Rest- Dugga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rest- Dugga"

Transkript

1 Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vad menas med: a) apokrin resp. b) holokrin sekretion? Vilka körtelceller använder sig av respektive sekretionsmekanism och var hittar man de respektive körtelcellerna? Svar: a) Apokrin sekretion: den apikala delen av cytoplasman snörs av. Förekommer i apokrina svettkörtlar i axillen, kring anus samt i vaxkörtlar i ytterörat och bröst- /mjölkörtlar. Svar: b) Holokrin sekretion: Hela cellen fylls med sekret, dör och sekret utsöndras. Denna sekretionsmekanism förekommer i talgkörtlar i huden som ligger i anslutning till hårfolliklar. 2. Hur ser ytepitelet ut i luftstrupen (trachea) och vad är karakteristiskt? Har ytepitelet speciella ytstrukturer? Svar: Epitelet är av typen flerradigt ( pseudostratified epithelium ) epitel med 3-5 rader av cellkärnor. Typiskt är att alla celler har kontakt med basalmembranet, men cellkärnorna ligger i olika rader. I trachea är det flerradiga epitelet utrustat med kinocilier (OBS! Det räcker inte med att skriva enbart cilier, då detta också kan inbegripa stereocilier). 3. Makrofager i bindväven utvecklas från en speciell celltyp. Vilken är denna celltyp och hur går det till? Vilken är makrofagens huvudsakliga funktion? Svar: Makrofager bildas från monocyter som vandrar ut från blodkärlen till bindväven. Makrofager är specialiserade på fagocytos och deltar i elimination av sönderfallande vävnad/celler, bakterier, m.m. 4. Hur förhåller det sig med den procentuella fördelningen mellan serösa och mukösa körteländstycken i glandula sublingualis? Finns andra karakteristika? Svar: 50% serösa och 50% mukösa körteländstycken. Inga andra karakteristika. 5. Basalmembranet (eng. basement membrane ) kan indelas i tre olika lager. Vad kallas dessa? Börja med att nämna det lager (lamina) som ligger närmast epitelcellerna och därefter i ordning mot underliggande bindväv. Svar: 1. Lamina lucida; 2. Lamina densa (= lamina basalis); 3. Lamina reticularis. (eng. basal lamina = lamina lucida + lamina densa). 6. Var i kroppen hittar man i stor utsträckning enkelt cylinderepitel utan cilier? Nämn ett ställe/organsystem. Svar: Digestionskanalen (från cardia till anus + gallblåsa), stora utförsgångar i exokrina körtlar samt samlingsrör i urinvägarna. 1

2 7. Vad kallas den substans som finns i mastcellsgranula och som ger upphov till svullnad och rodnad vid allergiska reaktioner? Genom vilka effekter åstadkommer substansen rodnad? Svar: Histamin ger vasodilatation (rodnad) och ökad kärlpermeabilitet (svullnad). 8. Vad kallas den omogna cell i bindväven som kan differentieras till många olika typer av bindvävsceller? Svar: Mesenkymcell. 9. I vilken zon i epifysens tillväxtplatta blir cellernas storlek markant större? Vad kallas celltypen som blir större? Svar: Hypertrofizonen. Kondrocyt. 10. Nämn två ställen i kroppen där man hittar elastiskt brosk. Svar: Ytteröra, yttre hörselgång, örontrumpeten och epiglottis. 11. T-tubuli och det sarkoplasmatiska retiklet i skelett- och hjärtmuskulatur samverkar för att frisätta (vadå?) Svar: Kalcium. 12. Vilken transmittorsubstans finns i motorändplattorna? Svar: Acetylkolin. 13. Vad innebär begreppet multipolär nervcell? Svar: en sådan cell har ett axon och flera/många dendriter. 14. NGF, nerve growth factor, är exempel på (vadå?) Svar: En trofisk substans. 15. Vilken cell är vanligast i epidermis? Svar: keratinocyten 16. Vilken är den huvudsakliga vävnaden i dermis? Svar: tät, oorganiserad kollagen bindväv 2

