Kvalitetsredovisning 2007/2008. Skvaderns fristående gymnasieskola Rektor Jan Kibe

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Skvaderns fristående gymnasieskola Rektor Jan Kibe

2 Sammanfattning Skvaderns gymnasieskola är en attraktiv skola som uppnår goda resultat. Vid starten höstterminen 2007 var alla studieplatser (160) i år 1 besatta. Studieresultaten för avgångseleverna vårterminen 2008 var goda. Elevernas slutbetyg vid tre av skolans fyra program ligger över genomsnittsbetygen i riket för motsvarande program. Slutbetygen för eleverna vid det Estetiska programmet ligger 0,2 enheter under riksgenomsnittet. 126 elever fick slutbetyg. Bland dem hade tio elever maximalt meritvärde (20,0). 14 elever beviljades förlängd studiegång vilket är väsentligt fler än tidigare år (5 elever året innan). Långvarig sjukdom, skol- eller programbyte var i flera fall orsak till behovet av förlängd studiegång. Elevenkäten för att mäta elevernas uppfattning om skolans arbetsmiljö och arbetssätt, demokrati och möjligheterna till inflytande samt hur väl skolan stimulerar kunskap och kreativitet visar ett mycket positivt resultat. En jämförelse med enkätsvaren 2005 visar att eleverna 2008 svarar mer positivt på de flesta frågorna än vad eleverna gjorde Närmare 90 % av eleverna tycker helt eller i hög grad att Skvaderns gymnasieskola är en demokratisk arbetsplats där alla har möjlighet att påverka, att alla elever på skolan behandlas och värderas lika samt att den egna självkänslan stärkts under studietiden på skolan.

3 Kvalitetsredovisning för läsåret Innehållsförteckning 1. Beskrivning av den egna verksamheten Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Utvecklingsområden 2007/ Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Uppföljning av likabehandlingsplan Situationen för elever i behov av särskilt stöd Mål att granska och utvärdera Utvecklingsområden 2008/ Bilagor Bilaga 1. Pedagogisk plattform Bilaga 2. Elevenkät Bilaga 3. Verksamhetssammanfattningar från programmen Bilaga 4. Betygsstatistik år 3 vt 2008 Bilaga 5. Arbetsplan för kamratstöd samt mot mobbning och kränkande behandling. Bilaga 6. Reportage om skolans organisation av stöd till elever.

4 1. Beskrivning av den egna verksamheten Organisation Skvaderns gymnasieskola startade 2002 och är en fristående skola. Skolan har ca. 460 elever och 42 tillsvidareanställda medarbetare. Huvudman för skolan är Norrlidens Kunskapscentrum AB, ett bolag som ägs av 11 personer vilka samtliga arbetar heltid i olika befattningar i skolan. Skolan har fyra studieförberedande program; Estetiska programmet (ES) med inriktningarna teater, musik och bild, Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningarna naturvetenskap och miljö, Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningarna kultur och samhällsvetenskap samt Ledarskapsprogrammet (LS). Lärarna är indelade i fyra programarbetslag utifrån var läraren har sin huvudsakliga undervisning och sitt mentorskap. Skolåret är indelat i fyra perioder om vardera 8-9 veckor. De lärare som undervisar eleverna i en undervisningsgrupp (klass) under denna tid tillhör samma periodarbetslag. Skolan följer de nationella målen i Läroplanen (Lpf -94) och andra nationella styrdokument för gymnasieskolan samt arbetar efter en egen pedagogiska plattform (se bilaga 1) som ligger till grund för skolans pedagogiska struktur. Personal Antal tjänster Personalgruppen bestod under läsåret 07/08 av 41 lärare. 26 stycken arbetade heltid. 7 stycken arbetade deltid pga. barnledighet. 3 stycken hade deltidstjänster och 5 stycken vikarierade pga. barnledigheter under delar av läsåret. Antalet tillsvidareförordnade lärare är 36 stycken, fördelade på 34,5 tjänster. Den övriga personalen är 1 rektor, 2 administratörer, 1 vaktmästare, 1 datatekniker som har viss undervisning, 1 studievägledare, en skolsköterska på 80 % samt skolläkare 10 %. 6,9 tjänster utgörs av övrig personal. Personalens kompetens Av den ordinarie lärarpersonalen är 32 stycken fullständigt behöriga. Fyra stycken är inte fullständigt behöriga. Två av dessa saknar pedagogisk behörighet och de två övriga har inte tagit ut lärarexamen. Av de vikarierande lärarna var tre fullständigt behöriga och två saknade pedagogisk behörighet. 1

