Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08

Transkript

1 1 (6) Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 A. PRESENTATION Verksamhet Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik och Företagsamhet. Programmet vänder sig till elever som vill utveckla sitt teknikintresse i en kreativ miljö. Det tekniska innehållet är i huvudsak är konstruktion och produktion. De två första åren är gemensamma och ger en teoretisk grund för vidare studier på högskola samtidigt som eleverna får kunskaper i teknikteori och praktiska färdigheter, bl.a. ingår obligatorisk arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Alla elever på Teknik och Företagsamhet har möjlighet under år tre att välja kurser som ger ökad kunskap i entreprenörskap och hur man startar eget företag. En bärande tanke med programmet är det nära samarbetet med regionala teknikföretag som har utvecklats till att omfatta studiebesök, APU och möjlighet till sommarjobb. Personalen på Teknik och Företagsamhet bildar ett arbetslag. Arbetslaget har regelbundna planeringsträffar. Studierna bedrivs delvis ämnesintegrerat och i projektform. Teknikprogrammet ligger under samma rektorsansvar som Teknik och Företagsamhet och Industriprogrammet. Detta medför stora möjligheter till samarbete och utbyte av kompetens och idéer mellan programmen. Lokaler Undervisningen för eleverna på Teknik och Företagsamhet bedrivs i huvudsak på Östrabo1. Huvudparten av den praktiska delen av undervisningen är förlagd till Industriprogrammets verkstäder på Östrabo Y. Den tidigare TF-salen med utrustning för modell- och prototyparbete ersätts hösten 08 av ombyggda och nyinredda lokaler på Östrabo1. B. MÅL Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal Vi vill vidmakthålla och förstärka Teknik och Företagsamhet som ett studieförberedande program med ovanligt goda möjligheter till jobb direkt efter gymnasiet samtidigt som programmet ger behörighet för kvalificerade högskolestudier. Elever, lärare och representanter för partnerföretagen ska gemensamt utveckla programmet. C. RESULTAT Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal. Eleven/kunden. Östrabo 1 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO UDDEVALLA Kämpegatan E-POST info@gymnasiet.uddevalla.se

2 2 (6) Under läsåret 2007/2008 fanns det på programmet ÅK 3: 12 elever ÅK 2: 16 elever ÅK 1: 17 elever varav en flicka Inga elever har lämnat programmet under läsåret Programmets första elevkull Några resultat: Programmets första studentkull med 12 elever utexaminerades våren Av dessa hade tio elever valt den studieförberedande delen. I denna första elevgrupp har det gjorts mycket täta avstämningar och eleverna har med tiden allt starkare uttryckt sin tillfredställelse med utbildningen. Situationen för vår första elevgrupp är per slutet av september 2008 är preliminärt enligt följande diagram. 17% 8% Studerar 17% Annat arbete Arbete i teknikföretag 58% Den stora andelen anställda i teknikföretag beror i huvudsak på att eleverna under sina APU-perioder har kunnat skapa kontakter med våra partnerföretag. Företagen har lärt känna eleverna och sett deras kapacitet. Merparten av de elever som har arbete är inriktade på framtida studier. De ser arbetet som ett välkommet avbrott från skolan. De får en god inkomst och ökad kompetens. Vid kommande studier har de en värdefull bakgrund med verklighetsförankrat kunnande inom sitt teknikområde. När det gäller behörighet för framtida studier så har hela elevgruppen de behörighetsgivande skolverkskurserna MaB, MaC, FyA och EnB. För att få full behörighet för studier till civilingenjör 2

3 3 (6) krävs det dessutom MaD, MaE, FyB och KeA. Läget för elevgruppen kan illustreras med följande diagram: Elever med kompleteringsbehov för full behörighet till civilingenjörsutbildning 25% 17% MaD, MaE, FyB, KeA MaE, FyB Fullt behörig Programmets nuvarande elever Bland programmets finns det sannolikt flera som knappast skulle ha valt så mycket teori om det inte hade varit för programmets mix av teori och praktik. Detta har i hög grad gynnat elever som inte annars hade varit motiverade att välja ett studieförberedande program. Det kan t.ex. gälla elever från en hemmiljö som saknar studietradition. I det sammanhanget är det avgörande att elevgruppen inte är större än elever. Det är då möjligt att hjälpa elever över den första tröskeln som ofta är mycket hög innan de får studievana och efterhand bemästrar sådant som de tidigare inte trodde var möjligt. Det är också väsentligt att Ke A inte är obligatorisk utan ligger i tredje årets studieinriktning. Eleverna är då äldre och mer studievana och väljer medvetet detta. När det gäller MaD, MaE och FyB läser de studieinriktade eleverna detta tillsammans med Teknikprogrammets elever. Grupperna är då större men eleverna är som sagt äldre. Tack vare gruppstorleken har eleverna har en närmare kontakt med lärarna än vad som är vanligt och kan lättare få hjälp med även med sådant som inte är ämnesrelaterat. Överhuvudtaget är det mycket som måste lösas i nära samarbete mellan elever och lärare. Speciellt gäller det de yrkesinriktade eleverna i åk3 där det får bli speciallösningar för varje enskild elev. Detta kräver ett tätt samarbete med berörda lärare, lots, partnerföretag och elev. Personal/medarbetare De lärare som har sin undervisning på TF undervisar också på Teknikprogrammet eller på Industriprogrammet. Planeringsträffar och utvärdering sker regelbundet i arbetslaget. Någon lärare utöver programsamordnare har återkommande kontakter med ett partnerföretag Process Programmets drift kräver att flera dimensioner än vanligt hanteras. Speciellt kan nämnas samordningen mellan yrkesinriktade och studieinriktade ämnen, vidare kontakterna med programmets partnerföretag och slutligen skötseln av uppkomna produktutvecklingsprojekt. Ett av programmets viktigaste särdrag är mixen av praktiska och teoretiska ämnen. Detta görs i åk1 ämnesintegrerat i ett projekt som handlar om att eleverna designar, ritar och tillverkar en oljelampa 58% 3

4 4 (6) och sedan beräknar och skriver en teknisk rapport. Detta projekt har varit mycket framgångsrikt och uppskattat av våra elever. Förutsättningen för detta är ett gott samarbete mellan olika lärargrupper. Det handlar om att två kulturer, en yrkeskultur och akademisk kultur har kunnat mötas i ömsesidig respekt och tillsammans skapat en attraktiv miljö för våra elever. Det finns mycket mer att utveckla i framtiden. Programmets bärighet ligger till stor del på den allt mer fördjupade kontakten med våra partnerföretag. Speciell omsorg krävs för våra yrkesinriktade elever. Dessa ska göra en del av sin yrkesutbildning genom APU under åk3. Upplägget är sådant att de en del av året är på APU en dag i veckan. De gör då någon skolverkskurs helt eller delvis på ett partnerföretag. Detta kräver mycket planering och samordning. Å andra sidan ger det våra elever spetskunskaper som kan vara direkt avgörande när de söker jobb. Även i de lägre årskurserna förekommer mycket samarbete med partnerföretagen. Åk1 har en omfattande studiebesöksverksamhet samt 2 APU-dagar och Åk2 har 3 APU-veckor. Den partnerrelaterade verksamheten i de lägre årskurserna kräver mycket administration, men lägger grunden för våra elevers kontakter och framtida möjligheter i teknikföretagen. Även om de inte får jobb just i de företagen kan en välskött APU-vecka ge värdefulla referenser. En annan dimension i samarbetet är ambitionerna att låta våra elever få arbeta med utvecklingsprojekt åt våra partnerföretag. Vi talar här om halvskarpa projekt och menar med det sådant som företagen vill ha gjort, men där det inte finns någon tidspress. Det är lätt att inse att detta skulle kunna betyda mycket positivt för programmets utveckling mot större verklighetsanpassning och ge en ovanligt hög kvalité i elevernas utbildning. Skolans resurser kan då komma till större användning och ge ett positivt bidrag till våra partnerföretag. Med det inses också lätt att detta inte kan genomföras rutinmässigt utan kräver speciell hantering av varje projekt från skolans sida. Men det är mycket önskvärt att försöka utveckla strukturer som underlättar skötseln av sådana projekt. Ytterliggare en dimension uppkommer då eleverna får egna lovande produktutvecklingsidéer. Programmets struktur ger goda förutsättningar att driva sådana projekt betydligt längre än vad som är vanligt inom ramen för gymnasieskolan. Under föregående åk3 fanns det 2 projekt som gick hela vägen till färdig produkt och ledde till mycket uppmärksamhet från massmedia. I ett av projekten var det elever från den studieinriktade gruppen som var idégivare, medan elever från den yrkesinriktade gruppen tillverkade produktionsverktygen för produkten. Det var ett mycket omfattande arbete som de delvis genomförde inom ramen för en yrkeskurs. Det finns inga rutiner för en sådan process utan kräver mycket flexibilitet och möjlighetstänkande från skolans sida. Också här skulle det vara välkommet med vissa strukturer för att underlätta framtida liknande projekt. Eleverna på TF ingår i de processer för ökat elevinflytande som sker på teknikprogrammet. De deltar i programråd och övriga aktiviteter för ökat elevinflytande. Givetvis deltar också eleverna i det miljöarbete som sker och är medvetna om de miljömål skolan har ställt upp i samarbete elever och lärare. 4

5 5 (6) Teknik och Företagsamhet, Teknikprogrammet och Industriprogrammet ligger under samma rektorsansvar. Under läsåret har programmen vid flera tillfällen bytt idéer, erfarenheter och hittat former för samarbete. Blandningen teori och praktik har gett influenser till Teknikprogrammet att införa fler praktiska inslag i undervisningen. Ekonomi Elevpengen för en elev på Teknik och Företagsamhet är kronor. När T & F startade skapades resurser för uppbyggnad av verksamheten. Programmet behövde också utrustas ändamålsenligt vilket skedde. Då de praktiska inslagen, (ryggraden i TF) är nödvändiga och kostnadskrävande bör TF också kommande läsår ha en ekonomisk trygghet för att utvecklas i enlighet med programmålen. Det tar fler än ett år att skapa ett program av TF:s karaktär och de ekonomiska önskemålen måste även tillgodoses i framtiden. Den mindre elevgruppen på maximalt elever är också nödvändig för att bibehålla programmets karaktär och kvalité. Utveckling och lärande På Teknik och Företagsamhet vill vi att eleverna ska eleverna få en grundläggande teknisk utbildning. De ska Träna sin förmåga att skapa form och funktion hos praktiska föremål Öva upp sin formkänsla med skissteknik Få grundläggande kunskaper inom design och tänka ut hur det ska fungera Göra modeller och prototyper Kunskaper inom företagande och affärsutveckling Lära sig CAD-teknik Få kunskaper om olika konstruktionsmaterial Få kunskaper och förmåga att lösa konstruktionsproblem Tillverka prototyper Testa konstruktioner Arbeta i olika material med verktyg och maskiner Öva svetsning och svarvning Lära sig programmera styrda maskiner och robotar Ämnet Livskunskap, obligatoriskt inom UG, ger elever tillfälle att samtala om existentiella frågor. Livskunskap förekommer i både åk 1 och åk2. D ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal Utvärdering av utvecklingsområden 06/07 5

6 6 (6) Vi vill fortsätta att ha en god blandning av teori och praktik Här känner vi oss mycket nöjda. Det fungerande arbetslaget där lärare i kärnämnen och karaktärsämnen samarbetat präglar programmet. Vi vill hitta fler partnerföretag Ett idogt arbete från programsamordnare har bidragit till att ytterligare företag har knutits till programmet Vi vill ytterligare utöka samarbetet i arbetslaget Nya medarbetare har kommit in i arbetslaget och känner sig väl tillrätta samtidigt som erfarenheter från de första åren ytterligare fördjupat samarbetet Vi vill kvalitetssäkra utbildningen och bli en del av Teknikcollege Där är vi inte ännu Vi vill få fler flickor att söka till TF En flicka startar sin utbildning hösten 08 men vi vill fortsätta att arbeta för att fler flickor ska finna utbildningen attraktiv Vi vill skapa fler tillfällen för eleverna att få sommarjobb Ett ständigt arbete pågår för att få fler sommarjobb. Nya utvecklingsområden Vi vill lyckas bättre med att attrahera teknikintresserade ungdomar, speciellt finna de övertygande argumenten för studieinriktade ungdomar Vi vill övertyga fler flickor att söka till programmet Vi vill utveckla samarbetet med våra elever Vi vill utveckla samarbetet i arbetslaget Vi vill utveckla samarbetet med partnerföretagen Vi vill på ett mer systematiskt sätt ta vara på gjorda erfarenheter på tidigare obanade vägar. Vi vill finna rutiner för att bättre ta hand om APU-kurserna i åk3 Vi vill finna strukturer för att lättare hantera utvecklingsprojekt Ovanstående vill vi utveckla genom att ytterligare samarbeta med partnerföretagen samt att vi även marknadsför programmet så att det kan utvecklas och bibehålla samma höga kvalitet som tidigare. Teknik och Företagsamhet vill ge eleverna en bra teoretisk utbildning samtidigt som det ger möjligheter till både kvalificerade högskolestudier och/eller jobb direkt efter gymnasiet. Elevernas kunskap och kompetens är efterfrågad bland teknikföretagen. Programmets profil som ett både och - alternativ för teknikintresserad ungdom ska bibehållas och tydliggöras. Vi vill kunna attrahera såväl studieinriktade ungdomar som ungdomar med ett mer praktiskt intresse. Uddevalla hösten 2008 Marianne Fogelberg, rektor, Ragnar Ståhle, programsamordnare 6