RAPPORTNUMMER 8 december 2005 PTS-ER-2005:39 ISSN Förutsättningar för hållbar konkurrens på bredbandsområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORTNUMMER 8 december 2005 PTS-ER-2005:39 ISSN 1650-9862. Förutsättningar för hållbar konkurrens på bredbandsområdet"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 8 december 2005 PTS-ER-2005:39 ISSN Förutsättningar för hållbar konkurrens på bredbandsområdet

2

3 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet inom sektorn för elektronisk kommunikation. En av PTS uppgifter är att fortlöpande fastställa de produkt- och tjänstemarknader inom sektorn som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt EkomL. PTS skall även fortlöpande analysera de relevanta marknader som har fastställts och för varje marknad skall det fastställas om det råder effektiv konkurrens eller inte. Om det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad skall PTS även identifiera företag med betydande inflytande på marknaden och meddela beslut om skyldigheter för dessa företag med stöd av EkomL. Denna rapport har tagits fram som ett led i PTS arbete med analyser av marknader enligt 8 kap. 5 och 6 EkomL. Två av de marknader som PTS hittills har analyserat är marknaden för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall och delaccessnät uppbyggda av metallkablar (LLUB-marknaden) respektive marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde (bitströmsmarknaden). PTS har i beslut för ett år sedan funnit att det inte råder effektiv konkurrens på dessa marknader och har identifierat TeliaSonera AB (TeliaSonera) som det företag som har ett betydande inflytande på marknaderna. 1 I syfte att skapa effektiv konkurrens på marknaderna har PTS därför ålagt TeliaSonera skyldigheter på marknaderna med stöd av 4 kap. 4 EkomL. 2 PTS skall emellertid fortlöpande analysera de aktuella marknaderna och slutsatserna i denna rapport är tänkta att kunna tjäna som underlag inför de kommande analyser som PTS har att genomföra. Stockholm i december 2005 Marianne Treschow Generaldirektör 1 Se PTS beslut den 24 november 2004 i ärendena PTS beslut avseende marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde har dock inhiberats av Länsrätten i Stockholms län i beslut den 3 februari 2005 i mål nr Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Bakgrund, syfte och metod Värdekedjan och förutsättningar för investeringar Infrastrukturkonkurrens och tjänstekonkurrens Investeringsstegen Infrastrukturer för bredbandsöverföring Tillväxten av nya kunder Värdekedjans olika delar LLUB - TeliaSoneras metallbaserade accessnät Bitströmsaccess förädling av LLUB Förädling av bitströmsaccesser till återförsäljarprodukter och slutkundsprodukter Investeringsstegen applicerad på värdekedjan Geografiska skillnader i utbygganden av bredbandsaccess Urval och undersökning Operatörernas produkter i förhållande till investeringsstegen Skillnader i etablering mellan olika kommuner Hinder mot nyetablering eller utbyggnad Betydelsen av storleken på telestationer Hinder mot nyetablering eller utbyggnad Geografiska skillnader i förhållande till investeringsstegen Status för de olika grossistprodukterna i Sverige LLUB PTS reglering av tillgång till produkten Begränsningar i tillgången till produkten Prissättningsfrågor Bitströmsaccess PTS reglering av tillgång till produkten Begränsningar i tillgången till produkten - prissättningsfrågor m.m Återförsäljarprodukten Skanova Bredband ADSL PTS reglering av tillgång till produkten Begränsningar i tillgången till produkten Prissättningsfrågor Rättsprocesserna i förhållande till tillväxten på slutkundsmarknaderna och investeringsstegen Förklaringar till använda begrepp och förkortningar Post- och telestyrelsen 1

6

7 Sammanfattning Den dominerande tekniken som idag används för att erbjuda bredbandsaccesser till slutkunder nyttjar TeliaSoneras metallbaserade accessnät (s.k. xdsl). När det gäller tillväxten av nya bredbandsaccesser är xdsl-tekniken än mer dominerande, vilket även är fallet i flertalet andra europeiska länder. Förutom TeliaSoneras accessnät är det främst kabel-tv-nät och LAN-nät som idag nyttjas för bredbandsaccess i Sverige. I tätbefolkade områden med flerfamiljshus är de tre infrastrukturerna i stor utsträckning överlappande, varför det i vissa begränsade områden finns tillgång till parallella infrastrukturer medan stora delar av Sveriges hushåll och företag endast nås av TeliaSoneras accessnät. Mot bakgrund av den betydelse som xdsl-tekniken har fått på den svenska bredbandsmarknaden är de grossistprodukter med tillhörande villkor som TeliaSonera tillhandahåller för tillträde till bolagets metallbaserade accessnät av mycket stor betydelse för att slutkundsmarknaderna för olika bredbandsprodukter skall utvecklas mot en långsiktigt hållbar konkurrens. När det gäller målet att uppnå en långsiktigt hållbar konkurrens kan PTS konstatera att konkurrens med flera infrastrukturer har många fördelar i jämförelse med en renodlad tjänstekonkurrens. På grund av den höga risk som det innebär att investera med en stor andel ej återvinningsbara kostnader, vilket oftast är fallet vid investeringar i infrastruktur, kan infrastrukturkonkurrens emellertid behöva betraktas som ett lång-siktigt mål som kan uppnås genom att operatörer ges möjlighet att med tiden öka sina infrastrukturinvesteringar successivt genom att klättra uppför den s.k. investeringsstegen. För att investeringsstegen skall kunna fungera i praktiken krävs emellertid bl.a. att det finns ett urval av tillträdesprodukter med olika förädlingsgrad tillgängliga. De produkter som kan inordnas på en investeringsstege för tillträde till TeliaSoneras metallbaserade accessnät i syfte att erbjuda bredbands-tjänster är LLUB, bitströmstillträde och återförsäljarprodukter, där LLUB-produkter är de minst förädlade produkterna och återförsäljarprodukter de mest förädlade. I europeiska analyser har det framkommit att ju mer komplett investeringsstegen är i ett land, det vill säga ju fler av de aktuella tillträdesformerna som finns tillgängliga, desto bättre är konkurrenssituationen på de nationella bredbandsmarknaderna. LLUB är den minst förädlade produkten av de tre tillträdesformerna i investeringsstegen och vid sidan av parallelletablering av infrastruktur är LLUB den tillträdesform som medger störst kontroll över de slutkundsprodukter som erbjuds. LLUB är därför ett mycket viktigt steg på investeringsstegen. För att bredbandstillträde till slutkunder skall kunna tillhandahållas med lönsamhet via LLUB krävs dock att operatörer kan uppnå nödvändiga stordriftsfördelar på enskilda tele-stationer. Idag begränsas konkurrens baserat på LLUB därför till telestationer med ett stort antal anslutna abonnentledningar. Stora telestationer återfinns av naturliga skäl i större städer medan små telestationer förekommer i såväl glesbygd som stora städer. I PTS undersökning framkommer att om mer än en operatör skall kunna samlokalisera på en telestation och utöver TeliaSonera erbjuda bredbandsaccess krävs ett underlag på mer än anslutna abonnentledningar till telestationen. Dessa uppgifter skall sättas i relation till att Post- och telestyrelsen 3

