1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan.
|
|
- Anders Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen NR/SP T1. 26/ (max 70,5 p) 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. Svar: Dermatom a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) Svar: Ryggmärgssegment på cervikal nivå motsvarande C8. c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Svar: Sensorisk information från hudområdet, motsvarande dermatomet C8. De sensoriska nervfibrerna kommer att ledas in via bakroten på C8-nivå En polysynaptisk reflex kan åstadkomma mer komplexa rörelser jämfört med den monosynaptiska reflexen. Motivera varför. (2p) Svar: Den polysynaptiska reflexen innebär en spridning av afferent signal via interneuron. Interneuronen har synaptisk kontakt med efferenta neuron inom samma segment, motsatta sidan och segment på andra nivåer.
2 3. a. Figuren nedan visar ett tvärsnitt av en nervfiberbunt. Vilka strukturer kan du identifiera i bilden? (1p) Axon, perineurium b. Hur påverkas axonens membranpotential av en sänkning av den extracellulära kaliumjon-koncentrationen? (2p) Svar: Om den extracellulära kaliumjon-koncentrationen minskar kommer mer intracellulärt kalium att lämna cellen (i strävan efter jämvikt) och membranpotentialen (ökar) blir mer negativ en hyperpolarisering. c. Vilken betydelse kan det (ditt svar från fråga b) få för utlösandet av en ny aktionspotential? (1p) Svar: Hyperpolarisering innebär att utlösandet av aktionspotentialen försvåras d. Aktionspotentialer kan fortledas i respektive axon. Förklara begreppet aktionspotentialen lyder under all-eller-intet lagen. (1p) Svar: Om nervcellens membranpotential når över tröskelvärdet utlöses aktionspotentialen och når alltid +30 mv. e. För att en aktionspotential ska bildas krävs en graderad potential. Vad är rätt angående den graderade potentialen? Motivera dina svar. (2p) aa. Den ökar med avståndet från stimuleringspunkten bb. Den sprids passivt genom lokala strömmar cc. Den är antingen depolariserande eller hyperpolariserande Rätt alternativ: B (jonflödet i receptor eller soma) och C (beronde på joners laddning). Fel alternativ: A (potentialen minskar med avståndet).
3 4. Bilden nedan visar ett tvärsnitt av ryggmärg i olika förstoringsgrad (A lägst och C högst). Nervvävnaden visar ett specifikt arrangemang, både histologiskt och funktionellt. a) Bild A. Namnge de områden som markerats (1 och 2) och ange varför områdena har olika färg (på detta histologiskt ofärgade snitt). (1,5p) Svar: 1 sidosträng, 2 framhorn Område 1 är vit substans, myelinsierade axon fettet ger den vitare färgen/ Område2 är grå substans, soma saknar myelin grå färg. b) Vilka nervceller förekommer i område 2 (se även bild B och C) och vilken funktion har de? (2p) Svar: I ventralt horn, efferenta neuron, alfa- och gammamotoneuron. Alfamotorneuron har kontakt med skelettmuskel och leder till muskelkontraktion. Gammamotorneuron leder till muskelspolen och längdanpassar den. 5. Biceps brachii och brachialismuskeln är två starka flexorer i armbågsleden. De fäster ungefär 3 cm distalt om leden.
4 a. Hur stor dragkraft måste de tillsammans utveckla för att hålla underarmen stilla, utan vikt i handen, med armbågen i 90 graders flexion? Förutsätt att underarmen väger cirka 3 kg och är cirka 30 cm lång. (välj ett svar och redovisa hur du kommit fram till ditt svar) (1p) svar: muskelkraft (?) x hävarm (3 cm) = underarmens tyngdkraft (30N) x hävarm (15 cm, eftersom kraften placeras i mitten på överarmen). Alltså muskelkraft = 150 N aa. 100 N bb. 150 N cc. 400 N dd. 450 N b. Ungefär hur mycket större dragkraft måste musklerna utveckla för att personen ska kunna hålla en 10 kg tung vikt i handen? Se bilden. (Viktigt att du redovisar hur du kommit fram till ditt svar) (1p) svar: samma resonemang som under (a). Muskelkraft skall motsvara 1150 N om du adderar armens + viktens vridande moment. Också rätt om du anger att muskeln skall utveckla ytterligare 1000N. aa N bb N cc. 100 N dd N
5 6. Anders har drabbats av en muskelbristning i låret. Vid examination konstaterar du att han har svårt att utföra en knä flexion samt en medialrotation i höftleden a. I vilken muskel misstänker du att bristningen har skett? Nämn tillhörande nervförsörjning (1p) svar: a. M. sartorius, N. femoralis Vid röntgen konstateras att Anders också har drabbats av en ledbroskskada. Ledbroskskador är en svårbehandlad skada med dålig läkningsmöjlighet. b. Vad kallas den typ av brosk som finns på skelettets ledytor och hur är det uppbyggt? Svara gärna med bild och text. (1,5p) Svar: Hyalint brosk / de olika lagren och beståndsdelarna (kondrocyter, proteglykaner och glykoproteiner) 7. Sven 65 år kommer in till akutmottagningen då han landat på höger axel under en veteranfotbollsmatch. På akuten genomgår han röntgen som inte påvisar någon fraktur och han får åka hem med värktabletter på recept. a. Beskriv ledens skelettstruktur och nämn ett kraftigt ligament som stärker leden på framsidan. (2 p) Svar. Caput humeri mot scapula i glenoiden. Glenohumeralt ligament b. Nämn en muskel med tillhörande nervförsörjning som är involverad i ledens rörelser som sker i kroppens frontalplan och sagittalplan? (2p) Svar: flex-ext/abd, add /förslag muskler: deltoideus, n. Axillaris/ coracobrachialis, n,musculocutaneus För att axelleden ska styra korrekt behöver skulderbladet röras och positioneras korrekt. c. Vilka muskler bedömer du vara viktigast för att styra skulderbladets position? (2p) Svar. Trapezius, serratus ant.,levator scapulae och rhomboideerna 8. Ryggraden är en sinnrik konstruktion. Den håller oss upprätta men kan även tillåta att vi böjer och sträcker oss. Att detta är möjligt är bland annat beroende på att kotorna är sammanfogade via lederna och diskarna. a. Vad kallas formen på den normalt framåtböjda bröstryggraden och den bakåtvälvda ländryggraden? (1p) svar. kyfos och lordos b. Beskriv den allmänna strukturen hos en kota (2p) svar. Kotkropp, transversalutskott, ledutskott, kotbåge med spinalutskott
6 c. Nämn två skillnader som finns mellan thorakala och lumbala kotor (1p) Svar, Thorakala kotor har revbensleder och är mindre än lumbala d. Nämn tre ligament som stärker ryggkotpelaren (1,5p) Svar. Förslag: Lig longitudinale anterior och posterior samt lig flavum 9. Beskriv när och hur utvecklingen av händer och fötter sker under den embryonala perioden (3p) Svar: Under vecka 6 smalnar extremiteterna av distalt: hand- och fotplatta. Inom dessa plattor utvecklas finger- respektive tåstrålar. Strålarna avgränsas genom fyra fåror, i vilken apoptos sker, så att det utvecklas fingrar respektive tår. I händerna sker en 90 rotation som gör att tummen pekar lateralt. I fötterna sker också en 90 rotation, men i motsatt riktning, så att stortårna är belägna medialt För att vi skall uppfatta vår omvärld har vi ett antal sinnesorgan med olika sinnesceller. En specifik sinnescell reagerar på en specifik typ av stimulus, och sinnescellen svarar då med en graderad förändring av membranpotentialen (depolarisering eller hyperpolarisering). Informationen leds till CNS i form av aktionspotentialer för perception och tolkning. 10) När man äter mentol-tabletter kan det upplevas som lite kyligt i munnen, men blir det verkligen lite kallare? Förklara svaret ur ett cellulärt perspektiv. (1p) Svar: Nej, det blir inte kallare! Mint stimulerar köldreceptorer i munhålan, och är således ett ickeadekvat stimulus för dessa receptorceller 11) Hur reagerar vanligtvis sinnesceller i huden på en längre tids stimulering? (1p) Svar: Sinnescellen adapterar. 12) Vad menas med en sinnescells receptorfält? Det går bra att rita och förklara i en enkel figur. (1p) Svar: Det område som sinnescellen övervakar. 13) Då stimulus träffar rätt typ av sinnescell sker det en omvandling av stimulusenergin till en förändring av cellens membranpotential (=stimulustransduktion). Beskriv hur denna process sker i en fotoreceptor. (4p) Svar: Ljus träffar synpigmentet (synpurpur) bestående av opsin och 11-cis-retinal, och retinal ändrar konfiguration och blir till 11-trans-retinal. Synpigmenten är membranbunda till membranskivor/disker i fotoreceptorernas yttersegment. 11-trans lämnar opsinmolekylen och detta ger en biokemisk process som slutar i att cellulärt cgmp omvandlas till GMP, och när cgmp nivån minskar stängs
7 cgmp känslig natriumkanal. Det blir en minskad Na+ konduktans vilket gör att cellen hyperpolariserar och minskar sitt transmittorutsläpp. 14) En viktig förmåga hos sinnesorganen är att separera ut stimulus, bland annat genom att höja kontraster ur en störande bakgrund. Förklara hur detta går till på cellnivå, gärna genom att rita en enkel, förklarande bild. (4p) Svar: Med lateral inhibering. Neuronal princip bland annat finns i näthinna och i hudsinnet och går ut på att höja kontrasten på stimulus genom negativ inhibering av aktivitet i närliggande celler. Genom att den centrala cellen inhiberar omgivande celler, blir aktiviteten i den centrala cellen relativt större än i de omgivande, inhiberade cellerna. Detta är lika med högre kontrast av stimulus mot en bakgrund med brus. 15) Hörsel- och balansorganen är samlade till innerörat och informationen leds till temporalcortex via kranialnerv VIII för tolkning. Vid laboration med Frenzel-glasögon var det möjligt att sätta igång en balansrespons som kunde avläsas i ögonens rörelse. De sinnescellerna (hårceller) i innerörat som är relaterade till hörsel och balans beskrivs som mekanoreceptorer, det vill säga att de reagerar på en mekanisk påverkan. a) I vilka strukturer samlas sinnescellerna? (2p) Svar: Vestibularorganet är parigt och placerat i höger och vänster tinningsben, och består av de tre båggångarna samt hinnsäckarna (otolithorganen). Båggångarna har förtjockningar (ampulla), i vilka sinnescellerna är placerade. Hinnsäckarna, som också innehåller sinnesceller, är blåsaktiga bildningar där båggångarnas ändstycken möts. I cochlea samlas sinnescellerna i Cortiska organet utmed basilarmembranet i scala media. b) Beskriv även hur dessa celler stimuleras samt vilka anpassningar som finns för att underlätta stimulering. (3p) Svar: Både båggångar och hinnsäckarna innehåller vätska (endolymfa) som kan sättas i rörelse, och endolymfan har till uppgift att påverka sinnescellernas (hårcellernas) cilium vid huvudrotation eller acceleration. Sinnescellernas cilier kan vara inbädda i gel vilken böjs av vätskan. I hinnsäckarna är små kalkstenar (otolither) placerade på gelen. I cochlea sätts basilarmembranet i rörelse av den vågrörelse som fortplantas i lymfvätska, och cilier böjs mot basilarmembranet. 16) Smak är en modalitet som kan delas in i olika submodaliteter, vilket även återspeglas på receptornivå. Till exempel reagerar vissa smakreceptorer (-celler) bäst på salt, vilket beror på att receptorprotein i receptorcellens membran släpper in Na +. Vilka andra ämnen/joner ger upphov till olika smakupplevelser (submodaliter)? (2p) Svar: Surt ( jonkanal-h + ), sött (socker, g-protein kopplad receptor), beskt (kinin, g-protein kopplad receptor (bland annat), umami (glutamat-jonkanal). Blandad aktivitet i sinnescellerna ger upphov till vad vi kallar en särskild smak
8 17) Sinnesinformation från vår omgivning omvandlas till och skickas som aktionspotentialer till specifika cortexområden för tolkning. Sinnescellen reagerar med en förändring av receptorpotentialen, och aktionspotentialer uppstår i det afferent axonet (axon potential)(se bild ovan). Både receptor- och aktionspotentialen förändras då styrkan på stimulus ökar. Rita förändringar i en bild eller beskriv i ord hur respektive potential förändras då styrkan på stimulus ändras. (2 p) Svar: amplitudmodulering av receptorpotentialen och frekvensmodulering av aktionspotentialen
9 18) Under temat har kranialnerverna tagits upp i olika sammanhang. De är 12 stycken och funktionen hos några av dem har studerats på laborationen. Påstående 1-5 är beskrivningar av olika kranialnervers funktion och utbredning, och du skall kombinera varje påstående med rätt kranialnerv (listade som A-L.) (OBS inget avdrag för fel svar). (5p) 1. Denna kranialnerv är mixad, det vill säga både sensorisk och motorisk, med tre grenar som är inblandade i ansiktets känsel samt innerverar tuggmuskulaturen. 2. Somatisk afferent nerv. Leder impulser från näthinnan. 3. Mixad nerv med två grenar En gren svarar för motoriken i ansiktet. Den andra grenen är en del av parasympaticus och kontrollerar tårvätska samt salivproduktion 4. Sensorisk nerv med två delar. Cochleär samt vestibulär del. 5. Motorisk nerv som innerverar tungan vilket möjliggör tal och sväljning. Svarsalternativ: A. n. olfactorius (I) B. n. opticus (II) C. n. oculumotorius (III) D. n. trochlearis (IV) E. n.trigeminus (V) F. n. abducens (VI) G. n. facialis (VII) H. n. vestibulo-cochlearis (VIII) I. n. glossopharyngeus (IX) J. n. vagus (X) K. n. accessorius (XI) L. n. hypoglossus (XII) Svar: 1 E, 2 B, 3 G, 4 H, 5 L.
10 19) Bilden ovan visar ett sympatiskt ganglion med en grupp stora cellkroppar till höger och nervfibrer till vänster i bilden. De sympatiska/parasympatiska delarna skiljer sig inte bara funktionellt utan även morfologisk. a) från vilka ryggmärgssegment utgår de sympatiska, preganglionära fibrerna och vilken transmittorsubstans frisätter dessa? (1p) Svar: de thoracala/lumbala delarna och Ach frisätts b) på laborationen högre funktioner och autonoma nervsystemet gjorde ni en stresstest där en reaktion uppstår snabbt och resultatet kunde noteras i form av ökad svettsekretion. Hur sker momentan aktivering i kroppen vid akut (fight-and-flight) stress vid en farosituation? Vilken del av ANS aktiveras och via vilka transmittorsubstanser/receptorer? (4p) Svar: Först aktiveras hypothalamus, som i sin tur aktiverar sympaticus. Preganglionärer frisätter acetylkolin till ganglionära nikotinreceptorer, och från postganglionärerna frisätts noradrenalin. Resultatet av detta är dels en neurogen omställning av cirkulationen till ökat flöde till skelettmuskulaturen (via beta1-receptorer i hjärtat och alfa-receptorer på blodkärlen), dels en aktivering av preganglionärer till binjuremärgen. Acetylkolin frisätts från dessa till nikotinreceptorer på de chromaffina, hormonella adrenalinproducerande cellerna. Adrenalin frisätts till blodbanan, cirkulerar till hjärtat, binder beta1receptorer, förstärker sympaticuseffekten; till skelettmuskulaturens arterioler och dilaterar dessa via beta2-receptorer. Även bronker dilateras via beta2-receptorer. Vidare kommer både neurogena sympaticus och hormonella adrenalin att frisätta glykos från glykogen och fria fettsyror från den vita fettväven.