5 Elever Den 15 oktober 2007 var 457 elever inskrivna vid skolan. Med 34,5 lärartjänster ger det en lärartäthet på 7,5 lärare per 100 elever. Eleverna fördelades på följande sätt: Program År 1 År 2 År 3 Totalt på programmet ES LS NV* SP Summa år Hösten 2007 erbjöd skolan 160 elevplatser, 32 platser på ES, LS respektive SP. På NV erbjöds 64 studieplatser en ökning med 8 platser från tidigare år. Utöver de ovan redovisade 457 eleverna hade 5 elever beviljats förlängd studiegång i varierande omfattning dock mindre än heltidsstudier under hela året. Profiler Skolans två profiler kultur och hälsa har under året ytterligare utvecklats genom större engagemang bland eleverna. Vi har haft elever som agerat ledare för frivilliga hälsopass, vilka genomförs under lunchtid. Antalet deltagare har också ökat väsentligt. Under året har även flera frivilliga estetiska aktiviteter genomförts. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna för skolverksamheten försämrades ytterligare under verksamhetsåret 07/08. Ungefär 90 % av skolans elever kommer från Sundsvalls kommun. Bidragsbeloppen från Sundsvalls kommun sänktes för tredje året i rad på ledarskapsprogrammet (LS), naturvetenskapsprogrammet (NV) och samhällsvetenskapsprogrammet (SP). På det estetiska programmet (ES) höjdes beloppet men det saknas nästan 3000 kr/elev för att nå upp till 2003 års nivå. 2

6 Bidragsbelopp i kr per elev/år för elever från Sundsvalls kommun inklusive momskompensation. Program ES LS NV SP Bidragsbeloppen från övriga kommuner sänktes också i de flesta fall t. ex Timrå och Ånge. Bidragsbeloppen från Sollefteå har inte förändrats sedan På utgiftssidan har avtalsenliga löneökningar inneburit ökade kostnader. De försämrade ekonomiska förutsättningarna har kompenserats genom ett ökat intag med 8 elever på naturvetenskapsprogrammets första årskurs. På så sätt har anslagen för undervisning kunnat behållas på samma nivå som tidigare. 3

7 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Underlag för kvalitetsarbetet består av utvärderingar som görs löpande under läsåret i form av kursutvärderingar i varje kurs. De nationella provresultaten samlas och granskas av respektive ämneslag. Eleverna skriver en utvärdering (elevenkät) av skolans verksamhet under maj och juni (bilaga 2). Denna enkät utvärderar verksamhetsmålen i den pedagogiska plattformen. Pedagogiska plattformen Under året 2007/08 har skolan reviderat den pedagogiska plattformen. Arbetet i skolan har förändrats och utvecklats sedan starten För att säkerställa metoder och tillvägagångssätt som personal och elever tillsammans arbetat fram, remitterades plattformen i arbetslagen och ändringar sammanställdes centralt av rektor och ledningsgrupp. Programutvecklingen Varje program har som mål att sammanfatta verksamhetsåret i skrift. Hittills har skolan inte haft någon enhetlig policy för detta. Varje program har därför sin egen version (bilaga 3a-d). Bland utvecklingsfrågor av mer övergripande karaktär kan nämnas att språkresor till målspråkslandet (Frankrike, Spanien och Tyskland) för eleverna som studerar på steg 5 nivå fortsatt och under året utökats med återbesök från skolor i Frankrike och Spanien. Naturvetenskapsprogrammet har återigen genomfört en studieresa till Forsmark och Uppsala med energi- och miljöfrågor i fokus. Samhällsvetenskapsprogrammet har på liknande sätt gjort en studieresa till Stockholm med fokus på religionsfrågor, kultur och politik. Ledarskapsprogrammets elever i år 3 deltog som funktionärer i genomförandet av VM i skidskytte i Östersund. Utvärderingsmetoder Följande metoder har använts för att mäta måluppfyllelsen för verksamheten: Kursutvärderingar elever Programutvärderingar Elevenkät 2008 Betygsstatistik, nationella prov Betygsstatistik, samtliga betyg i år 3, 2008 (bil 4) Avgångsbetyg