8 Sammanfattning drygt 40 procent av Sveriges abonnenter är anslutna till telestationer med färre än abonnentledningar. TeliaSonera har däremot i stor utsträckning investerat på telestationer med mer än 500 abonnentledningar. Utöver behovet av stordriftsfördelar förekommer det dessutom en rad problem vid etablering genom LLUB som utgör hinder mot en obehindrad klättring uppför investeringsstegen. I avsaknad av möjligheter att via LLUB konkurrera på slutkundsmarknaderna för bredbandstjänster inom upptagningsområden för små och medelstora telestationer, vilka utgör en betydande andel av det totala antalet telestationer och slutkunder, är bitströms- och återförsäljarprodukter naturligtvis av mycket stor betydelse för att konkurrens överhuvudtaget skall kunna uppstå i dessa områden. Produkterna är även, beträffande större telestationer, mycket viktiga steg i investeringsstegen för att långsiktigt hållbar konkurrens skall kunna uppnås. PTS kan emellertid konstatera att TeliaSonera idag inte tillhandahåller någon bitströmsprodukt som tillgodoser marknadsaktörernas efterfrågan. TeliaSonera har dessutom begränsat tillhandahållandet av återförsäljarprodukten Skanova Bredband ADSL. Detta leder följaktligen till hål i investeringsstegen. Konsekvenserna av dessa hål är att slutkunderna i delar av landet riskerar att inte få tillgång till konkurrerande bredbandserbjudanden och operatörernas möjligheter att successivt öka sina investeringar i infrastruktur genom att klättra på investeringsstegen begränsas kraftigt. I linje med tidigare beslut bedömer PTS även fortsättningsvis att konkurrensproblemen långsiktigt bör kunna åtgärdas med reglering av tillträdesprodukterna LLUB och bitström. På kort sikt i avsaknaden av exempelvis bitströmsprodukter har dock återförsäljarprodukterna en stor betydelse för slutkundernas tillgång till konkurrerande erbjudanden för bredbandsaccess till Internet även om möjligheterna att tillhandahålla mervärdestjänster som exempelvis IP-telefoni och IP-TV baserat på återförsäljarprodukter är begränsade. PTS har meddelat skyldigheter och vidtagit tillsynsinsatser mot TeliaSonera i syfte att främja konkurrensen på marknaderna för bredbandsaccess i slutkundsledet både i fråga om tillhandahållandet av bitströmsprodukter och beträffande tillhandahållandet av LLUB. Konkurrensverket har även ingripit mot TeliaSonera beträffande bolagets villkor för tillhandahållandet av återförsäljarprodukter, avseende vilka PTS med nuvarande regelverk inte har möjlighet att ingripa. Flertalet av de båda myndigheternas beslut är dock för närvarande föremål för domstolsprövning och vissa nyckelbeslut som PTS meddelat har inhiberats av domstol i avvaktan på slutligt avgörande. Att meddelade skyldigheter inte kan verkställas leder till en överhängande risk för att bristerna i investeringsstegen kan komma att kvarstå under en inte obetydlig tid, vilket alltså får allvarliga konsekvenser för konkurrenssituationen på slutkundsmarknaderna för bredbandsprodukter. Vad som gör situationen om möjligt än mer allvarlig är att slutkundsmarknaderna för närvarande befinner sig under kraftig tillväxt och det är vanligen under en fas av stark tillväxt som leverantörer kan attrahera kunder. De marknadsandelar som etableras under tillväxtfasen riskerar därför att bestå för lång tid framöver, varför utdragna processer riskerar att hämma konkurrensen under lika lång tid. Begränsningarna i framväxten av konkurrens under tillväxtfasen risker därför att få allvarliga konsekvenser för slutkunderna och samhället även på längre sikt. 4 Post- och telestyrelsen

9 Summary The current dominant technology used to offer broadband access to end-users in Sweden is the use of TeliaSonera s metallic loops (so-called xdsl ). The growth of new broadband access lines is dominated even more so by xdsl technology, which is also the case in several other European countries. Apart from TeliaSonera s metallic loops, cable TV networks and LAN are the technologies that are commonly being used to provide broadband access in Sweden. In densely populated areas with blocks of flats the three infrastructures are to a great extent overlapping each other. Thus, in limited areas end-users have access to parallel infrastructures, whereas a great part of the households and companies in Sweden only have access to TeliaSoneras metallic loops. Set against the background of the importance that xdsl technology has consequently assumed in the Swedish broadband market, the wholesale products that TeliaSonera provides, for access to the company s metallic loops, and the terms for those products are of very great importance in order for the end-user markets for various broadband products to move towards long-term sustainable competition. As regards the goal of achieving long-term sustainable competition, PTS observes that there are many advantages to competition with several competing infrastructures compared with pure service based competition. However, owing to the high risk involved in investment requiring a large element of unrecoverable costs, which is often the case in connection with investments in infrastructure, infrastructure competition may need to be regarded as a long-term goal that can be achieved through the operators being given an opportunity to accumulate their infrastructure investments gradually over time through climbing up the so-called ladder of investment. However, in order for the ladder of investment to be able to function in practice, availability of a range of access products with various levels of refinement is necessary. The products that can be incorporated into a ladder of investment for access to TeliaSonera s metallic loops with the aim of offering broadband services are LLU, bitstream access and resale products, where LLU products are the least refined products and resale products the most refined. It has been established, through European analysis, that the more complete the ladder of investment, that is to say, the more relevant access forms that are actually available, the better the competition situation is in the national broadband markets. LLU is consequently the least refined product of the three forms of access in the ladder of investment and, besides parallel establishment of infrastructure; LLU is the form of access that allows the greatest control of the end-user products that are offered. LLU is therefore a very important step in the ladder of investment. However, in order for operators to be possible to offer broadband access to endusers profitably via LLU, it is necessary for the operators to be able to achieve the necessary advantages of scale within individual local exchanges. Today, competition based on LLU is consequently limited to local exchanges with a large number of subscriber lines connected. For natural reasons local exchanges with a large number of subscriber lines connected are to be found in big cities, whereas small local exchanges can be found both in sparsely populated areas and in big Post- och telestyrelsen 5

10 Summary cities. PTS s survey shows that for more than one operator to be able to co-locate at a local exchange and, in addition to TeliaSonera, be able to offer broadband access, a user base of more than 5,000 connected subscriber lines to the local exchange is required. These figures should be related to the fact that over 40 percent of the Swedish subscribers are connected to local exchanges with less than 2,000 subscriber lines. TeliaSonera has invested on a large scale in local exchanges with more than 500 subscriber lines. In addition to the need of advantages of scale, there are also a number of problems in connection with establishment through LLU that constitute impediments to unrestricted ascent of the ladder of investment. In the absence of opportunities to compete via LLU in the end-user market for broadband services within the catchment areas for small and medium-sized local exchanges, which constitute a significant proportion of the total number of exchanges and end-users, bitstream and resale products are of course of very great importance for allowing any competition to arise in these areas. In relation to large local exchanges, these products constitute a very important step in the ladder of investment, in order to achieve long-term sustainable competition. However, PTS concludes that TeliaSonera does not currently provide any bitstream product that satisfies the demand by the market stakeholders. TeliaSonera has also limited the provision of the resale product Skanova Bredband ADSL. This consequently results in gaps in the ladder of investment. The consequences of these gaps are that end-users in parts of Sweden are at risk of not being able to gain access to competing broadband offers and the operators opportunities of successfully increasing their investments in infrastructure through climbing the ladder of investment are greatly restricted. In line with earlier decisions PTS assessment is that the competition problems in the long term should be able to be addressed with access regulation of LLU and bitstream. In short term and in absence of e.g. bitstream products are resale products of big importance for end customers access to competing offerings of broadband Internet products. Furthermore are the possibilities to, based on resale products, provide value added services such as IP telephony and IP TV limited. PTS has imposed obligations and implemented supervisory measures in relation to TeliaSonera with the aim of promoting competition in the retail market for broadband access, both as regards provision of bitstream products and the provision of LLU. The Competition Authority has also intervened against TeliaSonera as regards the company s conditions for the provision of resale products, regarding which PTS, with the current regulatory structure, does not have any powers to intervene. The majority of decisions made by both of these authorities are however currently the subject of judicial review and certain key decisions that PTS has made have been suspended by the court pending a final determination. The fact that the obligations imposed cannot be enforced poses a potential risk that inadequacies in the ladder of investment may prevail for a significant period, which will result in serious consequences for the competition situation in the retail markets for broadband products. One factor that renders this situation, if possible, even more serious is that the retail markets are currently in a phase of dynamic growth and it is usually during times of strong growth that suppliers can attract customers. There is consequently a risk that the market 6 Post- och telestyrelsen

11 shares that are established during the growth phase will endure for a long time into the future, for which reason protracted proceedings potentially restrain competition for an equally long period. The limitations for the development of competition during the growth phase therefore risk creating serious consequences for end-users and society, also in the long-term. Post- och telestyrelsen 7

12

13 1 Bakgrund, syfte och metod Slutkundsmarknaderna för bredbandsaccess till Internet är för närvarande under kraftig tillväxt. Mellan den 31 december 2003 och den 31 december 2004 har exempelvis andelen kunder med fast anslutning till Internet ökat med 34 procent och bredbandsleverantörernas intäkter från sådana anslutningar har under motsvarande tid ökat med 29 procent. 3 Tillväxten av nya bredbandsaccesser till slutkunder sker i allt större utsträckning via TeliaSoneras metallbaserade accessnät (s.k. xdsl) och utgör idag den klart dominerande tillträdesformen med en marknadsandel på över 60 procent för bredbandsaccess till Internet. 4 Mot bakgrund av det expansiva skede som slutkundsmarknaderna för närvarande befinner sig i och den betydelse som TeliaSoneras metallbaserade accessnät har fått i detta skede, måste det för att önskvärd långsiktig konkurrens skall kunna uppstå på marknaderna för bredbandstjänster i slutkundsledet betraktas som en nödvändig förutsättning att andra operatörer ges tillträde till TeliaSoneras metallbaserade accessnät på konkurrenskraftiga villkor. Värdekedjan för bredbandsaccess via TeliaSoneras metallbaserade accessnät kan delas upp i ett antal förädlingsnivåer. På grossistnivå förekommer i princip tre huvudsakliga förädlingsnivåer på vilka operatörer kan beredas tillträde till TeliaSoneras metallbaserade accessnät; LLUB, bitströmsaccess och återförsäljarprodukter. Syftet med denna rapport är att genomföra en fördjupad analys av konkurrenssituationen i de olika delarna av värdekedjan och avseende vad som krävs för att erbjuda bredbandstjänster på de olika förädlingsnivåerna i värdekedjan. Vidare är avsikten med rapporten att fastställa i vilken utsträckning tillgången till de tre nämnda grossistprodukterna kan betraktas som en nödvändig förutsättning för att långsiktigt hållbar konkurrens skall kunna uppnås på slutkundsmarknaderna för bredbandsaccess. Härvid kommer bl.a. skillnader i olika geografiska områden och i förhållande till storleken på olika telestationer att uppmärksammas. I rapporten belyser PTS även hur tillgången till de olika grossistprodukterna ser ut idag och vilken påverkan detta har för den kort- och lång-siktiga konkurrensen på slutkundsmarknaderna. För att syftet med rapporten skall kunna uppfyllas har PTS, förutom empiriska studier, genomfört en enkätundersökning, i vilken TeliaSonera och de operatörer som är samlokaliserade på ett urval av telestationer i Sverige har fått besvara ett antal frågor. 3 Se Svensk Telemarknad 2004, PTS-ER-2005:34. 4 Se PTS rapport PTS-ER-2005:28 Konkurrensen i accessnätet första halvåret Post- och telestyrelsen 9

14 Värdekedjan och förutsättningar för investeringar 2 Värdekedjan och förutsättningar för investeringar 2.1 Infrastrukturkonkurrens och tjänstekonkurrens Syftet med det sektorspecifika regelverket inom området för elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen främjas. 5 Konkurrens kan dock förekomma på olika nivåer. Om slutkunden kan köpa en produkt eller tjänst från flera olika leverantörer även om leverantörerna nyttjar samma infrastruktur talas det normalt om tjänstekonkurrens. Infrastrukturkonkurrens däremot innebär att en tjänst eller produkt kan levereras på flera olika parallella infrastrukturer som är oberoende av varandra. Genom infrastrukturkonkurrens angrips i regel själva orsaken till eventuella konkurrensproblem på en marknad och konkurrensen anses vara mer långsiktigt hållbar än tjänstekonkurrens. 6 I förhållande till tjänstekonkurrens ökar infrastrukturkonkurrens även trycket att minimera kostnader över hela värdekedjan, vilket leder till större utrymme för innovationer som skapar en nedåtgående kostnadsdynamik. Dessutom leder infrastrukturkonkurrens i regel till att slutkunderna tillhandahålls mer differentierade produkter än vad som skulle varit fallet vid tjänstekonkurrens och detta ökar naturligtvis slutkundernas möjligheter att förvärva produkter som svarar upp mot deras specifika behov. Det är allmänt vedertaget att det föreligger en stor potentiell skada på välfärden när parallelletablering av infrastruktur är genomförbar men inte främjas. Detta försenar introduceringen av nya och innovativa tjänster och kan, särskilt när det gäller bredband, få stora negativa följder för samhällsekonomin. 7 Det bör i sammanhanget noteras att Europeiska gemenskapernas kommission (kommissionen) har anfört följande beträffande infrastrukturkonkurrens och syftet med det direktivspaket som ligger till grund för den sektorspecifika regleringen i EkomL: Syftet med det nya regelverket är att slutligen uppnå en situation där det råder fullständig konkurrens på infrastruktursidan mellan en mängd olika typer av infrastrukturer, varvid samma eller olika tekniska plattformar används. Bestämmelser om skyldighet att ge tillträde till befintliga nät är en vanlig övergångsåtgärd för att se till att det råder konkurrens mellan tjänster och att 5 Se 1 kap. 1 EkomL. 6 Se t.ex. Opta, Economic considerations on balancing infrastructure and services based competition, s Se t.ex. ERG:s gemensamma ståndpunkt om val och tillämpning av regleringsåtgärder enligt det nya regelverket ERG (03) 30 rev 1, s Post- och telestyrelsen

15 konsumenterna har valmöjligheter till dess att det råder tillfredsställande konkurrens mellan olika typer av infrastruktur. 8 PTS generella mål med regleringen av marknader för elektronisk kommunikation är naturligtvis inte bara att skapa tillfällig konkurrens utan att skapa en långsiktigt hållbar konkurrens. PTS kan i detta avseende, med beaktande av vad som ovan anförts om infrastrukturkonkurrens, konstatera att konkurrens med konkurrerande infrastrukturer har många fördelar i jämförelse med en renodlad tjänstekonkurrens. Infrastrukturkonkurrens bör dock naturligtvis endast främjas när parallelletablering av infrastruktur är genomförbar, varvid en rad olika faktorer måste beaktas såsom exempelvis teknik samt företags- och samhällsekonomi. Parallelletablering av infrastruktur när förutsättningar för infrastrukturkonkurrens saknas kan vara samhällsekonomiskt ineffektivt. Om en bedömning ger vid handen att parallelletablering inte är genomförbar måste målet för regleringsarbetet därför vara att skapa bästa möjliga tjänstekonkurrens med hänsyn tagen till att nätägaren får tillräckliga incitament för att underhålla och uppgradera sitt nätverk Investeringsstegen På grund av den höga risk som det innebär att investera med en stor andel ej återvinningsbara kostnader, vilket oftast är fallet vid investeringar i infrastruktur, kan en reglering som i slutändan har till syfte att åstadkomma infrastrukturkonkurrens behöva utformas på sådant sätt att operatörer ges incitament att med tiden öka sina infrastrukturinvesteringar successivt. Den initiala tillgängligheten till nätägarens/det dominerande företagets infrastruktur till rimliga villkor gör det lättare för andra operatörer att komma in på marknaden och utveckla en kundbas. Med en inarbetad kundbas begränsas osäkerheten avsevärt och operatörerna kan då vara beredda att genomföra ytterligare investeringar i infrastruktur. Detta förfarande kallas normalt för investeringsstegen. Teorin om investeringsstegen är idag ett viktigt element i de europeiska regleringsmyndigheternas regleringsarbete och har bl.a. förordats av ERG som den metod som bör användas för att uppnå långsiktigt hållbar infrastrukturkonkurrens när parallelletablering är genomförbar. 10 Investeringsstegen bygger alltså på att alternativa operatörer initialt kan hyra stora delar av infrastrukturen och successivt öka sina investeringar i egen infrastruktur Se kommissionens rekommendation C(2003)497 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, s Se ERG:s gemensamma ståndpunkt om val och tillämpning av regleringsåtgärder enligt det nya regelverket, s. 55 ff. 10 För en ingående redogörelse beträffande investeringsstegen se särskilt Cave, Martin, Making the ladder of investment operational och ERG:s gemensamma ståndpunkt om val och tillämpning av regleringsåtgärder enligt det nya regelverket. 11 Alternativa operatörer operatörer som vid sidan av nätägaren konkurrerar på en marknad. Post- och telestyrelsen 11

16 Värdekedjan och förutsättningar för investeringar Alternativa operatörers incitament att investera i infrastruktur förändras över tiden allt eftersom det finns förutsättningar för detta. Genom att ålägga nätägaren/det dominerande företaget skyldighet att erbjuda tillträdesprodukter på olika nivåer kan konkurrensen gradvis förflyttas från att vara ren tjänstekonkurrens till att i högre grad baseras på parallella infrastrukturer, det vill säga operatörerna klättrar uppför investeringsstegen. Det torde vara de tankegångar som investeringsstegen baseras på som kommissionen avsett när man i rekommendationen om relevanta marknader anfört att en skyldighet att ge tillträde till befintliga nät är en vanlig övergångsåtgärd till dess att det råder tillfredsställande konkurrens mellan olika typer av infrastrukturer. Om nytillkomna aktörer skall kunna växa sig starka och successivt öka sina investeringar i egen infrastruktur måste de i regel få stöd i detta genom en rad dynamiska och stödjande regleringsåtgärder som söker hantera nätägarens/det dominerande företagets eventuella fortlöpande ansträngningar att hämma andra operatörers möjligheter att klättra uppför investeringsstegen. Det torde i många fall bli nödvändigt att ålägga det dominerande företaget skyldigheter som gör det möjligt för den nytillkomna aktören att fortsätta sin utveckling (uppför investeringsstegen) för att slutligen kunna etablera konkurrerande infrastruktur när sådan etablering är genomförbar. Detta kräver bl.a. att det finns ett urval av tillträdesprodukter med olika förädlingsgrad att tillgå. Produkterna måste vidare ha en ändamålsenlig (stringent) prisstruktur. Om exempelvis tillträdespriserna sätts alltför lågt, finns en risk att de nytillkomna aktörerna inte får incitament att etablera egen infrastruktur (och nätägaren får inte heller tillräckligt incitament att uppgradera och underhålla sitt nät). Det finns också en fara för att ineffektiva företag kommer in i branschen. Om å andra sidan tillträdespriserna sätts alltför högt, kan i övrigt effektiva nytillkomna aktörer avstå från tillträde och det finns då också risk för samhällsekonomiskt ineffektiva investeringar. Det bör dock naturligtvis beaktas att det inte endast är ändamålsenligheten (stringensen) i eventuell prisreglering som ger operatörer incitament att klättra uppför investeringsstegen. Andra faktorer som kan ge sådana incitament är t.ex. förändringar i efterfrågan i slutkundsledet och i kostnaderna för relevant teknik samt tillgången till nödvändigt investeringskapital. För att investeringsstegen skall kunna fungera i praktiken är det av största vikt att förutse de mellansteg som skall underlätta för nytillkomna aktörer när de klättrar uppför stegen. Mellanstegen bör utformas så att oavsett var på stegen en operatör befinner sig skall det finnas incitament att klättra uppåt. Att direkt styra mot en renodlad infrastrukturkonkurrens kan dock i många fall ge felaktiga investeringssignaler. Detta eftersom möjligheterna för en operatör att uppnå ekonomisk lönsamhet på en marknad inte bara styrs av operatörens storskalighet, utan även i stor utsträckning av demografiska och geografiska skillnader. En lönsam investering i en storstadsregion kan exempelvis vara en direkt felinvestering i glesbygd. Ett hinder mot klättring uppför investeringsstegen i ett land som Sverige kan t.ex. vara det faktum att Sverige är ett till ytan stort, men till befolkningsmängd litet, land. 12 Post- och telestyrelsen

17 Ytterligare en viktig faktor för att investeringsstegen skall kunna fungera i praktiken är att det finns tillgängliga migreringsprocesser, det vill säga att det finns processer utarbetade som möjliggör för en operatör att byta till en annan tillträdesprodukt högre upp på investeringsstegen utan att operatörens relation med redan upparbetade slutkunder störs. Ett byte av tillträdesprodukt måste exempelvis kunna komma till stånd utan längre avbrott för slutkunden. Det finns annars risk för att en operatör kan komma att avstå från att klättra på önskvärt sätt uppför investeringsstegen i syfte att vårda relationerna med redan upparbetat kundunderlag. Avsaknaden av migreringsprocesser kan alltså komma att hämma utvecklingen mot infrastrukturkonkurrens. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att även slutkundernas möjlighet till byte mellan olika operatörer är av stor betydelse för en ökad konkurrens. 2.3 Infrastrukturer för bredbandsöverföring I Sverige finns ett antal olika accessinfrastrukturer för bredbandsöverföring. Den infrastruktur som utnyttjas i störst utsträckning är TeliaSoneras metallbaserade accessnät. Utöver TeliaSonera kan även andra operatörer utnyttja accessnätet bl.a. genom den reglering som föreligger på den svenska marknaden för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall och delaccessnät uppbyggda av metallkablar (LLUB-marknaden). Förutom TeliaSoneras accessnät är det främst kabel-tv-nät och LAN-nät som idag nyttjas för bredbandsaccess. Användningen av övriga accessnätstekniker som exempelvis radioaccess, fiber och PLC förekommer endast i begränsad utsträckning i förhållande till de tre dominerande teknikerna. TeliaSoneras accessnät har i det närmaste en hundraprocentig täckning av Sveriges hushåll och företag. Den infrastruktur som näst efter TeliaSoneras accessnät har störst utbredning är kabel-tv-näten som når cirka 60 procent av hushållen, men som endast i liten utsträckning når företag. 12 Alla som är anslutna till ett kabel-tvnät kan dock inte erbjudas bredbandsaccess eftersom kvaliteten på näten varierar. Näten var ursprungligen inte uppbyggda för kommunikation i båda riktningarna utan avsedda för distribution av TV-signaler vilket endast kräver kommunikation i en riktning, det vill säga från huvudcentralen till hushållen. För att kunna erbjuda tvåvägskommunikation och bredbandsaccess i kabel-tv-nät krävs således att näten returaktiveras. Arbetet med att returaktivera kabel-tv-nät varierar i omfattning men kräver vanligtvis utbyte av nätkomponenter mellan hushållet och huvudcentralen. Näten är med något enstaka undantag uppbyggda som kaskadnät vilket innebär att kunder delar på en gemensam accessförbindelse. Detta kan begränsa möjligheterna att tillhandahålla slutkunder olika tjänster och servicenivåer. Sedan slutet av 1990-talet har det genomförts investeringar i LAN-nät avsedda för att erbjuda bredbandsaccess. Vanligtvis består näten av ett fastighetsnät som är uppbyggt av partvinnade kopparkablar. Fastighetens, eller flera fastigheters, nät ansluts till en gemensam aktiv utrustning varifrån trafiken transporteras till en eller 12 Se Radio och TV-verket, Mediestatistik Post- och telestyrelsen 13

18 Värdekedjan och förutsättningar för investeringar flera operatörers stomnät. Transporten till stomnätet sker ofta över fiber men kan även ske via annan teknik. För överföring av datatrafik på LAN-nät utnyttjas oftast kommunikationsprotokollet Ethernet. Inledningsvis byggdes LAN-nät i privatbostäder på likartat sätt som när nät traditionellt byggts på företagskontor, vilket innebär att ett antal kunder anslöts till samma nätverk och delade på den tillgängliga överföringskapaciteten. Tidigt drabbades dock LAN-näten av kvalitetsproblem p.g.a. att den gemensamma tillgängliga överföringskapaciteten i ett nät överutnyttjades av någon enskild kund. Operatörerna angrep kvalitetsproblemen från olika utgångspunkter men många operatörer började tidigt undersöka tekniska möjligheter att begränsa varje enskild kunds överföringskapacitet. Olika tekniker provades men flera operatörer började nyttja virtuella LAN (VLAN; ej att förväxla med WLAN), vilket är en teknik som används för att logiskt dela fysiska nätverk. VLAN innebär att alla kunder är anslutna till samma fysiska LAN, men att varje kund är logiskt tilldelad ett eget LAN. Detta ger möjligheter för operatörerna att begränsa exempelvis överföringshastigheten till varje enskild kund. Operatörerna kan på så sätt tillhandahålla olika anslutningshastigheter till kunder som är anslutna till samma fysiska LAN. En annan drivkraft för nyttjandet av VLAN-tekniken var de stadsnät som önskade bygga upp operatörsneutrala nätverk där slutkunden kan välja mellan olika operatörer. I de stadsnät som nyttjar VLAN-tekniken upplåter stadsnätet ett VLAN för varje enskild operatör och konfigurerar nätet så att alla operatörers slutkunder tillhör samma VLAN. Stadsnät nyttjas förutom för att ansluta LAN-nät i bostadshus även för bredbandsaccess till företag. Uppbyggnaden av LAN-nät har i stor utsträckning genomförts i tätbefolkade områden med flerfamiljsbostäder vilka i stor utsträckning överlappar de hushåll som utöver tillgång till TeliaSoneras accessnät även har tillgång till kabel-tv. Att näten överlappar varandra medför att delar av hushållen i Sverige har tillgång till tre infrastrukturer som kan erbjuda bredbandsaccess samtidigt som en stor del av hushållen och företagen endast nås av TeliaSoneras accessnät Tillväxten av nya kunder Sedan 2003 sker tillväxten av nya bredbandsaccesser i allt större utsträckning via TeliaSoneras metallbaserade accessnät. Tillväxten via kabel-tv-nät och LAN-nät har däremot avtagit och utgjorde mindre än 10 procent av den totala ökningen under sista kvartalet 2004, se figur Post- och telestyrelsen

19 Andel av kvartalsvisa ökningen som respektive tillträdesform för xdsl anslutning står för xdsl Kabel TV Övrig fast access 100% Andel av marknad 80% 60% 40% 20% 0% Kv 2 '01 Kv 4 '01 Kv 2 '02 Kv 4 '02 Kv 2 '03 Kv 4 '03 Kv 2 '04 Kv 4 '04 Figur 1. Källa: PTS Svensk telemarknad helåret 2004 samt TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal Att bredbandsaccess via xdsl blir allt mer dominerande i förhållande till andra accessinfrastrukturer är inte unikt för svenska förhållanden. I en Europeisk studie av COCOM framgår att nära 4/5 av bredbandsaccesserna i EU-staterna levereras via xdsl. Tillväxten under 2004 var sex gånger större för xdsl i förhållande till kabel-tv som i många länder är den näst vanligaste infrastrukturen för bredbandsaccess. 13 Mot bakgrund av att tillväxten av bredbandsaccesser i slutkundsledet främst sker via TeliaSoneras metallbaserade accessnät och då en stor del av hushållen och företagen endast nås av detta nät har PTS valt att avgränsa analyserna i denna rapport till att avse konkurrenssituationen beträffande bredbandsprodukter som nyttjar TeliaSoneras metallbaserade accessnät. 2.4 Värdekedjans olika delar Värdekedjan för bredbandsaccess via TeliaSoneras metallbaserade accessnät kan delas upp i ett antal förädlingssteg. Sett ur ett tekniskt perspektiv består värdekedjan av nivåer enligt figur Broadband market competition report, ERG 25 Maj Post- och telestyrelsen 15

20 Värdekedjan och förutsättningar för investeringar Distribution Tjänsteproduktion Ökad förädling Transportnätskapacitet DSLAM Tillhörande faciliteter, t.ex: produktionslokaler, kraft och kyla Metallbaserade accesser LLUB Bitströmsaccess Återförsäljarprodukter Slutkundsprodukter Figur 2. Värdekedjan för bredbandsaccess och motsvarande grossistprodukter Beträffande de olika förädlingsstegen i värdekedjan bör det noteras att: Insatsvarorna metallbaserade accesser och produktionslokaler kan liksom transportnätskapacitet utnyttjas för andra slutkundsprodukter än bredbandsaccess. Förädlingssteget tjänsteproduktion varierar i omfattning beroende på vilken tjänst som skall erbjudas slutkunden. Exempel på slutkundsprodukter som kräver olika innehåll i förädlingssteget tjänsteproduktion är bredbandsaccess till Internet, företagsnät IP-VPN, hyrda förbindelser, IP-telefoni och IP-TV. Vid produktion av bredbandsaccess till Internet tillkommer utöver accessförbindelsen vanligtvis nationell och internationell IP-kapacitet, e-post, webbutrymme och säkerhetslösningar. Förädlingssteget distribution av produkterna omfattar exempelvis försäljning, kundservice och fakturering. På grossistnivå förekommer tre huvudsakliga förädlingsnivåer vilka även motsvarar olika nivåer på investeringsstegen: LLUB, bitströmsaccess och återförsäljarprodukter. I följande avsnitt beskrivs de olika förädlingsnivåerna i värdekedjan och förutsättningarna för operatörer att tillhandahålla produkter på de olika nivåerna LLUB - TeliaSoneras metallbaserade accessnät TeliaSoneras metallbaserade accessnät är uppbyggt under mycket lång tid och används av TeliaSonera för att erbjuda olika typer av slutkundsprodukter där de vanligast förekommande är telefonabonnemang och bredbandsaccess. Utöver TeliaSonera finns det även ett antal kommunala bolag som har ett fåtal metall- 16 Post- och telestyrelsen

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-10-05 Dnr: 07-11741/23 1(5) Konkurrensavdelningen Emma Nilimaa 08-678 57 63 emma.nilimaa@pts.se Samråd om ekonomiskt utrymme i prisregleringen av bitströmstillträde

Läs mer

Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA

Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 9 maj 2005 04-13230 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 82 jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik,

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (6) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-01-17 11-9306, 11-9313 Remiss av PTS PM Substitutionsanalys:

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-06-27 Dnr: 10-8138 1(6) Konkurrensavdelningen Susanne Severin Tedborn Lena Töregård 08-678 55 00 susanne.tedborn@pts.se lena.toregard@pts.se Angående TeliaSoneras

Läs mer

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-10-17 Dnr 387/2013 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden

Läs mer

TeliaSonera skall tillhandahålla samlokalisering enligt ovan utan dröjsmål.

TeliaSonera skall tillhandahålla samlokalisering enligt ovan utan dröjsmål. UNDERRÄTTELSE DATUM 22 december 2004 VÅR REFERENS 04-14965 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 82 jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab

Läs mer

Samråd II avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde

Samråd II avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde SAMRÅDS- DOKUMENT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Eivor Westerblom Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5500 eivor.westerblom@pts.se DATUM VÅR REFERENS 14 februari 2007 07-1697/23

Läs mer

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm.

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm. 1661 BESLUT Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-12 Dnr: 08-1331/23 Konkurrensavdelningen Barbro Svensson 08-678 56 50 barbro.svensson@pts.se Teracom AB Att: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson

Läs mer

Fax: telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll

Fax: telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24/06/2005 SG-Greffe (2005) D/202801 Post & Telestyrelsen P.O. Box 5398 SE-102 49 STOCKHOLM ATT: Marianne Treschow Generaldirektör Fax: 0046-8-678 57 03 Angående: Ärende

Läs mer

Konkurrensen i accessnätet

Konkurrensen i accessnätet DATUM RAPPORTNUMMER 1 oktober 2004 PTS-ER-2004:34 Konkurrensen i accessnätet Tredje rapporten 2004 Innehåll 1 Bakgrund... 4 1.1 Uppdrag... 4 1.2 EG-förordningen om tillträde till accessnät... 4 1.3 Lagen

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16/10/2009 K(2009)8121 SG-Greffe (2009) D/7223 Post- och telestyrelsen (PTS) Birger Jarlsgatan 16 102 49 Stockholm Sverige Att.: Marianne Treschow Generaldirektör Fax:

Läs mer

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? PM Datum 2012-01-17 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06 1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus

Läs mer

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Post- och telestyrelsen hogkvalitetstilltrade@pts.se Stockholm den 21 januari 2015 Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Telenor Sverige AB:s svar på Post- och telestyrelsens

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation 2005-01-21 Dnr 1136/2004 1 (6) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (Ärendebeteckning 04-6749, 04-6950 a) Sammanfattning

Läs mer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer OBS! Denna version av dokumentet är preliminär och avsett att ge en indikation över den funktionalitet som kan erbjudas för TV access och Telefoni

Läs mer

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation

Läs mer

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser Remissvar Sida 1(5) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-1327 Marguerite Sjöström- Josephson VD Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser 1 Konkurrensen

Läs mer

Erfarenheter av dominansmål -TeliaSonera

Erfarenheter av dominansmål -TeliaSonera Erfarenheter av dominansmål -TeliaSonera Chefsjurist Per Karlsson Bergen den 13 juni 2013 Vad målet handlade om Vid framväxten av bredbandsmarknaden runt millennieskiftet marginalklämde dominanten Telia

Läs mer

Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster:

Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster: Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster: Den 20 februari går remisstiden ut för Post- och Telestyrelsens (PTS) rapport Öppna nät och

Läs mer

Hearing Marknadsavgränsning avseende Marknaderna 4 & 5. Susanna Mattsson Lena Töregård. Post- och telestyrelsen

Hearing Marknadsavgränsning avseende Marknaderna 4 & 5. Susanna Mattsson Lena Töregård. Post- och telestyrelsen Hearing 2012-03-23 Marknadsavgränsning avseende Marknaderna 4 & 5 Susanna Mattsson Lena Töregård Post- och telestyrelsen Agenda Presentationsrunda Information: Prisstudie stadsnät Arbetssätt i smp-projekten

Läs mer

RAPPORTNUMMER 15 februari 2007 PTS-ER-2007:7 ISSN 1650-9862. Förslag till bredbandsstrategi för Sverige

RAPPORTNUMMER 15 februari 2007 PTS-ER-2007:7 ISSN 1650-9862. Förslag till bredbandsstrategi för Sverige DATUM RAPPORTNUMMER 15 februari 2007 PTS-ER-2007:7 ISSN 1650-9862 Förslag till bredbandsstrategi för Sverige Förord Post- och telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet inom området för elektronisk kommunikation.

Läs mer

Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman Lindahl KB, Box 1065, 101 39 Stockholm

Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman Lindahl KB, Box 1065, 101 39 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2014-05-14 Dnr 89/2014 1 (11) Anmälande företag 1. TeliaSonera Aktiebolag, 556103-4249, 106 63 Stockholm Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman

Läs mer

Vad händer på fiberfronten?

Vad händer på fiberfronten? Internetdagarna, 5 nov. 2007 Vad händer på fiberfronten? Dr. Claus Popp Larsen Acreo, Photonics Dept. Acreo, Photonics Dept. Claus Popp Larsen, Acreo, p1 Innehåll Definitioner Fiberaccess i resten av världen

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Sida 1 av 8 Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Glocalnet ABs synpunkter på rapporten Pricing of Shared Access in Sweden Glocalnet ger här, på inbjudan av PTS, sina synpunkter på den rapport

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Blockering och reservering av abonnentledningar

Blockering och reservering av abonnentledningar SKRIVELSE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 16 december 2005 05-3673/23 Till berörda bredbandsleverantörer

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14)

Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14) 1 2011-05-31 Till PTS Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14) Övergripande synpunkter SABO som intresseorganisation för de ca 300 kommunala bostadsföretagen

Läs mer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN)

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN) 1230/9520/2011 1 (5) MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN) Marknadsanalysen gäller projektområdet Kemiönsaari (Kimitoön) som Egentliga Finlands landskapsförbund

Läs mer

Underrättelse om misstanke att TeliaSonera inte tillmötesgår en rimlig begäran om bitströmstillträde

Underrättelse om misstanke att TeliaSonera inte tillmötesgår en rimlig begäran om bitströmstillträde UNDERRÄTTELSE 1(9) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-04-15 Dnr: 13-8584 Konkurrensavdelningen Lars Erik Axelsson 08-678 55 00 pts@pts.se TeliaSonera AB (org.nr 556103-4249) Att: Per Hemrin Stab Juridik,

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Viktoria Arwinge Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 58 76 Viktoria.arwinge@pts.se DATUM VÅR REFERENS 19 december 2007 07-11513 TeliaSonera AB Att:

Läs mer

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT,

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT, Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT, Ingrid Nordmark, Swedish ICT Research DIGITALIZATION IN INDUSTRY

Läs mer

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, 556684-6340. Lagrummet december nr 1580 AB, 556773-3091, under namnbyte till AINMT Sverige AB

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, 556684-6340. Lagrummet december nr 1580 AB, 556773-3091, under namnbyte till AINMT Sverige AB BESLUT 1(4) Datum Vår referens Aktbilaga 2009-03-11 Dnr: 09-2097/18 4 Spektrummarknadsavdelningen Per G. Andersson 08 678 57 73 per.g.andersson@pts.se Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo Lagrummet

Läs mer

PTS tredje samråd om förslag till beslut på marknaden för hyrda förbindelser (terminerande lågkapacitetsförbindelser)

PTS tredje samråd om förslag till beslut på marknaden för hyrda förbindelser (terminerande lågkapacitetsförbindelser) Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-06-20 10-9331 PTS tredje samråd om förslag

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7

11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7 Post- och telestyrelsen Smp@pts.se, Peter von Wovern 2013-03-22 11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7 Tele2 Sverige AB (Tele2)

Läs mer

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se Handläggare: 2013-06-03 Yttrande Camilla Jönsson 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org N2013/2375/ITP Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-03 Dnr 142/2012 1 (5) Post- och Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Er referens 11-9384

Läs mer

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber KKV1004, v1.6, 2014-12-17 BESLUT 2015-07-13 Dnr 220/2015 1 (8) Bahnhof AB Box 7702 103 95 Stockholm TeliaSonera Skanova Access AB Box 93 123 22 Farsta Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Läs mer

Yttrande 2012-05-04. Post- och telestyrelsen. smp@pts.se

Yttrande 2012-05-04. Post- och telestyrelsen. smp@pts.se myndigheten för radio och tv Yttrande 2012-05-04 Dnr 12/00522 Post- och telestyrelsen smp@pts.se Yttrande över Post- och telestyrelsens samrådsdokument avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde (samråd 1)

Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde (samråd 1) Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Att: Susanna Mattsson Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till: smp@pts.se Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Anmälan om svar på remiss Förslag om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation Remiss från Näringsdepartementet

Anmälan om svar på remiss Förslag om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation Remiss från Näringsdepartementet PM 2013: RI (Dnr 001-1526/2013) Anmälan om svar på remiss Förslag om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Diarienummer 08-3300. Rapportnummer PTS-ER-2008:9. Datum 2008-06-18. Svart fiber. - marknad och konkurrenssituation

Diarienummer 08-3300. Rapportnummer PTS-ER-2008:9. Datum 2008-06-18. Svart fiber. - marknad och konkurrenssituation Diarienummer 08-3300 Rapportnummer PTS-ER-2008:9 Datum 2008-06-18 Svart fiber - marknad och konkurrenssituation Svart fiber - marknad och konkurrenssituation Författare Jenny Bohman och Thorbjörn Blomdahl,

Läs mer

Konkurrensen i accessnätet

Konkurrensen i accessnätet DATUM RAPPORTNUMMER 2 maj 2002 PTS-ER-2002:8 ISSN-1650-9862 Konkurrensen i accessnätet Situationen och förslag till åtgärder Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund... 7 1.1 Uppdrag enligt regleringsbrev...

Läs mer

11-9306 Tele2 synpunkter på förslag til reglering av marknad 4 Nätinfrastrukturtillträde

11-9306 Tele2 synpunkter på förslag til reglering av marknad 4 Nätinfrastrukturtillträde Page 1 of 17 Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Susanna Mattsson 19 september 2013 11-9306 Tele2 synpunkter på förslag til reglering av marknad 4 Nätinfrastrukturtillträde Tele2 Sverige AB (Tele2)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning

Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning Post- och telestyrelsen Lars-Erik Axelsson Helena Westergren Kista 2006-09-22 Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning Tele2 Sverige AB (Tele2) har erbjudits möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET NYLAND, PROJEKTOMRÅDE 6 (RASEBORG)

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET NYLAND, PROJEKTOMRÅDE 6 (RASEBORG) 1224/9520/2011 1 (6) MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET NYLAND, PROJEKTOMRÅDE 6 (RASEBORG) Marknadsanalysen gäller projektområdet Raasepori IV (Raseborg IV) som Nylands landskapsförbund har

Läs mer

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57)

Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Utlåtande 2006:101 RI (Dnr 035-3762/2005) Förutsättningsskapande åtgärder för äkta bredband och tillgången till Internet via telenätet för stockholmarna Motion av Rolf Könberg (m) (2005:57) Kommunstyrelsen

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för centralt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3b)

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för centralt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3b) Förslag till beslut Datum Vår referens Sida 2015-01-07 Dnr: 11-9313 1(101) Konkurrensavdelningen Anna-Lena Alknert 08-678 55 00 pts@pts.se Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

Utkast till marknadsanalys enligt 8 kap. 5 och 6, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation avseende marknaden för bitströmstillträde (marknad 5)

Utkast till marknadsanalys enligt 8 kap. 5 och 6, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation avseende marknaden för bitströmstillträde (marknad 5) Förslag till beslut Datum Vår referens Sida 2013-09-13 Dnr: 11-9313 1(101) Konkurrensavdelningen 08-678 55 00 Utkast till marknadsanalys enligt 8 kap. 5 och 6, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4)

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) Förslag till beslut Datum Vår referens Sida 2014-02-07 Dnr: 11-9306 1(228) Konkurrensavdelningen 08-678 55 00 Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Läs mer

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden Jörgen Sandström Därför äger och bygger kommunerna bredband Hindra inte kommunerna att fortsätta bygga Se till att Att kommunerna får bygga utanför kommungränsen

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Samråd angående utkast till rapport om marknadsutvecklingen på området för trådbunden TV

Samråd angående utkast till rapport om marknadsutvecklingen på området för trådbunden TV Post- och telestyrelsen smp@pts.se 2010-11-10 1 (8) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Tillhör objekt Ert datum rt datum Er referens 2010-10-06 10-9037 Samråd angående

Läs mer

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET ÖSTERBOTTEN, PROJEKTOM- RÅDE 22 (NYKARLEBY)

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET ÖSTERBOTTEN, PROJEKTOM- RÅDE 22 (NYKARLEBY) 1296/9520/2011 1 (6) MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET ÖSTERBOTTEN, PROJEKTOM- RÅDE 22 (NYKARLEBY) Marknadsanalysen gäller projektområdet Nykarleby 2 Markby som Österbottens landskapsförbund

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer