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Att hålla en levande kommunikation igång mellan kundorganisation och företagshälsa - där flera olika angreppssätt på flera nivåer kan samspela och komplettera varandra utifrån organisationens verksamhetskrav och medarbetarnas behov - torde vara det mest framgångsrika arbetssättet. I de två delprojekt där man utgick från verksamhetsperspektivet på grupp- och organisationsnivå erbjöd projekten ett lärande och en förändring på organisationsnivå i kundorganisationerna. Man kan säga att man gjorde interventioner på organisationsnivå med fokus på cheferna som avgörande utförare för att få till stånd hållbarare och hälsosammare arbetsplatser. I båda dessa delprojekt har man utvecklat metoder som är möjliga att återanvända och där efterfrågan på arbetssätten finns både internt och externt. Projektet centralt menar att man bör vara försiktig med förenklingar, som att hälsoinsatser på individnivå är sämre jämfört med insatser på andra nivåer. Om företagshälsan och kundorganisationen tänkt igenom varför man erbjuder vilka typer av insatser, samt har ett mål om vilken effekt som ska uppnås så kompletterar ofta insatser på individnivå insatser på grupp-, organisations- och strukturell nivå. Ofta får man också bra underlag om hur en organisation mår genom att analysera sammantagna resultat på individnivå som kan aggregeras i organisationen. Inom branscher med fysiskt tunga arbeten krävs att de anställda är i god kondition och orkar genomföra sitt arbete, vilket ofta påkallar behov av hälsofrämjande insatser. Huruvida projektet Företagshälsovård Hållbart arbetsliv och dess delprojekt inneburit någon typ av förändring på system- och strukturnivå går inte att ge något enkelt och entydigt svar på. I många av delprojekten har, som tidigare nämnts, företagshälsorna genom projektet fått en närmare och rakare dialog med kundorganisationernas ledningar och linjechefer. Huruvida detta samarbete kan utvecklas till en mer 9

10 bestående och systematiskt strategisk dialog och förändringar på strukturnivå är svårt att uttala sig om. En risk finns alltid att dylika projekt och upparbetade samarbeten blir mycket personberoende. På central nivå var den spridning av resultat och lärande som projektet alstrat under slutet av projekttiden, hösten 2012, en del av försök till påverkan på system och strukturell nivå. En av de svårigheter vi fann var dock att få branschens folk att ta sig tid att komma på dessa spridningsseminarier. Ett stort mått av lärande i projektet - externt och internt Projektet har alstrat ett stort mått av lärande både på central och lokal nivå. Programkriteriet lärandemiljöer är en fråga som aktualiserats och praktiserats under hela projekttiden och på alla nivåer, lokalt i företagshälsorna, tillsammans med kundorganisationerna i delprojektens styr-, projekt- och arbetsgrupper samt centralt på projektledarmötena. Inledningsvis lärde vi mer om begreppet och insåg att det handlar om det återkommande arbetsplatsnära lärandet, vilket låg helt i linje med många delprojekts upplägg. Centralt har projektet främst fokuserat på gruppen av delprojektledare som samlats till möten under hela genomförandefasen, cirka en gång per månad. I denna grupp har vi försökt balansera mellan att hämta in delprojektens arbete och processer, att fylla på med utifrån kommande kunskap samt varva med erfarenhetsutbyte. Centralt har vi också försökt fokusera mycket av lärandet på att förstå mer om grupp- och organisationsnivå och erbjuda kompetens inom dessa ämnen för att medverka till en förflyttning av perspektiven i respektive delprojekt, till varje deltagande företagshälsa samt i relation till deras kundorganisationer. Vi har också erbjudit kompetens och erfarenhetsutbyte inom de tre teman vi valde att se som genomgående inom de tio delprojekten: arbete i multidisciplinära team, företagshälsans strategiska dialog med kundorganisationer samt företagshälsans erbjudande av metoder för att främja delaktighet i kundorganisationer. Det stora lärandet har naturligtvis främst alstrats i de respektive delprojekten - i själva genomförandet - och i de målgrupper som varit mest aktivt deltagande. Det vill säga bland delprojektledarna, de tio projektorganisationer som funnits i varje delprojekt, de 18 kundorganisationerna, andra nyckelpersoner och bland medarbetarna i de tio företagshälsorna. Reflektioner Företagshälsor och deras kundorganisationer har att hantera relativt komplexa frågeställningar när det gäller dialogen om vad organisationer i olika typer av branscher behöver. Det skapar olika förutsättningar inför 10

11 upphandlingar och leverans av olika typer av tjänster. Företagshälsovården skulle kunna återkoppla sina levererade tjänster och analyser på ett flertal nivåer, men gör det sällan. Dels beroende på att man har varierade arbetssätt som vanligtvis inte samverkar eller utvärderas och mäts. Därför har det också varit svårt för ett projekt av detta slag att plötsligt finna möjliga och relevanta sätt att mäta och jämföra. Och utan gemensamt satta mål var det näst intill omöjligt. För branschorganisationen har dock nyttan med ett nationellt projekt där företagshälsor och kundorganisationer lokalt engagerats varit: - Att kraftsamlingen runt perspektiven hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete skett i tio - företagshälsor parallellt och att denna kraftsamling har prövats i praktiken där branschorganisationen kunnat följa dem och dra lärdomar. - Att gemensamma återkommande projektmöten har möjliggjort att man kontinuerligt fått diskutera och utbyta nationella perspektiv med lokala. - Att man kunnat diskutera och finna andra branschnära frågor att arbeta vidare med och utveckla. Projektet har också gett branschen ett flertal lärdomar om att bedriva utvecklingsprojekt i allmänhet och pekat på, några för branschen, avgörande resonemang och frågeställningar inför framtiden. Huvudfrågan för att Sveriges företagshälsor med tillhörande kundorganisationer ska kunna arbeta systematiskt för ett långsiktigt hållbart arbetsliv är att företagshälsorna och deras kompetens är relevanta i framtiden. För att vara det bör företagshälsorna se sig, och fungera, som vassa kunskapsorganisationer: En bransch som ligger i framkant vad gäller morgondagens behov i det ständigt föränderliga arbetslivet. Det innebär också att företagshälsorna bättre bör lära känna sina kundorganisationers verksamheter, utmaningar och behov samt att de kan föra en dialog på ledningsnivå om vilka strategiska insatser kundorganisationerna är i behov av. Fotnot: Tyvärr har projektledningen (både centralt och lokalt) fått lägga allt för mycket tid och kraft på den enorma administrativa redovisning som projekt av denna storlek alstrar inom ramen för ett ESF-projekt. Volymen på delprojekten och antalet nivåer i detta projekt har varit betydligt mycket större jämfört med vad ESF-finansierade projekt brukar vara. 11

12 Projektorganisation fakta Tio delprojekt: tio företagshälsor och 18 kundorganisationer Adviva och kundorganisationen Jokkmokks kommun. (Privat företagshälsa med verksamhet i Gällivare, Kiruna och Jokkmokk). Sensia (tidigare Step In) och kundorganisationerna Exait, Pite energi och Piteå församling (privat hälsa med verksamhet i Piteå, Luleå och Kalix). Commodia AB och kundorganisationen Jämtkraft (privat företagshälsa med verksamhet i Östersund med omnejd). Företagshälsan Falun Borlänge och kundorganisationerna Cederroth, CCS, Godsservice och Schenker. (Privat företagshälsa med verksamhet i Falun och Borlänge med omnejd.) Företagshälsan Radio TV Hälsan (RTVH) t o m september 2012, efter nedläggning genomfört av bolaget Sveriges Radios förvaltningsorganisation som också är en av kundorganisationerna i delprojektet tillsammans med Sveriges Radio (tidigare inbyggd företagshälsa). Landstingshälsan i Örebro och kundorganisationerna Örebro läns landsting, delar av Örebro kommun och Kumla kommun (inbyggd företagshälsa). Landstingshälsan i Värmland och kundorganisationen Landstinget Värmland (inbyggd företagshälsa). Previa AB och kundorganisationen Uddevalla kommun. (Företagshälsa med verksamhet över hela Sverige. Detta delprojekt har bedrivits som ett centralt projekt direkt under Previas VD som ingått i projektets styrgrupp. Delprojektledaren har haft sin geografiska bas på Göteborgskontoret.) Feelgood och kundorganisationen Volvo Personvagnar. (Företagshälsa med verksamhet över hela Sverige. Feelgoods verksamhet på Volvo PV är Volvos enda företagshälsa.) Kommunhälsan i Varberg och kundorganisationen Varbergs kommun (inbyggd företagshälsa). 12

13 Projektorganisation för den centrala projektnivån Projektfinansiär: Svenska ESF-rådet Stockholm. Projektägare: Sveriges Företagshälsor (fram till september 2012 FSF, Föreningen Svensk Företagshälsovård). VD Lars Hjalmarson. Projektledare: Ylva Nordling (Marie Pernebring var central projektledare t o m mobiliseringsfasen av projektet). Styrgrupp: Lars Hjalmarson, Ylva Nordling och tidigare chef på RTVH Radio och TV Hälsan, Helena Börjesson. Referensgrupp: En referensgrupp tillsattes under projektets mobiliserings fas och har fortsatt att träffas under genomförandefasen. Gruppen har haft i uppgift att följa projektet och bistå med sina utifrån kommande expertis. Gruppen som har bestått av företagshälsovårdskunniga representanter från arbetsmarknadens parter samt från Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan samt, fram till dess upphörande i och med den 31/ , FHV Delegationen. I gruppen ingick: Bodil Mellkvist Sven Bergström Börje Sjöholm Karin Fristedt/Karin Ned Carter Gunnar Sundqvist Ingrid Wangerud Magnus Svartengren Eva Lendahl/Marie Dahlgren Lars Hjalmarson Marie Dahlgren Svenskt Näringsliv LO Unionen SACO Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Arbetsgivarverket Försäkringskassan Arbetsmiljöverket FHV-Delegationen Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor 13

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder Samarbete support ansvariga / Pa-system och rehabiliteringsjournal Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas FK AF LOKALT PROJEKT TIDIG REHAB Utbildning Hälsa/ohälsa Berörda chefer/medarbetare

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012)

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Ledningsstab personal 2013-05-14 Annika Sörensdotter Tfn: 063-147508 E-post: annica.sorensdotter@jll.se Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Anbudsgivarens namn: Feelgood Företagshälsovård AB Organisationsnummer: 556185-6385 Ort: Alingsås Tjänsten utförs

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Vad jobbar en hälsopedagog med?

Vad jobbar en hälsopedagog med? Vad jobbar en hälsopedagog med? En analys av utannonserade tjänster som hälsopedagog eller motsvarande Författare: Jan Karlsson Analys av utannonserade tjänster som hälsopedagog eller motsvarande 1 Bakgrund

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson Hälsofrämjande arbete med företag i fokus Erfarenheter från projekt BRON i Halland Projekt BRON I denna skrift har jag samlat kunskap och erfarenhet från projekt BRON som pågick under åren 2003-2006. Projektets

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 4 2012 10 01 2012 12 31 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har kommit halvvägs och fortgår till och med den sista juni 2013. 14

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 3 2012 08 01 2012 09 30 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har nu varit igång sedan 1 februari 2012 och kommer att fortgå till och

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Ett stadigt grepp om arbetsmiljön ger välmående medarbetare och har ett stort strategiskt värde. Svenska företag är bra på att skapa en god fysisk arbetsmiljö,

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer