Ledungsvägen 11, Kalmar. Tel: Fax:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledungsvägen 11, 393 50 Kalmar. Tel: 0480-45 32 60 Fax: 0480-45 32 59"

Transkript

1 1 (28) Ledungsvägen 11, Kalmar Tel: Fa: E-post: Hemsida:

2 2 (28) Sammanfattning... 3 A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information... 4 A.1 Fakta... 4 A.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 5 B Arbetet i verksamheten... 5 B 1 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 5 B 2 Gemensamma utvecklingsområden... 6 B.2.1 Uppdragen... 6 B.2.2 Mångfald och jämställdhet... 7 B.2.3 Samverkan B.2.4 Praktisk IT- och mediakompetens C Måluppfyllelse Västra Funkaboskolans fritidshem fakta Kunskaper, utveckling och lärande FRITIDSHEM Förskola, skola och omvärld GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden Kunskaper, utveckling och lärande Barns och ungdomars ansvar och inflytande Förskola, skola och omvärld Förskola, skola och elevhälsa Bedömning och betygssättning Samverkan förskolan Trollet Västra Funkaboskolan Funkabonätet BÄST-projektet Kunskaper, utveckling och lärande...25 Skola och hem Elevhälsa Kalmar den Rektor

3 3 (28) Sammanfattning Under läsåret har skolans gemensamma tema alla människors lika värde genomsyrat verksamheten. Dansupplevelser har varvats med reseskildringar. Vi vill tacka alla våra föreläsare och medverkande för härliga insatser för våra elever. Nytt i årets kvalitetsredovisning är den återrapportering som sker där vi berättar vad skolan arbetar med inom förvaltningschefens nya utvecklingsområden Uppdraget, mångfald och jämställdhet, samverkan och Praktisk IT- och media kompetens. Läsåret har också bjudit på ett gemensamt arbete i Funkabonätet där vi har fokus på betyg och bedömning. Ett utvecklingsarbete som kommer att löpa under en lång tid. Arbetet har krävt stor samverkan mellan enheterna och är som vi ser det ett mycket viktigt arbete för den framtida måluppfyllelsen för våra elever. Kalmar kommuns arbete med en frisk satsning (ett samarbete med AFA) visade att vi på Västra Funkaboskolan behövde förbättra våra mötesstrukturer. Arbetet har innehållit delar som att tydliggöra syftet med våra möten, innehåll och förväntat resultat. Detta arbete har pågått under läsåret och idag finns en rutin i vår verksamhetshandbok. Som de flesta F-6 skolor i Kalmar har elevunderlaget minskat även hos oss. Det i sin tur för med sig personalförändringar till läsåret 2007/2008. Enheten måste omprioritera sina arbetsuppgifter strukturera om mellanstadiefritids verksamhet. Under året har vi verkligen slimmat organisationen utifrån de nya förutsättningarna. Förutom årets kvalitetsredovisning kan du på skolans hemsida under rubriken styrdokument hitta en rapport där du som läsare kan följa skolans pågående utvecklingsarbeten. Allt utvecklingsarbete är långsiktigt och det är först över tid som du kan se resultat. Följande utvecklingsarbeten kan du läsa om. Normer och värde SET Komet Kamrat och klasstödjare Kunskap utveckling och lärande Matematik Miljö Musik Naturkunskap Bild. Välkommen att ta del av vår verksamhet läsåret

4 4 (28) A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A.1 Fakta Västra Funkaboskolans verksamhet omfattade detta läsår förskoleklass - år 6 samt fritidshem. Skolan är placerad i Kalmars norra centralort och har haft ca 330 elever, varav ca 160 fritidsbarn. All pedagogiskt utbildad personal, förskollärare, lärare och fritidspedagoger, benämns som lärare. Skolan har under året varit organiserad i två arbetslag, Borgen och Skeppet. Den organisationen har byggt på att man som pedagog har kunnat följa eleverna över åren. Varje arbetslag ansvarade för verksamheten förskoleklass - år 6 med tillhörande fritidshem. Denna organisation är naturlig ur det perspektivet att det finns två skolbyggnader för undervisning; en äldre del från 1935, som kallas Borgen, och en nyare del från 2001, som kallas Skeppet. Inom varje arbetslag har verksamheten organiserats i mindre arbetslag, vilka oftast omfattat två klasser och fem lärare. Skolan har också haft en resursgrupp som arbetat med alla skolans elever då behov uppstått av etra stöd och hjälp utöver det eleven kan få i sitt arbetslag. I denna grupp arbetade, en lärare, en fritidspedagog och en fritidsledare. Rektor träffade varje pedagogisk grupp, elevråd och föräldraråd med regelbundenhet för att följa upp verksamheten. Lärarna och eleverna i arbetslaget har haft ett stort frirum att lägga upp skolarbetet. Tanken är att tiden skall användas utifrån de behov, intressen och möjligheter som finns på skolan. Västra Funkaboskolans administrativa assistent/it-pedagog har varit ansvarig för skolans datautbildning för elever och lärare. Hon är samtidigt ansvarig för att hålla skolans verksamhetshandbok uppdaterad. Denna finns att hämta hem på vår hemsida Västra Funkaboskolan är en lärarutbildande skola och tar emot ett stort antal studenter från högskolan i Kalmar.

