Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman Lindahl KB, Box 1065, Stockholm

Transkript

1 KKV2023, v1.3, BESLUT Dnr 89/ (11) Anmälande företag 1. TeliaSonera Aktiebolag, , Stockholm Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman Lindahl KB, Box 1065, Stockholm Andra parter och medverkande i koncentrationen 2. Zitius Service Delivery Aktiebolag, , Greta Garbos väg 11, Solna Ombud: advokaten Kent Karlsson, Kastell Advokatbyrå, Box 7169, Stockholm 3. Quadracom Networks AB, , Gruvgatan 31B, Västra Frölunda Ombud: advokaten Anders Holmgren, Setterwalls Advokatbyrå, Box 11235, Göteborg 4. Quadracom Services AB, , Gruvgatan 31B, Västra Frölunda 5. QMarket AB, , c/o Quadracom AB, Gruvgatan 31B, Västra Frölunda 6. Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB, , Gruvgatan 31B, Västra Frölunda Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 89/ (11) Saken Anmälan enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; telekommarknaden Beslut Konkurrensverket lämnar TeliaSonera Aktiebolags förvärv av ensam kontroll över Zitius Service Delivery Aktiebolag, Quadracom Networks AB, Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB, Quadracom Services AB och QMarket AB, utan åtgärd. Anmälan 1. TeliaSonera Aktiebolag (TeliaSonera) har enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579), KL, anmält förvärv av ensam kontroll över Zitius Service Delivery Aktiebolag (Zitius), Quadracom Networks AB (QNetworks), Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB (Riksnet), Quadracom Services AB (QServices) och QMarket AB (QMarket). Säljare är Quadracom AB (Q AB) och MTG Broadcasting AB (MTG). Anmälan var fullständig den 4 februari Konkurrensverket beslutade den 10 mars 2014 att genomföra en särskild undersökning av koncentrationen enligt 4 kap. 11 KL. Företagskoncentrationen 2. Koncentrationen omfattar två transaktioner, dels TeliaSoneras förvärv av samtliga aktier i Zitius från MTG (80 procent) och Q AB (20 procent), dels TeliaSoneras förvärv av samtliga aktier i QNetworks, Riksnet, QServices och QMarket från Q AB. Förvärven sker samtidigt, har ett nära samband och är villkorade av varandra. Förvärven ska därför bedömas som en koncentration. 3. De berörda företagens sammanlagda omsättning översteg år 2012 en miljard kronor i Sverige. TeliaSonera hade samma år en omsättning som översteg 200 miljoner kronor i Sverige. Likaså uppgick målbolagens omsättning i Sverige sammanlagt till över 200 miljoner kronor. Koncentrationen är därmed anmälningspliktig enligt 4 kap. 6 KL och Konkurrensverket är behörigt att pröva koncentrationen.