8 3. Utvecklingsområden 2007/2008 PA-strukturen Projektarbetet har varit ett område som prioriterats särskilt under verksamhetsåret 2007/08. Svensklärarna verkar från och med detta år som processhandledare i kursen och några utvalda ämneslärare på programmet agerar ämnesexperter. Svensklärarna kombinerar därför Svenska B och PA och tjänstgör i båda dessa kurser parallellt. Varje klass får på detta sätt en given samordnare för PA-uppstart, seminarier, redigering och rapportskrivande Hälsopass Idrottslärarna arbetar aktivt för att elever och personal i allt högre utsträckning ska verka för en bättre hälsa. Under året har elever i hög grad medverkat som ledare för de hälsopass som erbjuds under lunchtid på skolan. Detta är en frivillig aktivitet som fått allt fler deltagare. I år har variationen på aktiviteter varit större än tidigare. Estetiska pass För de elever som önskar utöva något av de kulturella uttryck skolan erbjuder finns numera också estetiska lunchpass. Det ges tillfälle att delta i bland annat skolkör, teatersport eller visning av konstfilm. Dessutom har både elever och personal uppträtt vid återkommande lunchkonserter. Skolan har även haft flera besök av gästartister inom både musik- och teaterskrået. Fabula Storytelling Ledarskapsprogrammet och Estetiska programmet har tillsammans med sina år 1-elever samarbetat med företaget Fabula storytelling i ett projekt för att utveckla berättarkonsten. Projektet har delvis finansierats av medel ur Allmänna Arvsfonden. Detta är ett projekt som hittills fallit väl ut och det kommer att genomföras även lå 08/09. Arbetsmiljöarbete Skvaderns gymnasieskola har som långsiktigt mål att ansöka för att bli certifierad miljöskola. I detta arbete ingår att utbilda personalen. Under läsåret har alla i personalen fått möjlighet att ta miljökörkortet (Utbildningsgruppen AB) som ska leda till ökade kunskaper om vår miljö och hur vi kan skydda den. Miljöstationer för källsortering av sopor har också inköpts och placerats ut på skolan. 5

9 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Skvaderns gymnasieskola har inte skrivit någon kvalitetsredovisning för 2006/2007. Dock genomfördes olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter som även utmynnade i åtgärder för läsåret 07/08. Således genomfördes en revision av den pedagogiska plattformen. Den reviderade plattformen fastställdes Vidare genomfördes en pedagogisk och organisatorisk förändring av elevernas projektarbeten i år 3. Projektarbetet kopplades ihop med kursen Svenska B och svenskläraren fick huvudansvaret för PA-processen. Den genomförda förändringen har fungerat bra och kommer att behållas läsåret 08/09. 6

10 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Pedagogiska plattformens huvudrubriker är Helhetsperspektiv, inflytande, engagemang och flexibilitet samt identitet och närhet. Detta ska genomsyra all verksamhet på skolan för både elever och lärare. I Skvaderns Arbetsplan för kamratstöd och mot mobbning och kränkande behandling finns arbetet med likabehandlingsplanen tydligt beskrivet (bilaga 5). Skolan har under detta verksamhetsår haft en kamratstödjargrupp som träffats kontinuerligt för att fånga upp elever som sökt kamratstöd. En mycket stor del av eleverna känner sig trygga på skolan och det framgår tydligt i elevenkäten fråga 2:3. En jämförelse med samma fråga år 2005 visar på en positiv utveckling: Elevenkät, fråga 2:3 Jag känner mig trygg och trivs på skolan: inte alls 1 2 i liten grad i hög grad instämmer helt Demokratiskt arbete Skvaderns gymnasieskola har en elevstyrelse som väljs av eleverna med slutna valsedlar. Två elever per program väljs in i elevstyrelsen och strukturen för det elevdemokratiska arbetet ser ut på följande sätt: Elevstyrelse Arbetsmiljögrupp Mentorsgrupper Aktivitetsgrupp Skol-IF Skoltidning 7

11 För att på något sätt kunna mäta vad eleverna anser om skolan som en demokratisk arbetsplats ingår denna fråga i den årliga elevenkäten. Nedanstående tabeller redovisar 2005 och 2008 års resultat: Elevenkät, fråga 3:3 Skvadern är en demokratisk arbetsplats där alla har möjlighet att vara med och påverka: inte alls 1 2 i liten grad i hög grad instämmer helt Elevenkät, fråga 3:4 Alla elever på skolan behandlas och värderas lika: inte alls 7 11 i liten grad i hög grad instämmer helt Tolkning En stor majoritet av eleverna tycker att de har goda möjligheter att påverka verksamheten. Det gäller även synen på lika behandling och värdering. Dessa områden lyfts fram i den pedagogiska plattformen och de är i fokus i det dagliga skolarbetet. Svaren 2008 är något mer positiva än 2005 vilket är glädjande och tyder på att frågorna fortfarande är i fokus i verksamheten 8

12 6. Situationen för elever i behov av särskilt stöd Studiero är av stor betydelse för alla elever och särskilt för dem med särskilda svårigheter. Alla elever på skolan har tillgång till ett arbetsrum, som delas med sju andra elever. Dessa små studieenheter har visat sig i de allra flesta fall leda till att eleverna trivs och har ett bra arbetsklimat på skolan. Skolan har tillsatt extra stödresurs i matematik, svenska och engelska för de elever som behöver särskilt stöd. I matematik har under året funnits en mattestuga en gång per vecka dit elever kan gå och få hjälp. I svenska har stödresursen ofta individuella åtgärdsplaner att arbeta med, som revideras och följs upp allt eftersom arbetet fortskrider. Ett mindre antal elever tas in till skolan på frikvotsintagning. I engelska har stödet primärt använts till förlängd undervisning för de elever som inte hunnit nå målen inom kursens ordinarie ram. Ett bra exempel på vårt arbete med stödresurs redovisas i tidningen Lika värde, Tema friskolor, nr 4, 2008, sid (bilaga 6). Skolan håller klasskonferenser en gång per termin, då samtliga elevers studiesituation diskuteras för att uppmärksamma studiesvårigheter. Här finns ibland behov av särskilt stöd. Mentor kontaktar berörda; föräldrar (om eleven är omyndig), lärare och rektor för EVK. Utifrån denna träff skrivs ett åtgärdsprogram som sedan uppdateras. Mentorerna har utvecklingssamtal med varje elev en gång per termin. Under läsåret har personalen uppdaterat sina kunskaper kring elever med särskilda behov i form av en pedagogisk förmiddag med föreläsning kring olika specialpedagogiska diagnoser och efterföljande diskussion i programöverskridande grupper. Till detta tillfälle arbetades även fram ett stödmaterial till personalen. Elevenkät, fråga 2:2 Jag får det stöd jag behöver av lärare och övrig personal: inte alls 0 i liten grad i hög grad instämmer helt

13 7. Mål att granska och utvärdera Hela skolan behöver bli bättre på att dokumentera resultat och analyser/tolkningar av resultaten. Nu när skolan har avslutat sin uppbyggnadsfas bör fokus läggas på att utveckla strukturer för att kvalitetssäkra verksamheten. De nationella proven ger oss indikationer som sedan utvärderas i ämneslagen. Resultaten av de nationella proven måste sammanställas bättre på central nivå i skolan. Elevenkäten utgår ifrån pedagogiska plattformens rubriker och resultatet visar i vilken utsträckning skolan når de uppsatta målen. Hela enkäten redovisas i bilaga 2: Kunskap och kreativitet I stort visar elevenkäten upp mycket positiva resultat för Eleverna tycker att det är roligt och inspirerande att arbeta och de ser positivt på de kunskaper de förvärvar i kurserna. I fråga 1:5 uppvisas mindre positiva tal när det är frågan om att känna att jag kan arbeta utifrån den kunskapsnivå jag befinner mig på. Det är svårt att svara på om det har med elevernas självkänsla att göra eller om det bedrivs undervisning på för hög (eller låg!) nivå. Arbetssätt och arbetsmiljö Även under denna rubrik visar enkäten positiva siffror. Eleverna trivs i hög grad på skolan. Fråga 2:6 och 2.7 om stämning och studiero på arbetsrummen visar ett blandat resultat. Arbetsrummen är en fråga vi måste arbeta med hela tiden i och med att dessa är en del av den grundläggande pedagogiska strukturen i skolan. Demokrati och inflytande Enkätsvaren 2008 på fråga 3:1 och 3:2 visar i jämförelse med 2005 en negativ utveckling. Elevenkät, fråga 3:1 Jag har möjlighet att påverka innehållet i kurserna: inte alls 4 6 i liten grad i hög grad instämmer helt

14 Elevenkät, fråga 3:2 Jag påverkar aktivt innehållet i kurserna: inte alls i liten grad i hög grad instämmer helt Tolkning Till skillnad från svaren på de flesta enkätfrågorna går svaren på de ovanstående två frågorna i en icke önskvärd riktning. Båda dessa frågor visar att eleverna känner sig mindre delaktiga nu än för tre år sedan. Det kan finnas många orsaker till detta. Lärarna kanske poängterade vikten av att påverka mer tidigare, eleverna kanske ansåg det viktigare. Mycket av det som finns i kursplaner och läroböcker är svårt att påverka som elev. Dock bör vi vara uppmärksamma på om det kan vara så att vi efter några år börjat få rutiner för hur det skall vara och därför inte ger den aktuella elevgruppen tillfälle att ha inflytande över kursinnehåll och arbetsformer. Skolans mål Skolövergripande Skvaderns gymnasieskola har som mål att behålla goda studieresultat. Att det lyckats så bra kan bero på att vi kontinuerligt arbetar med de grundvärderingar, pedagogiska tankar och strukturer som vår pedagogiska plattform innehåller. Resultat år 2007/08 Under 1:a året avbrutit nationellt program (bytt skola, flyttat, till IV, slutat av annan anledning) Andel elever (%) som.. Under 1:a året bytt Efter 4 år fått studieväg slutbetyg (program/inriktning) from 15/10 tom läsårets slut from 15/10 tom läsårets slut 2 elever = 1,25 % Ingen = 0 % 135 av 142 = 95,1 % Orsaker till avbrott i studierna eller byte av skola En elev flyttade hem till Ockelbo. En elev ville byta till ekonomisk inriktning på SP och flyttade till Hedbergska. I bägge fallen är det personliga skäl som föranlett förändringen. 11