5 5 (28) A.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolans kvalitetsredovisning tas fram genom följande årscykel. Augusti Genomgång av skriven tet till kvalitetsredovisning och utvärdering Genomgång av skolans nya utvecklingsområden. Enheten sätter upp mål. (Detta sker läsårets två första dagar för all personal.) Genomgång av nya och reviderade rutiner. September - december Skolledningen tar fram dokumentet kvalitetsredovisning och pågående utvecklingsarbete Skolans ledning följer upp arbetet i respektive arbetslag. Skolans pågående utvecklingsområden presenteras för föräldrar och elever. (utifrån arbetets art.) Januari. Genomgång av skolans rutiner i verksamhetshandboken, revideringar görs. Februari - maj Utvärderingar görs av personal, elever och föräldrar i form av enkäter, hearings, referensgrupper etc. Juni. Teter till kvalitetsredovisningen skrivs på studiedag. Förslag på nya utvecklingsområden ges av personalgrupp. B Arbetet i verksamheten B 1 Uppföljning av likabehandlingsplanen Enhetens likabehandlingsplan för läsåret 2006/2007 kan du läsa på skolans hemsida Arbetet med skolans likabehandlingsplan pågår hela läsåret. på upptaktsdagar i augusti går hela personalgruppen igenom alla dokument. Reviderar det som behövs och lägger upp eventuella nya strategier. nya lagar och förordningar gås igenom. under året stöttar skolans trygghetsgrupp arbetslagen. på samtliga föräldramöten under hösten tar lärarna upp skolans likabehandlingsplan utifrån de behov som finns i elevgruppen utvärderingar görs av elever och föräldrar under våren och av personalen under upptakts dagar i augusti. Arbetet med likabehandlingsplanen på Västra Funkabokolan skall präglas av skolans gemensamma värdegrund. hur kränkande behandling och mobbning motarbetas hur eventuell pågående kränkande behandling och mobbning bearbetas

6 6 (28) Läsåret har skolan lagt etra fokus på arbetet med att införa SET (social emotionell träning) Detta är ett material som är utformat av Birgitta Kimber psykoterapeut material finns för år F-9 programmet bygger på aktuell forskning SET programmets övningar varieras och återkommer regelbundet med ökad svårighetsgrad under alla åren i grundskolan. Resultatet av detta arbete kan du läsa i rapporten Västra Funkaboskolans pågående utvecklingsområden B 2 Gemensamma utvecklingsområden B.2.1 Uppdragen Återrapportering Västra Funkaboskolan samverkar i ett 1-16-årsperspektiv tillsammans med övriga förskolor och skolor i Funkabonätet. Dessa är förskolorna Barnens gård och Trollet samt skolorna Djurängs- Lindö- Åby- och Östra Funkaboskolan. Samliga elever i år 7-9 går på Östra Funkaboskolan. Arbetet med uppdraget har gjorts i samverkan med dessa skolor. Mål 06/07: Vi höjer kvalitén på våra individuella utvecklingsplaners innehåll, använder ett enklare språk och finner vägar i ett 1 16 års perspektiv. Process Vi startade årets arbete med en gemensam studiedag för all personal från förskoleklass till år 9, där vi fick lyssna på en föreläsning i ämnet likvärdig bedömning. Vi fortsatte sedan med en gemensam studiedag där vi satt i ämnesgrupper från tidigare läsår, där vi plockade fram förmågor ur respektive kursplan. Det bildades en styrgrupp som fick förtroende att jobba vidare med detta arbete. Ett antal förmågor väte fram, det ledde till en ny individuell utvecklingsplan. Nu bildades matrisgrupper för att se en progression i de förmågor vi var överens om. Detta arbete kommer att redovisas i början av nästa läsår för all pedagogisk personal. Resultat: Vi har höjt kvalitén på våra individuella utvecklingsplaner, vi använder ett enklare språk. Vi har inte funnit vägar i ett 1 16 års perspektiv. Bedömning Några har inte alls satt sig in i arbetet trots ett helt års arbete. Väldigt många ser det här som något positivt och har börjat fundera på sin egen undervisning. Diskussionerna på en del enheter har blivit mycket positiva och fått nya infallsvinklar. Arbetet har tagit mer tid än vad vi hade tänkt från början. Vi har inte fått med förskolan i detta arbete. Det har varit svårt att få med 7 9 eftersom de har andra möten under den tid som matrisgrupperna har träffats. Förutsättningarna på ett par enheter har ändrats under året vilket har försvårat detta arbete. Matrisgrupperna tycker det har dykt upp många frågor under tiden som har varit svåra att svara på i dagsläget. En del är oroliga för tiden att hinna med att dokumentera löpande. Åtgärder för utveckling: Efter läsåret 07/08 skall den nya individuella utvecklingsplanen ha prövats på alla elever från förskoleklass till år 6.

7 7 (28) B.2.2 Mångfald och jämställdhet Återrapportering Eftersom vi lever i en värd av förändring hade det under läsåret dykt upp prioriterade utvecklingsområden från EU, regeringen och barn och ungdomsförvaltningen. Skolans trygghetsgrupp tittade på alla delar och försökte sy ihop dem till en helhet i stället för att vi som skola skulle göra en mängd olika projekt. Följande utvecklingsområden har vi fört samman. skolans värdegrundsarbete alla människors lika värde EU:s fokus på jämställdhet mångfald och integration. Sveriges mångkultur år förvaltningschefens utvecklingsområde Värden i Världen. (jämställdhet, mångfald och integration.) uppdraget från både nationell nivå, kommunal nivå och Funkabonätet att arbeta med betyg och bedömning där temaarbete har en framträdande roll. Arbetet har inte utgått från konkret uppställda mål. Trygghetsgruppen har istället arbetat med aktiviteter som skulle stimulera lärare och elever till tankar och klassrumsarbete runt mångfaldsfrågor.

8 8 (28) Trygghetsgruppen fördelade arbetet i två delar. 1. Punktinsatser och upplevelser som trygghetsgruppen ansvarade för och planerade utifrån personalens och elevernas önskemål. Aktiviteterna genomförs gemensamt på skolan. Augusti 2006 Temaarbetet presenterades för personalen. Pedagogiska grupperna spånade vidare på möjliga arbetsområden. September Eleverna spånade runt arbetsområden. Oktober Temaarbetet inleddes i samband med FN veckan. Rädda barnen och Amnesty besökte skolan. Gemensam FN samling i idrottssalen. Vi visade filmer om barn i andra länder. Personalen erbjöds en föreläsning om interkulturell pedagogik. Maj/juni Danstema på skolan. Sju flickor från Kosovo uppträdde för samtliga elever. Orientalisk dans erbjöds alla. Personalen erbjöds föreläsningen jämställdhet i skolan Hela året fortlöpte arbetet i respektive elevgrupp. Trygghetsgruppen gav tips efter önskemål. November/december Sven Algnäs besökte skolan och föreläste om en resa till naturfolken i Kashmir Personalen erbjöds en föreläsning om språkutvecklande arbetssätt av Veli Tuomela. Februari Röda Korset kom på besök och berättade om sitt arbete ute i värden. April Elever från Jenny Nyströmskolan Ledde forumspel om mångfald och jämställdhet. År F-3 erbjöds en föreläsning om livet i Kina

9 9 (28) 2. Arbetsområden som genomförts i våra olika elevgrupper Arbetet i våra klasser har sett helt olika ut eftersom man skulle arbeta med jämlikhet utifrån de förutsättningar som fanns. Här kommer ett aplock av aktiviteter. År F-1 barn i andra länder barns rättigheter Fattiga rika barn med särskilda behov Framtidstro I år 2-3 har man arbetat med Rollspel Dikter Barnkonventionen Teckenspråk som stöd Pratat om länder man besökt och lärt sig hälsningsfraser. Våra elever i år 4-6 har arbetat med Temadagar Forumspel Studiebesök Temat har också funnits med som en del i undervisningen. Trygghetsgruppen Från en trevande presentation i början av läsåret har arbetet utvecklats till att inkludera all personal och samtliga elever på vår skola. Föräldrarna informerades på ett föräldraråd. Protokollet sändes ut till samtliga familjer. Trygghetsgruppen kunde genomföra samtliga planerade aktiviteter. Personal Det har varit ett positivt arbete med engagerade elever och bra samverkan mellan årskurser. Som personal har man fått många positiva tankar och funderingar runt ämnet som känns ständigt aktuellt och bör fortgå ständigt. Föräldrar Positiva kommentarer runt elevgruppens arbete med temat. Trumspel med Isak.

10 10 (28) Trygghetsgruppen Som helhet är vi i trygghetsgruppen nöjda med skolans temaarbete. De flesta delarna i temat fick sin utgångspunkt i mångfalden. Utvärderingarna från elever och personal visar att trygghetsgruppens erbjudna aktiviteter har uppskattats. I slutet av läsåret genomförde barn och ungdomsförvaltningen en enkät om mångfald och fortsatt arbete på skolan får sin utgångspunkt från den. Våra tidigare värdegrundsarbeten som drivits av trygghetsgruppen har innehållit en större föräldramedverkan. Detta år blev det bara i form av information vilket vi hade kunnat utveckla på ett annat sätt. Det vi som grupp inte gjorde var att sätta mål för arbetet och vi bestämde inte hur man skulle kunna mäta ett resultat. Har trygghetsgruppens insatser gjort att man i klasserna satt fokus på mångfalden. Ett stort misstag av oss när vi ser att det inte finns någon fakta att analysera runt å andra sidan är mångfaldsfrågorna något som vi alltid måste ha med i vår planering av verksamhet och årets tema har lyft upp och belyst mångfaldsfrågor mer än andra år. Lpo 94 säger att: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Läroplanen är i denna fråga tydlig och klar men vi på Västra Funkaboskolan har inte prioriterat den frågan tidigare. Därför känns det roligt att vi i och med detta temaarbete börjat sätta fokus på detta. Temat lyckades tyvärr inte få in så stor del av jämställdhetsfrågor som vi hoppades på. Därför bedömer vi att jämställdhetsfrågor är ett utvecklingsområde för nästa år. Trygghetsgruppen valde att arbeta tematiskt med hela skolan med fördelen att få många olika delar med i arbetet. Svårigheten med en sådan arbetssätt är att hålla ihop, att entusiasmera deltagarna och få igång arbetet så att temat drivs framåt av egen kraft. Det gör att vi i vissa delar har känt att all personal inte har anammat projektet och vi har haft svårt att få alla delaktiga.

11 11 (28) Personal Det var bra att inte ha hela temat planerat vid skolstarten. Vi byggde på elevernas tankar och idéer. Arbetet kan mycket väl löpa över längre tid. Det är trevligt att arbeta med ett tema som genomsyrar hela verksamheten. Det kändes bra med balansen stora gemensamma upplevelser och stöd och tips till klassundervisning. Ett tema som eleverna har uppskattat. En del föreläsningar var inte så bra. I de äldre åren var det svårt att få temat att bli en röd tråd där eleverna ser samband mellan aktiviteterna. Nästa år kommer trygghetsgruppen att lägga fokus på arbetet med jämställdhet. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Så här har medverkan sett ut. Eleverna har utvärderat efter aktivitet i klassrummen Personalen skriftligen via teter till kvalitetsredovisningen. Föräldrar på ett föräldraråd. Magdans Utställning

12 12 (28) B.2.3 Samverkan Återrapportering Föräldraråd Under läsåret har Västra Funkaboskolan genomfört 6 föräldraråd. Mötenas innehåll fick föräldrarna ta del av tidigt under hösten. Varje klass ska ha en representant, men mötena är också öppna för alla som är intresserade. Vi har för avsikt att fortsätta med öppna föräldraråd läsåret BÄST-projektet (Kalmar kommuns projekt runt bemötande, ärendehantering, samverkan och tillgänglighet.) Den områdesgrupp som skulle starta i Funkabonätet har inte kommit igång. Vi tar nya kontakter med styrgruppen för att komma igång under läsåret Omvärldskontakter Skolan har under året gjort en kartläggning tillsammans med övriga skolor i Funkabonätet där vi har tittat på hur omvärldskontakterna ser ut idag. Under hösten 2007 kommer vi att ta fram en rutin för vilka omvärldskontakter som går att garantera under åren f 6. B.2.4 Praktisk IT- och mediakompetens. Återrapportering Vi har inlett arbetet med användandet av Renet- lärplattform, en webbmodul med funktioner för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. genom att lära all personal göra personal schema i programmet frånvarorapportera ta ut klasslistor Under läsåret kommer skolan att blida en grupp som arbetar med skolans hemsida Lärarna kommer att starta upp det förvaltningsgemensamma uppdraget att gå utbildningen PIM (praktisk IT-och mediakompetens).

13 13 (28) C Måluppfyllelse Kvalitetsredovisning för Västra Funkaboskolans fritidshem fakta Västra Funkaboskolans Fritidshemsverksamhetens syfte och uppdrag är att utveckla elevernas trygghetskänsla öka den kommunikativa förmågan sätta lärande i sammanhang varva teori med praktik erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid. Fritidshemspedagogiken skapar lärande miljöer för eleverna där de utvecklar kunskap för att delta i samhällslivet och skapa meningsfull fritid. Tyngdpunkten i arbetet ligger i individens identitetsskapande. Omsorg, fostran och lärande ska förenas till en helhet. Vi väver samman skola och fritidshemsverksamhet till en helhet dock utan att deltagandet i fritidshemsverksamheten blir en förutsättning för att uppnå skolans mål. Inom området elevhälsa har vi medvetet ökat utomhusleken för att främja att barnen rör sig mer. Vi erbjuder både pojkar och flickor lekar och spel i gymnastiksalen, tillsammans och var för sig. Kalmar kommuns kostpolicy har påverkat oss att betydligt minska ner på sötsaker. Barnen får göra eget mellanmål med jämna mellanrum. Då blir det roligare att äta nyttigheter. Fritidshemsverksamheten på skolan läsåret bestod av 3 fritidsavdelningar år 1-3 ca 120 barn uppdelade i 2 hus en fritidshemsavdelning år 4-6 ca 15 som höll till i skolans resursgrupp. Öppettider har varit 06:00-18:00, 9 fritidspedagoger och en fritidsledare har arbetat i vår verksamhet. Som fritidspedagog deltar du i arbetet med samtliga skolans utvecklingsområden. Under läsåret har fritidshemmet tagit fram en lokal arbetsplan som du kan läsa på skolans hemsida

14 14 (28) FRITIDSHEM Kunskaper, utveckling och lärande Mål läsåret Utifrån Funkabonätets gemensamma arbete runt språk och kommunikation kommer Västra Funkaboskolan fram till juni 2007 arbeta med att skapa goda läs och skrivmiljöer C.1. Processer Fritidshemsverksamheten valde att arbeta utifrån Funkabonätets målformulering skapa goda läs och skrivmiljöer" Detta skulle ske i våra fritidshemslokaler genom att medvetet skapa lugna rum där soffor och boklådor står tillsammans. C.2. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Tyvärr har inte lokalerna räckt till för att uppnå målet. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Ett lugnt rum kräver att man kan stänga en dörr, detta fick ge vika för lek. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i fritidshemmet Övrig personal i fritidshemmet Elever i fritidshemmet Föräldrar till elever i fritidshemmet Fritidspedagogerna under studiedag i juni FRITIDSHEM Förskola, skola och omvärld Nytt utvecklingsområde läsåret Att erbjuda aktiviteter utanför skolmiljön i form av kulturaktiviteter. C.1 Processer För att utveckla fritidshemsbarnens kontakter med olika kulturaktiviteter har vi under året en gång i veckan erbjudit alla fritidsbarn på skolan att delta i utflykter. Vi har medvetet blandat barnen vad gäller avdelningar och kön. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Samarbetet mellan avdelningarna har fungerat. Tillsammans har vi besökt simhall, ishall, museer, 4H gården, Friskis o svettis, bowlinghall, minigolf, slottet mm. under loven har vi åkt iväg lite oftare. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Detta har fungerat bra. Det har varit roligt att blanda barn och personal vad gäller avdelningar och kön. Aktiviteterna har varit mycket populära bland barnen. Särskilt bland dem som av olika anledningar inte kommer iväg på detta med sina familjer. Många är de barn som besökt dessa institutioner för första gången.

15 15 (28) Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i fritidshemmet Övrig personal i fritidshemmet Elever i fritidshemmet Föräldrar till elever i fritidshemmet Studiedag i juni GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden Nytt utvecklingsområde läsåret Under läsåret påbörjar vi arbetet med att synliggöra inkludering på Västra Funkaboskolan Följande teter är beskrivningar på hur långt arbetet har nått under året Samtliga arbetslag på skolan beskriver att arbetet med inkludering kräver många insatser. Barn och ungdomsförvaltningens satsning på NPGI föreläsningar (Neuro Psykiatri Gemensamma Insatser) har varit en del, handledning från Funkabonätets resursteam en annan. Även stöd från skolans elevhälsateam och resursgrupp utgör en helhet. Under detta läsår har skolan även haft igång arbetet med Komet (du kan läsa mer om detta i skolans rapport (Västra Funkaboskolans pågående utvecklingsområden läsåret ) och skolkomet (handledning för personal.) I de klasser som har inkluderade elever har man byggt upp arbetet kring eleverna med strukturerade arbetssätt kontinuerlig styrning sociala berättelser individuella samtal. Skolan har också haft handledning av personal från Björkenässkolan. Den personal som har haft möjlighet att gå på NPGI föreläsningarna har gjort det. Det allmänna intrycket är att NPGI-kurserna har fallit i god jord. Alla gånger har man tagit med sig kunskap från föreläsningarna. Personalen har medvetet och omedvetet använt sig av föreläsningarna i undervisning. Man tycker det har varit en förmån att få gå på kurserna. Även de lärare som inte direkt har jobbat i en klass med en inkluderad elev har kunnat reflektera och utveckla utifrån NPGI-kursen. I de klasser som har elever med denna problematik ser man att utvecklingen av olika stöd för eleverna ger resultat i måluppfyllelse, bäst resultat får man alltid om föräldrarna är med i processen Generellt för all personal är att man upplever det nyttigt att öka förståelsen och insikten i hur man kan arbeta med barn med särskilda behov.

16 16 (28) I år har tyvärr föreläsningarna som varit inte erbjudits sena eftermiddagar eller kvällar i lika hög grad som föregående år. Detta har medfört att fritidspedagoger och förskollärare ej kunnat delta i samma utsträckning som tidigare. Vårt intryck är att den största vinningen är när alla i ett arbetslag runt en elev har möjlighet att få samma föreläsningar. Det resulterar i aktiva diskussioner i arbetet vilket i sin tur leder till en bättre vardag för barn med särskilda behov. Utbildning för lärare i dessa frågor är av största vikt då det krävs stora kunskaper för att möta dessa elever Det är viktigt att skolledningen tydligt visar att arbetslagen runt inkluderad elev har ett viktigt uppdrag och ger tid för handledning och utbildning. Ett annat dilemma som vi sett under året är att man som skola lägger mycket fokus på elevens svårigheter, man utbildar sig, alla får handledning men det är ofta inte där som vi sedan brister. Vår erfarenhet är att ett minst lika viktigt arbete är de organisatoriska delarna. Man måste ha planer för vad som händer när t.e. personal är sjuk. Vem täcker för vem osv. GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Kunskaper, utveckling och lärande Nytt utvecklingsområde läsåret Utifrån Funkabonätets gemensamma arbete runt språk och kommunikation kommer Västra Funkaboskolan fram till juni 2007 arbeta med att: skapa goda läs och skrivmiljöer träna läsning varje dag bearbeta teter med elever i alla åldrar arbeta närmare modersmålslärarna. C.1 Processer Skapa goda läs och skrivmiljöer Personalen till de yngre eleverna beskriver att man medvetet byggt upp tydliga miljöer runt läs och skriv. Vanligast är en soffa eller matta. Eleverna beskriver sina läsmiljöer så här: År f-3 Alla klasser har pratat om hur det är att läsa och skriva på skolan. Många tycker det är roligt att läs och skriva. Eleverna har många bra ställen som man kan läsa på. Bänken och soffan i trappan på förskolan. En del lärare låter en till och med att sitta på golvet eller där man tycker det är skönt. Förskolan i Skeppet har en läshörna, djurhörnan där är det också bra.. Ateljen är bra att sitta i Det viktigaste är att det är tyst när man läser. Alla klasser har uttryckt sig att det är viktigt med en lugn vår. År 4-6 Att läsa och skriva tycker man fungerar bra. Däremot så har man inte så mysiga och lugna vrår att sitta i. Det är sällan man använder sig av fritids lokaler som känns mysiga. Klasserna önskar myshörnor. För att det ska vara roligt att läsa gäller det att läraren beställer böcker som eleverna vill ha. Eleverna vill bestämma bok själv.

17 17 (28) Träna läsning varje dag Samtliga klasser beskriver att vårt mål har gjort att man mycket mer medvetet satsat på att få en kontinuitet med läsning varje dag och det har man lyckats med. Bearbeta teter med elever i all åldrar Ett sådant här mål gör att sätten att bearbeta teter förnyas och förhoppningsvis gör att ordkunskapen väer hos våra elever. Här är några eempel på hur några av våra klasser arbetet eleverna tar ut stödord ur faktateter lägger sedan bort teten och skriver egna meningar, som de sedan redovisar för sina kamrater. skrivit egna sagor utifrån tidningsbilder som de har valt. i grupper om 3-4 har de tillsammans med en pedagog skrivit utifrån sin egen förmåga. Vissa helt på egen hand och andra genom att diktera för att sen skriva av. vid samlingen har barnen fått berätta sin saga för de andra. att man medvetet bearbetat teter i andra ämne än SV. Arbeta närmare modersmålslärare. I någon klass har man haft samtal med modersmålslärare varje vecka för att informera om vad man gör, man har även haft kontakt som en förberedelse inför utvecklingssamtal. För våra äldre elever har modersmålslärare varit med under lektion och berättat om sitt hemland. Läraren i svenska som andraspråk och biträdande rektor var i början av läsåret med på en planering för modersmålsläraren för att skapa kommunikationsvägar mellan klasslärare och modersmålslärare. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till lokala och nationella mål Här är några kommentarer från våra lärargrupper vi har fått goda resultat på läsförståelse och rättstavningstester. Elever och föräldrar har inte haft några negativa synpunkter. vi ser en positiv utveckling av läskunnigheten hos eleverna. gott resultat vad gäller goda läs och skrivmiljöer. lästräningen har gett positivt resultat för läsförmågan. det varierade arbetssättet har gett resultat. våra första års elever lärde sig läsa snabbt, blev intresserade av böcker, lånar gärna hem böcker och har läsintresse. resultatet är lyckat. Barnen har lockat och inspirerat varandra till både läsning och skrivning. alla barnen har en egen skrivbok för fritt skrivande. Föräldrarna har varit väldigt positiva vilket har framkommit vid utvecklingssamtalen. alla elever har förbättrat sin läsförmåga och läsförståelse. vi är förvånade över att så många barn blivit inspirerade till att börja läsa och skriva. Möjligheten att få berätta sin egen historia har sporrat dem till att börja skriva.

18 18 (28) C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi kan se en tydlig förbättring vad gäller läs och skrivförmågan på skolan. Elevernas resultat följs upp med de tester som är framtagna enligt skolans rutin Kontinuitet är viktigt och vi har svårt att mäta resultatet efter ett år. Detta kommer att följas upp av skolans speciallärare genom åren. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Arbetslagen har skrivit under läsårets gång och på studiedag. Eleverna har diskuterat detta på klassråd och elevråd Nytt utvecklingsområde läsåret Lärarutbildningen. Västra Funkaboskolan har den 30 juni-2007 genomfört den förvaltningsgemensamma utbildningen för alla personal. Utbildningstillfällena har legat på studiedagar eller arbetslagsmöten. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skolledningen bedömer att den allmänna kunskapsnivån har höjts på skolan. Om kvaliteten ökar kan vi bara bedöma över tid. Studenterna är en tillgång i vår verksamhet och det intrycket har förstärkts. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Det är alltid svårt att göra en utbildning som intresserar alla på en enhet. Vissa delar har skolan diskuterat engagerat andra mindre. Som helhet en utbildning som borde finnas i takt med att lärarutbildningen förändras Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Skolledningens bedömningar av utbildningsinsatsen.

19 19 (28) GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Barns och ungdomars ansvar och inflytande Nytt utvecklingsområde läsåret juni 2007 har Västra Funkaboskolans personal tagit fram åtgärder för hur man ökar elevers inflytande över sitt lärande på individ grupp och organisationsnivå C.1 Processer Funkabonätets gemensamma arbete med individuella utvecklingsplaner och bedömningsmaterial till hjälp för att öka elevernas inflytande över det egna lärandet tog en mycket större del av tiden än beräknat vilket gjorde att enheten inte arbetade med detta mål under läsåret. GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Förskola, skola och omvärld Nytt utvecklingsområde läsåret juni 2007 har skolan genomfört en ny organisation runt Miljö och hållbar utveckling. C.1 Processer Under upptakts dagar presenterades skolans lokala arbetsplan för miljö Varje arbetslag gjorde upp detaljerade miljömål för läsåret Miljöcafe genomfördes. Du kan läsa mer om arbetet i skolans rapport (Västra Funkaboskolans pågående utvecklingsområden läsåret ) C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål De processer som vi hade satt upp för årets arbete genomfördes. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Miljögruppen upplever det som svårt att se miljöarbetet som en helhet då miljöaspektbedömningen inom barn och ungdomsförvaltningen specificerar våra miljömål. Det är lätt att man bara ser arbetet som olika delar och detta gör det svårt att nå målen i kursplanen. Miljögruppen hoppas att vi får god draghjälp i miljöarbetet genom arbetet inom utvecklingsområdet uppdraget När man som lärare i framtiden planerar stoffet i sin undervisning utifrån förmågor tror vi att miljön kommer att bli en mycket mer naturlig del av helhetstänkandet. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Miljögruppen arbetar vidare med skolans pappersförbrukning och källsortering.

20 20 (28) Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Miljögruppen under studiedag i juni. GRUNDSKOLA inkl förskoleklass Förskola, skola och elevhälsa. Nytt utvecklingsområde läsåret Kostpolicy 31 december 2006 har skolan implementerat Barn och ungdomsförvaltningens kostpolicy för föräldrar, elever och personal. C.1 Processer Elev Med de yngre eleverna på skolan innebar kostpolicyn ett mer målinriktat arbete inom skolämnena då själva policyn inte betydde så mycket mer än information under en lektion. Nedan beskrivs några av de insatser som gjordes i våra klasser med stöd av kostpolicy dagligt arbete med målet att stärka barnens självbild. prat om vikten av att sköta om sig - äta rätt, röra på sig, sova tillräckligt. fruktstund nästan dagligen ( De barn som har frukt med sig har frivilligt delat med sig till sina kamrater, så att alla har fått en bit frukt). dagligt prat med barnen om vikten av att äta en allsidig kost prat om vad som ligger på tallrikarna vid lunchen. vi läste och samtalade i klasserna kring kostpolicyn. uteaktiviteter i skolskogen. utökad tid av skolans idrottslektioner. resonemang runt hur vi firar våra födelsedagar skolsköterskan har förevisat tallriksmodellen. besök av folktandvården som förespråkat frukt och grönsaker som viktiga delar av måltiden. Vi startade också upp ett kostråd där elever från skolan möter kökschefen i vår matsal Där har man diskuterat arbetsmiljö, hur mycket mat kastar vi på skolan, mellanmålets innehåll mm. Protokollen finns på skolans epedition. Föräldrar Kostpolicyn presenterades på föräldramöten i alla våra klasser och togs även upp på skolans föräldraråd. Den allmänna synpunkten var att policyn var bra. Personal. Personalgruppen informerades och fick diskutera kostpolicyn under upptakts dagar i augusti 2006

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kalmar kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen Förskolan Smedby

Kalmar kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen Förskolan Smedby Kalmar kommun Barn- och ungdomsförvaltningen Förskolan Smedby Skolvägen 1, 394 70 Kalmar Tel: 0480-45 20 30 Fax: 0480 45 20 44 E-post:forskolansmedby@kalmar.se Hemsida: http://www.kalmar.se/forskolansmedby

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer: 2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2012 2013 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009

Verksamhetsplan 2009 Verksamhetsplan 2009 Haparanda 2009-02-16 Kjell Mäki Rektor Uppdrag och beskrivning av verksamheten Arbetsorganisation Utbildningen vid Gränsskolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1-9 och integrerad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag 1 Handläggare Datum Annelie Olsson, rektor 2011-10-24 0480 45 21 50 Läroplansplanering 2011/2012 Kopplat till ar i arbetslagen av föregående läsår Skolinspektionens utlåtande Läroplansuppdraget (beslut

Läs mer

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen.

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Dokumentation av kvalitetsarbetet 1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer