Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 07/08

Transkript

1 1 (6) Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 07/08 A. PRESENTATION Verksamhet Uddevalla gymnasieskola har ett av landets största teknikprogram. Teknikprogrammet är ett brett nationellt gymnasieprogram som erbjuder många olika utbildningsvägar. Teknikprogrammets har en hög teknisk kompetens med rötter i det tidigare 4-åriga tekniska gymnasiet och en teknisk gren inom det naturvetenskapliga programmet. Programmet är studieförberedande. Åk 1 är gemensamt och till årskurs 2 väljer eleverna mellan inriktningarna: IT, Media, Arkitektur och Teknisk Design. Inriktningen är till stor grad teoretisk men de praktiska inslagen är många och vi strävar efter att de ska bli fler. Personalen har en stor och bred kompetens. Omsättningen av personal är låg. Vi har civilingenjörer inom följande områden: datakommunikation, maskin, väg och vatten, el. Utöver detta har vi specialister inom: programmering, systemering, databashantering, medieteknik och entreprenörskap. En av de idrottslärare som är knutna till programmet har sjukgymnast- och ergonomiutbildning. Vi har dessutom de flesta vanliga disciplinerna samt en arkitekt och civilekonom anställd. Denna breda kompetens vill vi utnyttja ytterligare och vill på sikt skapa samarbetsformer med andra organisationer inom och utanför Uddevalla kommun. Genom att alla elever på Teknikprogrammet har kursen Teknik och Företagsamhet breddar vi ständigt vårt nätverk av personer från näringslivet. Teknikprogrammet ligger under samma rektorsansvar som Teknik och Företagsamhet och Industriprogrammet. Detta medför stora möjligheter till samarbete och utbyte av kompetens och idéer mellan programmen. Senaste året har antalet sökande stämt väl med det antal platser som erbjudits. Vid höstterminens början fanns 260 elever på programmet och vid läsårets slut 253. Antalet elever som erhöll fullgott slutbetyg var 76 av 78 (97 %). Antalet elever med fullgott slutbetyg har ökat ständigt sedan programmet startade ( %, ,5 %, ,4 %, ,7 %). Detta tolkar vi som att vår förmåga att hjälpa elever i behov av särskilt stöd och hitta metoder som hjälper eleverna att nå målen ständigt förbättras. Av de elever som fick fullgott studentbetyg våren 2007 var den genomsnittliga betygspoängen 14,6. 1,3 % hade reducerat program, 15,8 % hade utökat program. Samtliga elever hade minst G i alla ämnen utom Idrott och Hälsa A där ett IG utdelades. Lokaler Befintliga lokaler fungerar relativt bra men ett samlat grepp runt nuvarande och kommande lokalbehov behöver tas. Teknikprogrammets önskade framtid innehåller fler praktiska inslag vilket kräver att elevgrupper som arbetar praktiskt bör kunna göra det i lokaler som ligger samlade. Under läsåret har planer på att samla all undervisning i en särskild del av huset för att bättre utnyttja befintliga resurser och utveckla ett Teknikcentrum, som kommer att stå klart hösten Tyvärr Östrabo 1 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO UDDEVALLA Kämpegatan E-POST info@gymnasiet.uddevalla.se

2 2 (6) har vi inte fullt ut tillgång till den sal vi tidigare disponerade, sal 99, där praktisk verksamhet kan utövas efter de behov programmet har. B. MÅL Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal Under de senaste åren har fokus varit att: - skapa ett lugnare arbetstempo för eleverna och lärarna - göra utbildningen mer enhetlig och öka infärgningen mot teknik röd tråd genom utbildningen - öka samarbete inom programmet och samarbete med Industriprogrammet och Teknik och Företagsamhet. - öka ämnesintegrationen och arbeta mer projektinriktat - fortsätta att öka intresset hos flickor att läsa på Teknikprogrammet - öka antalet praktiska inslag i undervisningen - hitta goda former för omprov och tentamen - utveckla samarbetet skola - näringsliv - fortsätta att vara ett av de ledande Teknikprogrammen i Sverige C. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal. För att nå dessa mål har vi genomfört en rad förändringar i syfte att utveckla verksamheten. Vår önskan är att lärare inom samma arbetslag skall i så stor utsträckning som möjligt arbeta med samma elevgrupper. Ett komplext schemasystem bidrar till att vi inte alltid kan nå detta mål. Eleven/kunden För att eleven lättare ska få inblick i programmets olika inriktningar har informationen till valet inför år 2 gjorts tydligare. Detta har medfört färre byten och avhopp än tidigare. Tydligheten i övriga valbara kurspaket har också ökat. Eleverna kan välja mellan ingenjörsspåret, entreprenörsspåret eller samhällsspåret. Som ett alternativ till fördjupade matematikstudier kan eleverna skaffa sig kunskaper i praktisk ingenjörskunskap. Vår ambition är att låta eleverna få längre arbetspass för att medverka till att eleverna får koncentrera sig på samma uppgifter under längre sammanhängande tid och för att öka möjligheterna att arbeta i projektform. Schemat lägger tyvärr hinder för detta i vissa fall. Studiepass innebär att vi låter eleverna själva ha inflytande över en viss del av sin garanterade undervisningstid. På schemat finns en position varje vecka, drygt en timme, som inte är schemalagt med något ämne. Istället är det eleven själv som fördelar denna tid och kan på så sätt arbeta med det ämne den bäst behöver ägna sig åt. Eleverna arbetar endera i studiehallen eller går till något av ämnesrummen. 2

3 3 (6) Ogiltig frånvaro hos elev bidrar till sämre studieresultat. Lots följer noggrant upp elevers närvaro/frånvaro. Rapport sker till vårdnadshavare, elevhälsoteamet kopplas in vid behov. Den ogiltiga frånvaron bland elever på Teknikprogrammet har minskat stort tack vare noggrann uppföljning av elevers frånvaro och kommunikation mellan elev och lots. Vi strävar mot att alla elever ska ha minst betyget G i samtliga kurser. Lots och elev går kontinuerligt igenom studieplanen för att räta ut frågetecken och vidta åtgärder för att hjälpa elever med missade moment. Stödtimmar under kursens gång hjälper elever att uppnå målen. Elever med IG på studieplanen får också stöd för att bli bättre rustade för att klara en prövning i ämnet. Personal/medarbetare Personalen och rektor genomförde under läsåret flera träffar och seminarier i syfte att utveckla Teknikprogrammet. Vi har gemensam policy för omtentamen. Vi har infört buffertdagar vid ett par tillfällen per läsår. Förmiddagen ger eleverna en möjlighet att tentera missade avsnitt. Eftermiddagen använd till pedagogiskt utvecklingsarbete. De arbetsmiljöenkäter som genomförts berättar att lärare på Teknikprogrammet känner trivsel och trygghet i sin arbetssituation och tillsammans med eleverna. Däremot känns arbetsbelastningen inte alltid acceptabel. Den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön kan förbättras, något vi måste sträva mot kommande läsår. Samhörigheten mellan Teknikprogrammet, Teknik och Företagsamhet och Industriprogrammet stärks ytterligare genom att lärare undervisar över programgränserna. Programsamordnarfunktionen har bidragit mycket positivt till programmets utveckling. Process Arbetet inom Teknikprogrammet innehåller en mängd processer t ex EMAS. De fem miljömålen bearbetas och förnyas varje år och hålls levande bland elever och personal. Processen med ökat elevinflytande pågår. Det finns fungerande klassråd och programråd. Programrådsrepresentanterna träffas en gång per månad och för ut frågor till klassråden och de är också länken mellan klassråd och rektor/skolledning. Representanter för programmet finns också representerade i Ungdomsfullmäktige. Arbetet för att aktivt arbeta för att fler flickor ska söka till programmet kommer att fortsätta. Under läsåret 2007/2008 fanns det i åk 3 17 % flickor. I åk 2 32 % och i åk 1 22 %. Teknikprogrammet, Teknik och Företagsamhet och Industriprogrammet ligger under samma rektorsansvar. Detta har bidragit till ett ökat samarbete mellan programmen. Som ett led i detta samarbete kan elever i TE3 välja kurser i grundläggande verkstadskunskap och grundkurs i svets. Dessa kurser ingår i kursen Praktisk ingenjörskunskap. Ekonomi Elevpengen för en elev på Teknikprogrammet är kronor. Vi vill skapa ett teknikprogram med en god blandning av teoretisk och praktiska kurser. Eleverna ska få en professionell utbildning som 3

4 4 (6) svarar mot marknadens krav. I regionen finns många företag som efterfrågar teknisk kunniga personer. Detta kräver att våra elever i utbildningen kan arbeta med rätt redskap inte minst relevant mjukvara. Dessvärre är den ekonomiska tilldelningen för knapphändig. Att hjälpa elever med bristande kunskaper från grundskolan kräver resurser i att forma av extra lärarkraft. Även här känner vi av ekonomiska neddragningar. Utveckling och lärande I fysik försöker vi att i så stor utsträckning som möjligt visa naturens grundläggande lagar och samband genom försök och praktiska experiment. På senare tid har vi i större utsträckning använt oss av datorer för mätningar och för att genomföra simuleringar. Detta gör att fysikundervisningen har flera verktyg att använda sig av. Det har t.ex. varit en fördel att på nätet kunna ha tillgång till Theducations utbildningspaket. Vårt arbete med entreprenörskap inleds i åk 2 i ämnet Teknikutveckling och Företagande, där elevernas möjlighet att utveckla egna idéer fram till färdiga prototyper. Viktiga moment i kursen är entreprenörskap, kreativitet, projektplan, skissteknik, affärsidé marknadsundersökning, ritning, modellbygge, framtagning av prototyp och marknadsföring. På den årliga innovationsmässan i april hade vi 37 idéer/projektgrupper representerade från Teknikprogrammet och Teknik & Företagsamhet. Projektet sker tillsammans med svenska och engelska. Politiker och näringslivet i Uddevalla bidrog i maj 2008 för tredje året i rad med : -i prispengar för att ge ungdomarna en möjlighet att ytterligare utveckla sina idéer. Flera av eleverna väljer sedan i årskurs 3 att starta eget UF (Ung Företagsamhet)-företag. Totalt drev 22 elever åtta UF-företag, sex av dessa ställdes ut på vår regionala mässa. Ämnet Projektarbete har också haft flera intressanta samarbeten över ämnesgränserna. Ett flertal andra samarbetsprojekt mellan teknikämnen, svenska och engelska har också skett under året. Ämnet Livskunskap, obligatoriskt inom UG, ger elever tillfälle att samtala om existentiella frågor. Livskunskap förekommer i både åk 1 och åk 2 och sätter fokus på genusfrågor och jämställdhet. D ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal Vad som är viktigt kommande år är fortsätta att skapa forum/möten för att diskutera den pedagogiska utvecklingen på programmet. Frågor som vi bör ställa oss är: Hur kan vi ytterligare förbättra oss och dra nytta av de förändringar som är gjorda? Hur ökar vi samarbetet lärare emellan? Hur ökar vi elevinflytandet? Hur utvecklas våra möten så att de på bästa sätt utvecklar verksamheten? Utvecklingsområden Vi vill med hjälp av studiepass och stödundervisning sträva mot att alla elever ska nå målen för minst godkänt i alla ämnen Vi vill göra utvecklingssamtalen ännu mer meningsfyllda och skaffa oss kunskap att hantera Individuella utvecklingsplaner för alla elever 4

5 5 (6) Vi vill fortsätta att marknadsföra programmet för flickor Vi vill se över mötesstrukturen och göra våra möten än mer meningsfulla och effektiva. Vi vill skapa ett samlat grepp över hur vi utnyttjar våra lokaler på bästa sätt, skapa ett Teknikcentrum som även kan utnyttjas av framtida samarbetspartners. Vi vill öka ämnesintegrationen och arbeta mer projektinriktat, ett steg på vägen är att auskultera å varandras lektioner Vi vill skapa fler internationella kontakter Vi vill utveckla samarbetet med intressenter i kommunen t.ex. komvux och grupper av innovatörer samt utveckla samarbetet med olika högskolor t ex Chalmers Vi vill arbeta med att studera den aktuella forskning som finns inom det pedagogiska området. Det kan handla om olika metoder för lärande, gruppdynamik och/eller elevproblematik. Vi vill utveckla projektet Learning Generation (Se fotnot i slutet av redovisningen) - skapa ett lugnare arbetstempo för eleverna och lärarna - göra utbildningen mer enhetlig och öka infärgningen mot teknik röd tråd genom utbildningen - öka samarbete inom programmet och samarbete med Industriprogrammet och Teknik och Företagsamhet. - öka ämnesintegrationen och arbeta mer projektinriktat - fortsätta att öka intresset hos flickor att läsa på Teknikprogrammet - öka antalet praktiska inslag i undervisningen - hitta goda former för omprov och tentamen - utveckla samarbetet skola - näringsliv - fortsätta att vara ett av de ledande Teknikprogrammen i Sverige Många förändringar har genomförts och påbörjats. Detta har givetvis varit möjligt tack vare den kompetenta och kreativa personalen på Teknikprogrammet. Vår styrka ligger bland annat i hög kvalitet i undervisningen, hög kompetens hos undervisande lärare samt förmågan att samarbeta inom programmet och över ämnesgränserna. Vår organisation är redo att möta ett samarbete med andra skolor och andra organisationer. Vår bedömning är att Teknikprogrammet i Uddevalla är konkurrenskraftigt i jämförelse med grannkommunernas samt friskolornas motsvarigheter. Vår storlek (störst i regionen) har en avgörande betydelse. Det krävs volym för att kunna upprätthålla god kompetens inom ett så brett spektrum som det vi erbjuder på Teknikprogrammet i Uddevalla. Vi tycker också att vi kommit långt när det gäller den pedagogiska utvecklingen. Detta är något vi märker i samarbetet med andra Teknikprogram i Sverige. Vi träffar regelbundet andra skolor i ett nätverk som vi varit med om att starta. Idag ingår skolor i nätverket Tekniklänken. Uddevalla hösten 2008 Marianne Fogelberg, rektor, Marie Grice och Eva Hartmann, programsamordnare. 5

6 6 (6) Fotnot: Uddevalla gymnasieskola ingår genom Teknikprogrammet som en av ca 20 gymnasieskolor i utvecklingsprojektet Learning Generation. Bakom Learning Generation står REK, Riksföreningen för E- kompetens och Stiftelsen Företagsam. Projektet sponsras av Microsoft. Projektets mål är att skapa förebilder där skolledning och lärare samarbetar med eleverna för att förbättra skolornas IT-utbildning. Från ett pilotprojekt 2007/08 är ambitionen att hundratals skolor ska inspireras av projektet och ansluta sig till nätverket. Detta åstadkommer vi inom UGS genom att aktivt samverka med företag för att få in praktikplatser, lämpliga projektarbeten och små projekt som kan ingå i den reguljära undervisningen. Vi har även i ett projektarbete startat en så kallad Student Helpdesk där elever kan hjälpa elever med datorproblem. 6