Nervceller och nervsystem 2
|
|
- Ida Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge? Vad är nervcellernas vilooch aktionspotential? Det är bara några av frågorna du får svaret på. Denna DVD förklarar i detalj, steg för steg, vad som sker. Serien förklarar: 1. Nervcellernas vilopotential 2. Nervcellernas aktionspotential 3. Synapserna 4. Reflexbågen 5. Centrala nervsystemet 6. Inlärningsförmågan 7. Autonoma nervsystemet Fakta Produktion: GIDA GmbH Längd: 39 min Från: 15 år Ämne: Biologi Filmnr: 7042 Inledning Nervsystemet är ett organsystem som samordnar sinnesintryck och beteende i relation till omgivningen. Förmåga att reagera på yttre stimuli med förändringar (signaler) i cellmembranerna finns hos de flesta celler, men är speciellt utvecklad hos nervceller (neuroner). Människans nervsystem kan indelas i centrala och perifera nervsystemet Nervcellernas vilopotential Precis innan vi springer iväg är musklerna i beredskapsläge. Det är möjligt tack vare nervcellernas vilopotential. För att kunna förklara nervcellernas vilopotential måste vi ta oss in ända till axonmembranet; kontaktytan mellan nervcellens cytoplasma och extracellulär-rummet. Inuti axonen, liksom utanför cellen, simmar mängder av olika joner. Men för att förstå de följande processerna är det bara positivt laddade natrium- och kaliumjonerna som är viktiga. Vid cellmembranet råder en tydlig koncentrationsskillnad. I cytoplasman finns det fler kaliumjoner och utanför cellen finns det fler natriumjoner. Kaliumjonerna kan ta sig igenom cellmembranet tämligen enkelt. Hela tiden vandrar kaliumjoner ut ur cytoplasman för att jämna ut koncentrationsskillnaden. Natriumjonerna har det svårare att ta sig igenom cellmembranet: Bara ett fåtal lyckas ta sig in, och då mestadels genom särskilda kanaler i cellmembranet. En jonpump i cellmembranet motarbetar hela tiden jonernas vandring. Den drar in kaliumjoner i cytoplasman och skickar ut natriumjoner ur cellen. På så sätt hålls jonkoncentrationerna på båda sidor om cellmembranet konstanta. Skillnaden i jonkoncentration är mycket viktig för nervcellens funktion. Totalt sett leder jonförflyttningen i membranet till att något fler kaliumjoner flyttas ut än natriumjoner flyttas in. Det skapar inte bara en koncentrationsskillnad runt cellmembranet, utan också en lätt
2 elektrisk spänning mellan den minusladdade insidan och den plusladdade utsidan. Det är den så kallade vilopotentialen i axonen och hela nervcellen. Den ligger på ungefär minus 60 millivolt. (Läs mer i stycket 1.2) Aktionspotential Föreställ dig att du springer iväg i samma ögonblick som startskottet går. Trots väntan är musklerna blixtsnabba på att reagera. Det är möjligt tack vare nervcellernas aktionspotential. När musklerna vilar är vilopotentialen över axonmembranet minus 60 millivolt (läs mer om det i stycket 1.1). Startsignalen från hjärnan når nervcellkroppen. Där bildas en receptorpotential, som vandrar längs cellmembranet till axonkäglan. Spänningen över cellmembranet sjunker. Och i samma ögonblick som spänningen når tröskelvärdet minus 50 millivolt uppstår en aktionspotential i axonen. Genom det lätta spänningsfallet över axonmembranet öppnas blixtsnabbt spänningsstyrda natriumkanaler. De släpper in stora mängder natriumjoner i axonens inre. Resultatet blir ett spänningsomslag över membranet till plus 30 millivolt aktionspotentialen. Det tar bara 1-2 millisekunder; sedan stängs natriumkanalerna igen. Strax därpå öppnas sedan ett flertal spänningsstyrda kaliumkanaler i axonmembranet. Nu strömmar stora mängder kaliumjoner ut. På så sätt vänds potentialen och blir återigen negativ: det sker en hyperpolarisering till minus 80 millivolt. Aktionspotentialen är över på cirka tre millisekunder. Och då har natrium-kaliumpumparna i axonmembranet fullt upp med att transportera tillbaka jonerna igen: Kalium ska pumpas in och natrium ska ut. På så sätt återställs ursprungstillståndet i den här delen av axonmembranet vilopotentialen blir återigen minus 60 millivolt Synapser Signalvägen från hjärnan till respektive muskel utgörs för det mesta av flera sammanlänkade neuroner, som kopplas ihop med synapser. Här en synaps vid en axons motoriska ändplatta, vilket är kopplingsstället mellan neuronen och en muskelfiber. Axonen slutar i så kallade nervändslut. I synapsblåsorna finns en signalsubstans lagrad, till exempel acetylkolin. I nervändslutets membran finns spänningsstyrda kalciumjon-kanaler. Den smala synapsklyftan skiljer det presynaptiska membranet från det postsynaptiska membranet. I det