3 Dnr 89/ (11) Företagen TeliaSonera AB 4. TeliaSonera är moderbolag i en koncern med ett antal dotterbolag i olika länder. Såvitt är av intresse för det aktuella förvärvet är TeliaSonera via olika dotterbolag verksamt i Sverige inom bland annat följande områden. 5. TeliaSonera erbjuder fasta och mobila bredbandstjänster till slutkund (via xdsl/koppar, fiber och mobilt bredband) genom TeliaSonera Sverige. 6. TeliaSonera tillhandahåller bitströmstjänster till grossistkunder över kopparnät genom TeliaSonera Network Sales Aktiebolag (TeliaSonera Networks Sales). 7. TeliaSonera tillhandahåller kapacitetsförbindelser och återförsäljartjänster i Sverige genom TeliaSonera Network Sales. 8. TeliaSonera tillhandahåller kommunikationsoperatörstjänster (KO-tjänster) till öppna fibernät i Sverige genom enheten Öppen Fiber, där operatörsverksamheten bedrivs av Telia Operator Business, i dotterbolaget TeliaSonera Sverige Aktiebolag (TeliaSonera Sverige). En begränsad kommunikationsoperatörsverksamhet bedrivs även i Svenska Stadsnät AB (SSAB). 9. TeliaSonera är verksamt inom svartfiberförbindelser i Sverige genom TeliaSonera Skanova Access Aktiebolag (Skanova) och SSAB. 10. Teliakoncernens omsättning uppgick till drygt 105 miljarder kronor år 2012, varav cirka 36,7 miljarder kronor var hänförligt till Sverige. Zitius Service Delivery Aktiebolag 11. Zitius är verksamt som kommunikationsoperatör och erbjuder öppna helhetslösningar (tv, bredband och telefoni) till stadsnät, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, byggherrar och villaägare. Zitius omsättning uppgick till cirka 121 miljoner kronor år 2012, varav allt var hänförligt till verksamhet i Sverige. Quadracom-bolagen 12. QNetworks tillhandahåller bitströmstjänster till grossistkunder över kopparnät, där kopparaccesserna hyrs av TeliaSoneras dotterbolag Skanova. Bolaget tillhandahåller även kapacitetsförbindelser via fiber och koppar till kommuner och företag och erbjuder fiber till byalag och villasammanslutningar. QNetworks äger en mycket liten andel av den totala svartfibern i Sverige. Företagets omsättning uppgick till cirka 128,5 miljoner kronor år 2012, varav allt var hänförligt till verksamhet i Sverige.

4 Dnr 89/ (11) 13. Riksnet erbjuder bredbandstjänster till företag och privatpersoner. Företaget är också verksamt på grossistnivå genom försäljning av färdigpaketerade återförsäljartjänster för bredband och telefoni via fiber. Företagets omsättning uppgick till cirka 35 miljoner kronor år 2012, varav allt var hänförligt till verksamhet i Sverige. 14. QServices ska bedriva kundtjänst och supportverksamt och därmed förenlig verksamhet. Företaget hade inte någon omsättning år QMarket ska bedriva återförsäljning, e-handel och support av tjänster inom bredband, tv och telefoni. QMarket är en beställnings- och tjänsteportal där slutkunder kan välja mellan olika tjänster och produkter inom bredband och kommunikation. Företaget hade inte någon omsättning år Parternas överlappande verksamheter 16. Det föreligger en horisontell överlappning mellan parternas verksamhet avseende fast bredband till slutkund, kapacitetsförbindelser (förbindelser med dedikerad bandbredd), återförsäljartjänster (färdigpaketerade tjänster som tillhandahålls tjänsteleverantörer), KO-tjänster, fibernätinfrastruktur samt grossistförsäljning av bitström via xdsl. Bakgrund Konkurrensverkets utredning 17. Under utredningen har Konkurrensverket bland annat inhämtat information från de samgående företagen, tjänsteleverantörer, nätägare, konkurrenter till parterna, olika intresse- och branschorganisationer samt Post- och Telestyrelsen (PTS). Konkurrensverket har genomfört två kundundersökningar, en riktad mot offentliga nätägare och en mot privata nätägare. Konkurrensverket har även inhämtat upphandlingsunderlag för att analysera konkurrensen inom KO-segmentet, samt undersökt tjänsteleverantörers konkurrensförutsättningar hos olika kommunikationsoperatörer. Allmänt om marknadsförhållandena 18. För att slutkunder ska kunna erhålla bredbandstjänster via fiber krävs att bredbandsleverantörer har tillgång till infrastruktur och utrustning som möjliggör överföring av signaler som når slutkunderna. Denna överföring sker genom elektroniska kommunikationsnät, som utgörs av ett flertal sammankopplade nätdelar. 19. Stomnät (stamnät/transportnät) är ett nationellt fibernät som binder samman huvudorterna i landets kommuner. Regionnät är ortssammanbindande nät mellan kommuner. Accessnät är den yttersta delen av ett kommunikationsnät, dvs. den del som når användaren. Stadsnät är en typ av accessnät som är

5 Dnr 89/ (11) lokalt etablerat, vanligen inom en kommun. Fastighetsnät är den del av accessnätet som når in i fastigheten. 20. I accessnät tillämpas både så kallade stängda och öppna affärsmodeller för leverans av fasta bredbandstjänster till slutkund. Den stängda modellen innebär att en operatör erhåller exklusiv nyttjanderätt till ett fastighetsnät samt en exklusiv distributionsrätt av bredbandstjänster till slutkunderna under en viss tidsperiod. Modellen tillhandahålls av vertikalt integrerade operatörer. 21. I den öppna modellen görs nätet tillgängligt för, och kan användas av, olika tjänsteleverantörer för att leverera bredbandstjänster till slutkunder. Den öppna modellen används både i vertikalt integrerade nät och i kommunalägda stadsnät, där kommunen anlitar en extern eller intern aktör för att leverera KO-tjänster. Den öppna modellen tillämpas även i vissa privatägda fastighetsnät. Ingripande mot företagskoncentrationer 22. En företagskoncentration som prövas enligt 4 kap. 1 KL ska förbjudas om den är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Vid prövningen av om en företagskoncentration ska förbjudas ska särskilt beaktas om den medför att en dominerande ställning skapas eller förstärks. 23. Parterna har marginellt överlappande verksamhet avseende fast bredband till slutkund, kapacitetsförbindelser och återförsäljartjänster. Konkurrensverket finner att den aktuella koncentrationen inte kommer att leda till att konkurrensen påtagligt kommer att hämmas avseende dessa verksamheter. 24. Under utredningen har det framkommit synpunkter på att TeliaSonera genom koncentrationen utökar sitt redan stora innehav av fibernätinfrastruktur. Konkurrensverket konstaterar att koncentrationen innebär att TeliaSonera förvärvar långt mindre än en procent av den totala fibern i Sverige. Konkurrensverket finner inte att koncentrationen därigenom leder till att konkurrensen påtagligt hämmas avseende fibernätinfrastruktur. 25. När det gäller TeliaSoneras och QNetworks verksamheter avseende tillhandahållande av grossistprodukten bitström föreligger ett större horisontellt överlapp. 26. Bitström är färdiga signaler som behöver någon form av förädling och som tillhandahålls till andra operatörer för vidare utveckling. Bitström kan tillhandahållas både via fiber och koppar/xdsl. Parternas överlappande verksamheter avser extern försäljning av bitström via xdsl.

6 Dnr 89/ (11) 27. TeliaSoneras kopparnät når i princip samtliga hushåll och företag i Sverige. PTS har, inom ramen för den sektorspecifika regleringen i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389), beslutat att TeliaSonera har ett betydande inflytande på marknaden för bitströmstillträde 1. Genom beslutet åläggs TeliaSonera ett antal skyldigheter som syftar till att förhindra ett beteende som hämmar konkurrensen. Bland annat ska bolaget vid varje rimlig begäran från annan operatör tillhandahålla tillträde till bitströmsförbindelse, hålla ett kostnadsorienterat pris för tillträdet och tillämpa villkor som inte är diskriminerande. 28. Bredband via xdsl minskar kontinuerligt till förmån för fiber och andra accessformer. TeliaSonera har anfört att den minskade användningen av xdsl har medfört att det finns mycket ledig kapacitet i kopparnäten. Parterna menar att koncentrationen kommer att medföra en förbättring av effektiviteten genom en ökad utnyttjandegrad av befintlig utrustning. 29. Konkurrensverket finner att den aktuella koncentrationen inte kommer att leda till att konkurrensen påtagligt hämmas avseende tillhandhållande av bitström. 30. I det följande kommer endast de delar av koncentrationen som rör parternas överlappande verksamhet avseende tillhandahållande av KO-tjänster till öppna fibernät att behandlas. Relevant marknad Inledning 31. Den relevanta produktmarknaden omfattar i första hand de produkter eller tjänster som köparna anser vara utbytbara, dvs. sådana produkter eller tjänster som på grund av pris, funktion och egenskaper i övrigt kan tillfredsställa samma behov hos köparen. Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren. Produktmarknad 32. KO-tjänster tillhandahålls i öppna nät och innebär bland annat drift och underhåll av ett stads- eller fastighetsnät. En leverantör av KO-tjänster har även i uppgift att ansluta olika tjänsteleverantörer till nätet och tillhandahålla en plattform, t.ex. en hemsida, där slutkunder kan välja mellan olika bredbandstjänster och tjänsteleverantörer. En kommunikationsoperatör ska 1 PTS dnr /23, Marknaden för bitströmstillträde (marknad 5),

7 Dnr 89/ (11) således både ta hand om nätet och utgöra en länk mellan tjänsteleverantörer och slutkunder. 33. KO-tjänster har därmed vissa egenskaper som skiljer sig från andra grossisttjänster. Eftersom KO-tjänsten innebär konkurrens på slutkundsnivå kan den inte heller jämföras med den tjänst som erbjuds i en stängd modell. Vidare har en leverantör av KO-tjänster två typer av kunder att förhålla sig till, nätägare och tjänsteleverantörer. Som nämnts ovan är de aktörer som efterfrågar KO-tjänster främst stadsnätsägare och fastighetsägare. 34. De kommunala stadsnätsägarna har en stark, ofta politisk, preferens för den öppna modellen och ett incitament att skapa möjlighet för flera tjänsteleverantörer att vara verksamma i nätet. När ett stadsnät väl är anlagt i syfte att förse kommuninvånarna med bredbandstjänster efterfrågar stadsnätsägare endast öppna lösningar. I de fall stadsnätsägaren inte väljer att själv driva och förvalta nätet anlitas en extern kommunikationsoperatör. 35. Stora kommunalägda bostadsbolag har ofta både incitament och finansiell möjlighet att investera i fibernät som ska vara öppna i syfte att erbjuda hushållen olika tjänsteleverantörer att välja mellan. Sådana fastighetsägare efterfrågar därför liksom stadsnäten den öppna modellen och KO-tjänster. 36. Även större, privata fastighetsägare har ett incitament att välja en öppen modell mot bakgrund av att en hyresvärd i vissa fall kan överföra investeringskostnaden att anlägga ett fibernät på hyresgästen, via hyran. 37. Konkurrensverkets utredning tyder på att de privata fastighetsägare som har valt en öppen fiberlösning inte ser det som ett alternativ att gå över till en stängd lösning. Detta oavsett om fastighetsägaren är en stor eller liten aktör. En anledning till detta kan vara att när investeringen för infrastrukturen väl är gjord, finns det mindre incitament att överge möjligheten för hushållen att kunna välja mellan olika tjänsteleverantörer. 38. Sammantaget talar ovan för att KO-tjänster till öppna nät (både kommunalt och privat ägda nät) kan anses utgöra en relevant produktmarknad. 39. Under utredningen har det framkommit synpunkter på att KO-tjänster som tillhandahålls i kommunal regi inte bör anses ingå på den relevanta produktmarknaden, eftersom vissa kommuner aldrig har konkurrensutsatt verksamheten. Konkurrensverket gör följande bedömning. 40. I ett kommunalt stadsnät äger kommunen fibernätet fram till fastigheterna. Fastighetsnäten ägs i sin tur av exempelvis kommunala bostadsbolag eller privata fastighetsägare. Kommunala kommunikationsoperatörer har både

8 Dnr 89/ (11) privata och kommunala fastighetsägare som kunder och är således verksamma och konkurrerar på en öppen marknad. 41. Ett flertal kommunala kommunikationsoperatörer erbjuder, genom kommunala samarbeten, verksamhet i kringliggande kommuner. Konkurrensverkets utredning visar på att kommunala kommunikationsoperatörer lägger anbud vid upphandlingar. Dessa omständigheter talar för att de KO-tjänster som tillhandahålls av kommunala aktörer ska ingå i den relevanta marknaden Konkurrensverket bedömer att den i ärendet relevanta produktmarknaden är tillhandahållande av KO-tjänster till öppna nät. Geografisk marknad 43. De privata kommunikationsoperatörerna i Sverige är verksamma i hela landet eller har möjlighet att vara det. Kommunala kommunikationsoperatörer vidkänns vissa begränsningar att erbjuda sina tjänster utanför de egna kommungränserna. 44. Mot bakgrund av att det inte föreligger några väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren oavsett var i landet tjänsterna efterfrågas, bedömer Konkurrensverket att marknaden för tillhandahållande av KO-tjänster till öppna nät är nationell. Påtagligt hämmande av en effektiv konkurrens 45. Faktorer som har betydelse för att bedöma om företagskoncentrationen påtagligt skulle hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens, är parternas marknadsandelar och andra faktorer som kan hämma eller främja konkurrensen såsom förekomsten av faktisk och potentiell konkurrens samt köparmakt. Marknadsandelar och marknadsstruktur 46. På den svenska marknaden för tillhandahållande av KO-tjänster till öppna nät kommer TeliaSonera och Zitius efter förvärvet att bli den största aktören med en marknadsandel om ca 30 procent. 47. Marknaden för tillhandahållande av KO-tjänster till öppna nät präglas av anbudsgivning. Även om många kommuner inte tilldelar kontrakt genom offentligt upphandlingsförfarande eller koncessionsupphandling, är både stadsnäts- och fastighetsägare prismedvetna och konkurrensutsätter 2 Angående kommuners verksamhet på bredbandsmarknaden, se Principer för kommunala insatser på bredbandsmarknaden, en vägledning gemensamt framtagen av Konkurrensverket, PTS och Sveriges Kommuner och Landsting, 2010.

9 Dnr 89/ (11) upphandling av kommunikationsoperatör genom att exempelvis begära in offerter från flertalet aktörer. 48. Konkurrensverket konstaterar att TeliaSonera även efter förvärvet kommer att möta konkurrens från större, vertikalt integrerade aktörer (itux, OpenUniverse) och andra privata aktörer (AllTele, Lidero, ViaEuropa m.fl.). Utöver dessa nationella aktörer möter TeliaSonera konkurrens från kommunala kommunikationsoperatörer vid vissa regionala upphandlingar. 49. Vidare visar utredningen att det finns ett potentiellt konkurrenstryck från dels kommunala aktörer som har lagt ut KO-verksamheten i extern regi och som ser det som en trolig strategi att i framtiden driva verksamheten i egen regi, dels andra aktörer som kan röra sig i värdekedjan och komma in på KO-marknaden. Ett exempel på en aktör som gjort detta är IP-Only (ägare av fibernätinfrastruktur). 50. Konkurrensverkets utredning har inte visat på några begränsningar för konkurrenterna att öka kapaciteten och ta fler kontrakt, om TeliaSonera efter förvärvet skulle höja sina priser eller på annat sätt försämra utbudet. Det finns med andra ord inte några uppenbara hinder för de befintliga konkurrenterna att möta en eventuell ökad efterfrågan som riktas mot dem, snarare kännetecknas marknaden av skalfördelar. Utredningen har visat att marknaden präglas av låga marginaler, vilket antyder att den befintliga konkurrensen på KO-marknaden är betydande. Motverkande köparmakt 51. Nätägare som upphandlar KO-tjänster ställer regelmässigt krav på bland annat lägsta antal leverantörer av bredbandstjänster, visst tjänsteutbud, likabehandling av tjänsteleverantörer och låga priser gentemot tjänsteleverantörer. Nätägarna använder sig således av möjligheten att påverka vilken konkurrenssituation bland tjänsteleverantörerna som kommer att råda efter upphandlingen. 52. Konkurrensverkets utredning visar att en stor andel av de kommunala aktörer som har lagt ut KO-verksamhet i extern regi ser det som en trolig strategi att i framiden driva verksamheten i egen regi. Denna möjlighet stärker de kommunala aktörernas köparmakt gentemot de privata aktörerna.

10 Dnr 89/ (11) Vertikala effekter 53. I samband med utredningen har Konkurrensverket tagit del av synpunkter om att TeliaSonera efter förvärvet skulle kunna utestänga andra tjänsteleverantörer eller tillämpa villkor som gör det mindre lönsamt för dessa att verka i de nät där TeliaSonera är kommunikationsoperatör. Detta skulle leda till ett sämre utbud och/eller högre priser för konsumenterna. 54. Möjligheten för en kommunikationsoperatör att minska antalet tjänsteleverantörer i ett nät får enligt Konkurrensverkets bedömning anses vara begränsad. Som nämnts ovan har utredningen bekräftat att nätägare regelmässigt ställer krav i bland annat detta hänseende, vid upphandlingar av KO-tjänster. 55. Konkurrensverket har även undersökt incitamenten att avskärma tjänsteleverantörer. 56. Utredningen har visat att en kommunikationsoperatörs intäkter är beroende av kundpenetrationen i näten, dvs. hur många hushåll som köper en eller flera bredbandstjänster av en eller flera aktiva tjänsteleverantörer. Samtliga aktörer som Konkurrensverket varit i kontakt med bekräftar att en kommunikationsoperatör uppnår lönsamhet genom hög kundpenetration. Sämre villkor gentemot andra tjänsteleverantörer riskerar att leda till lägre kundpenetration. 57. För att en avskärmningsstrategi ska vara lönsam måste den lägre kundpenetrationen uppvägas av att tillräckligt många slutkunder går över till den egna, vertikalt integrerade tjänsteleverantören och/eller att leverantören kan ta ut högre priser av slutkunderna. Eftersom såväl kommunikationsoperatörs- som tjänsteleverantörssegmentet kännetecknas av låga marginaler är det inte troligt att ett sådant agerande skulle vara lönsamt. 58. Det har även framförts att TeliaSonera redan idag tillämpar en ogynnsam prismodell, och att andra tjänsteleverantörer har lägre marknadsandelar i nät där TeliaSonera är kommunikationsoperatör. Konkurrensverket har därför analyserat parternas och ytterligare en kommunikationsoperatörs prismodeller, samt tagit in uppgifter om tjänsteleverantörers marknadsandelar hos parterna och ytterligare två kommunikationsoperatörer. 59. Av vad som framkommit under utredningen kan Konkurrensverket inte dra slutsatsen att TeliaSonera innan förvärvet tillämpar villkor i sin prissättning som påverkar andra tjänsteleverantörers möjlighet att konkurrera på ett effektivt sätt, eller att TeliaSonera kommer att tillämpa sådana villkor efter ett förvärv. Därutöver har TeliaSonera uppgett att Zitius nuvarande prismodell kommer att behållas efter ett förvärv.

11 Dnr 89/ (11) 60. Beträffande tjänsteleverantörernas marknadsandelar i olika nät visar utredningen att dessa generellt är något lägre hos TeliaSonera än hos övriga kommunikationsoperatörer, med några undantag. Tjänsteleverantörernas marknadsandelar varierar emellertid också mellan olika nät som drivs av en och samma kommunikationsoperatör. Konkurrensverket har inom ramen för denna utredning inte funnit att lägre eller varierande marknadsandelar i de nät där TeliaSonera är kommunikationsoperatör beror på ett utestängande agerande från bolagets sida. Sammanfattande bedömning 61. Utredningen har inte visat att koncentrationen är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Slutsats 62. Koncentrationen ska lämnas utan åtgärd. Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit Eva Svalfors. Dan Sjöblom Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats. Eva Svalfors