15 En jämförelse med föregående års resultat över tid av slutbetyg efter 4 år: / / /142 88,0 % 89,6 % 95,1 % Tolkning På SP och NV har i princip 100 % av eleverna slutbetyg varje år. Den positiva förändringen 2008 kan tillskrivas en förändring på ledarskapsprogrammet där 70 respektive 68 % fick slutbetyg inom 4 år 2006 respektive År 2008 har 93 % av eleverna på LS fått slutbetyg. Orsaker till förbättringen kan vara att stödverksamheten i matematik, svenska och engelska fungerat bättre. Vidare var 2007 års avgångsklass på LS den första grupp på programmet som fick genomföra längre externa projekt på annan ort. Det påverkade studiemotivationen positivt. Åtgärder för utveckling: Fortsatt förbättring i organiserandet av skolans stödfunktioner. Bättre uppföljning och åtgärdsprogram för de elever som av olika skäl tappar studiemotivationen. Genomsnittligt meritvärde 2008 Estetiska programmet genomsnittlig betygspoäng 14,8 13,9 14, Riket Sundsvall Skvadern Ledarskapsprogrammet (I jämförelse med det nationella barn- och fritidsprogrammet) genomsnittlig betygspoäng 12,8 11, Riket Sundsvall Skvadern 12

16 Naturvetenskapsprogrammet genomsnittlig betygspoäng 16,1 14,9 18, Riket Sundsvall Skvadern Samhällsvetenskapsprogrammet genomsnittlig betygspoäng 14,6 13,9 17, Riket Sundsvall Skvadern Källa: Skolverket, Utbildningsinfo.se Tolkning I jämförelse med ingångsvärden och resultat på nationella prov ligger betygen på Skvaderns gymnasieskola på förväntad nivå. Det sker en liten förbättring och med tanke på de höga ingångsvärdena på NV och SP så är det svårt att åstadkomma stora förbättringar. I jämförelse med motsvarande program på andra skolor både nationellt och lokalt visar Skvaders elever bra resultat. I Sundsvall är det Skvaderns Naturvetenskapsprogram som har högst genomsnittligt meritvärde med Skvaderns Samhällsvetenskapsprogram på andra plats. Skolans Estetiska program kommer sjua och Ledarskapsprogrammet åtta bland programmen i Sundsvall. Vid en nationell jämförelse hamnar Skvaderns NV på plats 5 (6:a 2007) och SP på plats 13 (8:a 2007). Även Ledarskapsprogrammet hamnar på 13:e plats jämfört med motsvarande program medan det Estetiska programmet får en mer genomsnittlig placering. Av svaren på elevenkäten framgår att skolans pedagogiska struktur (kurskoncentration, långa arbetspass, elevarbetsrum, hög tillgång till lärarnas hjälp, samarbete med klasskamrater) bidrar till det goda resultatet. 13

17 8. Utvecklingsområden 2008/2009 SESAM och ANT är två områden som skolan har som mål att uppmärksamma under 2008/2009. Berättarutbildning i samarbete med Fabula storytelling kommer att fortsätta som projekt. De fyra programmen utarbetar även programspecifika mål i programarbetslagen. Dessa mål redovisas inte här men framgår av bilaga 3. Skolans ledningsgrupp utarbetar en årskalender som ska verka som stöd för det dagliga arbetet. De nationella provresultaten skall arkiveras och finnas tillgängliga på ett ställe. Ämnesövergripande- och/eller årskursövergripande aktiviteter är också ett område som kan utvecklas. 14

18 Bilaga SKVADERNS GYMNASIESKOLA PEDAGOGISK PLATTFORM Vår ambition är att skapa en modern gymnasieutbildning för ungdomar med tre års målinriktade studier som förbereder för högskolestudier, annan vidareutbildning eller arbete. För att få en helhet och ge allsidiga kunskaper och färdigheter måste skolan ge utlopp för många olika mänskliga behov. Att ha en god arbetsmiljö, att uppleva glädje och känna trygghet är viktigt för såväl elever som personal. Helhetsperspektiv, inflytande, engagemang och flexibilitet samt identitet och närhet är rubriker i en pedagogisk plattform för det gemensamma arbetet. Plattformen är ett levande dokument som utvärderas och revideras kontinuerligt. Vår skola har två övergripande profilområden: hälsa och kultur. HELHETSPERSPEKTIV Undervisningen ska sträva mot helhet där programmålen är synliga. För varje program på skolan finns en konkretisering av programmålen. De nationella värdegrundsmålen skall lyftas fram i den dagliga verksamheten. Det pedagogiska arbetet skall bedrivas med tanke på de kompetenser som är viktiga i yrkeslivet. Eleverna arbetar under längre arbetspass för att undvika fragmentering av kurser och teman. Längre arbetspass och koncentrationsläsning av kurser ger möjlighet till fördjupning, diskussion och reflexion. Vi anser att denna arbetsmetod främjar elevens egna aktiva lärande och leder till större förståelse och bestående kunskap. Vi vill också utveckla ämnessamverkande projekt för att skapa helhet i inlärningen. Skolan vill genom att arbeta med varierande arbetsformer i undervisningen medverka till att ta till vara elevernas skiftande erfarenheter. Många frågor kan vi söka svar på i närsamhället. Därför vill vi utveckla samarbete och nätverk med många aktörer utanför vår skola; företag, organisationer, institutioner, föreningar, enskilda individer och andra skolor. Vi vill ge eleverna: Fysisk kompetens, genom att de får utökade möjligheter till rörelse och stimulans till regelbunden motion och uppmuntran till en aktiv fysisk livsstil.

19 Intellektuell kompetens genom att de får möta problem- och lösningsorienterad undervisning i alla kurser. Reflexion, kommunikation och kreativitet är viktiga beståndsdelar för att uppnå detta mål. Kulturell kompetens, genom att de får möjlighet att använda sig av estetiska uttrycksformer och eget skapande i det dagliga arbetet samt vara aktiva konsumenter och producenter i lokala kulturaktiviteter. Social och emotionell kompetens genom att de tränas i att arbeta tillsammans i grupp. Dessutom strävar vi efter att eleverna skall få mötas i olika verksamheter i större sammanhang än den egna klassen. Vi vill: utveckla helhetsperspektiv genom att använda närsamhället i kunskapsbildningen och använda oss av studiebesök, projektarbeten, APU och ett tematiskt arbetssätt. använda de kunskaper och kompetenser som finns bland föräldrar, i andra skolor, i arbetslivet och i det omgivande samhället. ge eleverna möjlighet till internationella kontakter via korrespondens och/eller direkta utbyten men också genom att få tillgång till den internationella kompetens som finns i kommunen. Hur arbetar vi med helhetsperspektiv? - Periodläsning - Långa arbetspass - Projekt med ämnessamverkan samt ämnesövergripande samordning och integrering av kurser i respektive program, kurssamverkan, men även över programgränser. - Hälsopass - Skolkonserter - Studieresor - Internationella utbyten - Hålla värdegrunden levande där bl a storsamlingar och mentorsträffar används som forum för attityd- och värderingsfrågor. - Kompetensutveckling, elever och personal tillsammans - Planeringsdagar för personalen inför varje ny period - Att arbeta strukturerat med att utveckla skolans planer och policydokument - Metodik kring grupparbeten - Utveckla arbetsformer utifrån skolans pedagogiska grundtanke - Samarbete med och studiebesök på eftergymnasiala utbildningar - Elever/Personal föreläser eller leder aktiviteter utanför skolan - Samarbete med andra gymnasieskolor (College) - Samarbete med andra institutioner, Teater Västernorrland, Nordiska Kammarorkestern S-vall t.ex.

20 INFLYTANDE, ENGAGEMANG OCH FLEXIBILITET För att öka engagemang och motivation i skolan är det viktigt att eleverna är delaktiga i det dagliga arbetet. Den som ges ansvar tar ansvar! Eleverna ska därför ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, undervisningen inlärningsmässigt och socialt, examination och andra skolaktiviteter. Målet är att eleverna successivt ska ta större ansvar för sin utbildning. Handledning och hjälp med studieteknik och tidsdisposition skall vara störst år 1 och avta allt eftersom eleverna blir äldre, mognare och har införlivat de tankar och normer som krävs för ett stort ansvarstagande. Ett reellt inflytande för eleverna kräver flexibilitet. Att kunna ändra i schemat med kort varsel, att ha nära till ekonomiska beslut, att pröva nya former för undervisning och att samutnyttja lokaler ger flexibla möjligheter. Ett sätt att klara dessa krav är att hålla organisationen liten och förändringsbar. Hur arbetar vi med inflytande, engagemang och flexibilitet? - Elevstyrelse, arbetsmiljögrupp och aktivitetsgrupp - Utbildning för elevrepresentanter i bl.a. mötesteknik - Handlingsplaner som exempelvis krisplan och antimobbningsplan skall ständigt utvecklas - Tolkning av kursmålen tillsammans med eleverna - Elevinflytande i kursutformning, arbetssätt och redovisningsformer samt utvärdering - Schemalagda mentorsträffar varje vecka - Elevinflytande över skolmiljön - Elevinflytande över den pedagogiska verksamheten - Informationstavlor - Information på First Class - Elevdelaktighet i uppbyggnaden av skolans traditioner

21 IDENTITET OCH NÄRHET Vi vill ha ett klimat i skolan som ger möjligheter till social utveckling. Trygghet, självkänsla, självförtroende och tillit till andra är viktigt för trivseln och påverkar studieresultatet positivt. Såväl i mentorskapet som i undervisningsgrupper bygger vi öppna och ärliga relationer med eleverna genom att ge ansvar, våga visa öppenhet och stötta genom personliga samtal. Schemalagda mentorsträffar ger alla möjlighet att synas och känna trygghet. Mentorsträffarna är ett forum där eleverna utvecklar sin förmåga att respektera andra. Genom ett personligt förhållningssätt verkar vi för förståelse mellan alla på skolan. Personalen utbildas i metoder som utvecklar, underlättar och stärker detta arbete. Hur arbetar vi med identitet och närhet? - Samtalsrunda i mentorsgrupperna och i undervisningen - Personligt förhållningssätt - Gemensamma frilufts- och idrottsdagar för elever och personal - Gemensamma lunchaktiviteter och turneringar för elever och personal - Schemalagda mentorsträffar varje vecka - Programöverskridande verksamhet såsom kulturevenemang, introduktionsvecka, samlingar, föreläsningar och studiebesök som även fungerar som "vi-stärkande" aktiviteter - Fadderverksamhet, äldre elever välkomnar och stöttar yngre elever

22 Bilaga 2 Elevenkät vt 2008 Totalt Man: Kvinna 1. Kunskap och kreativitet Jag instämmer Kryssa i vilken grad du instämmer i påståendena. Kommentera på skrivraderna. 1. Jag ser mening och sammanhang i mina studier...helt..i hög..i liten..inte grad grad alls Arbetssättet på skolan är variationsrikt och inspirerande. 3. I undervisningen finns möjlighet till diskussion och analys av kursinnehållet. 4. Skolans arbetssätt (koncentrationsläsning av kurserna och långa arbetspass) bidrar till att jag får bra resultat. 5. Undervisningen utformas så att jag kan arbeta utifrån den kunskapsnivå jag befinner mig på. 6. Betygen överensstämmer med mina arbetsinsatser i kurserna. 7. Jag tror att jag i framtiden får användning av det jag lärt mig i kurserna. 8. Under studietiden på Skvadern har min förmåga att samarbeta blivit bättre. 9. Estetiska uttryckssätt är vanliga i undervisningen och i redovisningarna. 10. Vid sidan av undervisningen förbättrar jag min fysiska hälsa genom att utnyttja hälsopassen, styrkerummet eller idrottshallen. Kommentarer till ovanstående påståenden och förslag till förbättring: Arbetssätt och arbetsmiljö Jag instämmer Kryssa i vilken grad du instämmer i påståendena. Kommentera på skrivraderna. 1. Jag får det stöd jag behöver av min mentor...helt..i hög..i liten..inte grad grad alls Jag får det stöd jag behöver av lärare och övrig personal Jag känner mig trygg och trivs på skolan Arbetstempot på skolan är väl avpassat Jag känner att jag har kontroll över min arbetssituation Det är god stämning på vårt arbetsrum