sistnämnda finns signalsubstans-styrda natriumjon-kanaler. Detta är synapsens viktigaste beståndsdelar. Så här fungerar det: Aktionspotentialer går in i nervändslutet och får spänningsstyrda kalciumkanaler att öppnas. De inströmmande kalciumjonerna gör så att synapsblåsorna fastnar mot det presynaptiska membranet och utsöndrar signalsubstansen acetylkolin i synapsklyftan. Den elektriska aktionspotentialen har omvandlats till en kemisk signal. På andra sidan av klyftan, i det postsynaptiska membranet, binder sig en del av acetylkolin-molekylerna på natriumkanalernas receptorer. Det får kanalerna att öppnas och natriumjoner strömmar in i den postsynaptiska cellen. Resultatet blir en PSP, en postsynaptisk potential, som yttrar sig om en depolarisering över cellmembranet och kan leda till ett spänningsomslag. Ju mer aktionspotentialer som når synapsen, desto mer signalsubstans frigörs och desto starkare blir depolariseringen. Och när membranpotentialen överskrider ett visst tröskelvärde leder det till en muskelkontraktion. Eller så utlöses fler aktionspotentialer vid axonkäglan, om den är kopplad till en annan nervcell. I vilket fall omvandlas den kemiska signalen återigen till en elektrisk signal. Den kemiska retningen i synapsen får inte pågå för länge. Efter att natriumkanalerna har öppnats lossnar därför acetylkolinet snabbt och bryts ned av enzymer. Resterna, acetat och kolin, kan transporteras tillbaka in i den presynaptiska cellen och återigen syntetiseras till acetylkolin. Hittills har du bara läst om pådrivande synapser. De skapar en EPSP i den postsynaptiska cellen en excitatorisk postsynaptisk potential.
3 En sådan EPSP orsakar en mer eller mindre stark depolarisering över den postsynaptiska cellens membran. Men det finns även bromsande synapser, som använder andra signalsubstanser för att skapa en IPSP, en inhibitorisk postsynaptisk potential. Denna IPSP strävar efter att hyperpolarisera den postsynaptiska cellen. Membranpotentialen vid axonkäglan är alltså ett resultat av bromsande och pådrivande potentialer från de intilliggande synapserna. Om depolariseringen dominerar uppstår aktionspotentialer i den avledande axonen. Men om hyperpolariseringen dominerar, ställs aktionspotentialerna in. Det finns tre möjligheter: 1. En temporal summation. Postsynaptiska potentialer som uppstår nära inpå varandra i en synaps kan summeras tills tröskelvärdet för en aktionspotential har nåtts. 2. En spatial summation. Potentialer i tätt intilliggande synapser kan summeras. 3. Bromsande och pådrivande potentialer motverkar varandra tills en summa nås. Sist men inte minst: I synapsen kan omvandlingen från elektrisk till kemisk signal bara gå åt ett håll. Synapserna fungerar därmed även som ventiler, eller likriktare i nervsystemet Reflexbågen Reflexer är en blixtsnabb reaktion från ryggmärgen, som inte handlar om någon medveten reaktion från hjärnan. När man t.ex. snubblar böjs underbenet och den främre lårmuskeln sträcks. Detta registreras av en så kallad muskelspole, som ligger insprängd i lårmuskeln. Muskelspolen utlöser aktionspotentialer som blixtsnabbt registreras i ryggmärgen. Och ryggmärgen löser i sin tur genast ut aktionspotentialer i den motoriska lårnerven. Sträckarmuskeln i underbenet kontraheras och benet genomför sedan en ofrivillig sparkrörelse framåt, för att upprätthålla balansen Centrala nervsystemets uppbyggnad Det mänskliga nervsystemet har tre huvudsakliga delar och funktioner: Sensoriska och motoriska nervbanor binder samman alla delar av kroppen, via ryggmärgen, med hjärnan. Nervbanorna utgör det man kallar perifera nervsystemet. Ryggmärgen och hjärnan utgör tillsammans det centrala nervsystemet. Ryggmärgen ligger skyddad inuti ryggraden. I den så kallade vita substansen ligger de otaliga axoner som transporterar signaler från eller till kroppen. I den grå substansen finns de tillhörande nervcellkropparna och olika så kallade interneuroner. Signaler från kroppens sinnesceller löper via de sensoriska nervrötterna in i ryggmärgen. På motsvarande sätt går hjärnans och ryggmärgens signaler ut i kroppen via de motoriska nervrötterna. I huvudsak fungerar hela ryggmärgen alltså som en sorts informationsmotorväg som leder signaler fram och tillbaka mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Hjärnan kan delas in i fem regioner: 1. Förlängda märgen styr bland annat livsviktiga reflexer, som exempelvis hostoch nysreflexerna. 2. Mitthjärnan bidrar till att hjälpa människan att koordinera vissa rörelser. 3. I mellanhjärnan uppstår känslor som ilska, rädsla och glädje. Den styr bland annat det autonoma nervsystemet. 4. Lillhjärnan är hjärnans näst största del. Här sker bland annat samordningen av fina muskelrörelser. Till exempel lagras intensivt intränade rörelsemönster som små program i lillhjärnan. 5. Storhjärnan är den allra högst utvecklade delen av hjärnan. Den är centrum för vår varseblivning av omgivningen, för vårt medvetande, vårt tänkande och handlande och för förnimmelsen av känslor. Den kraftigt veckade storhjärnbarken täcker alla andra delar av hjärnan. Den är hjärnans grå substans och i den finns cellkroppar tillhörande runt miljarder nervceller. Längre in i hjärnan ligger hjärnans vita substans. Dit löper nervtrådarna nervcellernas axoner. De sköter de extremt komplexa förbindelserna mellan hjärncellerna och utgör grunden för människans intelligens Inlärningsförmågan Vår hjärna har dels ett korttidsminne, dit mängder av information från våra sinnesorgan ständigt strömmar in. Men korttidsminnet håller bara kvar informationen i några minuter. Annars skulle hjärnan förmodligen drabbas av överbelastning av alla intryck. Den ständiga rensningen av lagringsutrymmet kallar vi att glömma. Bara den bråkdel av informationen som
4 hjärnan bedömer som viktig, hamnar i den första delen av långtidsminnet. Här ligger den kvar i några dagar, i ett slags mellansteg. För precis som det gamla ordspråket säger: Övning ger färdighet: Om man repeterar och övar inlärd kunskap ofta, bedömer hjärnan den som viktig och lagrar den permanent i långtidsminnet. Kunskap som har lärts in och befästs genom repetition och övning kan stanna kvar i minnet i många år. Ju fler sinnesorgan som är delaktiga i inlärningen och övningen, desto bättre fastnar kunskapen. Om man gör något fastnar kunskapen lättare än om man bara läser den. Saker man gör fysiskt sitter också i långtidsminnet: som att springa, arbeta med händerna och skriva. Hämtningen av information från långtidsminnet sker alltid via korttidsminnet. Därför kallar man det också för hjärnans arbetsminne Autonoma nervsystemet Det autonoma nervsystemet styrs av hjärnan. Ett särskilt område i mellanhjärnan, den så kallade hypotalamus, är den centralenhet där det autonoma nervsystemets två huvuddelar börjar: De två delsystemen kallas för det sympatiska och det parasympatiska systemet. De är förbundna med alla kroppens inre organ. Sympatiska nervsystemet består av två nervtrådar, så kallade gränssträngar, som löper längs med ryggradens högra och vänstra sida. Vid varje kota är sympatiska nervsystemet kopplad till ryggmärgen. Från dessa punkter förgrenas också nerver ut till de inre organen. Den andra delen, det parasympatiska nervsystemet, förgrenar sig redan i höjd med halskotorna och bildar nervbanor till alla inre organ. De sympatiska och parasympatiska nervsystemen arbetar mot varandra, med att antingen hämma eller främja vissa organs funktion. Grundprincipen är att sympatiska nervsystemet ställer in kroppen på aktivitet och ökad beredskap. Parasympatiska nervsystemet däremot ansvarar för vila och återhämtning. Ett exempel är någon som springer: 1. Sympatiska nervsystemet får hjärtat att slå snabbare, lungorna att andas tungt och snabbt. 2. Svettkörtlarna stimuleras att utsöndra vätska och på så sätt kyla kroppen. 3. Samtidigt hämmar det sympatiska nervsystemet flera organ som inte behövs vid tillfällig ansträngning: Magens och tarmens aktivitet bromsas, liksom leverns, njurarnas och bukspottkörtelns. 4. Om man stannar och vilar sker en omvänd process; hjärtat lugnar sig, matsmältningsorganen aktiveras etc. Det här systemet är ett arv när det var nödvändigt för våra förfäder att kunna fly snabbt för att överleva. Sympatiska nervsystemet ställer blixtsnabbt om kroppen för maximal prestanda; för att slåss eller fly. Nyckelord/Teman Vilopotential Aktionspotential Kalium Natrium Synaps PSP EPSP IPSP Reflexbåge Perifera nervsystemet Nervbanor Hjärnan Ryggmärgen Förlängda märgen Korttidsminne Långtidsminne Arbetsminne Sympatiska systemet Parasympatiska systemet Aktiviteter före visning Ge exempel på fem olika situationer när nervcellerna och nervsystemet är involverade. Vilka är våra olika sinnesorgan? Frågor efter visning 1. Hur fungerar nervcellernas vilopotential? 2. Hur fungerar nervcellernas aktionspotential? 3. Förklara synapsernas funktion övergripande. 4. Förklara hur reflexbågen fungerar. 5. Vilka huvudsakliga delar och funktioner ingår i centrala nervsystemet? 6. Hur fungerar långtidsminnet? 7. Beskriv det sympatiska och parasympatiska systemet övergripande.
5 Aktiviteter efter visning Välj något av avsnitten och studera det närmare. Hitta på övningar som kan användas vid redovisningen för att förklara innehållet. Välj valfri redovisningsform. Gör en skiss över en människa, där du ritar ut olika funktioner som förklarar nervcellernas och nervsystemets funktioner övergripande. Internetkällor - Karolinska institutet - Uppsala universitet - Lunds universitet sv.wikipedia.org/wiki/nervsystemet om nervsystemet - utforska nervsystemet structure_575 - mer om nervsystemet asp?categoryid= Sjukvårdsrådgivningen - användbar sökmotor - den mesta om mycket FragorSelect.asp - uppslagsverk med frågor om det mesta - länkskafferiet
Nervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merHos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade
Läs merNervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merNervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.
Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.
Läs merCNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron
Läs merNeuronens Fysiologi 1
Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för
Läs merSynapser. ehagglund.se
Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merKURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER
KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:
Läs merKroppens signalsystem. Biologi åk 9
Kroppens signalsystem Biologi åk 9 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk
Läs merFråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat
Läs merBeteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA
Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merCNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).
Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merNervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merOmtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)
Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen
Läs merFACIT TILL TESTA DIG SJÄLV
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan
Läs merHar du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Läs merKroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga
Läs merTENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet
TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merEtt första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.
Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa
Läs merNervsystemet och hjärnan
Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merAutonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)
Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom
Läs merEn jämförelse mellan idrottare och icke idrottare
Smärtgräns En jämförelse mellan idrottare och icke idrottare Filip Dolk och Josefine Möller Filbornaskolan NA4 HT 2015/VT 2016 Handledare: Sara Westergren SMÄRTGRÄNS 1 Abstract The purpose of our project
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs mer2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)
20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merFunktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer
Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer LARS ZANDÉN Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04076 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merTräningsprogram på 80 dagar
Träningsprogram på 80 dagar Dag 1-10: HRV Träning- Träna upp min fokusering Jag lär mig påverka mitt eget nervsystem till samstämmighet och balans. Genom 2 steg (Hjärtfokus och hjärtandning) får jag mitt
Läs mer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merTENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:
KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19
Läs merVad händer i hjärnan när man lär? Några exempel
Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Siegbert Warkentin Professor Psykologi/Neurokognition siegbert.warkentin@lnu.se Hjärnans struktur och funktion The McGraw-Hill Companies, 2008 Hjärnans
Läs merALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merFrån receptorpotential till aktionspotential
Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merSkellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merTesta dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller
Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan olika
Läs merVanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Läs merLär hästen sänka huvudet!
Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merOBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
Läs merNeuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna
Översikt Neuronen Biologisk neuron Artificiell nod/enhet Organisering i nät Interaktiva nätverk med inhibering Övergripande beräkningsprincip Parallel constraint satisfaction Syftet med återstående föreläsningarna
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merHeartMath Lektion IV. Johny Alm Mirrorgate AB.
HeartMath Lektion IV Johny Alm Mirrorgate AB Vad vi skall göra.. 1. Känslomässiga landskapet 2. Det neutrala tillståndet 3. Hjärtkänsla 4. Nytt normaltillstånd: Heart Lock-in 5. Summering & handlingsplan
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merHJÄRNAN LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 8
HJÄRNAN LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 8 Först av allt vill vi passa på att hälsa dig välkommen till oss här på Visualiseringscenter C. Vi är glada över att kunna ta emot er här på plats, för att få ge ett smakprov
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merOrd. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.
1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merKroppen del 2 Stencilhäfte
Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin
Läs mera. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)
Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad
Läs merNervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)
Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merVad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?
Vad är det vi mäter? En del elöverkänsliga säger sig vara frekvenskänsliga och menar att de inte bara känner av elektomagnetiska fält, EMF, som finns i omgivningen. De känner även av frekvensen. Vid tester
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merHjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Läs merTentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merCaroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
Läs merMat/näring Uppdrag 1
Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat
Läs merEn genväg till djup avslappning och meditation. Floating.
En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör
Läs merOm the Big Five och förmågor
Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.
Läs merFÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center
Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merUNDERMEDVETEN PROGRAMMERING
(Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi
Läs mer