11 c) Stress är inte så trevligt, utan det känns ofta bättre när det är ett påslag av det parasympatiska nervsystemet, till exempel när man äter och sen slappar i soffan. Beskriv kortfattat några effekter som sker vid aktivering av denna del av ANS. (2p) Svar: Parasympatikus är verksamt efter en stor måltid då energidepåerna skall lagras upp, det vill säga rest-and-digest. Exempel på andra effekter som sker vid en aktivering av det parasympatiska nervsystemet är ökad salivering, kontraktion av pupillen, bronkkonstriktion, minskad hjärtverksamhet, sänkt blodtryck samt en stimulering av matspjälkning med relaxerad cardiasfikter och ökad tarmmotorik samt tömmer blåsan, relaxerar analsfinktern. d) parasympatiska ganglier kan vara intramurala. Vad menas med detta och vilken transmittor frisätts från postganglionära fibrer? (1p) Svar: i organets eller vävnadens vägg i ett innerverat organ och frisätter Ach som huvudsaklig transmittor (vilket inte alls är sant i alla lägen men ofta ). 20) En känd programledare, Anna, uppsöker landstingets akutmottagning. Anledningen till att Anna sökt vård är att hon har blivit utsatt för misshandel av en okänd person. Anna blöder kraftigt från ett sår i bakhuvudet och vid undersökningen konstateras bl.a. att Anna är narkotikapåverkad. Som en följd av det inträffade läggs Anna in för sluten vård. Under de dygn som Anna vårdas på sjukhuset är det ett stort antal personer som begär att få information om henne. Samtliga dessa personer hänvisas till den patientansvarige läkaren. A) En av de personer som kontaktar den patientansvarige läkaren är Annas kollega Malin, som vill få uppgift om när Anna kan komma att dyka upp i rutan igen. Din uppgift är att utifrån hälso- och sjukvårdssekretessen göra en bedömning av om läkaren får lämna ut de efterfrågade uppgifterna till Malin. (1p) B) En annan person som kontaktar den patientansvarige läkaren är Annas sambo Tony. Anledningen till Tonys kontakt är att den patientansvarige läkaren kort informerat Tony om att Anna sannolikt har ett narkotikamissbruk. Tony vill nu veta vilken typ av narkotika som det kan vara fråga om. Den patientansvarige läkaren meddelar dock Tony att sekretessen hindrar mig från att lämna ut några ytterligare uppgifter. Din uppgift är att utifrån hälso- och sjukvårdssekretessen göra en bedömning av läkarens beslut att inte lämna den efterfrågade uppgiften till Tony. (1p) C) Tony, som arbetar som sjuksköterska vid det sjukhus som Anna vårdas vid, bestämmer sig för att använda sin behörighet och logga in i Annas
12 journal. Genom denna åtgärd får Tony den information om Anna, som den patientansvarige läkaren tidigare nekat honom att få del av. Din uppgift är att kort diskutera Tonys agerande i avseendet att han genom sin behörighet loggar in och läser Annas patientjournal. (1p) Svar: Utlämnande till Annas kollega Malin: Uppgift om Annas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden omfattas av sekretess enligt 25 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen. Att en uppgift omfattas av sekretess innebär att den inte får röjas för utomstående. En uppgift omfattas dock inte av sekretess om det står klart att varken Anna eller hennes närstående lider men av att uppgiften röjs. En uppgift som omfattas av sekretess får lämnas till utomstående om 1. patienten samtycker till det, 2. det finns en skyldighet att lämna uppgiften till en utomstående mottagare eller 3. det finns en bestämmelse som möjliggör för hälso- och sjukvårdspersonalen att efter egen bedömning lämna ut den aktuella uppgiften. För att det ska vara tillåtet att lämna ut uppgiften måste något av följande alternativ vara tillämplig 1. Det står klart att varken Anna eller någon närstående till henne lider men av att uppgiften lämnas ut till Malin. Kommentar: sekretessen gäller även mot patientens kollegor. Sådan information som utomstående redan känner till om patienten omfattas dock inte av sekretess, vilket innebär att redan kända uppgifter kan lämnas ut. Denna bedömning torde dock i många fall vara svår att göra, dvs. att avgöra vad som kollegan Malin redan känner till om Anna. 2. Anna samtycker till att uppgifter om henne lämnas till Malin. 3. Någon uppgiftsskyldighet gentemot patientens kollegor som bryter sekretessen finns inte. 4. Någon sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör ett utlämnande till Malin finns inte. Utlämnande till Annas sambo Tony: För att det ska vara tillåtet att lämna ut uppgiften måste något av följande alternativ vara tillämplig 1. Det står klart att varken Anna eller någon närstående till henne lider men av att uppgiften lämnas till Tony. 2. Anna samtycker till att uppgifter om henne lämnas till hennes sambo Tony. 3. Någon uppgiftsskyldighet, gentemot närstående, som bryter sekretessen finns inte.
13 4. Någon sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör ett utlämnande till sambon finns inte. Utifrån uppgifterna i fråga B) samt punkt 1-4 ovan så saknas anledning att ifrågasätta eller kritisera läkaren för att inte ha lämnat ut den efterfrågade uppgiften till Tony. Tonys läsning av Anna patientjournal: För att det ska vara tillåtet för en ur personalen att ta del av dokumenterade uppgifter om en patient krävs det att han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Utifrån de uppgifter som nämns i C) förefaller det som att Tony varken deltar i vården av Anna eller behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete som sjuksköterska. Möjligen skulle Tony framhålla att han deltar i vården av Anna, men ett sådant argument torde inte vara framgångsrikt eftersom Tony tidigare nekats att få denna uppgift av den patientansvarige läkaren. Om Tony skulle anses delta i vården av Anna så skulle sannolikt den patientansvarige läkaren redan ha diskuterat Annas missbruk med Tony, i hans egenskap av sjuksköterska.
a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)
Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad
Läs merOmtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)
Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs mer1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.
Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)
Läs mer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs mer1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.
Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande
Läs mer1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)
Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)
Läs mersvar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)
1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen
Läs merCerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser
Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen
Läs merINTRODUKTION NEUROANATOMI
INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merAutonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)
Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom
Läs merCNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merFråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merOBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
Läs merNervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Läs merLadokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merNervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)
Nervsystemet 3 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nerver Hjärnans nerver kranialnerver Ryggmärgens nerver spinalnerver Sensoriska banor Baksträngssystemet Laterala
Läs merStudenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.
Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merHar du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Läs merSkrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:
Läs merTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att
Läs mer2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?
Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma
Läs merSkrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merHos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade
Läs merNeuronens Fysiologi 1
Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merNeuroanatomi. Tobias Karlsson
Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt
Läs merTENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet
TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merOrd. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.
1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin
Läs merMÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016
REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:
Läs merAnatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye
Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta
Läs merTENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:
KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19
Läs merTentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2016 11 19 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70,5 p Centrala och perifera
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merSynapser. ehagglund.se
Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns
Läs merOmtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Läs merOBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!
Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,
Läs merOmtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
Läs merSmak- och luktsinnet. 9 sept 2013
Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)
Läs merCNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).
Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla
Läs merSTATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS
STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum
Läs merCentrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.
Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merKranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS
Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt
Läs merNervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merNervceller och nervsystem 2
Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?
Läs merExaminator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar
Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs merCNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska
Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merTentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng
Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga
Läs merFÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 12 april 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs meroch muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merNamn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:
Läs merDELKURS 1: OM112A Omtentamen II
DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F
Läs merMEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
Läs merOBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!
Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 februari 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.
Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet
Läs merFrån receptorpotential till aktionspotential
Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%
Läs merCiliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?
Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på
Läs merOmtentamen i medicinsk vetenskap M0024H
Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet Omtentamen i medicinsk vetenskap M0024H Lärare Moment Frågor Poäng Max VG G Rolf Lantto Cell och vävnader 1-7 20,5 18,5 14,5 Ann-Sofie Lindberg Fredrik
Läs merTENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan
Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2008 TENTAMEN Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på
Läs merFYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112
Datum: 2015-02-18 FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Lokal: Bergsbrunnagatan 15,Sal 2 Skrivtid: 8.00-12.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 2 st obligatoriska frågor + 24 ordinarie tentafrågor Anvisningar:
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merCaroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-04-26 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 52,5p Akut- och
Läs merRest- Dugga
Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vad menas med: a) apokrin resp. b) holokrin sekretion? Vilka körtelceller använder sig av respektive sekretionsmekanism och var hittar
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs mer