3 17. Vilken typ av brosk finns i kotdiskarna? Svar: Trådbrosk. 18. Den s.k. nej-leden (huvudvridning) finns mellan två halskotor, vilka? Svar: atlas och axis (C1 och C2) 19. Mellan vilka ben ledar art. sternoclavicularis? Svar: Sternum (bröstben) och clavicula (nyckelben). 20. Nämn en muskel som ger flexion av underarmen? Svar: Musculus biceps brachii. 21. Vilka tre kranialnerver styr ögonens rörelser? (3p) Svar: N. III, Oculomotorius, N. IV, Trochlearis, N.VI., Abducens. 22. Språk: Vilken hjärnregion är särskilt viktig för (a) förståelse av språk samt (b) produktion av språk (2p). Svar: (a) Wernickes area i temporalloben samt (b) Broca s area i frontalloben 23. Ange tre strukturer i hjärnan som är knutna till emotioner. (3p) Svar: Tex. amygdala, gyrus cinguli, mediala prefrontalkortex, ventrala basala ganglierna, thalamus dorsomediala del. 24. Vid sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS) degenererar en viss typ av neuron vilken? (2p) Svar: Motorneuron i ryggmärgen. 25. Vilka jonkanaler är viktiga för uppkomsten av vilomembranpotential respektive aktionspotential (nervimpuls). Vad är den avgörande skillnaden mellan dessa kanaler? (2p) Svar : För membranpotentialen är de s.k. K + läckkanalerna avgörande. De är alltid öppna och gatas alltså inte (har ingen grind). För aktionspotentialen är de spänningsaktiverade Na + kanalerna viktigast. 3

4 26. Rita en aktionspotential och redogör för hur de olika faserna uppkommer. (3p) Svar : Se tex bild 3.8 i läroboken. Vid tröskeln ca. -55 mv öppnas spänningskänsliga Na + kanaler. Cellen depolariserar till ca +30 mv. Vid denna potential inaktiveras Na + kanalerna (de stängs) och K+ börjar strömma ut ur cellen via läckkanalerna och ibland spänningskänsliga K+ kanaler. Cellen repolariserar tillbaka till vilomembranpotentialen efter en knapp millisekund. 27. Vad är en signalsubstans och i vilket sammanhang förekommer de? Ge exempel på två vanliga signalsubstanser i centrala/perifera nervsystemet. (2p) Svar: Signalsubstanser förekommer i den kemiska synapsen. Frisätts då synapsen aktiveras och verkar på receptorer i det postsynaptiska membranet. Exempel på signalsubstanser: acetylkolin, noradrenalin, dopamin, serotonin, glutamat, GABA, glycin, m.fl. 28. Diskutera hur det sympatiska nervsystemet samtidigt kan aktivera så många olika vävnader vid till exempel en fight or flight reaktion. (3p) Svar: Sympatiska nervsystemet tar sin utgångspunkt i den thoracala-lumbala delen av ryggmärgens lateral horn där de preganglionära neuronens cellkroppar är belägna. De preganglionära neuronen synapsar med postganglionära neuron i sympatiska gränssträngen och bukganglierna (coelicus och mesenterialganglierna) samt cellerna i binjuremärgen. Divergensen är alltså stor de preganglionära neuronen kontaktar många postganglionära neuron som innerverar ett flertal vävnader. Till detta kommer att innervationen av binjuremärgen innebär att fr.a. adrenalin utsöndras till blodbanan och att man på det sättet når de flesta celler i kroppen. 29. Vilka tre huvudmodaliteter kan vi urskilja i hudsinnet? (2p) Svar: Mekanoreception (beröring, tryck, vibration), temperatur, smärta. 30. Uppbyggnaden av näthinnan i fovean centralis skiljer sig från periferin. Ange två skillnader och ange foveans funktion. (3p) Svar: 1) Enbart tappar i fovea centralis; 2) tapparna är kopplade 1:1 till gangliecellerna. Fovea centralis: skärpseende område. 31. Mellanörats funktioner kan sägas vara att förbättra hörtröskeln, kontrollera ljudstyrkan och skydda mot infektioner. Mellanörat förbättrar hörtröskeln genom så kallad impedansanpassning. Ljudet måste passeras från mellanörat (luft) till innerörat (vätska). Vätskan har en mycket större impedans jämfört med luft vilket gör att ungefär 99% av den ljudenergi som riktas mot innerörats vätska studsa tillbaka. Beskriv hur mellanörat löser detta problem. (4p) 4

5 Svar: När ljudet överförs från trumhinnans stora yta till den 20 gånger mindre ytan hos ovala fönstret erhålls en tryckförstärkning. En mindre förstärkning sker genom att hörselbenen fungerar som hävstänger. 32. Primära syncortex är väl organiserat i kolumner, och man måste få en väl balanserad visuell stimulans för att utveckla dessa kolumner. Beskriv organisation och funktion hos dessa kolumner. (4p) Svar: Det finns okulär dominanta kolumner som ansvarar för information från vänster resp. höger öga. Orienteringskolumner svarar för objekt med ett viss orientering. 33. Varför minskar den aktiva kraft som en muskel kan producera när den sträcks utöver sin optimala längd? (Aktiv kraft = kraft producerad av korsbryggorna) Rita gärna! (2p) Svar: Sarkomererna sträcks ut så att en del av myosinfilamentet inte längre har kontakt med aktinfilamenten => färre korsbryggor kan jobba => mindre kraft. 34. Sant eller falskt? (1p) (a) Nedbrytning av kreatinfosfat sker aerobt (med O 2 ). (b) Nedbrytning av glukos kan ske både anaerobt (utan O 2 ) och aerobt. Svar: (a) falskt; (b) sant. 35. Hjärtmuskelceller är elektriskt ihopkopplade. (a) Förklara den funktionella betydelsen av detta. (1p) (b) Varför skulle det vara funktionellt olämpligt att ha elektriskt ihopkopplade skelettmuskelceller? (1p) Svar: (a) Hjärtat kan fungera som en enhet och effektivt pumpa blod. (b) Skelettmuskler måste kunna göra olika rörelser. 36. Nämn två fördelar med att en stor del av vår motorik styrs av reflexer och motoriska program. (2p) Svar: Går snabbare och högre motoriska centra avlastas. 37. Sant eller falskt? (2p) (a) Hjärnstammen har en viktig roll i kontrollen av tonus och balans. Svar: (a) sant. (b) Fingerrörelser styrs framför allt från lillhjärnan. Svar: (b) falskt. 5

Rest Dugga 1 - OSOF

Rest Dugga 1 - OSOF 1. I trachea (luftstrupen) återfinns ett s.k. respirationsvägsepitel. Vad menas med detta, hur ser det ut och vad är typiskt för detta epitel? Vilka specialiserade ytstrukturer finns på epitelcellerna?

Läs mer

Rest. Dugga 1 - OSOF

Rest. Dugga 1 - OSOF 1. Var i kroppen hittar man enkelt cylindriskt epitel med mikrovilli? Specificera genom att klargöra region (det räcker inte med att nämna ett organ). Svar: I digestionskanalen. Från magsäckens cardiaregion

Läs mer

Ord. Dugga 1 - OSOF

Ord. Dugga 1 - OSOF 1. Kinocilier är specialiserade ytstrukturer på epitelceller. Hur är dessa ytstrukturer uppbyggda? Nämn ett ställe/organ i vilket man hittar epitel som har kinocilier. Svar: De består av mikrotubuli som

Läs mer

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin

Läs mer

1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion?

1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion? Där inte annat anges ger svaret 1p. 1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion? Svar: Laminin. Fungerar som cellklister och sammanbinder epitelceller

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? Svar: Mikrovilli. Ytförstorande.

Läs mer

Synapser. ehagglund.se

Synapser. ehagglund.se Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 12 april 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung 1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat

Läs mer

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan. Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Nervceller och nervsystem 2

Nervceller och nervsystem 2 Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

MIKROANATOMI. Tunica mucosa (slemhinnan) består av: a. lamina epitelialis, b. lamina propria, och c. lamina muscularis mucosae.

MIKROANATOMI. Tunica mucosa (slemhinnan) består av: a. lamina epitelialis, b. lamina propria, och c. lamina muscularis mucosae. MIKROANATOMI Epitel (inkl sekretion) (1p) Vad menas med holokrin sekretion? Var i kroppen och i vilka körtlar förekommer denna typ av sekretion? Hela (gr. holo = hel) cellen fylls med sekret, cellen dör

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 27 mars 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp Delkurs 1 av block III påp Apotekarprogrammet Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning L Introduktionskurs 10p HT 2006 Vävnadslära Epitelvävnad vnad Fredrik Larsson Epitelvävnad vnad epite l subst.

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Veckans mål: Förklara hur muskler fungerar i vila och arbete ur molekylär,cellulär och makroskopisk synvinkel. Beskriv vilka slags muskelceller som finns i

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Gimogatan 4 Sal 1

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Gimogatan 4 Sal 1 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-03-26 kl 09.00 15.00 Plats: Gimogatan 4 Sal 1 Skrivningen omfattar 29 frågor. Totalt ger skrivningen 78 poäng.

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg

Nervsystemet. Perifera nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Nervsystemet Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Perifera nervsystemet (PNS): - Somatosensoriska - Somatomotoriska - Autonoma: - Sympatiska - Parasympatiska - Enteriska Perifera nervsystemet

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 februari 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Perifera nervsystemet. Nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Adrenalin/Binjuremärg. Sympatiska nervsystemet

Perifera nervsystemet. Nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Adrenalin/Binjuremärg. Sympatiska nervsystemet Nervsystemet Perifera nervsystemet Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Perifera nervsystemet (PNS): - Somatosensoriska - Somatomotoriska - Autonoma: - Sympatiska - Parasympatiska - Enteriska

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 6 0 3 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 14-19 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

DFM 1 Avsnitt 3: Matsmältningsorganens makro- och mikroanatomi

DFM 1 Avsnitt 3: Matsmältningsorganens makro- och mikroanatomi DFM 1 Avsnitt 3: Matsmältningsorganens makro- och mikroanatomi Av Sihan Wang, Läkarprogrammet T1 HT08 MATSMÄLTNINGSORGANENS MAKROANATOMI Kunna: Redogöra för käkledens och tuggmuskulaturens principiella

Läs mer