Verksamhetsplan. Vår vision, vårt mål. Vad säger läroplanen? Lekens roll

Transkript

1 Verksamhetsplan Vår vision, vårt mål Blåklintskolans Fritidshem ska karaktäriseras av en öppen och positiv miljö där barnen blir sedda utifrån sina behov, stimuleras efter sina förutsättningar och tillåts vara just barn. Blåklintskolans Fritids ska aktivt arbeta för att Likabehandlingsplanen efterföljs i all den verksamhet som kan anses omfattas av Fritids och dess ramar. Vår verksamhet ska kännas igen utifrån de riktlinjer som framgår i såväl skollag som aktuell läroplan. Vad säger läroplanen? En central del i det uppdrag vi har är att aktivt arbeta för att våra barn ska få en god inblick i värdegrundsfrågor samt medvetet implementera detta arbete i barnens tid hos oss. Här är det viktigt att understryka samarbetet mellan fritids och skola en del är inte komplett utan den andra och samverkansmöjligheterna är direkt avgörande i det arbete vi gör. Mer utförlig information kring detta återfinns i läroplanens första del under Värdegrund och uppdrag. Överhuvudtaget bör vår verksamhet ses som en förlängning av skolan och vi delar en gemensam plattform när det gäller frågor som rör Förståelse och medmänsklighet, Saklighet och allsidighet, Rättigheter och skyldigheter etc. Här utgör således fritids en minst sagt vital del av elevernas kunskapsinhämtning. Andra områden där fritids kan anses gå hand i hand med skolan gäller normer och värden, kunskaper, elevinflytande samt skolan och omvärlden. Lekens roll Fritidshemmens arbete och uppdrag styrs av såväl skollag som läroplan och här betonas tydligt lekens roll och betydelse som centrala delar i barnens aktiva lärande. Överhuvudtaget bör leken ses som ett utvecklande och oersättligt redskap för alla barn vad gäller såväl mognad- som lärprocesser. Med utgångspunkt i detta försöker vi på Blåklintskolans fritids uppmuntra till lekfullhet och kreativitet. För att kunna använda leken som det föredömligas verktyg det är behövs delaktiga pedagoger som tillsammans med barnen planerar och genomför meningsfulla aktiviteter. Det är genom aktiva och delaktiga pedagoger vi tror oss minimera risken för kränkande behandling, trakasserier etc.

2 Just delaktighetskriteriet är något som även nämns i skolans likabehandlingsplan. Det handlar om att ge eleverna en möjlighet att påverka hur deras skol- och fritidsdag ska se ut. Ett konkret exempel på detta är de stormöten som varje fritidsavdelning har varje vecka, där får barnen möjlighet till att påverka och diskutera aktiviter, regler samt inköp. Fritids har även frågelådor där eleverna kan lämna förslag på aktiviteter. Andra exempel är fritidspedagogernas närvaro på såväl föräldramöten som generella samlingar där hem och skola samverkar. För oss på Blåklint ska Fritids stå stadigt med en fot i skolan och sträva efter att ta del av samma informationskanaler som lärarna har. Trygghetsgruppen På Blåklintskolan finns en likabehandlingsplan. Denna plan berör både Fritidshem samt skola och finns att ladda ned på vår hemsida. I denna plan nämns utöver visioner, kravbilder och strävans mål även Trygghetsgruppen och dess funktion. Trygghetsgruppen utgör Blåklintskolans operativa verktyg när det kommer till mobbningsärenden samt generellt trygghetsarbete. I trygghetsgruppen finns det även personal från fritids representerad. Detta för att få en helhetssyn över barnens hela skoldag. Fritidshemmets uppdrag i ett helhetsperspektiv (Texten hämtad ur skolverkets allmänna råd) Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten. En stor andel av alla elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3 är idag inskrivna i fritidshemmet. Det ger fritidshemmet goda möjligheter att komplettera förskoleklassen och skolan genom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt att stimulera deras utveckling och lärande. En samstämmig bild bland forskare är att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer med

3 möjligheter till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, har större möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer. På många håll har det skett en långtgående integrering av verksamheterna i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, bland annat genom lokalintegrering, gemensam arbetsledning och genom att personalen i de olika verksamheterna i stor utsträckning arbetar tillsammans. Samtidigt har fritidshemmet i skollagen fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kan bidra till ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och utbildning. De olika uppdragen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan kan betraktas som en helhet vilka tillsammans kan bidra till bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Vid samverkan är det viktigt att personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan har kunskap om vilka uppdrag de olika verksamheterna har. En gemensam syn på lärande i de olika skolformerna utgör dock inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. När fritidshemmet ska komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet kan personalen i fritidshemmet utforma innehållet utifrån sin kompetens i fritidshemmets pedagogik. Då kan de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik, och därigenom även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. Elever tar till sig kunskaper på olika sätt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i andra miljöer och gruppkonstellationer än förskoleklassen och skolan stimulera elevernas utveckling och lärande. Ett helhetsperspektiv på barns utveckling bygger på insikten att olika delar av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan en elevs självkänsla stärkas om hon eller han känner trygghet i gruppen. Självkänslan påverkar i sin tur elevens förmåga att lära. Av tradition har omsorg en pedagogisk betydelse i fritidshemmet, och elevens utveckling ska ses som en helhet där pedagogik och omsorg integreras i utbildningen. Så arbetar vi På blåklintskolans fritidshem arbetar vi utifrån vårt verksamhetsträd (se bilaga 1) där vi synliggör pedagogernas arbete. Vi bedriver vår verksamhet utifrån våra mål (se bilaga 2) som beskrivs i molnet. Fritidshemmet genomsyras av de styrdokument vi har att tillgå såsom läroplan och de allmänna råden för fritidshemmet. Trädet tydliggör de övergripande områden verksamheten innehåller. I vår dagliga verksamhet bryter vi ner de stora områdena till konkreta aktiviteter. Trädet har sina rötter i läroplanen. Pedagogerna representeras av solstrålarna som behövs för att trädet ska kunna växa och bli starkt.

4 I vårt arbete på fritidshemmet använder vi oss av pedagogiska planeringar (se bilaga 3) för att ytterligare synliggöra verksamheten. Vi använder oss även av ett annat verktyg, sociogram (se bilaga 4). Dessa tydliggör elevernas sociala nätverk i fritidshemmet samt skola. För att kunna kvalitetssäkra verksamheten genomför vi, två gånger per läsår, en utvärdering (se bilaga 5) av fritidshemmet. Vi skickar även ut föräldra- och barnenkäter. Föräldraenkäten skickas ut en gång på vårterminen medans barnenkäten (se bilaga 6) skickas ut en gång per termin. Så styrs Blåklintskolan Blåklintskolan består av tre stycken övergripande indelningar (se bild) A är delen för åk. 7-9, här finns även matsal, mediatek, administration etc. B är delen för åk. 4-6 C är delen för åk. 1-3 samt FSK och Fritidsverksamhet. På skolan finns därtill en gymnastiksal. Fritids har fyra stycken olika avdelningar: Räven - För de yngsta (FSK) Vargen - Årskurs 1 Järven - Årskurs 2 Björnen - Årskurs 3 och äldre Samtliga fritidsavdelningar utgår från del C

5 Blåklintsskolans personal organiseras i fyra olika arbetslag som i sin tur leds av en (arbetslagsledare). Fritids Astrid (Frida Axelsson) Åk. FSK Ellen (Anna Hammarlund) Åk. 4-6 Columbus (Anna Dahlström) Åk. 7-9 Nobel (Sara Andersson) Rektorer Blåklintskolan leds av Rektor Tommy Gustafson samt Biträdande rektor Sebastian Hagård. Tommys fokus är riktat mot åk. 4-9 och Sebastian arbetar i första hand med frågor som rör FSK- åk. 3 samt Fritids. Kontaktuppgifter Skoladministratör Camilla Eriksson Telefon: Fax: Sjukanmälan elever Telefon: E-postadress Camilla.Eriksson@mjolby.se Adress Mårtensgatan Mjölby Rektor Tommy Gustafson Telefon: E-postadress tommy.gustafson@mjolby.se Bitr. rektor Sebastian Hagård Telefon: E-postadress sebastian.hagard@mjolby.se

6 Bilaga 1 PEDAGOGERNA MÅL

7 Bilaga 2 Strävansmål för Blåklintskolans fritidshem Förebyggande konflikthantering I Lgr11 står det: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

8 Bilaga 3 Pedagogisk planering för skapande verksamhet Skapande verksamhet Syfte: Vi använder oss av skapande verksamhet där eleven ska ges möjlighet att.. 1. Träna sin finmotorik. 2. Utveckla sin fantasi, nyfikenhet och kreativitet. 3. Att arbeta självständigt och tillsammans med andra.( Socialt samspel) 4. Uppleva olika uttrycksformer, tekniker och material. 5. Ta eget ansvar för material. 6. Prova egna idéer och lösa problem. 7. Utveckla självförtroende. Metod/Arbetssätt: I den skapande verksamheten får eleven. 1. Träna olika sorters aktiviteter som ex. sy, klippa, rita, måla, pärla. 2. Skapa stimulerande miljöer/material, synliggöra material och ideèr. 3. Skapa i olika aktiviteter med bestämda och i fria grupper. (Skapa relationer) 4. Prova på att olika tekniker och material exempelvis leror, gips, färger, tyg, garn mm. 5. Ta eget ansvar för det material som de plockar fram, se till att det används på rätt sätt och att det rengörs och plockas bort. Utdrag från LGR 11 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideèr och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (sid.9)

9 Pedagogisk planering för utflykt Utflykt Syfte: Vi använder oss av våra utflykter så att eleven ska ges möjlighet att. 1. Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning. 2. Utveckla sin nyfikenhet och kreativitet. 3. Delta i gruppstärkande aktiviteter och träna samarbete. 4. Lära sig allemansrätten. 5. Byta miljö och bekanta sig med sin närmiljö. 6. Öva trafikvett. 7. Anpassa kläder efter väder. Metod/arbetssätt: Genom att gå på utflykt får eleven. 1. Möjlighet att få leka och springa på olika underlag samt klättra och bygga mm. 2. Leka fritt/planerade aktiviteter och uppleva olika miljöer och material. 3. Leka, upptäcka och bygga tillsammans. 4. Praktisera vad allemansrätten innebär ex. hur man tar hänsyn till djur och natur. 5. Varierande miljöer. 6. Promenera. 7. Öva sig att anpassa kläder till utemiljön. Utdrag från LGR 11 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.

10 Pedagogisk planering för gymnastiksalen Gymnastiksalen Syfte: Vi erbjuder gymnastiksalen där eleven ska ges möjlighet att. 1. Utveckla grovmotoriskt liksom finmotoriskt/röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang. 2. Lära sig förstå regler och att lära sig lyssna till en instruktion. 3. Inse att varje elev är viktig för genomförandet av aktiviteten. 4. Socialt klara av att delta i leken eller aktiviteten. 5. Lära sig nya lekar och sporter. 6. Få tid till rekreation/avkoppling. 7. Acceptera vinst och förlust, träna demokrati. 8. Prova på, hitta sina egna intressen, öva ledarskap, gruppstärkande och självförtroende. 9. Ha kul. Metod/arbetssätt: Genom att gå till gymnastiksalen får elever. 1. Varierande utbud i gymnastiksalen t ex. bollekar, redskap, lekar mm. 2. Tydliga instruktioner om aktiviteten och dess regler, komma överrens om regler tillsammans. 3. Samarbetsövningar. 4. Välja aktiviteter efter grupp. Erbjuda lekar som innehåller samarbete. 5. Ta del av nya lekar och sporter som vuxna och elever kommer med. 6. Avslappning, varva ner på olika sätt. 7. Gilla läget, det är inte viktigt att vinna utan att delta. 8. Om de vill introducera en ny övning för de andra. Utdrag från LGR 11 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.

11 Pedagogisk planering för den fria leken Fria leken Syfte: Vi använder oss av fri lek där eleven ska ges möjlighet att 1. Välja fritt utifrån sina intressen. 2. Utveckla sin fantasi, nyfikenhet och kreativitet. 3. Leka självständigt och tillsammans med andra (socialt samspel). 4. Uppleva olika uttrycksformer. 5. Ta eget ansvar i leken. 6. Utveckla egna ideèr. 7. Lära sig lösa problem 8. Utveckla självförtroende. 9. Träna sin motorik. Metod/arbetssätt Genom fri lek får eleven 1. Olika stimulerande lekmiljöer ex. byggrum, spelrum, pysselrum, skolgården mm. 2. Tid, plats och material samt stöd och uppmuntran från oss vuxna. 3. Ta eget ansvar för sina val och att tillsammans bestämma regler. 4. Möjlighet att fritt välja upplevelser ex. teater, rollekar, krigslekar mm. 5. Ta hänsyn till varandra och att ta ansvar för material. 6. Genomföra sina ideèr tillsammans med vuxna. 7. Träna på att lyssna på varandra och följa regler. 8. Leka med andra i olika åldrar, träna att uppträda, ta eget ansvar och genomförande av ideèr mm. 9. Möjlighet att leka inne och ute som ex. teater, bygga, bollekar, klättra mm. Utdrag från LGR 11 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideèr och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

12 Bianca Yosef Leo Nellie Axel Emilia Brianna Edvin Noel Alice Clara Py Märta Elsa Lukas Elton Bilaga 4 Fsk A Bianca Yosef Leo Nellie Axel Emilia Brianna Edvin Noel Alice Clara Py Märta Elsa Lukas Elton Hava Fatima Cornelia Yacoub Zeke Olle Isabelle Tilde Poäng: Antal barn:

13 Bilaga 5 Utvärdering av Blåklintskolans fritidshem Utvärderingen genomförs två gånger per år, en gång på hötterminen och en gång på vårterminen. På höstterminen utvärderas den avdelningsvis och på vårterminen utvärderas den gemensamt över alla avdelningar. A - stämmer mycket bra B - stämmer bra C - stämmer delvis D - stämmer inte alls Personaltäthet och gruppsammansättning är anpassad efter elevernas behov och säkerhet utifrån: Elevernas behov av särskilt stöd Lokalernas utformning Utemiljöns utformning A B C D Erbjuds eleven en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid utifrån elevens behov och intressen: Fysiskt Intellektuellt Socialt/emotionellt A B C D Erbjuds eleven skapande verksamhet där eleven får: A B C D Öva finmotorik Utveckla fantasi, nyfikenhet och kreativitet Arbeta självständigt och tillsammans med andra (socialt samspel) Uppleva olika uttrycksformer, tekniker och material Ta eget ansvar för material Prova egna idéer och lösa problem Utveckla självförtroende Erbjuds eleven planerade utevistelser där eleven får: A B C D Öva sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla nyfikenhet och kreativitet Delta i gruppstärkande aktiviteter och träna samarbete Lära sig om allemansrätten Byta miljö och bekanta sig med sin närmiljö Öva trafikvett Anpassa kläder efter väder

14 Erbjuds eleven att vistas i gymnastiksalen där eleven får: A B C D Utveckla grovmotorik liksom finmotorik Lära sig förstå regler och att lära sig lyssna till en instruktion Inse att varje elev är viktig för genomförandet av aktiviteten Lära sig nya lekar och sporter Får tid till avkoppling Acceptera vinst och förlust, träna demokrati Prova på, hitta egna intressen, öva ledarskap, gruppstärkande och självförtroende Erbjuds eleven fri lek där eleven får: A B C D Välja fritt utifrån sina intressen Utveckla fantasi, nyfikenhet och kreativitet Leka självständigt och tillsammans med andra (socialt samspel) Uppleva olika uttrycksformer Ta eget ansvar i leken Utveckla egna idéer Utveckla självförtroende Träna motorik Blåklintskolans långsiktiga mål, förebyggande konflikthantering. Eleven får öva: Att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden Respektera andra människors egenvärde Ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor Empati och utveckla en vilja att handla också med elevens bästa för ögonen Visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv A B C D Hur vi arbetar med teman på fritidshemmet: A B C D Vi synliggör de olika temaområdena på ett tydligt sätt Vi erbjuder varierade aktiviteter anpassade till de olika temaområdena Eleverna har inflytande i val av aktiviteter inom det aktuella temaområdet Vi utvärderar våra temaområden på ett effektivt sätt

15 Barnenkät Utvärdering av fritidshem Barnet svarar genom att ringa in det ansikte som stämmer överens med påståendet. Bilaga 6 AVDELNING: Jag känner mig trygg på fritids Jag har någon att vara med Jag tycker att fritids har roliga aktiviteter Jag får vara med och bestämma på fritids

16 Jag vet vilka regler som gäller på fritids Jag tycker att pedagogerna finns där för mig Egna tankar: