Ledungsvägen 11, Kalmar. Tel: Fax:

Transkript

1 1 (28) Ledungsvägen 11, Kalmar Tel: Fa: E-post: Hemsida:

2 2 (28) Sammanfattning... 3 A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information... 4 A.1 Fakta... 4 A.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 5 B Arbetet i verksamheten... 5 B 1 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 5 B 2 Gemensamma utvecklingsområden... 6 B.2.1 Uppdragen... 6 B.2.2 Mångfald och jämställdhet... 7 B.2.3 Samverkan B.2.4 Praktisk IT- och mediakompetens C Måluppfyllelse Västra Funkaboskolans fritidshem fakta Kunskaper, utveckling och lärande FRITIDSHEM Förskola, skola och omvärld GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden Kunskaper, utveckling och lärande Barns och ungdomars ansvar och inflytande Förskola, skola och omvärld Förskola, skola och elevhälsa Bedömning och betygssättning Samverkan förskolan Trollet Västra Funkaboskolan Funkabonätet BÄST-projektet Kunskaper, utveckling och lärande...25 Skola och hem Elevhälsa Kalmar den Rektor

3 3 (28) Sammanfattning Under läsåret har skolans gemensamma tema alla människors lika värde genomsyrat verksamheten. Dansupplevelser har varvats med reseskildringar. Vi vill tacka alla våra föreläsare och medverkande för härliga insatser för våra elever. Nytt i årets kvalitetsredovisning är den återrapportering som sker där vi berättar vad skolan arbetar med inom förvaltningschefens nya utvecklingsområden Uppdraget, mångfald och jämställdhet, samverkan och Praktisk IT- och media kompetens. Läsåret har också bjudit på ett gemensamt arbete i Funkabonätet där vi har fokus på betyg och bedömning. Ett utvecklingsarbete som kommer att löpa under en lång tid. Arbetet har krävt stor samverkan mellan enheterna och är som vi ser det ett mycket viktigt arbete för den framtida måluppfyllelsen för våra elever. Kalmar kommuns arbete med en frisk satsning (ett samarbete med AFA) visade att vi på Västra Funkaboskolan behövde förbättra våra mötesstrukturer. Arbetet har innehållit delar som att tydliggöra syftet med våra möten, innehåll och förväntat resultat. Detta arbete har pågått under läsåret och idag finns en rutin i vår verksamhetshandbok. Som de flesta F-6 skolor i Kalmar har elevunderlaget minskat även hos oss. Det i sin tur för med sig personalförändringar till läsåret 2007/2008. Enheten måste omprioritera sina arbetsuppgifter strukturera om mellanstadiefritids verksamhet. Under året har vi verkligen slimmat organisationen utifrån de nya förutsättningarna. Förutom årets kvalitetsredovisning kan du på skolans hemsida under rubriken styrdokument hitta en rapport där du som läsare kan följa skolans pågående utvecklingsarbeten. Allt utvecklingsarbete är långsiktigt och det är först över tid som du kan se resultat. Följande utvecklingsarbeten kan du läsa om. Normer och värde SET Komet Kamrat och klasstödjare Kunskap utveckling och lärande Matematik Miljö Musik Naturkunskap Bild. Välkommen att ta del av vår verksamhet läsåret

4 4 (28) A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A.1 Fakta Västra Funkaboskolans verksamhet omfattade detta läsår förskoleklass - år 6 samt fritidshem. Skolan är placerad i Kalmars norra centralort och har haft ca 330 elever, varav ca 160 fritidsbarn. All pedagogiskt utbildad personal, förskollärare, lärare och fritidspedagoger, benämns som lärare. Skolan har under året varit organiserad i två arbetslag, Borgen och Skeppet. Den organisationen har byggt på att man som pedagog har kunnat följa eleverna över åren. Varje arbetslag ansvarade för verksamheten förskoleklass - år 6 med tillhörande fritidshem. Denna organisation är naturlig ur det perspektivet att det finns två skolbyggnader för undervisning; en äldre del från 1935, som kallas Borgen, och en nyare del från 2001, som kallas Skeppet. Inom varje arbetslag har verksamheten organiserats i mindre arbetslag, vilka oftast omfattat två klasser och fem lärare. Skolan har också haft en resursgrupp som arbetat med alla skolans elever då behov uppstått av etra stöd och hjälp utöver det eleven kan få i sitt arbetslag. I denna grupp arbetade, en lärare, en fritidspedagog och en fritidsledare. Rektor träffade varje pedagogisk grupp, elevråd och föräldraråd med regelbundenhet för att följa upp verksamheten. Lärarna och eleverna i arbetslaget har haft ett stort frirum att lägga upp skolarbetet. Tanken är att tiden skall användas utifrån de behov, intressen och möjligheter som finns på skolan. Västra Funkaboskolans administrativa assistent/it-pedagog har varit ansvarig för skolans datautbildning för elever och lärare. Hon är samtidigt ansvarig för att hålla skolans verksamhetshandbok uppdaterad. Denna finns att hämta hem på vår hemsida Västra Funkaboskolan är en lärarutbildande skola och tar emot ett stort antal studenter från högskolan i Kalmar.

5 5 (28) A.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolans kvalitetsredovisning tas fram genom följande årscykel. Augusti Genomgång av skriven tet till kvalitetsredovisning och utvärdering Genomgång av skolans nya utvecklingsområden. Enheten sätter upp mål. (Detta sker läsårets två första dagar för all personal.) Genomgång av nya och reviderade rutiner. September - december Skolledningen tar fram dokumentet kvalitetsredovisning och pågående utvecklingsarbete Skolans ledning följer upp arbetet i respektive arbetslag. Skolans pågående utvecklingsområden presenteras för föräldrar och elever. (utifrån arbetets art.) Januari. Genomgång av skolans rutiner i verksamhetshandboken, revideringar görs. Februari - maj Utvärderingar görs av personal, elever och föräldrar i form av enkäter, hearings, referensgrupper etc. Juni. Teter till kvalitetsredovisningen skrivs på studiedag. Förslag på nya utvecklingsområden ges av personalgrupp. B Arbetet i verksamheten B 1 Uppföljning av likabehandlingsplanen Enhetens likabehandlingsplan för läsåret 2006/2007 kan du läsa på skolans hemsida Arbetet med skolans likabehandlingsplan pågår hela läsåret. på upptaktsdagar i augusti går hela personalgruppen igenom alla dokument. Reviderar det som behövs och lägger upp eventuella nya strategier. nya lagar och förordningar gås igenom. under året stöttar skolans trygghetsgrupp arbetslagen. på samtliga föräldramöten under hösten tar lärarna upp skolans likabehandlingsplan utifrån de behov som finns i elevgruppen utvärderingar görs av elever och föräldrar under våren och av personalen under upptakts dagar i augusti. Arbetet med likabehandlingsplanen på Västra Funkabokolan skall präglas av skolans gemensamma värdegrund. hur kränkande behandling och mobbning motarbetas hur eventuell pågående kränkande behandling och mobbning bearbetas

6 6 (28) Läsåret har skolan lagt etra fokus på arbetet med att införa SET (social emotionell träning) Detta är ett material som är utformat av Birgitta Kimber psykoterapeut material finns för år F-9 programmet bygger på aktuell forskning SET programmets övningar varieras och återkommer regelbundet med ökad svårighetsgrad under alla åren i grundskolan. Resultatet av detta arbete kan du läsa i rapporten Västra Funkaboskolans pågående utvecklingsområden B 2 Gemensamma utvecklingsområden B.2.1 Uppdragen Återrapportering Västra Funkaboskolan samverkar i ett 1-16-årsperspektiv tillsammans med övriga förskolor och skolor i Funkabonätet. Dessa är förskolorna Barnens gård och Trollet samt skolorna Djurängs- Lindö- Åby- och Östra Funkaboskolan. Samliga elever i år 7-9 går på Östra Funkaboskolan. Arbetet med uppdraget har gjorts i samverkan med dessa skolor. Mål 06/07: Vi höjer kvalitén på våra individuella utvecklingsplaners innehåll, använder ett enklare språk och finner vägar i ett 1 16 års perspektiv. Process Vi startade årets arbete med en gemensam studiedag för all personal från förskoleklass till år 9, där vi fick lyssna på en föreläsning i ämnet likvärdig bedömning. Vi fortsatte sedan med en gemensam studiedag där vi satt i ämnesgrupper från tidigare läsår, där vi plockade fram förmågor ur respektive kursplan. Det bildades en styrgrupp som fick förtroende att jobba vidare med detta arbete. Ett antal förmågor väte fram, det ledde till en ny individuell utvecklingsplan. Nu bildades matrisgrupper för att se en progression i de förmågor vi var överens om. Detta arbete kommer att redovisas i början av nästa läsår för all pedagogisk personal. Resultat: Vi har höjt kvalitén på våra individuella utvecklingsplaner, vi använder ett enklare språk. Vi har inte funnit vägar i ett 1 16 års perspektiv. Bedömning Några har inte alls satt sig in i arbetet trots ett helt års arbete. Väldigt många ser det här som något positivt och har börjat fundera på sin egen undervisning. Diskussionerna på en del enheter har blivit mycket positiva och fått nya infallsvinklar. Arbetet har tagit mer tid än vad vi hade tänkt från början. Vi har inte fått med förskolan i detta arbete. Det har varit svårt att få med 7 9 eftersom de har andra möten under den tid som matrisgrupperna har träffats. Förutsättningarna på ett par enheter har ändrats under året vilket har försvårat detta arbete. Matrisgrupperna tycker det har dykt upp många frågor under tiden som har varit svåra att svara på i dagsläget. En del är oroliga för tiden att hinna med att dokumentera löpande. Åtgärder för utveckling: Efter läsåret 07/08 skall den nya individuella utvecklingsplanen ha prövats på alla elever från förskoleklass till år 6.

7 7 (28) B.2.2 Mångfald och jämställdhet Återrapportering Eftersom vi lever i en värd av förändring hade det under läsåret dykt upp prioriterade utvecklingsområden från EU, regeringen och barn och ungdomsförvaltningen. Skolans trygghetsgrupp tittade på alla delar och försökte sy ihop dem till en helhet i stället för att vi som skola skulle göra en mängd olika projekt. Följande utvecklingsområden har vi fört samman. skolans värdegrundsarbete alla människors lika värde EU:s fokus på jämställdhet mångfald och integration. Sveriges mångkultur år förvaltningschefens utvecklingsområde Värden i Världen. (jämställdhet, mångfald och integration.) uppdraget från både nationell nivå, kommunal nivå och Funkabonätet att arbeta med betyg och bedömning där temaarbete har en framträdande roll. Arbetet har inte utgått från konkret uppställda mål. Trygghetsgruppen har istället arbetat med aktiviteter som skulle stimulera lärare och elever till tankar och klassrumsarbete runt mångfaldsfrågor.

8 8 (28) Trygghetsgruppen fördelade arbetet i två delar. 1. Punktinsatser och upplevelser som trygghetsgruppen ansvarade för och planerade utifrån personalens och elevernas önskemål. Aktiviteterna genomförs gemensamt på skolan. Augusti 2006 Temaarbetet presenterades för personalen. Pedagogiska grupperna spånade vidare på möjliga arbetsområden. September Eleverna spånade runt arbetsområden. Oktober Temaarbetet inleddes i samband med FN veckan. Rädda barnen och Amnesty besökte skolan. Gemensam FN samling i idrottssalen. Vi visade filmer om barn i andra länder. Personalen erbjöds en föreläsning om interkulturell pedagogik. Maj/juni Danstema på skolan. Sju flickor från Kosovo uppträdde för samtliga elever. Orientalisk dans erbjöds alla. Personalen erbjöds föreläsningen jämställdhet i skolan Hela året fortlöpte arbetet i respektive elevgrupp. Trygghetsgruppen gav tips efter önskemål. November/december Sven Algnäs besökte skolan och föreläste om en resa till naturfolken i Kashmir Personalen erbjöds en föreläsning om språkutvecklande arbetssätt av Veli Tuomela. Februari Röda Korset kom på besök och berättade om sitt arbete ute i värden. April Elever från Jenny Nyströmskolan Ledde forumspel om mångfald och jämställdhet. År F-3 erbjöds en föreläsning om livet i Kina

9 9 (28) 2. Arbetsområden som genomförts i våra olika elevgrupper Arbetet i våra klasser har sett helt olika ut eftersom man skulle arbeta med jämlikhet utifrån de förutsättningar som fanns. Här kommer ett aplock av aktiviteter. År F-1 barn i andra länder barns rättigheter Fattiga rika barn med särskilda behov Framtidstro I år 2-3 har man arbetat med Rollspel Dikter Barnkonventionen Teckenspråk som stöd Pratat om länder man besökt och lärt sig hälsningsfraser. Våra elever i år 4-6 har arbetat med Temadagar Forumspel Studiebesök Temat har också funnits med som en del i undervisningen. Trygghetsgruppen Från en trevande presentation i början av läsåret har arbetet utvecklats till att inkludera all personal och samtliga elever på vår skola. Föräldrarna informerades på ett föräldraråd. Protokollet sändes ut till samtliga familjer. Trygghetsgruppen kunde genomföra samtliga planerade aktiviteter. Personal Det har varit ett positivt arbete med engagerade elever och bra samverkan mellan årskurser. Som personal har man fått många positiva tankar och funderingar runt ämnet som känns ständigt aktuellt och bör fortgå ständigt. Föräldrar Positiva kommentarer runt elevgruppens arbete med temat. Trumspel med Isak.

10 10 (28) Trygghetsgruppen Som helhet är vi i trygghetsgruppen nöjda med skolans temaarbete. De flesta delarna i temat fick sin utgångspunkt i mångfalden. Utvärderingarna från elever och personal visar att trygghetsgruppens erbjudna aktiviteter har uppskattats. I slutet av läsåret genomförde barn och ungdomsförvaltningen en enkät om mångfald och fortsatt arbete på skolan får sin utgångspunkt från den. Våra tidigare värdegrundsarbeten som drivits av trygghetsgruppen har innehållit en större föräldramedverkan. Detta år blev det bara i form av information vilket vi hade kunnat utveckla på ett annat sätt. Det vi som grupp inte gjorde var att sätta mål för arbetet och vi bestämde inte hur man skulle kunna mäta ett resultat. Har trygghetsgruppens insatser gjort att man i klasserna satt fokus på mångfalden. Ett stort misstag av oss när vi ser att det inte finns någon fakta att analysera runt å andra sidan är mångfaldsfrågorna något som vi alltid måste ha med i vår planering av verksamhet och årets tema har lyft upp och belyst mångfaldsfrågor mer än andra år. Lpo 94 säger att: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Läroplanen är i denna fråga tydlig och klar men vi på Västra Funkaboskolan har inte prioriterat den frågan tidigare. Därför känns det roligt att vi i och med detta temaarbete börjat sätta fokus på detta. Temat lyckades tyvärr inte få in så stor del av jämställdhetsfrågor som vi hoppades på. Därför bedömer vi att jämställdhetsfrågor är ett utvecklingsområde för nästa år. Trygghetsgruppen valde att arbeta tematiskt med hela skolan med fördelen att få många olika delar med i arbetet. Svårigheten med en sådan arbetssätt är att hålla ihop, att entusiasmera deltagarna och få igång arbetet så att temat drivs framåt av egen kraft. Det gör att vi i vissa delar har känt att all personal inte har anammat projektet och vi har haft svårt att få alla delaktiga.

11 11 (28) Personal Det var bra att inte ha hela temat planerat vid skolstarten. Vi byggde på elevernas tankar och idéer. Arbetet kan mycket väl löpa över längre tid. Det är trevligt att arbeta med ett tema som genomsyrar hela verksamheten. Det kändes bra med balansen stora gemensamma upplevelser och stöd och tips till klassundervisning. Ett tema som eleverna har uppskattat. En del föreläsningar var inte så bra. I de äldre åren var det svårt att få temat att bli en röd tråd där eleverna ser samband mellan aktiviteterna. Nästa år kommer trygghetsgruppen att lägga fokus på arbetet med jämställdhet. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Så här har medverkan sett ut. Eleverna har utvärderat efter aktivitet i klassrummen Personalen skriftligen via teter till kvalitetsredovisningen. Föräldrar på ett föräldraråd. Magdans Utställning

12 12 (28) B.2.3 Samverkan Återrapportering Föräldraråd Under läsåret har Västra Funkaboskolan genomfört 6 föräldraråd. Mötenas innehåll fick föräldrarna ta del av tidigt under hösten. Varje klass ska ha en representant, men mötena är också öppna för alla som är intresserade. Vi har för avsikt att fortsätta med öppna föräldraråd läsåret BÄST-projektet (Kalmar kommuns projekt runt bemötande, ärendehantering, samverkan och tillgänglighet.) Den områdesgrupp som skulle starta i Funkabonätet har inte kommit igång. Vi tar nya kontakter med styrgruppen för att komma igång under läsåret Omvärldskontakter Skolan har under året gjort en kartläggning tillsammans med övriga skolor i Funkabonätet där vi har tittat på hur omvärldskontakterna ser ut idag. Under hösten 2007 kommer vi att ta fram en rutin för vilka omvärldskontakter som går att garantera under åren f 6. B.2.4 Praktisk IT- och mediakompetens. Återrapportering Vi har inlett arbetet med användandet av Renet- lärplattform, en webbmodul med funktioner för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. genom att lära all personal göra personal schema i programmet frånvarorapportera ta ut klasslistor Under läsåret kommer skolan att blida en grupp som arbetar med skolans hemsida Lärarna kommer att starta upp det förvaltningsgemensamma uppdraget att gå utbildningen PIM (praktisk IT-och mediakompetens).

13 13 (28) C Måluppfyllelse Kvalitetsredovisning för Västra Funkaboskolans fritidshem fakta Västra Funkaboskolans Fritidshemsverksamhetens syfte och uppdrag är att utveckla elevernas trygghetskänsla öka den kommunikativa förmågan sätta lärande i sammanhang varva teori med praktik erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid. Fritidshemspedagogiken skapar lärande miljöer för eleverna där de utvecklar kunskap för att delta i samhällslivet och skapa meningsfull fritid. Tyngdpunkten i arbetet ligger i individens identitetsskapande. Omsorg, fostran och lärande ska förenas till en helhet. Vi väver samman skola och fritidshemsverksamhet till en helhet dock utan att deltagandet i fritidshemsverksamheten blir en förutsättning för att uppnå skolans mål. Inom området elevhälsa har vi medvetet ökat utomhusleken för att främja att barnen rör sig mer. Vi erbjuder både pojkar och flickor lekar och spel i gymnastiksalen, tillsammans och var för sig. Kalmar kommuns kostpolicy har påverkat oss att betydligt minska ner på sötsaker. Barnen får göra eget mellanmål med jämna mellanrum. Då blir det roligare att äta nyttigheter. Fritidshemsverksamheten på skolan läsåret bestod av 3 fritidsavdelningar år 1-3 ca 120 barn uppdelade i 2 hus en fritidshemsavdelning år 4-6 ca 15 som höll till i skolans resursgrupp. Öppettider har varit 06:00-18:00, 9 fritidspedagoger och en fritidsledare har arbetat i vår verksamhet. Som fritidspedagog deltar du i arbetet med samtliga skolans utvecklingsområden. Under läsåret har fritidshemmet tagit fram en lokal arbetsplan som du kan läsa på skolans hemsida

14 14 (28) FRITIDSHEM Kunskaper, utveckling och lärande Mål läsåret Utifrån Funkabonätets gemensamma arbete runt språk och kommunikation kommer Västra Funkaboskolan fram till juni 2007 arbeta med att skapa goda läs och skrivmiljöer C.1. Processer Fritidshemsverksamheten valde att arbeta utifrån Funkabonätets målformulering skapa goda läs och skrivmiljöer" Detta skulle ske i våra fritidshemslokaler genom att medvetet skapa lugna rum där soffor och boklådor står tillsammans. C.2. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Tyvärr har inte lokalerna räckt till för att uppnå målet. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Ett lugnt rum kräver att man kan stänga en dörr, detta fick ge vika för lek. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i fritidshemmet Övrig personal i fritidshemmet Elever i fritidshemmet Föräldrar till elever i fritidshemmet Fritidspedagogerna under studiedag i juni FRITIDSHEM Förskola, skola och omvärld Nytt utvecklingsområde läsåret Att erbjuda aktiviteter utanför skolmiljön i form av kulturaktiviteter. C.1 Processer För att utveckla fritidshemsbarnens kontakter med olika kulturaktiviteter har vi under året en gång i veckan erbjudit alla fritidsbarn på skolan att delta i utflykter. Vi har medvetet blandat barnen vad gäller avdelningar och kön. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Samarbetet mellan avdelningarna har fungerat. Tillsammans har vi besökt simhall, ishall, museer, 4H gården, Friskis o svettis, bowlinghall, minigolf, slottet mm. under loven har vi åkt iväg lite oftare. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Detta har fungerat bra. Det har varit roligt att blanda barn och personal vad gäller avdelningar och kön. Aktiviteterna har varit mycket populära bland barnen. Särskilt bland dem som av olika anledningar inte kommer iväg på detta med sina familjer. Många är de barn som besökt dessa institutioner för första gången.

15 15 (28) Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i fritidshemmet Övrig personal i fritidshemmet Elever i fritidshemmet Föräldrar till elever i fritidshemmet Studiedag i juni GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden Nytt utvecklingsområde läsåret Under läsåret påbörjar vi arbetet med att synliggöra inkludering på Västra Funkaboskolan Följande teter är beskrivningar på hur långt arbetet har nått under året Samtliga arbetslag på skolan beskriver att arbetet med inkludering kräver många insatser. Barn och ungdomsförvaltningens satsning på NPGI föreläsningar (Neuro Psykiatri Gemensamma Insatser) har varit en del, handledning från Funkabonätets resursteam en annan. Även stöd från skolans elevhälsateam och resursgrupp utgör en helhet. Under detta läsår har skolan även haft igång arbetet med Komet (du kan läsa mer om detta i skolans rapport (Västra Funkaboskolans pågående utvecklingsområden läsåret ) och skolkomet (handledning för personal.) I de klasser som har inkluderade elever har man byggt upp arbetet kring eleverna med strukturerade arbetssätt kontinuerlig styrning sociala berättelser individuella samtal. Skolan har också haft handledning av personal från Björkenässkolan. Den personal som har haft möjlighet att gå på NPGI föreläsningarna har gjort det. Det allmänna intrycket är att NPGI-kurserna har fallit i god jord. Alla gånger har man tagit med sig kunskap från föreläsningarna. Personalen har medvetet och omedvetet använt sig av föreläsningarna i undervisning. Man tycker det har varit en förmån att få gå på kurserna. Även de lärare som inte direkt har jobbat i en klass med en inkluderad elev har kunnat reflektera och utveckla utifrån NPGI-kursen. I de klasser som har elever med denna problematik ser man att utvecklingen av olika stöd för eleverna ger resultat i måluppfyllelse, bäst resultat får man alltid om föräldrarna är med i processen Generellt för all personal är att man upplever det nyttigt att öka förståelsen och insikten i hur man kan arbeta med barn med särskilda behov.

16 16 (28) I år har tyvärr föreläsningarna som varit inte erbjudits sena eftermiddagar eller kvällar i lika hög grad som föregående år. Detta har medfört att fritidspedagoger och förskollärare ej kunnat delta i samma utsträckning som tidigare. Vårt intryck är att den största vinningen är när alla i ett arbetslag runt en elev har möjlighet att få samma föreläsningar. Det resulterar i aktiva diskussioner i arbetet vilket i sin tur leder till en bättre vardag för barn med särskilda behov. Utbildning för lärare i dessa frågor är av största vikt då det krävs stora kunskaper för att möta dessa elever Det är viktigt att skolledningen tydligt visar att arbetslagen runt inkluderad elev har ett viktigt uppdrag och ger tid för handledning och utbildning. Ett annat dilemma som vi sett under året är att man som skola lägger mycket fokus på elevens svårigheter, man utbildar sig, alla får handledning men det är ofta inte där som vi sedan brister. Vår erfarenhet är att ett minst lika viktigt arbete är de organisatoriska delarna. Man måste ha planer för vad som händer när t.e. personal är sjuk. Vem täcker för vem osv. GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Kunskaper, utveckling och lärande Nytt utvecklingsområde läsåret Utifrån Funkabonätets gemensamma arbete runt språk och kommunikation kommer Västra Funkaboskolan fram till juni 2007 arbeta med att: skapa goda läs och skrivmiljöer träna läsning varje dag bearbeta teter med elever i alla åldrar arbeta närmare modersmålslärarna. C.1 Processer Skapa goda läs och skrivmiljöer Personalen till de yngre eleverna beskriver att man medvetet byggt upp tydliga miljöer runt läs och skriv. Vanligast är en soffa eller matta. Eleverna beskriver sina läsmiljöer så här: År f-3 Alla klasser har pratat om hur det är att läsa och skriva på skolan. Många tycker det är roligt att läs och skriva. Eleverna har många bra ställen som man kan läsa på. Bänken och soffan i trappan på förskolan. En del lärare låter en till och med att sitta på golvet eller där man tycker det är skönt. Förskolan i Skeppet har en läshörna, djurhörnan där är det också bra.. Ateljen är bra att sitta i Det viktigaste är att det är tyst när man läser. Alla klasser har uttryckt sig att det är viktigt med en lugn vår. År 4-6 Att läsa och skriva tycker man fungerar bra. Däremot så har man inte så mysiga och lugna vrår att sitta i. Det är sällan man använder sig av fritids lokaler som känns mysiga. Klasserna önskar myshörnor. För att det ska vara roligt att läsa gäller det att läraren beställer böcker som eleverna vill ha. Eleverna vill bestämma bok själv.

17 17 (28) Träna läsning varje dag Samtliga klasser beskriver att vårt mål har gjort att man mycket mer medvetet satsat på att få en kontinuitet med läsning varje dag och det har man lyckats med. Bearbeta teter med elever i all åldrar Ett sådant här mål gör att sätten att bearbeta teter förnyas och förhoppningsvis gör att ordkunskapen väer hos våra elever. Här är några eempel på hur några av våra klasser arbetet eleverna tar ut stödord ur faktateter lägger sedan bort teten och skriver egna meningar, som de sedan redovisar för sina kamrater. skrivit egna sagor utifrån tidningsbilder som de har valt. i grupper om 3-4 har de tillsammans med en pedagog skrivit utifrån sin egen förmåga. Vissa helt på egen hand och andra genom att diktera för att sen skriva av. vid samlingen har barnen fått berätta sin saga för de andra. att man medvetet bearbetat teter i andra ämne än SV. Arbeta närmare modersmålslärare. I någon klass har man haft samtal med modersmålslärare varje vecka för att informera om vad man gör, man har även haft kontakt som en förberedelse inför utvecklingssamtal. För våra äldre elever har modersmålslärare varit med under lektion och berättat om sitt hemland. Läraren i svenska som andraspråk och biträdande rektor var i början av läsåret med på en planering för modersmålsläraren för att skapa kommunikationsvägar mellan klasslärare och modersmålslärare. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till lokala och nationella mål Här är några kommentarer från våra lärargrupper vi har fått goda resultat på läsförståelse och rättstavningstester. Elever och föräldrar har inte haft några negativa synpunkter. vi ser en positiv utveckling av läskunnigheten hos eleverna. gott resultat vad gäller goda läs och skrivmiljöer. lästräningen har gett positivt resultat för läsförmågan. det varierade arbetssättet har gett resultat. våra första års elever lärde sig läsa snabbt, blev intresserade av böcker, lånar gärna hem böcker och har läsintresse. resultatet är lyckat. Barnen har lockat och inspirerat varandra till både läsning och skrivning. alla barnen har en egen skrivbok för fritt skrivande. Föräldrarna har varit väldigt positiva vilket har framkommit vid utvecklingssamtalen. alla elever har förbättrat sin läsförmåga och läsförståelse. vi är förvånade över att så många barn blivit inspirerade till att börja läsa och skriva. Möjligheten att få berätta sin egen historia har sporrat dem till att börja skriva.

18 18 (28) C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi kan se en tydlig förbättring vad gäller läs och skrivförmågan på skolan. Elevernas resultat följs upp med de tester som är framtagna enligt skolans rutin Kontinuitet är viktigt och vi har svårt att mäta resultatet efter ett år. Detta kommer att följas upp av skolans speciallärare genom åren. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Arbetslagen har skrivit under läsårets gång och på studiedag. Eleverna har diskuterat detta på klassråd och elevråd Nytt utvecklingsområde läsåret Lärarutbildningen. Västra Funkaboskolan har den 30 juni-2007 genomfört den förvaltningsgemensamma utbildningen för alla personal. Utbildningstillfällena har legat på studiedagar eller arbetslagsmöten. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skolledningen bedömer att den allmänna kunskapsnivån har höjts på skolan. Om kvaliteten ökar kan vi bara bedöma över tid. Studenterna är en tillgång i vår verksamhet och det intrycket har förstärkts. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Det är alltid svårt att göra en utbildning som intresserar alla på en enhet. Vissa delar har skolan diskuterat engagerat andra mindre. Som helhet en utbildning som borde finnas i takt med att lärarutbildningen förändras Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Skolledningens bedömningar av utbildningsinsatsen.

19 19 (28) GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Barns och ungdomars ansvar och inflytande Nytt utvecklingsområde läsåret juni 2007 har Västra Funkaboskolans personal tagit fram åtgärder för hur man ökar elevers inflytande över sitt lärande på individ grupp och organisationsnivå C.1 Processer Funkabonätets gemensamma arbete med individuella utvecklingsplaner och bedömningsmaterial till hjälp för att öka elevernas inflytande över det egna lärandet tog en mycket större del av tiden än beräknat vilket gjorde att enheten inte arbetade med detta mål under läsåret. GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Förskola, skola och omvärld Nytt utvecklingsområde läsåret juni 2007 har skolan genomfört en ny organisation runt Miljö och hållbar utveckling. C.1 Processer Under upptakts dagar presenterades skolans lokala arbetsplan för miljö Varje arbetslag gjorde upp detaljerade miljömål för läsåret Miljöcafe genomfördes. Du kan läsa mer om arbetet i skolans rapport (Västra Funkaboskolans pågående utvecklingsområden läsåret ) C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål De processer som vi hade satt upp för årets arbete genomfördes. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Miljögruppen upplever det som svårt att se miljöarbetet som en helhet då miljöaspektbedömningen inom barn och ungdomsförvaltningen specificerar våra miljömål. Det är lätt att man bara ser arbetet som olika delar och detta gör det svårt att nå målen i kursplanen. Miljögruppen hoppas att vi får god draghjälp i miljöarbetet genom arbetet inom utvecklingsområdet uppdraget När man som lärare i framtiden planerar stoffet i sin undervisning utifrån förmågor tror vi att miljön kommer att bli en mycket mer naturlig del av helhetstänkandet. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Miljögruppen arbetar vidare med skolans pappersförbrukning och källsortering.

20 20 (28) Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Miljögruppen under studiedag i juni. GRUNDSKOLA inkl förskoleklass Förskola, skola och elevhälsa. Nytt utvecklingsområde läsåret Kostpolicy 31 december 2006 har skolan implementerat Barn och ungdomsförvaltningens kostpolicy för föräldrar, elever och personal. C.1 Processer Elev Med de yngre eleverna på skolan innebar kostpolicyn ett mer målinriktat arbete inom skolämnena då själva policyn inte betydde så mycket mer än information under en lektion. Nedan beskrivs några av de insatser som gjordes i våra klasser med stöd av kostpolicy dagligt arbete med målet att stärka barnens självbild. prat om vikten av att sköta om sig - äta rätt, röra på sig, sova tillräckligt. fruktstund nästan dagligen ( De barn som har frukt med sig har frivilligt delat med sig till sina kamrater, så att alla har fått en bit frukt). dagligt prat med barnen om vikten av att äta en allsidig kost prat om vad som ligger på tallrikarna vid lunchen. vi läste och samtalade i klasserna kring kostpolicyn. uteaktiviteter i skolskogen. utökad tid av skolans idrottslektioner. resonemang runt hur vi firar våra födelsedagar skolsköterskan har förevisat tallriksmodellen. besök av folktandvården som förespråkat frukt och grönsaker som viktiga delar av måltiden. Vi startade också upp ett kostråd där elever från skolan möter kökschefen i vår matsal Där har man diskuterat arbetsmiljö, hur mycket mat kastar vi på skolan, mellanmålets innehåll mm. Protokollen finns på skolans epedition. Föräldrar Kostpolicyn presenterades på föräldramöten i alla våra klasser och togs även upp på skolans föräldraråd. Den allmänna synpunkten var att policyn var bra. Personal. Personalgruppen informerades och fick diskutera kostpolicyn under upptakts dagar i augusti 2006